Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80

1875-05-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:80, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80.

7

Vid behandling af denna nådiga proposition hafva Riksdagens

Kamrar stannat i olika beslut; och har frågan för donna riksdag förfallit.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 25 Maj 1875.

N:o SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 Maj 1875.

— — — — Andra Kammaren den 25 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om rättighet för församlingarne

i Lunds stift och Halland att, under vissa

vilkor, förfoga öfver den till klockarne nu utgående helgonskyld.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 5 och

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13).

8. A. K.

I likhet med hvad vid Lera föregående riksmöten egt rum har hos

Riksdagen förslag framstälts, åsyftande att åt församlingarne i Lunds stift

och Halland måtte under vissa vilkor medgifvas rättighet att sjelfva förfoga

öfver den helgonskyld, som från församlingarne utgå till klockarne.

Vid handläggningen af detta förslag har Riksdagens uppmärksamhet

blifvit fäst derå, hurusom vid 1873 års riksdag med anledning af eu

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80.

uti ifrågavarande ämne då gjord framställning är vordet utredt: att helgonskylden

icke är ränta, ej heller tionde, utan en särskild från församlingarne

utgående afgift, hvilken först påbjöds genom två af erkebiskop

Birger åren 1500 och 1508 utfärdade bref och derefter erhöll stadfästelse

genom danska Riksrådets bref af år 1532; att af donna afgift en del anslogs

till presterskapet och en annan del till klockarne med förbindelse

för dessa senare att gorå tjenst i kyrkan och undervisa ungdomen i socknarne;

att då, i sammanhang med reformationens införande i Danmark,

undervisningsverket blef föremål för regeringens synnerliga uppmärksamhet,

det förordnades genom ordinantien den 14 Juni 1539 och sedermera

genom Kongl. Brefvet den 23 Mars 1568, hvilka författningar i Malmö

recess konfirmerades, att stadsskolorna i Skåne, Halland och Blekinge

skulle till understöd för lärare och lärjungar få på sig Överflyttad klockarnes

helgonskyld i de församlingar, emellan hvilka och staden afståndet

icke öfversteg två mil, dock mot skyldighet för skolorna att öfvertaga

fullgörandet af de åligganden, hvilka med åtnjutandet af helgonskylden

voro förenade; att donna utväg, hvilken för mer än tre sekler

tillbaka måste, på bekostnad af landsförsamlingarne, anlitas för att anskaffa

nödiga medel till underhåll af de mindre stadsskolorna, ännu åren

1824 och 1836 ansågs icke vara förkastlig, i ty att genom Kongl. bref,

hvilka nämnda år blefvo utfärdade, stadgades, att till aflöning åt lärarne

vid ett högre elementarläroverk, afsedt först att förläggas i Sölvesborg,

men sedermera, under namn af katedralskola, inrättadt i Lund, indrogs

och anvisades klockarnes helgonskyld ifrån en del andra församlingar,

men att donna anordning framkallade missnöje inom de församlingar,

som sålunda blefvo i mistning af en inkomst, hvilken dittills på ett mera

märkbart sätt kommit dem sjelfva till godo, och föranledde jemväl ansökningar

om helgonskyldens återställande, hvilka ansökningar ock tillvunne

sig det afseende att, uppå framställningar af Kongl.. Maj:t, Rikets

Ständer anvisade kontanta statsanslag, svarande emot den inkomst skolorna

uppburo af helgonskylden, livilket skedde vid riksdagen 1840—1841,

hvad beträffar katedralskolan i Lund, och vid riksdagen 1853—1854 i

afseende på de öfriga skolorna; att, vid fattandet af dessa beslut, tillika

medgafs, att de församlingar, från hvilka helgonskylden utgått till

skolan i Lund, skulle, så vidt de förbunde sig att uteslutande använda

helgonskylden till folkskolorna, varda vid oqvald besittning deraf bibehållna,

äfvensom att de öfriga församlingar, hvilka, på sätt här ofvan

förmälts, varit i mistning af helgonskylden, borde återfå densamma under

förbindelse att efter de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelades,

använda den till dess ursprungliga ändamål, bestridandet af kloc
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 80. 9

karetjensten i kyrkan och barnaundervisningen; att till följd häraf församlingarne

i förutnämnda tre provinser nu mera äro så till vida likstälda,

att klockare-helgonskylden är inom dem alla att för sin ursprunglig81

bestämmelse användas, hvaremot, i afseende på dispositionen inom

den sålunda bestämda gränsen, för de församlingar, från hvilka helgonskylden

varit till stadsskolorna anvisad, en möjlighet blifvit beredd att

med inkomsten deraf kunna minska bidragen till folkskolan; samt att det

är donna förmån, af hvilken de öfriga församlingarne nu äfven önska

komma i åtnjutande, hvarjemte särskilt till rättelse framhållits obilligheten

deraf, att i pastorat, som bestå af två församlingar, af hvilka den

ena oafbrutet innehaft och den andra förlorat, men återvunnit helgonskylden,

aflöningen till den gemensamme klockaren fuller vida mera tung

på den förra än på den senare församlingen.

På grund af dessa omständigheter, och då, hvad angår den allmänna

regleringen af klockarnes löneförmåner, hvilken, med anledning

af Riksdagens, uti underdånig skrifvelse den 30 April 1872, gjorda hemställan,

är på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende, donna icke

skäligen må betraktas såsom hinder för särskild behandling af nu förevarande

fråga, enär helgonskylden är ett undantagsförhållande, gällande

endast för en mindre del af landet, anser Riksdagen det lämpligen kunna

tagas i betraktande, huruvida icke, oberoende af nämnda lönereglering

eller möjligen i sammanhang dermed, rättelse må kunna ske uti det länge

öfverklagade missförhållandet, att vissa församlingar ega rätt att öfver

helgonskylden förfoga, under det att andra sakna denna förmån hvarföre

och då Riksdagen funnit att helgonskyldens öfverlåtande, på sätt föreslaget

blifvit, icke bör kunna medföra orättvisa eller förlust för någon, om

dervid iakttaga, att de klockare, hvilka på grund af fullmakt erhålla lön

från helgonskylden, af församlingarne bekomma annan motsvarande inkomst,

får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga i nådigt öfvervägande, om och i hvilken mån det må kunna

medgifvas församlingarne i Lunds stift och Halland rättighet att sjelfva

förfoga öfver den helgonskyld, som till ldockarne af församlingarne utgår,

med vilkor dock, att donna afgift skall användas för det med densamma

ursprungligen afsedda ändamål: kyrkotjenstens uppehållande och barnens

undervisning; äfvensom att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder tillse, om

och huruvida i de församlingar, der ett sådant förfogande öfver helgonskylden

kunde komma att föranleda minskning i klockarens lön, pastoratet

i sin helhet må kunna tillförbindas att efter samma grund emellan

församlingarne, hvarefter helgonskyld^'' från början utgått, ersätta denna

Bill. till Rilc8d. Prof.. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Raft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 81.

förlust till de klockare, hvilka redan erhållit fullmakt å tjensten vid den

tid, då nådigt beslut i fråga om dispositionsrätten öfver helgonskylden

på nu föreslagna sätt kan komma att tråda i verksamhet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 Maj 1875.

N:o 81.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1875.

— — — hos Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. May.ts

nådiga proposition med förslag till lagar angående allmänna

värnpligten, härordningen samt härens aflöning,

beklädnad och underhåll.

(Särskilda Utskottets memorial N:o 4.)

8. A. K.

Uti nådig proposition af den 16 sistlidne Januari har Eders Kongl.

Maj:t i nåder föreslagit Riksdagen att, under förutsättning af Riksdagens

bifall i grundlagsenlig ordning till det förslag om tillägg till 80 § Regeringsformen,

som i särskild nådig proposition framstäldes, jemväl antaga

förslag till lagar angående allmänna värnpligten, härordningen samt

härens aflöning, beklädnad och underhåll, att tråda i kraft på tid och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.