Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vatten aftappning sföretag.
1876-05-05 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1876:27, Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vatten aftappning sföretag.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37.
5
N:o 27,
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1876.
— — __ — Andra Kammaren den 5 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag
till vägars anläggning, bro- och hamnbyggnader samt
vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra
vatten aftappning sföretag.
(Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 28 och 56 samt Memorial N:o 36.)
S. A. K.
Riksdagen, som till behandling förehaft de genom dels Eders Kong!.
Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, dels enskilda
motioner väckta frågor om statsbidrags beviljande för väganläggningar och
vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, får härmed i
underdånighet anmäla följande i anledning deraf lättade beslut:
A. Väg-anläggningar oeli vägförbättringar.
l:o) För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda
nådiga proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1877 anslå
och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande samma belopp som för år
1876 anvisats, eller 200,000 kronor.
6
Riksdagens underd. Skrifvehe, N:o 27.
Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har Riksdagen
till bidrag för anläggning af nya samt. förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre göda vägar till Eders Kong! Maj:ts disposition
för är 1877 anvisat tvåhundratusen kronor.
2:o) Vid 1870 års riksdag biel'' för anläggning af väg mellan Lycksele
och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens lön, hvilket arbete enligt
i nåder gillad plan beräknats kosta 160,095 kronor, beviljadt ett understöd
af 106,700 kronor, deraf anvisats att utgå under åren 1871 —1876 tillhopa
97,000 kronor; och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år
1877 anvisa hvad af statsbidraget återstår, eller niotusen sjuhundra kronor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har af Riksdagen bifallits.
3:o) För anläggning af ny väg mellan Junomando by i Paj ala
socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län beviljade
1874 års Riksdag ett anslag af 49,440 kronor, deraf till utgående
under aren 1875 och 1876 anvisats tillsammans 33,440 kronor; och har
Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, för år 1877
anvisat återstoden af nämnda anslag med sextontusen kronor.
4:o) Till våganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i We~
sterboliens län har Eders Kongl, Maj:t begärt ett anslag af 95,000 kronor
samt att deraf till utgående under år 1877 måtte anvisas 15,000 kronor.
Ifrågavarande arbete var ursprungligen, år 1871, af kaptenen R.
Schough beräknadt till en anläggningskostnad af endast 95,700 kronor, hvilken
summa år 1874 af honom ansågs böra böjas till 140,200 kronor. Till
grund för den sålunda beräknade förhöjningen låg den omständighet, att
enligt kapten Schoughs intyg ett mansdagsverke i dessa trakter stigit från 1
krona 60 öre till 2 kronor 25 öre samt priset å ökedagsverken och materialier
stigit i enahanda grad. Riksdagen anser det emellertid ingalunda kunna
tagas för gifvet, att det sålunda senast beräknade höga arbetspris blir gällande
under hela den tid, hvarunder denna vägauläggning kommer att utföras,
och finner, om ett motsatt fall inträffar, eu motsvarande nedsättning
i anslagsbeloppet böra iakttagas, så att proportionen mellan statsbidraget och
det bidrag Lycksele och Stensele socknar åtagit sig att för arbetets fullbordande
utgöra, blir ungefärligen densamma som nu beräknats.
Under vilkor således att Eders Kongl. Maj:t må ega jemka anslagsbeloppet
i den mån, dagsverken och öfriga arbetskostnader kunna under
arbetstiden i någon betydligare man nedgå, samt att Lycksele och Stensele
socknemän icke dess mindre vidblifva sitt åtagande att bygga och för framtiden
underhålla ifrågavarande vägsträcka, har Riksdagen, med bifall till
Eders Kongl. Maj:ts förslag till väganläggning mellan Lycksele och Stensele
kyrkor i Westerbottens län i enlighet med derför af kaptenen Schough upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:n 97.
rättad plan, beviljat ett anslag af nittiofemtusen kronor och deraf till utgående
under år 1877 anvisat femtontusen kronor.
5:o (lenom utslag den 15 Juli 1875 förklarade Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Norrbottens län, att väg mellan Matarengi och Turtula
byar i Öfver Torneå socken, upptagande en sträcka af tre mil 8,376 fot,
skulle byggas i enlighet med en af Byggmästaren L. A. Wall mark upprättad
plan, dock med iakttagande af den ändring deri, som af Distriktschefen
Kaptenen Schough med en afbruten röd linie betecknats; och förpligtade
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande Öfver Torneå och Hietaniemi
socknars vägbållningsskyldige invånare att anlägga och för framti len
underhålla ifrågavarande väg.
Sedan detta utslag vunnit laga kraft, hafva (Ifver Torneå och Hietaniemi
socknemän genom befullmäktigad! ombud uti en till Eders Kongl.
Maj:t stäld, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län
med underdånig skrifvelse den (i November 1875 insänd ansökning öfverlemnat
omförmälda plan och kostnadsförslag med tillhörande ritningar och
öfriga ärendet rörande handlingar och i underdånighet anhållit om statsbidrag
till ifrågavarande vägauläggning.
Kostnaden för ifrågavarande väg, hvilken af Byggmästaren Wallmark
beräknats till 61,200 kronor, har af Kaptenen Schough ansetts kunna
nedsättas med 12,600 kronor och sålunda böra upptagas till endast 48,600
kronor, hvaremot Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funnit densamma
endast kunna minskas till 54,900 kronor och i följd deraf, då de vägbyggnadsskyldige
icke af egna medel kunde bringa företaget till utförande, föreslagit
ett statsbidrag af -g utaf si stberörda kostnadsbelopp eller 36,600
kronor.
Eders Kongl. Maj:i har funnit ifrågavarande väganläggning mellan
Matarengi och Turtula byar vara särdeles behöflig för den ort, hvarigenom
vägen skulle framgå, och att fördelarna af väganläggningen vore af den beskaffenhet,
att det måste ligga i statens intresse medverka till desammas
vinnande så fort ske kunde. Beträffande åter beloppet af det erforderliga
statsbidraget har anläggningskostnaden synts Eders Kongl. Maj:t kunna antagas
icke öfverstiga de af Kaptenen R, Schough beräknade 48,600 kronor,
hvaraf, enligt hvad jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
föreslagit, två, tredjedelar, eller 32,400 kronor, borde af statsmedel utgå. Med
anledning häraf och då, derest bidrag till sistnämnda belopp beviljades,
deraf skulle enligt kostnadsförslaget belöpa å nedre delen från Matarengi
till Niska omkring 17,683 kronor 50 öre, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen, att, såsom understöd för anläggning af väg mellan iMatarengi
och Turtula byar inom Öfver Torneå socken af Norrbottens län enligt den
opaginerad Kontrollera mot PDF
g Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 27,
af Byggmästaren Wallmark upprättade plan med den deri af Kaptenen
Schougk föreslagna ändring, bevilja ett anslag till belopp af 82,400 kronor,
samt häraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa 17,683 kronor
50 öre.
Riksdagen, som delar Eders Kongl. Maj:ts åsigt om väganläggningens
behöflighet och billigheten deraf att de vägbyggnadsskyldige med ifrågavarande
statsbidrag understödjas, har till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit lemnat sitt bifall.
B. Bro- och hamnbyggnader samt yattenkommnnikationer.
6:o) För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
''upprensning af åar och farleder har Eders Kongl. Majrt föreslagit Riksdagen
att för år 1877 anvisa samma belopp, som för år 1876 beviljats,
eller 20,000 kronor: och har berörda nådiga förslag blifvit af Riksdagen
bifallet.
7:o) Vid 1873 års riksdag beviljades för åstadkommande af ny farled
från Uddevalla stads hamn till Kattegat genom Bjömsund och Malösand
ett anslag motsvarande hälften af den beräknade kostnadssuminan, eller
123.793 kronor 50 öre, hvaraf anvisats att utgå under åren 1874—1876
sammanlagdt 100,000 kronor. Då, enligt hvad Styrelsen för allmänna vägocb
vattenbyggnader hos Eders Kongl. Maj:t tillkännagifvit, arbetet under
år 1875 med kraft bedrifvits, har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen föreslagit
anvisande till lyftning under år 1877 af återstoden utaf statsbidraget
23.793 kronor 50 öre.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen till utgående
år 1877 anvisat af nämnda anslag återstående tjugutretusen sjuhundra
nittiotre kronor 50 öre.
8:o) Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg beviljade
Riksdagen år 1875 ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100,000 kronor,
att utbetalas med en femtedel under hvarje af åren 1876 — 1880.
I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen af berörda
anslag till utgående under år 1877 anvisat tjugutusen kronor.
9:o) Sedan bland den fiskeidkande befolkningen inom Morups socken
och Eaurås härad af Hallands län bildats ett bolag, i ändamål att vid det
strå.vt norr om Morups fyr i nordvestlig rigtning i Kattegat utskjutande
näs, benämndt Glommen, anlägga en båthamn, afsedd att bereda skydd åt
större än de vid fiske å kusten nu använda farkoster; så har styrelsen för
nämnda bolag, uti en till Eders Kongl. Maj:t, stäld, till Eders Kongl. Maj:ts
Befallnings
-
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.
Befallningshafvande i nämnda län insänd skrift, öfverlemnat en af Chefen i
södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren m. m. A. Remmer upprättad
plan för arbetets utförande med dertill hörande karta, betänkande
och kostnadsförslag samt i underdånighet anhallit, att, enär berörda hamnanläggning
skulle blifva till gagn ej allenast för den närboende fiskeidkande
befolkningen derigenom, att vid fisket skulle kunna användas^större båtar
ån föi närvarande, utan äfven såsom hamnplats för mindre fartyg vid svårt
väder i Kattegat, Eders Kongl. Maj:t måtte bereda bolaget ett, mot två
ti edjedelar af den utaf Majoren Remmer för hamnanläggningens utförande
beräknade kostnadssumma af 50,000 kronor svarande statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
af 33,333 kronor 33 öre, mot åliggande för bolagets
ledamötei, en för alla och alla för en, att, jemlikt en ansökningen jemväl
bilagd föi bindelse, ansvara ej mindre för en tredjedel af kostnaden för ifrågavarande
hamnanläggning på det sätt, att bolagsmännen, om det begärda
statsbidraget erhölles, skulle verkställa stenfyllning, motsvarande ett värde
af 16,666 kronor 67 öre, än ock för framtida underhållet af hamnen.
Då denna hamnanläggning måste vara af stor vigt för vidare utveckling
af stoi sjöfisket å den halländska kusten, men anläggningen icke torde
komma till stånd utan kraftig medverkan från statens sida, ha°r Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till utförande, i enlighet med
den af Majoren Remmer derför upprättade plan, af hamnbyggnad vid
Blommen, bevilja ett anslag till belopp af 33,300 kronor, att utgå under
åren 1877 och 1878, samt i afräkning å samma anslag på extra stat för år
1877 anvisa 17,300 kronor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen
bifallet.
10:o) Med bidrag af statsmedel anlades, under kontroll af Vägoch
Vattenbyggnads-styrelsen och enligt en af numera Öfversten C. B. Beijer
upprättad plan, under åren 1859—1861 en mindre hamn vid fiskeläget, Råå
inom Raus socken af Malmöhus län, hvilket arbete år 1861 godkändes såsom
till alla delar berömvärdt utfördt. 1 famnen befinnes ock ännu i ganska
godt stånd, men då segelfarten från och till Råå under den tid af fjorton
år, som förflutit efter hamnens fullbordande, betydligt tilltagit samt vid
tillfällen, då storm vore rådande, en så stark brytning uppstode i gattet
mellan hamnarmarne, att båtar af större djupgående än fem fot ej då kunde
angöra hamnen, har hamndirektionen i Råå låtit genom Majoren A. Remmer
upprätta plan till utvidgning och förbättring af hamnen medelst norra
hamnarmens utsträckning och krökning i en båge mot söder, hvilket arbete
enligt det af bemälde major upprättade kostnadsförslag skulle erfordra en
utgift af 75,000 kronor.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft.
2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.
Efter det fiskeläget Råås invånare, af hamndirektionen kallade att
öfver detta förslag sig yttra, vid allmän bystämma beslutit att, i händelse
ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor kunde till
ifrågavarande arbete erhållas, utföra samma arbete och tillskjuta hvad derutöfver
ytterligare kunde erfordras, äfven om kostnaden skulle öfverstiga
det i kostnadsförslaget beräknade belopp, samt Raus socken å kommunalstämma
förklarat hvad hamndirektionen och bystämman i ärendet beslutit
böra befordras till verkställighet; bär uti en till Eders Kongl Maj:t stäld,
af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet den 5 April 1875 insänd
skrift hamndirektionen i Råå i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning om beviljande af ett
statsbidrag för ifrågavarande arbetes utförande till belopp af 50,000 kronor.
I betraktande af hvad i detta ärende förekommit har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för förändring och utvidgning af hamnen vid
Råå fiskeläge, i enlighet med den af Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
Majoren Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag
af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877 och med återstoden
under år 1878, samt förty på extra stat för år 1877 anvisa tjugufemtusen
kronor : och har denna nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.
11:°) Såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen C. I. Knös,
jern likt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads- och muddring sarbeten vid
den så kallade kofferdihamnen i Karlskrona, har Eders Kong! Maj:t föreslagit
Riksdagen bevilja ett anslag af 200,000 kronor, att utgå med en
femtedel årligen under fem år, samt derå afräkningsvis för år 1877 å extra
stat anvisa 40,000 kronor, under vilkor, utom hvad i öfrigt kunde varda
stadgadt för åtnjutande af statsbidrag för allmänna arbeten, att stadsfullmäktige
i Karlskrona tillförbunde staden att inom tid, Eders Kongl. Maj:t
funne lämpligt bestämma, hafva hela berörda hamnarbete färdigt.
Riksdagen har af handlingarne inhemtat, att de ifrågasatta arbetena
icke afse skydd för storm och vågor, utan endast beredande af upplagsplatser
och större djup invid dem jemte anläggning af träkajer af 2,225
fots längd för lossning och lastning af varor; samt att af kostnaden endast
192,000 kronor äro afsedda för muddringen, 17,500 kronor för muddrets
uppläggande och återstoden för träkajer, utfyllningar, rälvägar m. m.
Lika med Eders Kongl. Maj:t finner Riksdagen det vara önskvärdt,
att kofferdihamnen i Karlskrona genom utförande af de ifrågavarande kajbyggnads-
och muddringsarbetena varder försatt i ett ändamålsenligt skick,
och anser det jemväl för närvarande öfverstiga detta samhälles krafter att
af egna medel för arbetenas verkställande tillskjuta ett det begärda anslaget
motsvarande belopp.
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37.
Emellertid anser Riksdagen sig ej kunna bevilja statsbidraget på det
af Eders Ivongl. Maj:t föreslagna sätt, eller såsom anslag utan återbetalningsskyldigliet.
Stadsfullmäktige anföra i sin till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga
ansökning om ifrågavarande statsanslags erhållande, att hamnkassans
ordinarie inkomster under år 1874 endast uppgått till 16,127 kronor 92
öre och således ej vore till fyllest till förräntande och amortering af den skuld,
staden för hamnarbetena dels redan iklädt sig och dels måste vara beredd
att ytterligare ikläda sig. Det jemförelsevis ringa belopp, hvartill intraderna
af handeln och sjöfarten sålunda uppgå, härrör dock, på sätt Riksdagen
inhemtat, ej deraf att handelsrörelsen i Karlskrona icke skulle vara
betydligare än af nämnda siffra angifves. Ett sådant förhållande skulle, om
det" förefunnes, i sig innebära tillräckligt skäl mot företagande af hamnarbeten
i den utsträckning som de ifrågavarande. Anledningen till hamnkassans
låga inkomster är en annan och enligt Riksdagens åsigt af beskaffenhet
att ej obetydligt inverka på förevarande frågas afgörande.
Enligt den för tiden till innevarande års slut af Eders Kongl. Maj:t
faststälda taxa äro i Karlskrona alla tullfria varor, således, bland annat,
hela den inrikes varutrafiken, fria från hamnafgift, samt erlägges i öfrigt
hamnafgift ej för några lastade eller afgående varor, utan blott för lossade
tullpligtiga varor.
En gifven följd af detta förhållande är likväl, att hamnafgifterna i
Karlskrona blifva mindre tillräckliga för det med dem närmast afsedda ändamål,
hamnens försättande och bibehållande i lämpligt skick, än eljest
skulle vara fallet, joch att medel dertill alltså måste på annat sätt anskaffas.
En jemförelse mellan Karlskrona samt andra kuststäder och köpingar med
lifligt besökta hamnar i afseende å ankomna och afgångna fartygs antal och
lästetal samt tullafgifter för införda varor, å ena sidan, och influtna hamnafgifter
för varor, å andra sidan, utfaller ock för Karlskrona särdeles ofördelaktigt.
Genom ortafgifternas hållande så lika sins emellan som möjligt befrämjas
handelns frihet att direkte söka de hamnar, som bäst lämpa sig fölvaruomsättningen;
men uppenbart är, att en stad, som håller sina hainnafoifter
betydligt lägre än andra städer och genom anslag sättes i stånd att
bestrida utgifter, hvilka eljest kunnat och bort af ökade hamnafgifter betackas,
härigenom i sjelfva verket komme att erhålla en fördel framför andra
städer, som måhända ej vore med billighet och rättvisa förenlig.
Riksdagen anser på grund af ofvan anförda omständigheter skäl förefinnas
att i förevarande fall afvika från det eljest under de senare åren
vanliga sättet för beviljande af statsbidrag till hamnanläggningar, nemligen
12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37.
anvisande af anslag utan återbetalningsskyldighet, och har i stallet på det
sått bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning, att Riksdagen,
såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen Knös, jcmlikt upprättad
pian, föreslagna kajbyggnads och muddringsarbeten vid den så kallade
konerdihamnen i Karlskrona, beviljat staden Karlskrona ett lån af tvåhundratusen
kronor att utbetalas af Riksgäldskontoret med eu femtedel årligen
under fem år, räknadt från och med år 1877, å tider, som Eders Kongl.
Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas på det sätt, att årligen,
till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till
så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex pro£e“t’
^.Vfra* ^Ör''st godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild
förfallotid återstående kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning,
samt på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden
att inom tid, Eders Kongl. Maj.t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela
ofvan berörda hamnarbete färdigt.
12:o) Förutom de omförmälda framställningar om anslag till hamnbyggnader,
hvilka Eders Kongl. Maj: t funnit skäl att hos Riksdagen göra,
hafva enskilde motionärer, i syftemål att bereda en kraftigare medverkan
från statens sida till fiskerinäringens upprätthållande och utveckling än som
hittills kommit densamma till del, fästat uppmärksamheten på den menliga
mveikan å samma närings förkofran, som följde af bristen på lämpliga båthamnar,
hvarigenom fiskarebefolkningen hindrades att skaffa sig större båtar
än sådaaia, soin vid annalkande storm med lätthet kunde uppdragas på land.
Erfai enheten . hade visat, att, när sillfisket, som vore hufvudnäringen för
fiskalebefolkningen vid södra Östersjön, invid kusterna slagit fel, detta i de
flesta fall berott derpå att sillen, i följd af vissa väderleksförhållanden och
strömsättningar m. m., icke, som vanligt, uppsökt grunden närmare land,
utan hållit sig längre till hafs å djupare hafsbassiner eller der belägna bankar.
Så hade t. ex. åtskilliga år sillfisket vid blekingska och skånska kusten
vant ringa, men deremot rikligt å hafsdjupet i närheten af Bornholm, hvarföre
de å denna ö bosatte fiskare gjort god fångst, när den å motsatta svenska
stianden bosatta befolkningen icke kunnat fånga ens till sitt lifsuppehälle.
På dessa med flera skäl och då uppbyggandet af båthamnar vid de
större fiskelägena vore det första vilkoret för att hafsfiskebedriften vid södra
Jsteisjön skulle komma till full blomstring, men sådana hamnar icke kunde
af fiskarena sjelfva astadkommas, hafva bemälde motionärer föreslagit samt
Riksdagen, med bifall härtill, beslutat att för år 1877 anvisa ett extra anslag
af tretiotusen kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd
för byggandet af smärre båthamnar, af sedda för fiskarenas behof vid
de större fiskelägena i riket, mot vilkor att åt hvarje fiskeläge, som af detta
13
Riksdagens underd. Skrivelse, N:o 27.
anslag erhåller del, endast anvisas högst två tredjedelar af det belopp, lagets
båthamn enligt upprättadt och godkåndt kostnadsförslag beräknas kosta, och
fiskelägets invånare i öfrigt förbinda sig att genom verkställande af arbete,
eller på annat sätt, anskaffa minst den tredjedel, som för båthamnens åstadkommande
är behöflig utöfver det beviljade anslaget.
C. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
13:o) Uti ofvan nämnda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, att till understödjande medelst anslag ulan återbetalningsskyldig ■
het af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten, måtte anvisas samma belopp som under
de senare riksdagar ne för enahanda ändamål beviljats, eller åttatiotusen
kronor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit
och till ofvan nämnda ändamål för år 1877 beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af åttatiotusen kronor.
14:o) Till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag har Eders
Kongl. Maj:t äskat och Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts disposition för
år 1877 anvisat etthundratusen kronor.
15:o) Beträffande slutligen så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande
af statsbidrag till allmänna, arbeten som kontrollen å arbetenas utförande
enligt faststälda planer, har, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
Riksdagen beslutat att nu gällande allmänna vilkor och föreskrifter i afseende
å de statsbidrag, som blifvit anvisade för väganläggningar och vägförbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt
sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hvilka föreskrifter och
vilkor innefattas i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1873 (N:is
67, mom. 8:o och 68) samt den 23 April 1874 (N:o 27, mom. 11), fortfarande
skola blifva gällande.
Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna skrifvelse
beviljade anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt sammandrag.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 5 Maj 1876.
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.
Sammandrag af de utaf Riksdagen beviljade statsbidrag för väganlåggningar
och vågförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenaftappning
sföretag.
Anslag,
Lån
Summa.
anslag.
Summa lån.
Summa
anslag och
lån.
A. Yägaiiläggningar och
vägförfoättringar.
Till fond för anläggning af
nya samt förbättring eller
omläggning af backiga
eller eljest mindre goda
vägar ...........
200,000
9,700
16,000
15,000
För anläggning af väg mellan
Lycksele och Vilhelmina
kyrkobyar i Westerbot- tens län .........
För anläggning af väg mellan
Junosuando by i Pajala
socken och Wittangi kyr- koby i Jnkkasjärvi socken
af Norrbottens län ....
Till väganläggningmellan Lyck- sele och Stensele kyrkor
i Vesterbottens län 95,000
kronor, deraf till utgå- ende under år 1877 an- visats ...........
—
—
....
—
-
—
—
—
—
För anläggning af väg mellan
Matarmgi och Turtula
byar i Öfver Torneå soc- ken af Norrbottens län
82,400 kronor, deraf till
Transport
240,700
-
—
—-
— |_
——
—
—
—
Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o 37.
15
Anslag.
Lån.
Summa
anslag,
Summa
lån.
Summa
anslag och
lån.
Transport
utgående under år 1877
anvisats..........
240,700
17,683
50
—
—
258 383
50
—
—
258,383
50
B. Bro- och hamn- byggnader.
Till fond för understödjande
af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprens- ning af åar och farleder
För åstadkommande af ny far- led från Uddevalla stads
hamn till Kattegat genom
Björnsund och Malösund
Till fullbordande af hamnan- läggningen vid Trelleborg
Till utförande af hamnbyggnad
vid Glommen inom Mo- rups socken af Hallands
län 33,300 kronor, deraf
till utgående under år 1877
anvisats..........
Till förändring och utvidgning
af hanmen vid Råå fiske- läge inom Kaus socken af
Malmöhuslän 50,000 kro- nor, deraf till utgående
under år 1877 anvisats
Till utförande af kajbyggnader
och muddringsarbeten vid
den så kallade kofferdi- hamnen i Karlskrona,
200,000 kronor, deraf till
20,000
23,793
20,000
17,300
25,000
50
—
—
Transport
106,093
50
—
—
258,383
50 ----| —
258,383|50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens un derå. Skrifvelse, N:o 27.
16*
utgående
Transport
under år 1877
anvisats..........
Till understöd för byggandet af
smärre båtliamnar, afsedda
för fiskarenas behof vid
de större fiskelägena i riket
Anslag. | Lån.
106,093
50
30,000;
40,000
258,383 50
C. Sjösänkningar och
andra vatten af t appningsföretag.
Till fond för myrut dikning ar
och v att enaftappning ar
till förminskande åifrost
ländigheten.
.......
Till fond för understödjande
af utdikningar och af tappningar
af sanka trakter
och sjöar till beredande
af odling sföretag
Summa kronor
80,000
100,000
Summa
anslag.
136,093 50
Summa Summa
lån. '' anslag och
I lån.
40,000
258,383
80,000 - 100,000 — 180,000
50
176,093
50
—1474,477 —140,0001—1614,4771
N:o 28.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.