Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af väckt förslag om förändrad reglering af skjutsväsendet.

1875-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:57, Skrifvelse, i anledning af väckt förslag om förändrad reglering af skjutsväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57.

1

N:o 57.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1875.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckt förslag

om förändrad reglering af skjutsväsendet.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45 samt Memorial N:is 46 och 74).

8. A. K.

Under innevarande riksmöte hafva åtskilliga förslag till förändrad reglering

af skjutsväsendet blifvit framstälda och utgjort föremål för Riksdagens

pröfning.

0 „Dervid har_ i framstå rummet Riksdagens uppmärksamhet varit fästad

pa svårigheten, för att ej säga omöjligheten, af att genom eu för hela riket

gällande lagstiftning, derest den skall ingå i detaljerade bestämmelser nå

det åsyftade målet. En blick på vårt lands störa utsträckning har synts

vara tillräcklig att, äfven om man ej kände, det i afseende å så väl samfärdsel

som prisförhållanden och lokala omständigheter olikheter förefinnas

öfvertyga en hvar, det så måste vara fallet. Under sådana omständigheter

lärer^ lämpligare sätt för ordnandet af ifrågavarande angelägenhet ej finnas än

att åt de myndigheter, som kunna antagas bäst känna förhållandena inom

de olika länen, eller Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och landstingen,

öfverlemna att, efter de i den allmänna lagstiftningen faststälda

grunder, hvar inom sitt län, meddela de närmare bestämmelser, som för ett

fullständigt ordnande af donna angelägenhet kunna finnas erforderliga.

Bill. till Riksd. Brok 1875. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 13 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57.

I afseende å nämnda grunder, Indika vid ett sådant ordnande borde

iakttagas, bär Riksdagen ansett sig böra såsom hufvudregel framhålla, att

den resande skall för sitt fortskaffande erlägga verkliga värdet inom den

ort, der han färdas, af den tjenstbarhet, som den skjutsande genom bortskaffandet

honom lemnar. Riktigheten af donna regel i och för sig kan ej

af någon bestridas, men mot dess tillämpning, i afseende å skjutsväsendet,

har man anmärkt, att derigenom skjutslega i en eller annan ort skulle

komma att stiga till så högt belopp, att det skulle, om ej förhindra framfärdseln,

åtminstone i hög grad försvåra densamma. Det antagande, hvarpå

denna anmärkning är stödd, är emellertid helt och hållet obevisad t, hvaremot,

och då ej torda förnekas, att hvarje till den resandes förmån påbjuden

nedsättning af skjutslega under dess verkliga värde är en honom

på andra skattdragande medborgares bekostnad tillskyndad vinst, det skulle

med fog kunna ifrågasättas, huruvida ett upprätthållande, medelst nedtvingande

af priset, af samfärdseln inom orter, i afseende å hvilka anmärkningen

skulle kunna gälla, verkligen kan vara af den vigt, att man dermed

bör i strid mot rättvisa och billighet fortfara.

Vid tillämpning af nämnda regel kan eller bör man emellertid af lätt

insedda skäl ej öfverlemna utrönandet af skjutsens värde, eller, som vore

■detsamma, bestämmandet för hvart särskild t fall af skjutslega^ belopp, till

en öfverenskommelse mellan den resande och den, som skall fortskaffa honom,

utan måste ett annat sätt härför utfinnas. I sådant hänseende har

Riksdagen tänkt sig anställande af entreprenadauktioner såsom den lättaste

och enklaste utvägen, dervid man dock tillika och för att vinna säkerhet,

det någon öfverdrift ej skulle kunna ega rum, kunde åt landstinget eller åt

dem, som med den årliga markegångens sättande hafva befattning, uppdraga

att för länet, eller, der omständigheterna sådant föranleda, för särskilda delar

deraf, fastställa ett belopp, hvaröfver legan ej Unge vid entreprenadauktion

stegras.

Riksdagen har antagit, att med nu föreslagna sätt för skjutslega^

bestämmande och sedan de nya förhållanden, som antagligen med denna

genomgripande förändring af skjutsväsendet uppstå, vunnit tillräcklig stadga

för att tillåta nödiga beräkningar, entreprenörer, de der äro villige att endast

mot erhållande af den sålunda bestämda ersättning ombestyra resandes

fortkomst, icke skola uteblifva, åtminstone ej i de orter, der skjutsen någorlunda

jemn! anlitas och förty beräkningarna kunna med större grad af visshet

göras, samt att alltså i framtiden samfärdselns upprätthållande medelst

skjuts skall helt och hållet på den enskilda företagsamheten ankomma,

dertill äfven skulle i ej ringa mån bidraga, om större lättnad, än som

nu förefinnes, bereddes i möjligheten af skjutsstationers förflyttning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57.

För den närmaste tiden efter förändringens genomförande, likasom

äfven i sådana landsändar, der begagnande af skjuts endast sällan förekommer,

jemväl för en längre tid derefter, torde dock den enskilda företagsamhetens

uteslutande användande för ändamålet ej vara att i allmänhet

påräkna, hvadan dervid, och på det ej ett allt för stort hinder i

samfärdseln skall uppstå, understöd från landstingets och statens sida torde

blifva af nöden.

I afseende å sättet för bestämmande af detta understöds belopp har

föreslagits dels att, derest vid etreprenadauktion skjutslega öfverstege det

värde, som skulle af den resande erläggas, entreprenören skulle vara berättigad

att för skilnaden mellan samma värde och legans belopp erhålla

godtgörelse af allmänna medel; dels ock, att en ersättning i ett för allt skulle

genom auktion bestämmas och tillfalla entreprenören. Dessa förslag har

Riksdagen ansett förtjenta af uppmärksamhet, men vid valet dem emellan

bär Riksdagen funnit sig böra lemna företrädet åt det senare, då det förra

företer den olägenhet, att, om vid dess tillämpning missbruk skulle förekomma,

sådant endast med svårighet skulle kunna sedermera bevisas.

Vidkommande sättet för utgörande af den till entreprenörerne utgående

ersättning, har Riksdagen, som ofvan är antydt, ansett ej vara lämpligt

att helt och hållet lägga donna utgift på statsverket. Möjligen skulle

derigenom saken komma att på en eller annan ort ej omfattas med det intresse,

hvari man skulle hafva att söka en motvigt mot ersättningsbeloppens

obilliga stegrande. Uti ett deltagande från länets eller dess representation

landstingets sida i ersättningens utgifvande har Riksdagen trött sig finna

ett särdeles tjenligt medel att åstadkomma berörda för saken nödvändiga

intresse, och har derföre i afseende å verkställigheten af här angifna grunder

velat såsom en hufvudsaklig bestämmelse framhålla, att ifrågavarande

ersättning skall, med halfva beloppet af hvardera, af landstinget och staten

utgöras, dervid efter Riksdagens åsigt borde så tillgå, att landstinget i första

hand erlade hela ersättningssumman, men sedermera af statsmedel undfinge

godtgörelse för hälften af hvad det sålunda utgifvit.

Hvad slutligen beträffar grunden för utdebitering af den skatt, landstinget

möjligen kan finna nödigt att för ändamålet upptaga, har Riksdagen

ansett, att, i enlighet med stadgandet i § 47 inom. 2 af Kongl. förordningen

om landsting den 21 Mars 1862, fördelningen bör ske i förhållande

till den bevillning, som efter Art. II bevillningsstadgan utgår.

Med tillämpning af bär antydda grundsatser kan, efter Riksdagens

tanke, den sedan många år städse återkommande frågan om skjuts väsendets

ordnande vinna en på rättvisa och billighet hvilande lösning.

Riksdagen har derföre till Eders Kongl. Maj:ts förfogande å sjette

hufvudtiteln stält ett särskild! förslagsanslag af 25,000 kronor till för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse, N:o 58.

ändrad reglering af skjutsväsendet, och får med anmälan härom Riksdagen i

underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong!. Näjd, så snart som möjligt,

vidtaga nödiga åtgärder till regleringens genomförande enligt ofvannämnda

grunder, i den mån hinder derför icke möter uti redan ingångna entreprenadkontrakt;

framhärdande Riksdagen etc.

Stockholm den 21 Maj 1875.

Riksdagens Skrifvelse till Banko fullmäktige med öfverlemnande

af bankoreglementet.

(Banko-Utskottets Memorial och Betänkande Näs 16, 19, 20, 23, 27 och 28).

Till Herrar Fullmäktige i Riksbanken.

Till Herrar Fullmäktige öfverlemnas härjemte det Reglemente för

styrelsen och förvaltningen af Riksbanken, som Banko-Utskottet, på grund af

de vid innevarande riksdag fattade beslut och jemlik! § 8 i den för Utskottet

gällande instruktion, sammanfattat och utfärda!, tillika med de af

Riksdagen faststälda aflöningsstater för Riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Stockholm den 19 Maj 1875.

N:o 58,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den

— — — — Andra Kammaren den

19 Maj 1875.

19 — —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.