Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående Westerns domkyrkokassas befriande från erläggande af ränta och amortering å ett år 18,r)8 beviljadt statslån.

1876-05-05 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:26, Skrifvelse, angående Westerns domkyrkokassas befriande från erläggande af ränta och amortering å ett år 18,r)8 beviljadt statslån.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 36,

N:o 26.

Uppläst, och godkänd ho. Första Kammaren den 5 Maj 1876.

— — — Andra Kammaren den 5

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående Westerns domkyrkokassas

befriande från erläggande af ränta och amortering

å ett år 18,r)8 beviljadt statslån.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.)

S. A. K.

Med förmälan, att Westerås och S:t Ilians församlingar å kyrkostämma

den 25 Oktober 1874 åtagit sig att från och med 1875 års ingång

bestrida samtliga de i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 23 April 1874

anmärkta utgifter till församlingarnes orgelnist m. in., hvilka dittills utgått

af Westerås domkyrkas medel till ett sammanlagdt belopp af 901 kronor 62

öre årligen, samt att församlingarne, på domkyrkokommissionens framställning,

för att bereda domkyrkan en förbättrad ekonomisk ställning, äfvensom

i ändamål att grunda en kyrkoreparationsfond, förbundit sig att från 1875

års början tills vidare höja den af församlingarne dittills med 800 kronor

årligen erlagda bänkhyresersättning till 1,600 kronor, under vilkor att det

sålunda tillagda beloppet, 800 kronor, skulle åter minskas i den iuån''domkyrkan

koniine i besittning af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862

domkyrkan tillerkända tillgångar, hvilka ännu icke till henne återfallit, eller

gården N:o 26 i Westerås samt räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och

Gillfors, men att församlingarne, under åberopande af den utaf Riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.

erkända grundsats, att vidmakthållandet af kyrkan i monumentala delar tillhörde

staten, som vore kyrkans egarc, och till hvilken större delen af kyrkans

fasta egendom i äldre tider blifvit indragen, undandragit sig att, på

sätt domkyrkokommissionen ifrågasatt, lemna något särskildt bidrag för omläggningen

af kyrkans tak, har domkyrkokommissionen i Westerås, i underdånig

skrifvelse af den -30 December 1874, under åberopande af en af sakkunnig

person hållen besigtning å samma tak, hvarvid utrönts, att åtskilliga

takstolar vore af röta angripna, bräderna under plåtbeklädnaden till större

delen murkna och kopparbetäckningen så bristfällig, att taket i dess närvarande

skick icke kunde Miållas fritt från läckor, hvarigenom de murade

hvalfven i kyrkan tillfogades svära skador, hos Eders Kong!. Maj:t anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition derom att,

för omläggning med kopparplåt af domkyrkans tak i enlighet med ett af

Professoren E. von Rothstein uppråttadt förslag, ett statsanslag af 50,000

krono)- måtte beviljas, eller ock, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna

denna kostnad alltför stor, af Riksdagen äskas ett anslag af 24,000 till

25,000 kronor för takets omläggning med svensk skiffer; varande nämnda

kostnadsbelopp beräknade att för arbetet erfordras utöfver den summa, som

genom försäljning af den gamla kopparn kunde inbringas.

Med anledning af denna framställning har Eders Kongl. Maj:t, som

funnit domkyrkan i eu icke aflägsen framtid böra kunna verksamt bidraga

äfven vid bestridande af kostnaderna för sådana större''reparationer, som

den ifrågasatta omläggningen af domkyrkans tak, men för det närvarande

uppenbarligen icke ega någon tillgång att för detta ändamaK disponera, vid

sådant förhållande och da det vore fullt ådagalagdt, att det ifrågavarande

omläggningsarbetet, som, på sätt domkapitlet förordat, borde ske med kopparplåt,

icke tålde något uppskof, samt nödiga tillgångar åtminstone för arbetets

påbörjande torde kunna genast anskaffas, derest kyrkan befriades från

den arliga rånte- och kapitala!''betalningen, 1,358 kronor, a kyrkans skuld

till Riksgäldskontor, uti nådig proposition af den 31 December 1875 föreslagit

Riksdagen, att domkyrkokassan må från och med början af 1876 befrias

från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 af staten kassan

beviljade lån, hvara kapitalåterstoden den 1 Januari 1876 utgjorde 13,594

kronor 10 öre.

Såsom af ofvanstående framgår, har Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

td! syftemål att såtta domkyrkokommissionen i tillfälle att företaga

det omförmälda takläggningsarbetet å Westerås domkyrka. Då denna kyrka

tillhör staten, och det vid sådant förhållande är ett statens intresse att bereda

tillgång till utförande af domkyrkotakets omläggning, som, på sätt

upplyst blifvit, är af ett trängande behof pakalladt, har Riksdagen ansett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 36,

don betänklighet att medgifva rubbning i betalningsvilkoren för ett redan

beviljadt statslån, som eljest kunde förefinnas, nu ej med fog böra föranleda

afslag å en framställning, som just har till ändamål att, på ett för statskassan

lindrigt sätt, möjliggöra utförandet af nämnda omläggningsarbete.

Den eftergift, som Riksdagen således anser sig kunna i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts förslag tillstyrka, bör dock endast ske under sådana vilkor,

att genom desamma med säkerhet kan påräknas, att det med eftergiften

afsedda syftemålet verkligen kommer att uppnås.

I detta afseende förekommer, att, i betraktande af dyrbarheten utaf

det arbete, som Eders Kongl. Maj:t ansett böra af domkyrkokassans medel

bekostas, det torde vara nödigt tillse, att de inkomster, på hvilka kassan

rättvisligen kan hafva anspråk, också oafkortadt komma densamma till del.

Den bänkhyresersättning, Westerås och S:t Ilians församlingar, på sätt ofvan

omförmäldt blifvit, åtagit sig att till domkyrkan erlägga, synes ingalunda

betydligare än hvad församlingarna, som genom begagnandet af domkyrkan

undslippa kostnaden för uppförande och underhåll af egen kyrka, billigtvis

höra vidkännas, äfven då i betraktande tages att församlingarne, såsom särskildt

blifvit af domkyrkokommissionen anmärkt, icke återfordrat något af

de inkomster, som för ringningar och dylikt årligen med 700 till 800 kronor

ingå till domkyrkans kassa, samt att af kostnaden för 1858—1861 års

kyrkoreparation församlingarne åtagit sig ansvara för 15,000 kronor, som

belöpt å arbeten i kyrkans inre. Vid sådant förhållande torde allt skal

saknas för gillande af deras förbehåll, att det belopp, 800 kronor, hvarmed

de å kyrkostämman den 25 Oktober 1874 förhöjt nämnda bänkhyresersättning,

skall åter minskas i den mån domkyrkan kommer i besittning af

vissa henne tillerkända, men ännu icke till henne återfallna tillgångar.

Under förutsättning således, dels att Westerås och S:t Ilians församlingar

förklara sig afstå från ofvan berörda af dem gjorda förbehåll och

dels att domkyrkokommissionen, mot erhållande af den ifrågasatta eftergiften

från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 domkyrkokassan

beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan anspråk på vidare statsbidrag,

fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar i enlighet med

Professoren von Rothsteins förslag, har Riksdagen, med bifall till Eders

Kongl. Maj:ts nådiga förslag, befriat domkyrkokommissionen från och med

början af år 1876 från erläggande af ränta och amortering å det år 1858

kassan af staten beviljade lån.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen cte.

Stockholm den 5 Maj 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.