Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Konql. May.ts nådiga proposition med förslag till förordning angående eg an der ätt till skrift.

1876-03-17 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:19, Skrifvelse, i anledning af Konql. May.ts nådiga proposition med förslag till förordning angående eg an der ätt till skrift.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

''Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.

15

\:o 19

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Mars 1876,

— — — — Andra Kammaren den 17 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Konql. May.ts

nådiga proposition med förslag till förordning angående

eg an der ätt till skrift.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.)

S. A. K.

f nådig proposition till 1873 års Riksdag framstälde Eders Kong],

Maj:t förslag till förändrad lydelse af Tryckfrihetsförordningens § 1 mom.

1, 3 och 9, enligt hvilken de stadganden angående eganderätt till skrift,

som förekomma i den nuvarande lydelsen af 9 mom. i nämnda §, borde derifrån

uteslutas och i stället intagas en föreskrift, att angående sådan eganderätt

skulle gälla hvad som stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning 87 §

Regeringsformen föreskrifver; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade det

vara Dess nådiga afsigt att till den Riksdag, då förslaget, derest det förklarades

hvilande, kunde slutligen antagas, framlägga förslag till lag angående

den litterära eganderätten.

Med anledning häraf och då förstberörda förslag af Riksdagen antagits

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, men den slutliga

granskningen af ett inom Justitiedepartementet utarbetadt lagförslag i ämnet

icke kunnat medhinnas, innan det hvilande grundlagsändringsförslaget förekomme

till Riksdagens pröfning, har Eders Kongl. Maj:t, på det ingen lucka

i lagstiftningen måtte uppstå, ansett lämpligt att genom en lag, stiftad i

ilen ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver, de stadganden om eganderätt

till skrift, som äro afsedda att uteslutas ur Tryckfrihetsförordningen,

bibehölles vid gällande kraft, till dess en fullständigare lag hunne komma

till stånd.

Under förutsättning således, att förenämnda grundlagsändringsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

j0 Bikxdagem imåerd. Skrifvelse, N:o 2.9.

slag blefve af Riksdagen antaget, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig proposition

den 31 sistlidne December, låtit till Riksdagens antagande framlägga

följande förslag till

“Förordning angående eganderätt till skrift.

Enär, jemlikt den förändrade ordalydelsen af 3 mom. 1 § Tryckfrihetsförordningen,

angående eganderätt till skrift skall gälla hvad som

stadgas i särskild lag. stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver,

varder härigenom förordnadt, att, intill dess annan lag i detta ämne

kan varda antagen, skola fortfarande lända till efterrättelse följande ur Tryckfri

hetsff >r ordningen nu mera uteslutna stadganden:

Hvarje skrift vare författarens eller hans rätts laglige innehafvare*

egendom. Men så framt författarens arfvingar eller rättsinnehafvare icke

inom tjugu år från hans död utgifningsrättigheten begagnat, äfvensom i

händelse ett sådant begagnande icke af dem inom hvart tjugonde år förnyas,

stånde hvar och en öppet att författarens efterlemnade skrifter af

trycket utgifva. Hvilken som eljest skrift trycker eller eftertrycker, utan

författarens eller hans rättsinnehafvares skriftliga tillstånd, miste upplagan,

eller böte dess fulla värde, egarens ensak.

Lag samma vare, om någon trycker eller eftertrycker den öfversättning

af utländsk skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin öfversättning

för annans anses: men ej må öfversättares eganderätt till sitt arbete

föi-hindra någon att en annan öfversättning af samma skrift utgifva.

Utgifvare af dagblad och periodiska skrifter häfver ej brutit emot författarens

eganderätt, då han i dem insända anonyma skrifter utgifver. Uppsatser,

hemtade ur dagblad, anses icke såsom eftertryckta, då de i andra

dagblad införas, såvida det tillika uppgifves, ifrån hvilket dagblad uppsatsen

är hemtad.“

Sedan Riksdagen antagit det grundlagsändringsförslag, under förutsättning

hvaraf denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition blifvit frarnstäld,

har Riksdagen, som tagit samma nådiga proposition jemte dervid focrade

handlingar i öfvervägande, till densamma lemnat bifall.

Hvilket Riksdagen härmed får i underdånighet anmäla; framhärdande

etc.

Stockholm den 17 Mars 1876.

N:o 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.