Skrifvelse, om ändring i gällande bestämmelser rörande arfskiften.
1875-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1875:72, Skrifvelse, om ändring i gällande bestämmelser rörande arfskiften.
Dokumentets text
20
Riksdagens underd,. Skrifvelse, N-.o 73,
N:o 72.
Uppläst och godkänd hos ]Första Kammaren den 22 Maj 1875.
—- — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om ändring i gällande bestämmelser
rörande arfskiften.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.)
8. A. K.
v
Nu gällande lag i fråga om arfskiften har blifvit af domstolarne olika tolkad
beträffande den frågan huruvida, i följd af stadgandet i 13 Kap. 1 § Ärfdabalken,
arfskifte kan vinna laga kraft ens i afseende på grunderna för skiftet. Då
denna fråga, i sig sjelf vigtig, vinner ökad betydelse genom den nu ifrågasätta föreskriften,
att äfven arfsfång till fast egendom skola inom viss tid lagfaras, samt lagen
om arfskiftes förrättande synes äfven i öfrigt behöfva förtydligas och bringas
till erforderlig fullständighet, har Riksdagen för sin del beslutat en författning, så
tydande:
Med upphäfvande [af 11 Kap. 2 §, 12 Kap. 1, 2 och 11 §§
jemte sista punkten af 4 §, samt af 13 kap. 1 § Ärfdabalken, och hvad i öfrigt
finnes stadgadt, stridande mot nedanstående, förordnas som följer:
1 §•
Nu vilja sterbhusdelegare bo skifta; läte då i den ort, der den döde sitt
hemvist hade, det skifte förrättas: är någon del af boets egendom annanstädes;
värde ändå skiftet förrättadt å ort, som nu sagd är. Komma sterbhusdelegarne
öfverens att låta skiftet å annan ort förrättas, då må det ske å ställe, hvarom de
sämjas. Var den dödes hemvist i stad, hvarest afgifter för arfskiftens förrättande
tagas i beräkning] till bestridande af löner eller andra allmänna utgifter; då må
skiftet ej å annan ort förrättas.
Riksdagens under d. Skrifvelse, N:o 72.
2 §.
21
Vill eu sterbhusdelegare skifta, och annan ej; kåfve den vitsord, som skifta vill.
3 §.
Till skiftesman ege sterbhusdelegare välja den de hafva förtroende för: sämjas
de ej om valet; värde, då anmälan derom sker, skiftesman af Rätten, der den
döde sitt hemvist hade, förordnad. I stad, hvarest afgifter för arfskiftens förrättande
äro beräknade för allmänna ändamål, såsom i 1 § nämnes,* ege sterbhusdelegare ej
rätt att välja skiftesman, utan vare han af Rätten förordnad.
Skiftesman tage ett ojäfvigt vittne sig till biträde.
4 §.
Hafva sterbhusdelegarne ej sig förenat om tiden då skifte förrättas skall
och ej heller åt skiftesman öfverlemnat att den tid bestämma; sätte Rätten, då anmälan
derom sker, tid till skiftet ut. Då tiden utsatt är, kafle skiftesmannen sterbhusdelegarne
att vid skiftet sig infinna. Ej må, för någons frånvaro, skifte uppehållas,
der han dertill ballad varit i så god tid, att han kunnat sig infinna. År
någon af sterbhusdelegarne så fjerran stadd, att ej säkert bud kan till eller från
honom komma; förordne Rätten god man, som den frånvarandes rätt iakttager.
5 $.
Skifteshandling skall af skiftesmannen och hans vittne underskrifvas; teckne ock
närvarande sterbhusdelegare den under: vägras det äf någon; sklafve skiftesmannen
och hans vittne intyg derom å handlingen; och vare den sedan lika gild, som hade
alla den undertecknat.
#
6 §.
Äro sterbhusdelegare alla myndiga, och vilja de skifte genom förening sig
emellan gorå; hafre der lof till; dock skall det skifte skriftligen upprättas och af
vittnen bestyrkas.
7 S.
Vill man klandra skifte, eller finner någon sin lott sämre vara och vill
jemkning hafva; stämme derom inom natt och år sedan skiftet slutades, Pröfvas
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 73.
sådant fel vara vid skiftet begån et, att det förty ogillas må; förordna Rätten nytt
skifte: tarfvas endast jemkning; då må ej nytt skifte ske, utan behålla hvar sin
hufvudlott, och lägga Rätten, af de ändras lotter, den klagande till hvad för honom
brister.''?| Har skifte skatt utan lottning, der omyndig sterbhusdelegare varit, och
kommer" ej klander inom tid som nu utsatt är; stånda skiftet fast, och hålla sig
den omyndige till förmyndaren.
1 skifte, som godkändt blifvit eller genom förening tillkommit efter ty i
6 § sägs, ege klander ej rum.
Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar etc.
Stockholm den 22 Maj 1875.
t
N:o 73.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1875.
— — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående nytt val af ordförande
bland Fullmäktige i Riksgäldskontor et.
Riksdagen får härmed i underdånighet anmäla, att .Riksdagen, i öfverensstämmelse
med föreskriften i 71 § Riksdagsordningen, genom valmän utsatt Godsegaren,
Kommendören af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, första klassen,
m. m. Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm att, i ledigheten efter Statsrådet
och Chefen för Kongl. Ecklesiastik-departementet, En af de Aderton i Svenska
Akademien, Kommendören med störa korset af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
m. m. Fredrik Ferdinand Carlson, vara Ordförande bland Fullmäktige i Riksgäldskontor^.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 22 Maj 1875.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.