Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående införande af militärinspektioner i skolorna.

1875-05-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:66, Skrifvelse, angående införande af militärinspektioner i skolorna.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 66.

den andra varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar

öfverstiger en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då

fartyget icke omedelbart å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas.

År från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande,

ämnad t att omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då

han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver Vin, Bränvin,

Kaffe och Thé i större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara

berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter

det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och Renligt rum

ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar, då den kontroll

iakttaga, som i 45 § Tullstadgan för reexportgods linnés föreskrifven. Likväl

och derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre qvarblifvande

i svensk hamn, för besättningen till begagnande om skeppsbord

linnés nödigt, må det i man af behof utlemnas, hvarvid motsvarande afskrifning

å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvanti te ter bör ske.

Andra provisionsartiklar, än bär ofvan nämnda, —- —----

N:o 06.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1875.

— , — hos Andra Kammaren — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående införande af militärinspektioner

i skolorna.

(Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2).

8. A. K.

Hos Riksdagen har motion blifvit väckt om utsträckning af militäröfningarne

i skolorna. Efter tagen kännedom om de föreskrifter i berörda

hänseende, som Eders Kongl. Maj:t täckts utfärda, har visserligen Riksdagen

funnit, att några större resultat icke torde kunna vinnas än dem, som en

noggrann tillämpning af de gifna föreskrifterna bör kunna skänka, hvilka

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 67.

derför synts väl egnade att motsvara ändamålet, men på samma gång trött

sig finna att dessa ökningar, på det att de äfven i framtiden måtte varda

fruktbärande, borde, i hvad de röra elementarläroverk och folkskoleläraresemenarier,

öfvervakas af särskild! i sådant afseende kommenderade högre

officerare.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder anbefalla, det årlig inspektion af

militäröfningarne i elementarläroverk och folkskolelärareseminarier matte

verkställas af dertill kommenderade regementsofficerare.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 21 Maj 1875.

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1875.

— — — hos Andra Kammaren — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående uppläggande af ett

fonderadt statslån till belopp, utgörande eller motsvarande

femtio millioner kronor.

(Stats-Utskottets Betänkande N;o 83).

S. A. K.

Sedan Riksdagen i afseende å de statsutgifter, hvilka kunna och höra

med uppslita medel betäckas, fattat beslut, i följd af hvilka kunnat under

öfvervägande tagas lämpligaste sättet för den statens upplåning, som nu kan

ifrågakomma, har Riksdagen, med afseende å härvid förekomna omständigheter

och förhållanden samt med iakttagande i främsta rummet af den grundsats,

som ofta blifvit af ej mindre Eders Kongl. Maj:t än ock Riksdagen

uttalad, eller att upplåning mot obligationer, stälda på längre tids amortering,

icke må ega rum för andra än produktiva ändamål eller för jernvägsyggnader,

af hvilka gagnet tillfaller den kommande liden lika mycket som

eu närvarande, beslutat:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.