Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80
1875-05-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1875:80, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80.
7
Vid behandling af denna nådiga proposition hafva Riksdagens
Kamrar stannat i olika beslut; och har frågan för donna riksdag förfallit.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 25 Maj 1875.
N:o SO.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 Maj 1875.
— — — — Andra Kammaren den 25 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om rättighet för församlingarne
i Lunds stift och Halland att, under vissa
vilkor, förfoga öfver den till klockarne nu utgående helgonskyld.
(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 5 och
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13).
8. A. K.
I likhet med hvad vid Lera föregående riksmöten egt rum har hos
Riksdagen förslag framstälts, åsyftande att åt församlingarne i Lunds stift
och Halland måtte under vissa vilkor medgifvas rättighet att sjelfva förfoga
öfver den helgonskyld, som från församlingarne utgå till klockarne.
Vid handläggningen af detta förslag har Riksdagens uppmärksamhet
blifvit fäst derå, hurusom vid 1873 års riksdag med anledning af eu
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80.
uti ifrågavarande ämne då gjord framställning är vordet utredt: att helgonskylden
icke är ränta, ej heller tionde, utan en särskild från församlingarne
utgående afgift, hvilken först påbjöds genom två af erkebiskop
Birger åren 1500 och 1508 utfärdade bref och derefter erhöll stadfästelse
genom danska Riksrådets bref af år 1532; att af donna afgift en del anslogs
till presterskapet och en annan del till klockarne med förbindelse
för dessa senare att gorå tjenst i kyrkan och undervisa ungdomen i socknarne;
att då, i sammanhang med reformationens införande i Danmark,
undervisningsverket blef föremål för regeringens synnerliga uppmärksamhet,
det förordnades genom ordinantien den 14 Juni 1539 och sedermera
genom Kongl. Brefvet den 23 Mars 1568, hvilka författningar i Malmö
recess konfirmerades, att stadsskolorna i Skåne, Halland och Blekinge
skulle till understöd för lärare och lärjungar få på sig Överflyttad klockarnes
helgonskyld i de församlingar, emellan hvilka och staden afståndet
icke öfversteg två mil, dock mot skyldighet för skolorna att öfvertaga
fullgörandet af de åligganden, hvilka med åtnjutandet af helgonskylden
voro förenade; att donna utväg, hvilken för mer än tre sekler
tillbaka måste, på bekostnad af landsförsamlingarne, anlitas för att anskaffa
nödiga medel till underhåll af de mindre stadsskolorna, ännu åren
1824 och 1836 ansågs icke vara förkastlig, i ty att genom Kongl. bref,
hvilka nämnda år blefvo utfärdade, stadgades, att till aflöning åt lärarne
vid ett högre elementarläroverk, afsedt först att förläggas i Sölvesborg,
men sedermera, under namn af katedralskola, inrättadt i Lund, indrogs
och anvisades klockarnes helgonskyld ifrån en del andra församlingar,
men att donna anordning framkallade missnöje inom de församlingar,
som sålunda blefvo i mistning af en inkomst, hvilken dittills på ett mera
märkbart sätt kommit dem sjelfva till godo, och föranledde jemväl ansökningar
om helgonskyldens återställande, hvilka ansökningar ock tillvunne
sig det afseende att, uppå framställningar af Kongl.. Maj:t, Rikets
Ständer anvisade kontanta statsanslag, svarande emot den inkomst skolorna
uppburo af helgonskylden, livilket skedde vid riksdagen 1840—1841,
hvad beträffar katedralskolan i Lund, och vid riksdagen 1853—1854 i
afseende på de öfriga skolorna; att, vid fattandet af dessa beslut, tillika
medgafs, att de församlingar, från hvilka helgonskylden utgått till
skolan i Lund, skulle, så vidt de förbunde sig att uteslutande använda
helgonskylden till folkskolorna, varda vid oqvald besittning deraf bibehållna,
äfvensom att de öfriga församlingar, hvilka, på sätt här ofvan
förmälts, varit i mistning af helgonskylden, borde återfå densamma under
förbindelse att efter de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelades,
använda den till dess ursprungliga ändamål, bestridandet af kloc
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80. 9
karetjensten i kyrkan och barnaundervisningen; att till följd häraf församlingarne
i förutnämnda tre provinser nu mera äro så till vida likstälda,
att klockare-helgonskylden är inom dem alla att för sin ursprunglig81
bestämmelse användas, hvaremot, i afseende på dispositionen inom
den sålunda bestämda gränsen, för de församlingar, från hvilka helgonskylden
varit till stadsskolorna anvisad, en möjlighet blifvit beredd att
med inkomsten deraf kunna minska bidragen till folkskolan; samt att det
är donna förmån, af hvilken de öfriga församlingarne nu äfven önska
komma i åtnjutande, hvarjemte särskilt till rättelse framhållits obilligheten
deraf, att i pastorat, som bestå af två församlingar, af hvilka den
ena oafbrutet innehaft och den andra förlorat, men återvunnit helgonskylden,
aflöningen till den gemensamme klockaren fuller vida mera tung
på den förra än på den senare församlingen.
På grund af dessa omständigheter, och då, hvad angår den allmänna
regleringen af klockarnes löneförmåner, hvilken, med anledning
af Riksdagens, uti underdånig skrifvelse den 30 April 1872, gjorda hemställan,
är på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende, donna icke
skäligen må betraktas såsom hinder för särskild behandling af nu förevarande
fråga, enär helgonskylden är ett undantagsförhållande, gällande
endast för en mindre del af landet, anser Riksdagen det lämpligen kunna
tagas i betraktande, huruvida icke, oberoende af nämnda lönereglering
eller möjligen i sammanhang dermed, rättelse må kunna ske uti det länge
öfverklagade missförhållandet, att vissa församlingar ega rätt att öfver
helgonskylden förfoga, under det att andra sakna denna förmån hvarföre
och då Riksdagen funnit att helgonskyldens öfverlåtande, på sätt föreslaget
blifvit, icke bör kunna medföra orättvisa eller förlust för någon, om
dervid iakttaga, att de klockare, hvilka på grund af fullmakt erhålla lön
från helgonskylden, af församlingarne bekomma annan motsvarande inkomst,
får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes taga i nådigt öfvervägande, om och i hvilken mån det må kunna
medgifvas församlingarne i Lunds stift och Halland rättighet att sjelfva
förfoga öfver den helgonskyld, som till ldockarne af församlingarne utgår,
med vilkor dock, att donna afgift skall användas för det med densamma
ursprungligen afsedda ändamål: kyrkotjenstens uppehållande och barnens
undervisning; äfvensom att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder tillse, om
och huruvida i de församlingar, der ett sådant förfogande öfver helgonskylden
kunde komma att föranleda minskning i klockarens lön, pastoratet
i sin helhet må kunna tillförbindas att efter samma grund emellan
församlingarne, hvarefter helgonskyld^'' från början utgått, ersätta denna
Bill. till Rilc8d. Prof.. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Raft, 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 81.
förlust till de klockare, hvilka redan erhållit fullmakt å tjensten vid den
tid, då nådigt beslut i fråga om dispositionsrätten öfver helgonskylden
på nu föreslagna sätt kan komma att tråda i verksamhet.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 24 Maj 1875.
N:o 81.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1875.
— — — hos Andra Kammaren den 24 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. May.ts
nådiga proposition med förslag till lagar angående allmänna
värnpligten, härordningen samt härens aflöning,
beklädnad och underhåll.
(Särskilda Utskottets memorial N:o 4.)
8. A. K.
Uti nådig proposition af den 16 sistlidne Januari har Eders Kongl.
Maj:t i nåder föreslagit Riksdagen att, under förutsättning af Riksdagens
bifall i grundlagsenlig ordning till det förslag om tillägg till 80 § Regeringsformen,
som i särskild nådig proposition framstäldes, jemväl antaga
förslag till lagar angående allmänna värnpligten, härordningen samt
härens aflöning, beklädnad och underhåll, att tråda i kraft på tid och
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.