Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade ändringar i Rikets Grundlagar.

1876-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:2, Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade ändringar i Rikets Grundlagar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

3

nungen dock obetaget att sådana till Allmänna Inrättningars understöd

redan förlänta hvarje gång på högst tjugu år förnya.

9:o. Utsätter någon å Skrift bedrägligt titelblad eller orätt författare-

eller utgifvarenamn, dömes till straffarbete från och med sex månader

till och med två år. Diktadt namn, hvarmed ingen verklig person

utmärkes, vare ej förbudet att på titelbladet utsätta, då Auctors

rätta namnsedel lemnad är.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Februari 1876.

N:o 2.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Februari 1876.

— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade

ändringar i Rikets Grundlagar.

(Koustitutions-Utskottets Memorial N:o 1.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen nu mera till pröfning förehaft de vid 1875 års

riksdag väckta och till slutligt afgörande vid den nu innevarande lag
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2

ligen beredda förslag till ändringar i Rikets Grundlagar, har Riksdagen

för sin del godkänt och antagit följande förslag, nemligen:

om tillägg till 80 § Regeringsformen, rörande ändring i lag, hvarigenom,

med indelningsverkets upphäfvande, annan grund varder lagd

för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös; och

om ändring af 5, 6, 11, 12, 26, 32 och 34 §§ Regeringsformen,

angående Statsrådets organisation, och i samband dermed af 32, 33,

34 och 36 §§ Riksdagsordningen samt af 1, 4 och 5 §§ Tryckfrihetsförordningen.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnde

Grundlagsparagrafer i nedanskrifne delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen,

§ 5.

Stats-Rådet skall bestå af tio Ledamöter, bland hvilka Konungen

utnämne en att vara Statsminister och Stats-Rådets främste Ledamot.

Desse äga att alla i Stats-Rådet förekommande ärenden öfvervara. Ej

må fader och son eller bröder på en gång vara Ledamöter af Stats-Rådet.

§ 6.

Af Stats-Rådets Ledamöter skola sju vara Chefer och Föredragande,

hvar för sitt Departement, nemligen:

Ministern för Utrikes ärendena, för Utrikes-departementet;

En Chef för Justitie-departemenfet;

En för Landtförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens

Rådgifvare i Kommando-mål för Arméen;

En för Sjöförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens

Rådgifvare i Kommando-mål för Flottan;

En för Civil-departementet;

En för Finans-departementet; samt

En för Ecklesiastik-departementet.

Den närmare fördelningen af ärendena, Departementen emellan,

bestämmes af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kungjord

stadga.

Bland de tre Statsråden utan Departement böra minst två hafva

förvaltat Civil Beställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

5

§ 11-

Mini stenek mål, hvarmed förstås alla de, som angå Rikets förhållande

till flammande Makter, må Konungen låta bereda och handhafva

på det sätt, Honom lämpligast synes- Ministern för Utrikes ärendena

tillhör att dessa mål inför Konungen föredraga och anmäla i närvaro af

någon annan Stats-Rådets Ledamot. Är Ministern frånvarande, föredrage

deri Stats-Rådets Ledamot, som Konungen äfven i detta fall tillkalle. Sedan

Konungen af dessa Embetsman inhemtat till protokoll anförda råd, för

hvilka de blifva ansvarige, fatte Konungen, i deras närvaro, besluten;

åliggande det den dertill särskildt förordnade att protokollet föra. Af

sådana beslut må Konungen låta till Stats-Rådets kunskap komma hvad

Honom nyttigt synes, så att äfven någon kännedom af denna Riksstyrelsens

gren måtte hos Stats-Rådet finnas.

§ 12.

Konungen äger att i Afhandlingar och Förbund med främmande

Makter ingå, sedan Han, enligt föregående paragraf, deröfver hört Ministern

för Utrikes ärendena och någon annan tillkallad Stats-Rådets

ledamot.

§ 26.

Då Justitie-ärenden i Stats-Rådet föredragas, skola, jemte Chefen

för Justitie-departementet och två andra Ledamöter af Stats-Rådet, två

Justitie-Råd dem öfvervara, med deri skyldighet att till protokollet sig

yttra, som 9 § föreskrifver.

§ 32.

Sändebud hos främmande Makter och Tjensteman vid Beskickningarne

närnne Konungen i Ministerns för Utrikes ärendena och någon

annan tillkallad Stats-Råds-ledamots närvaro.

§ 34.

Statsministern och Ministern för Utrikes ärendena innehafva Rikets

högsta värdighet och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 2.

Stats-Rådet må icke tillika annat Embete utöfva, ej heller några inkomster

deraf uppbära. Justitie-Råd må ej tillika annat Embete innehafva eller

utöfva.

§ 80. •

Krigsmakten till häst och fot så väl som Båtsmanshållet af rotering

och indelning förblifver vid de med Landet och Städerna upprättade Kontrakter

och Indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade

vara, intill dess Konungen och Riksdagen finna nödigt någon ändring deruti

samfäldt att göra; kunnande ingen ny eller tillökad rotering, utan genom

Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma.

Varder genom särskild Lag, med Indelningsverkets upphäfvande,

annan grund lagd för ordnandet af Krigsmakten till lands och sjös, då

må ej ändring i sådan lag göras utan af Konungen och Riksdagen samfäldt.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den som blifvit till Riksdagsman vald, skall, första gången han

efter valet till Riksdag sig inställer, inför Chefen för Justitie-departementet

eller den, Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmakt till granskning

uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om Riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning---- —

—--— — — — —. — — — — — — — —---uppvisas.

2. Hvardera Kammaren — — — — — — — — — förklarad.

§ 33.

Så snart fullmakterne undergått den i mom. 1 af näst föregående

§ föreskrifna granskning samt berättelse om förloppet dervid blifvit af

Chefen för Justitie-departementet eller den, i hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår, begäre hvardera Kammaren

ofördröjligen hos Konungen, medelst deputation, Talman och vice

Talman, dem Konungen då för hvardera Kammaren bland dess leda
-

möter utnämner.

Talman och — — — —--- —--- — — själ».

Då i något--------------eden.

Innan Talmän

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

7

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af Honom för Riksdags

öppnande bestämda tid, som ej må utsättas senare än å femte söckendagen

efter Riksdags början. På den tid skola Riksdagsmännen, sedan

gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på Rikssalen, der Konungen

eller, då Han så för godt finner, Statsministern eller annan Stats-Rådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle — — — — — — — — —

Då Konungen — — — — — — — — — — — — vördnad.

§ 36.

Vill Konungen —----— —-----— meddelas.

Då Riksdag — —- — — — — — — — — — välönskningar.

Derefter uppläses Riksdagsbeslutet, hvaruppå Konungen, Sjelf eller

genom Statsministern eller annan Stats-Råds-ledarnof, förklarar Riksdagen

vara afslutad.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

4:o. Utgifvare af Dagblad eller Periodiska Skrifter anmäle sig,

jemte titeln och tryckningsorten, hos Chefen för Justitie-departernentet,

som eger att, så vida Sökanden ej för nesligt brott blifvit dömd, eller

förklarad ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet.hinder emot

Skriftens utgifvande förekommer.

5:o. Privilegier å boktryckeri — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — mj]

Då ett boktryckeri — — — — — — — — — — — — rätt.

Den ett nytt boktryckeri — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — sagd är. I båda fallen åligger det Konungens

Befallningshafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit gjord, att

genast eller medförst omgående Post derom underrätta Chefen för Justitiedepartementet.

Anlägges — — — — — — -— — — — — skrifart.

8:o. Vid rättegångens början vare Boktryckare skyldig att Författarens

namnsedel till Domstolen ingifva. I annat fall stånde han författareansvar,

så framt icke Författaren sig hos Domaren sjelfmant till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

kännagifver. Angår rättegången Dagblad eller Periodiska Skrifter, blifve

Utgifvarens namn af Chefen för Justitie-departementet, i följd af ofvan

föreskrifna anmälan, uppgifvet. Domaren äger — — — — —. — —

§ 4.

I afseende på bevakningen — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — _ — gälla:

l:o. Chefen för Justitie-departementet skall tillkomma, att både

inom hufvudstaden och i orterna, antingen sjelf eller genom vederbörligen

af honom förordnade Ombud, vaka öfver Skrifters allmängörande, på det

sätt och i de delar, som här nedanföre stadgas.

2:o. Till befrämjande af detta ändamål vare härmed till ovägerlig

efterlefnad föreskrifvet, att i samma stund, ej senare än en Skrift till

försäljning eller till spridande, på hvad annat sätt som helst, utgifves,

skall ett exemplar aflemnas i Stockholm till Chefen för Justitie-Departementet

och i hvarje annan ort till hans förordnade Ombud. Boktryckare,

som denna föreskrift uraktlåter, böte hvarje gång Femtio Riksdaler;

och om han, utan att vara försedd med Chefens för Justitie Departementet

bevis om gjord anmälan af ett Dagblad eller Periodisk skrift,

desamma trycker, böte Etthundra Riksdaler, och Skriftens utgifvande inställes,

intilldess Utgifvaren iakttagit hvad ofvanföre derom stadgadt är.

3:o. I alla de fall, der åtal, enligt 2 § 4 mom. samt 3 §, genom

allmän åklagare anställes, äge Chefen för Justitie-Departementet eller

hans Ombud rättighet att, då han det nödigt pröfvar, en Skrift med

qvarstad belägga låta, hvilken sist inom åtta dagars förlopp verkställes.

Börande en månad efter den dag, då i landsort qvarstaden lagd blifvit,

Chefen för Justitie-Dopartementet meddela Ombudet sitt gillande eller

upphäfvande deraf. Ar uti hufvudstaden qvarstad ej inom åtta dagars

förlopp lagd, eller i landsorterna Chefens för Justitie-Departementet gillande

ej inom ofvanskrifne en månads förlopp ankommet, må qvarstad

ej utan efter laga domstols och Tryckfrihets-Komiténs yttrande, gälla.

Men vid alla de tillfällen, då Chefen för Justitie-Departementet anser förbrytelser

emot denna Lag sig yppa, och så ofta målet ej hör, vare sig,

såsom blott ordningsmål, under hans egen pröfning, eller, vid personliga

förolämpanden, till den oförrättades e nskilda beifrande, åligge Chefen för

Justitie-Departementet, antingen han funnit qvarstad äga rum, eller endast

åtal vid laga domstol, att Skriften ofördröjligen och omedelbart till

Justitie-Kanslerens laga åtgärd öfverlemna.

4:o.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

9

4:o. Till Ordningsmål räknas, om, vid Tryckeris anläggande, uraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. derom stadgar, eller om Boktryckare underlåter

att, enligt 1 § 10 mom., å Skriften utsätta sitt namn, tryckningsorten

och årtalet, eller om han en hos honom tryckt Skrift till Chefen för

Justitie-Departementet eller hans Ombud inom utsatt tid icke aflemnar

eller om, emot 1 § 12 inom., tryckta Skrifter, hvarå boktryckarenamn,

tryckningsort eller årtal ej äro utsatte, föryttras. I dessa fall äge Chefen

för Justitie-Departementet att, i öfverensstämmelse med hvad denna

Lag stadgar, den brottslige genast pliktfälla; denne likväl obetaget att,

der han sig så befogad finner, hos Konungen, i Dess Justitie-RevisionsExpedition,

underdåniga besvär anföra, i Stockholm inom femtonde dagen

och i landsorterna inom en månad, sedan han af Chefens för JustitieDepartementet

utslag bevisligen del undfått. För öfrigt äro Ordningsmål

ej andra, än sådana Ekonomiska, som, enligt något framdeles tillgörande

Boktryckeri- och Bokhandels-Reglemente, till Chefens för Justitie-Departementet

pröfning kunna höra och till rubbning af något stadgande i denna

Lag icke leda.

5:o. Så snart någon förbrytelse mot denna Lag blifvit af Chefen

för Justitie-Departementet hos Justitie-Kansleren anmäld, åligge den sistnämnde,

att ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tillförordnad Aktor,

vid behörig Domstol åklaga; Och bör — — — — — —---åtala.

6:o. Sedan sex månader förlupit, efter det en Skrift till Chefen

för Justitie-Departementet eller hans Ombud, enligt näst föregående 2

mom. inkommit, hvaröfver Embetsbetyg genast afgifvas bör, må ej af

publik Aktor åtal derå äga rum. Enskild man njute, enligt allmän Lag,

till godo sin talan uti mål, genom hvilkas tryckning han är personligen

förolämpad. Ar någon Skrift med qvarstad belagd, då skall åtal ske å

Skriften, inom åtta dagar i Hufvudstaden och i orterna åtta dagar efter

det Chefens för Justitie-Departementet gillande af qvarstaden blifvit kunnigt.

I annat fall upphöre qvarstaden och vare Skriftens försäljning

obehindrad.

10:o. I afseende på försäljning och utspridande af utifrån inkomna

Skrifter på Svenska Språket äge Chefen för Justitie-Departementet lika

rättigheter och åligganden, som i afseende på inom Riket tryckta; och

vare föryttrare af sådana Skrifter underkastad samma skyldighet och

ansvar, som i 2 mom. denna § för Boktryckare stadgade äro.

ll:o. Finner Chefen för Justitie-Departementet, att utrikes ifrån

inkommen, på främmande språk författad, Skrift innehåller något stridande

emot 3 §:s 4, 5, 7, 9, 10 och 13 mom., åligge honom, att, efter

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afä. I Band. 1 Jläft. 2

i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

tills vidare derå lagd qvarstad, i underdånighet inhemta Kong]. Maj:ts

befallning, huruvida Skriften bör till föryttrande frigifvas, eller under

vidare qvarstad förblifva. Till den ändan åligge hvar och en, som bokhandel

idkar, att till Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud

inlemna förteckning på inkomna utländska Skrifter. Skulle å någon

sådan qvarstad läggas, inhemte Chefen för Justitie-Departementet i underdånighet

Kongl. Majrts Nådiga befallning, huruvida Skriften bör tillföryttrande

frigifvas, eller under vidare qvarstad till återutförande förblifva,

då det på Konungens Nådiga pröfning må ankomma, om och till

hvad belopp Bokhandlaren må njuta ersättning af Statsmedlen.

§ 5.

8:o. Finner Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud

sig befogad, att, på de grunder för qvarstad å tryckt Skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska, det någon Skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad, att i Stockholm, genom biträde

af Öfver-Ståthållare-Embetet, och i öfriga städer samt orterna, medelst

skyndsam handräckning, som ej får vägras af den Magistrat, hvarunder

Boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan qvarstad erhålla; Börande öfver

förloppet af qvarstadsförrätt.ningen och orsakerna dertill, samt i afseende

på den åklagade Skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas

uti Boktr*yckarens värjo, anteckning trefaldt författas, hvaraf den ena tillställes

Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud, den andra

Magistraten och den tredje Boktryckaren. Magistraten vare pligtig —

förlust. Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud äge ej makt

att, annorlunda än nu sagdt är, qvarstad fordra eller vidare befattning

med saken taga, utan hänskjute genast alltsammans till Justitie-Kansleren,

på hvilkens ytterligare Embets-åtgärd och ansvar det ankommer, att

sådana mål varda, enligt denna och allmän Lag, handhafda. Anmäles

hos Justitie-Kansleren omedelbarligen någon Skrift till åtal, bör han, sist

inom fjorton dagar, om målets upptagande vid laga Domstol, genom af

honom tillförordnad Aktor, anstalt foga; men icke må han om någon

sådan föregående qvarstad, som här framföre nämndt är, förordna utan

Chefens för Justitie-Departementet eller hans Ombuds hörande och tillstyrkande.

Ar målet till laga Domstol kommet och qvarstad der af

Aktor yrkad, bör Domstolen sig deröfver, inom åtta dagar, utlåta, men

likväl, derest det utan tidsutdrägt ske kan, Chefens för Justitie-Departementet

eller hans Ombuds utlåtande inhemtas. Afslås qvarstadspåstå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

11

endet., fortfares ändock med rättegången; men om påståendet gillas, och

har Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud sådant tillstyrkt,

skall qvarstaden verkställas; dock bör Under-Rättens Utslag, i båda dessa

fall, utan uppehåll till Hof-Rätten insändas. Hof-Rätten bör —- — -—

ll:o. Angripas, uti af trycket — — — — — — — — —- —

Lag föreskrifva; dock må Under-Domaren, vid sådana enskilda tvister,

utan inhemtadt utlåtande af Chefen för Justitie-Departementet eller hans

Ombud, qvarstadsfrågor upptaga och deröfver meddela Utslag, hvaröfver

Parterna äga i laglig ordning hos Öfver-Rätten besvär anföra; i hvilket

fall qvarstaden ej må verkställas.

12:o. I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, Konungens Befallningshafvande

och vederbörande Magistrater ovägerligen och vid ansvar

biträda; dock må ej hos Bokhandlare eller annan Försäljare å någon

inom Riket utkommen Skrift qvarstad begäras, utan att genom bevis

kan styrkas, att Skriften i tryckningsorten blifvit med qvarstad belagd,

eller i det fall, att Skriften ej blifvit, enligt 4 § 2 inom., till Chefen för

Justitie-Departementet eller hans Ombud inlemnad.

13:o. Varder någon af trycket härstädes utkommen eller utländsk,

hit i Riket införd, Skrift, utaf en eller flera främmande Staters Sändebud

eller deras Regeringar anmäld, såsom innefattande sådana ämnen, hvilka

kunna föranleda till missnöje hos andra Makter, äge Konungen att derom,

efter sakens och omständigheternas beskaffenhet, i nåder förordna samt,

om Flan så nödigt pröfvar, om Skriftens seqvestrerande och indragning

genom Chefen för Justitie-Departementet eller Justitie-Kansleren, såväl

hos Boktryckare som försäljare eller andra utspridare, låta föranstalta,

och hvarmed förhålles på sätt, som angående beläggande med qvarstad

här ofvanföre stadgadt finnes; skolande —- — — — — — — -—• — —

Hvilket Riksdagen får Hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anmäla med anhållan, att i fråga varande ändringar i Grundlagarne måtte

vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall samt sedermera varda i vanlig

ordning kungjorda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Februari 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.