Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beredande af undervisning åt döfstumma.

1875-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:77, Skrifvelse, angående beredande af undervisning åt döfstumma.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

3

N:o 77.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1875.

— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beredande af undervisning

åt döfstumma.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 24 och

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 12.)

8. A. K.

På angifna grunder har hos Riksdagen framstälts förslag derom,

att Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes dels låta utreda huru de i läroåren varande döfstummas antal

inom riket förhölle sig till befintliga platser vid skolorna för desamma,

och dels, derest vid nämnda skolor utrymme saknades, vidtaga erforderliga

åtgärder för att åt alla döfstumma barn i landet måtte beredas tillfälle

att vid dem lära sig låsa och skrifva samt erhålla nödig religionsundervisning.

Vid detta ärendes behandling hos Riksdagen har blifvit anfördt, att

de nu befintliga anstalterna för döfstumma utgjorde tillsammans 13 med 550

elever; att likväl, så vida hela det vid institutet å Manilla befintliga utrymmet

kunde begagnas, elevplatsernas antal vid samtliga dylika inrättningar

skulle uppgå till 590; samt att, på grund af Statistiska centralbyråns un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

derdåniga berättelse för år ! 870 angående befolkningsstatistiken, hela

antalet döfsturnina barn i den för intagning vid institutet å Manilla nu

stadgade åldern af 10 till 15 år kunde antagas uppgå till omkring 600. Då

emellertid otvifvelaktigt vore, icke blott att eu del af dessa barn på

enskild väg erhölle undervisning i hemmen eller annorstädes, utan äfven

att en del af dem, genom bristande fattningsgåfva i öfrigt, vore oemottaglig

för all undervisning, kunde det visserligen synas som skulle de redan

befintliga döfstumme-anstalterna vara för behofvet tillräckliga. Men häremot

förekommer dock den omständigheten att från den tid, då Manilla-institutet

ensamt verkade för de döfstum mas undervisning och hade ett otillräckligt

antal elevplatser, en stor mängd öfverårige, som förut icke kunnat erhålla

undervisning, återstode och utverkade sig inträde i anstalterna, till hinder

för de i den för undervisningen lämpligaste åldern varande barnen, hvilka

ytterligare uppeliölles derigenom att den för nämnda institut bestämda

undervisningstiden- af sex år ofta öfverskredes.

Riksdagen, som icke varit i tillfälle att inhemta, till huru stort

antal öfverårige elever finnas vid samtliga döfstumme-anstalterna och hvilken

inverkan de haft på tiden för öfrige elevers intagande i nämnda anstalter,

har väl funnit, att, om ofvan omförmälda beräkning af antalet döfstumma

i läroåldern och af befintliga platser vid anstalterna är riktig, den nyss

antydda svårigheten kan betraktas såsom öfvergående och sålunda skall

efter längre eller kortare tid af sig sjelf upphöra. Men Riksdagen har dock

ansett omständigheterna vara så ömmande, att anmärkta förhållandet väl

kräfver en allvarlig undersökning. Den tid, som för undervisningen går

förlorad är uppenbarligen af vida större vigt och värde i fråga om den

derför i lämpligaste åldern varande, än i fråga om den öfverårige, i

samma mån som mottagligheten för undervisning hos den förre är större

än hos den senare; och det kali, enligt Riksdagens åsigt, sättas i fråga,

huruvida ens mottagligheten i allmänhet hos deri öfverårige döfstumme

medgifver bibringandet af mera än ett visst ringa mått af undervisning,

hvilket möjligen under en jemförelsevis kort tid kan uppnås, men utöfver

hvilket man icke förmår komma, om än en betydligt längre tid användes.

Skulle förhållandet vara sådant, anser Riksdagen det vara obestridligt,

att undervisningskursen för de öfverårige utan synnerlig skada borde

kunna till tiden inskränkas, hvarigenom åter det förrberörda menliga

förhållandet så mycket snarare komrne att upphöra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då i omförmälda afseende

fullständig utredning synts Riksdagen vara af behofvet påkallad,

får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

låta utreda, huruvida de öfverårige elevernas afgång från döfstumme
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

5

anstalterna lämpligen skulle kunna påskyndas, så att derigenom tillfälle

beredes för alla inom läroåren varande döfstumma barn att komma i

åtnjutande af undervisning, samt i motsatt fall för Riksdagen föreslå de

åtgärder, som kunna leda till nämnda måls vinnande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Maj 1875.

N:o 78.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1875.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående upprcittadt nytt Reglemente

för Riksgälds-kontoret.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92).

8. A. K.

Då det reglemente för Riksgälds-kontoret, hvilket vid innevarande

riksdag utfärdas, innehåller åtskilliga närmare föreskrifter, hvilka icke

finnas intagna i Riksdagens till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga

skrivelser, har Riksdagen uppdragit åt sina fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, så fort ske kan, efter emottagande af det nya reglementet,

till Eders Kongl. Maj:t, å Riksdagens vägnar, i underdånighet aflemna

ett exemplar af samma reglemente.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Maj 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.