Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vatten aftappning sföretag.

1876-05-05 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:27, Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vatten aftappning sföretag.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37.

5

N:o 27,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1876.

— — __ — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag

till vägars anläggning, bro- och hamnbyggnader samt

vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra

vatten aftappning sföretag.

(Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 28 och 56 samt Memorial N:o 36.)

S. A. K.

Riksdagen, som till behandling förehaft de genom dels Eders Kong!.

Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, dels enskilda

motioner väckta frågor om statsbidrags beviljande för väganläggningar och

vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer,

äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, får härmed i

underdånighet anmäla följande i anledning deraf lättade beslut:

A. Väg-anläggningar oeli vägförbättringar.

l:o) För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda

nådiga proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1877 anslå

och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande samma belopp som för år

1876 anvisats, eller 200,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvehe, N:o 27.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har Riksdagen

till bidrag för anläggning af nya samt. förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre göda vägar till Eders Kong! Maj:ts disposition

för är 1877 anvisat tvåhundratusen kronor.

2:o) Vid 1870 års riksdag biel'' för anläggning af väg mellan Lycksele

och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens lön, hvilket arbete enligt

i nåder gillad plan beräknats kosta 160,095 kronor, beviljadt ett understöd

af 106,700 kronor, deraf anvisats att utgå under åren 1871 —1876 tillhopa

97,000 kronor; och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år

1877 anvisa hvad af statsbidraget återstår, eller niotusen sjuhundra kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har af Riksdagen bifallits.

3:o) För anläggning af ny väg mellan Junomando by i Paj ala

socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län beviljade

1874 års Riksdag ett anslag af 49,440 kronor, deraf till utgående

under aren 1875 och 1876 anvisats tillsammans 33,440 kronor; och har

Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, för år 1877

anvisat återstoden af nämnda anslag med sextontusen kronor.

4:o) Till våganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i We~

sterboliens län har Eders Kongl, Maj:t begärt ett anslag af 95,000 kronor

samt att deraf till utgående under år 1877 måtte anvisas 15,000 kronor.

Ifrågavarande arbete var ursprungligen, år 1871, af kaptenen R.

Schough beräknadt till en anläggningskostnad af endast 95,700 kronor, hvilken

summa år 1874 af honom ansågs böra böjas till 140,200 kronor. Till

grund för den sålunda beräknade förhöjningen låg den omständighet, att

enligt kapten Schoughs intyg ett mansdagsverke i dessa trakter stigit från 1

krona 60 öre till 2 kronor 25 öre samt priset å ökedagsverken och materialier

stigit i enahanda grad. Riksdagen anser det emellertid ingalunda kunna

tagas för gifvet, att det sålunda senast beräknade höga arbetspris blir gällande

under hela den tid, hvarunder denna vägauläggning kommer att utföras,

och finner, om ett motsatt fall inträffar, eu motsvarande nedsättning

i anslagsbeloppet böra iakttagas, så att proportionen mellan statsbidraget och

det bidrag Lycksele och Stensele socknar åtagit sig att för arbetets fullbordande

utgöra, blir ungefärligen densamma som nu beräknats.

Under vilkor således att Eders Kongl. Maj:t må ega jemka anslagsbeloppet

i den mån, dagsverken och öfriga arbetskostnader kunna under

arbetstiden i någon betydligare man nedgå, samt att Lycksele och Stensele

socknemän icke dess mindre vidblifva sitt åtagande att bygga och för framtiden

underhålla ifrågavarande vägsträcka, har Riksdagen, med bifall till

Eders Kongl. Maj:ts förslag till väganläggning mellan Lycksele och Stensele

kyrkor i Westerbottens län i enlighet med derför af kaptenen Schough upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:n 97.

rättad plan, beviljat ett anslag af nittiofemtusen kronor och deraf till utgående

under år 1877 anvisat femtontusen kronor.

5:o (lenom utslag den 15 Juli 1875 förklarade Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Norrbottens län, att väg mellan Matarengi och Turtula

byar i Öfver Torneå socken, upptagande en sträcka af tre mil 8,376 fot,

skulle byggas i enlighet med en af Byggmästaren L. A. Wall mark upprättad

plan, dock med iakttagande af den ändring deri, som af Distriktschefen

Kaptenen Schough med en afbruten röd linie betecknats; och förpligtade

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande Öfver Torneå och Hietaniemi

socknars vägbållningsskyldige invånare att anlägga och för framti len

underhålla ifrågavarande väg.

Sedan detta utslag vunnit laga kraft, hafva (Ifver Torneå och Hietaniemi

socknemän genom befullmäktigad! ombud uti en till Eders Kongl.

Maj:t stäld, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län

med underdånig skrifvelse den (i November 1875 insänd ansökning öfverlemnat

omförmälda plan och kostnadsförslag med tillhörande ritningar och

öfriga ärendet rörande handlingar och i underdånighet anhållit om statsbidrag

till ifrågavarande vägauläggning.

Kostnaden för ifrågavarande väg, hvilken af Byggmästaren Wallmark

beräknats till 61,200 kronor, har af Kaptenen Schough ansetts kunna

nedsättas med 12,600 kronor och sålunda böra upptagas till endast 48,600

kronor, hvaremot Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funnit densamma

endast kunna minskas till 54,900 kronor och i följd deraf, då de vägbyggnadsskyldige

icke af egna medel kunde bringa företaget till utförande, föreslagit

ett statsbidrag af -g utaf si stberörda kostnadsbelopp eller 36,600

kronor.

Eders Kongl. Maj:i har funnit ifrågavarande väganläggning mellan

Matarengi och Turtula byar vara särdeles behöflig för den ort, hvarigenom

vägen skulle framgå, och att fördelarna af väganläggningen vore af den beskaffenhet,

att det måste ligga i statens intresse medverka till desammas

vinnande så fort ske kunde. Beträffande åter beloppet af det erforderliga

statsbidraget har anläggningskostnaden synts Eders Kongl. Maj:t kunna antagas

icke öfverstiga de af Kaptenen R, Schough beräknade 48,600 kronor,

hvaraf, enligt hvad jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

föreslagit, två, tredjedelar, eller 32,400 kronor, borde af statsmedel utgå. Med

anledning häraf och då, derest bidrag till sistnämnda belopp beviljades,

deraf skulle enligt kostnadsförslaget belöpa å nedre delen från Matarengi

till Niska omkring 17,683 kronor 50 öre, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att, såsom understöd för anläggning af väg mellan iMatarengi

och Turtula byar inom Öfver Torneå socken af Norrbottens län enligt den

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 27,

af Byggmästaren Wallmark upprättade plan med den deri af Kaptenen

Schougk föreslagna ändring, bevilja ett anslag till belopp af 82,400 kronor,

samt häraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa 17,683 kronor

50 öre.

Riksdagen, som delar Eders Kongl. Maj:ts åsigt om väganläggningens

behöflighet och billigheten deraf att de vägbyggnadsskyldige med ifrågavarande

statsbidrag understödjas, har till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda

föreslagit lemnat sitt bifall.

B. Bro- och hamnbyggnader samt yattenkommnnikationer.

6:o) För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

''upprensning af åar och farleder har Eders Kongl. Majrt föreslagit Riksdagen

att för år 1877 anvisa samma belopp, som för år 1876 beviljats,

eller 20,000 kronor: och har berörda nådiga förslag blifvit af Riksdagen

bifallet.

7:o) Vid 1873 års riksdag beviljades för åstadkommande af ny farled

från Uddevalla stads hamn till Kattegat genom Bjömsund och Malösand

ett anslag motsvarande hälften af den beräknade kostnadssuminan, eller

123.793 kronor 50 öre, hvaraf anvisats att utgå under åren 1874—1876

sammanlagdt 100,000 kronor. Då, enligt hvad Styrelsen för allmänna vägocb

vattenbyggnader hos Eders Kongl. Maj:t tillkännagifvit, arbetet under

år 1875 med kraft bedrifvits, har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen föreslagit

anvisande till lyftning under år 1877 af återstoden utaf statsbidraget

23.793 kronor 50 öre.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen till utgående

år 1877 anvisat af nämnda anslag återstående tjugutretusen sjuhundra

nittiotre kronor 50 öre.

8:o) Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg beviljade

Riksdagen år 1875 ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100,000 kronor,

att utbetalas med en femtedel under hvarje af åren 1876 — 1880.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen af berörda

anslag till utgående under år 1877 anvisat tjugutusen kronor.

9:o) Sedan bland den fiskeidkande befolkningen inom Morups socken

och Eaurås härad af Hallands län bildats ett bolag, i ändamål att vid det

strå.vt norr om Morups fyr i nordvestlig rigtning i Kattegat utskjutande

näs, benämndt Glommen, anlägga en båthamn, afsedd att bereda skydd åt

större än de vid fiske å kusten nu använda farkoster; så har styrelsen för

nämnda bolag, uti en till Eders Kongl. Maj:t, stäld, till Eders Kongl. Maj:ts

Befallnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.

Befallningshafvande i nämnda län insänd skrift, öfverlemnat en af Chefen i

södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren m. m. A. Remmer upprättad

plan för arbetets utförande med dertill hörande karta, betänkande

och kostnadsförslag samt i underdånighet anhallit, att, enär berörda hamnanläggning

skulle blifva till gagn ej allenast för den närboende fiskeidkande

befolkningen derigenom, att vid fisket skulle kunna användas^större båtar

ån föi närvarande, utan äfven såsom hamnplats för mindre fartyg vid svårt

väder i Kattegat, Eders Kongl. Maj:t måtte bereda bolaget ett, mot två

ti edjedelar af den utaf Majoren Remmer för hamnanläggningens utförande

beräknade kostnadssumma af 50,000 kronor svarande statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

af 33,333 kronor 33 öre, mot åliggande för bolagets

ledamötei, en för alla och alla för en, att, jemlikt en ansökningen jemväl

bilagd föi bindelse, ansvara ej mindre för en tredjedel af kostnaden för ifrågavarande

hamnanläggning på det sätt, att bolagsmännen, om det begärda

statsbidraget erhölles, skulle verkställa stenfyllning, motsvarande ett värde

af 16,666 kronor 67 öre, än ock för framtida underhållet af hamnen.

Då denna hamnanläggning måste vara af stor vigt för vidare utveckling

af stoi sjöfisket å den halländska kusten, men anläggningen icke torde

komma till stånd utan kraftig medverkan från statens sida, ha°r Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till utförande, i enlighet med

den af Majoren Remmer derför upprättade plan, af hamnbyggnad vid

Blommen, bevilja ett anslag till belopp af 33,300 kronor, att utgå under

åren 1877 och 1878, samt i afräkning å samma anslag på extra stat för år

1877 anvisa 17,300 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen

bifallet.

10:o) Med bidrag af statsmedel anlades, under kontroll af Vägoch

Vattenbyggnads-styrelsen och enligt en af numera Öfversten C. B. Beijer

upprättad plan, under åren 1859—1861 en mindre hamn vid fiskeläget, Råå

inom Raus socken af Malmöhus län, hvilket arbete år 1861 godkändes såsom

till alla delar berömvärdt utfördt. 1 famnen befinnes ock ännu i ganska

godt stånd, men då segelfarten från och till Råå under den tid af fjorton

år, som förflutit efter hamnens fullbordande, betydligt tilltagit samt vid

tillfällen, då storm vore rådande, en så stark brytning uppstode i gattet

mellan hamnarmarne, att båtar af större djupgående än fem fot ej då kunde

angöra hamnen, har hamndirektionen i Råå låtit genom Majoren A. Remmer

upprätta plan till utvidgning och förbättring af hamnen medelst norra

hamnarmens utsträckning och krökning i en båge mot söder, hvilket arbete

enligt det af bemälde major upprättade kostnadsförslag skulle erfordra en

utgift af 75,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.

Efter det fiskeläget Råås invånare, af hamndirektionen kallade att

öfver detta förslag sig yttra, vid allmän bystämma beslutit att, i händelse

ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor kunde till

ifrågavarande arbete erhållas, utföra samma arbete och tillskjuta hvad derutöfver

ytterligare kunde erfordras, äfven om kostnaden skulle öfverstiga

det i kostnadsförslaget beräknade belopp, samt Raus socken å kommunalstämma

förklarat hvad hamndirektionen och bystämman i ärendet beslutit

böra befordras till verkställighet; bär uti en till Eders Kongl Maj:t stäld,

af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet den 5 April 1875 insänd

skrift hamndirektionen i Råå i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning om beviljande af ett

statsbidrag för ifrågavarande arbetes utförande till belopp af 50,000 kronor.

I betraktande af hvad i detta ärende förekommit har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för förändring och utvidgning af hamnen vid

Råå fiskeläge, i enlighet med den af Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

Majoren Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag

af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877 och med återstoden

under år 1878, samt förty på extra stat för år 1877 anvisa tjugufemtusen

kronor : och har denna nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

11:°) Såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen C. I. Knös,

jern likt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads- och muddring sarbeten vid

den så kallade kofferdihamnen i Karlskrona, har Eders Kong! Maj:t föreslagit

Riksdagen bevilja ett anslag af 200,000 kronor, att utgå med en

femtedel årligen under fem år, samt derå afräkningsvis för år 1877 å extra

stat anvisa 40,000 kronor, under vilkor, utom hvad i öfrigt kunde varda

stadgadt för åtnjutande af statsbidrag för allmänna arbeten, att stadsfullmäktige

i Karlskrona tillförbunde staden att inom tid, Eders Kongl. Maj:t

funne lämpligt bestämma, hafva hela berörda hamnarbete färdigt.

Riksdagen har af handlingarne inhemtat, att de ifrågasatta arbetena

icke afse skydd för storm och vågor, utan endast beredande af upplagsplatser

och större djup invid dem jemte anläggning af träkajer af 2,225

fots längd för lossning och lastning af varor; samt att af kostnaden endast

192,000 kronor äro afsedda för muddringen, 17,500 kronor för muddrets

uppläggande och återstoden för träkajer, utfyllningar, rälvägar m. m.

Lika med Eders Kongl. Maj:t finner Riksdagen det vara önskvärdt,

att kofferdihamnen i Karlskrona genom utförande af de ifrågavarande kajbyggnads-

och muddringsarbetena varder försatt i ett ändamålsenligt skick,

och anser det jemväl för närvarande öfverstiga detta samhälles krafter att

af egna medel för arbetenas verkställande tillskjuta ett det begärda anslaget

motsvarande belopp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37.

Emellertid anser Riksdagen sig ej kunna bevilja statsbidraget på det

af Eders Ivongl. Maj:t föreslagna sätt, eller såsom anslag utan återbetalningsskyldigliet.

Stadsfullmäktige anföra i sin till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga

ansökning om ifrågavarande statsanslags erhållande, att hamnkassans

ordinarie inkomster under år 1874 endast uppgått till 16,127 kronor 92

öre och således ej vore till fyllest till förräntande och amortering af den skuld,

staden för hamnarbetena dels redan iklädt sig och dels måste vara beredd

att ytterligare ikläda sig. Det jemförelsevis ringa belopp, hvartill intraderna

af handeln och sjöfarten sålunda uppgå, härrör dock, på sätt Riksdagen

inhemtat, ej deraf att handelsrörelsen i Karlskrona icke skulle vara

betydligare än af nämnda siffra angifves. Ett sådant förhållande skulle, om

det" förefunnes, i sig innebära tillräckligt skäl mot företagande af hamnarbeten

i den utsträckning som de ifrågavarande. Anledningen till hamnkassans

låga inkomster är en annan och enligt Riksdagens åsigt af beskaffenhet

att ej obetydligt inverka på förevarande frågas afgörande.

Enligt den för tiden till innevarande års slut af Eders Kongl. Maj:t

faststälda taxa äro i Karlskrona alla tullfria varor, således, bland annat,

hela den inrikes varutrafiken, fria från hamnafgift, samt erlägges i öfrigt

hamnafgift ej för några lastade eller afgående varor, utan blott för lossade

tullpligtiga varor.

En gifven följd af detta förhållande är likväl, att hamnafgifterna i

Karlskrona blifva mindre tillräckliga för det med dem närmast afsedda ändamål,

hamnens försättande och bibehållande i lämpligt skick, än eljest

skulle vara fallet, joch att medel dertill alltså måste på annat sätt anskaffas.

En jemförelse mellan Karlskrona samt andra kuststäder och köpingar med

lifligt besökta hamnar i afseende å ankomna och afgångna fartygs antal och

lästetal samt tullafgifter för införda varor, å ena sidan, och influtna hamnafgifter

för varor, å andra sidan, utfaller ock för Karlskrona särdeles ofördelaktigt.

Genom ortafgifternas hållande så lika sins emellan som möjligt befrämjas

handelns frihet att direkte söka de hamnar, som bäst lämpa sig fölvaruomsättningen;

men uppenbart är, att en stad, som håller sina hainnafoifter

betydligt lägre än andra städer och genom anslag sättes i stånd att

bestrida utgifter, hvilka eljest kunnat och bort af ökade hamnafgifter betackas,

härigenom i sjelfva verket komme att erhålla en fördel framför andra

städer, som måhända ej vore med billighet och rättvisa förenlig.

Riksdagen anser på grund af ofvan anförda omständigheter skäl förefinnas

att i förevarande fall afvika från det eljest under de senare åren

vanliga sättet för beviljande af statsbidrag till hamnanläggningar, nemligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37.

anvisande af anslag utan återbetalningsskyldighet, och har i stallet på det

sått bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning, att Riksdagen,

såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen Knös, jcmlikt upprättad

pian, föreslagna kajbyggnads och muddringsarbeten vid den så kallade

konerdihamnen i Karlskrona, beviljat staden Karlskrona ett lån af tvåhundratusen

kronor att utbetalas af Riksgäldskontoret med eu femtedel årligen

under fem år, räknadt från och med år 1877, å tider, som Eders Kongl.

Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas på det sätt, att årligen,

till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till

så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex pro£e“t’

^.Vfra* ^Ör''st godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild

förfallotid återstående kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning,

samt på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden

att inom tid, Eders Kongl. Maj.t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela

ofvan berörda hamnarbete färdigt.

12:o) Förutom de omförmälda framställningar om anslag till hamnbyggnader,

hvilka Eders Kongl. Maj: t funnit skäl att hos Riksdagen göra,

hafva enskilde motionärer, i syftemål att bereda en kraftigare medverkan

från statens sida till fiskerinäringens upprätthållande och utveckling än som

hittills kommit densamma till del, fästat uppmärksamheten på den menliga

mveikan å samma närings förkofran, som följde af bristen på lämpliga båthamnar,

hvarigenom fiskarebefolkningen hindrades att skaffa sig större båtar

än sådaaia, soin vid annalkande storm med lätthet kunde uppdragas på land.

Erfai enheten . hade visat, att, när sillfisket, som vore hufvudnäringen för

fiskalebefolkningen vid södra Östersjön, invid kusterna slagit fel, detta i de

flesta fall berott derpå att sillen, i följd af vissa väderleksförhållanden och

strömsättningar m. m., icke, som vanligt, uppsökt grunden närmare land,

utan hållit sig längre till hafs å djupare hafsbassiner eller der belägna bankar.

Så hade t. ex. åtskilliga år sillfisket vid blekingska och skånska kusten

vant ringa, men deremot rikligt å hafsdjupet i närheten af Bornholm, hvarföre

de å denna ö bosatte fiskare gjort god fångst, när den å motsatta svenska

stianden bosatta befolkningen icke kunnat fånga ens till sitt lifsuppehälle.

På dessa med flera skäl och då uppbyggandet af båthamnar vid de

större fiskelägena vore det första vilkoret för att hafsfiskebedriften vid södra

Jsteisjön skulle komma till full blomstring, men sådana hamnar icke kunde

af fiskarena sjelfva astadkommas, hafva bemälde motionärer föreslagit samt

Riksdagen, med bifall härtill, beslutat att för år 1877 anvisa ett extra anslag

af tretiotusen kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd

för byggandet af smärre båthamnar, af sedda för fiskarenas behof vid

de större fiskelägena i riket, mot vilkor att åt hvarje fiskeläge, som af detta

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrivelse, N:o 27.

anslag erhåller del, endast anvisas högst två tredjedelar af det belopp, lagets

båthamn enligt upprättadt och godkåndt kostnadsförslag beräknas kosta, och

fiskelägets invånare i öfrigt förbinda sig att genom verkställande af arbete,

eller på annat sätt, anskaffa minst den tredjedel, som för båthamnens åstadkommande

är behöflig utöfver det beviljade anslaget.

C. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

13:o) Uti ofvan nämnda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, att till understödjande medelst anslag ulan återbetalningsskyldig ■

het af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten, måtte anvisas samma belopp som under

de senare riksdagar ne för enahanda ändamål beviljats, eller åttatiotusen

kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit

och till ofvan nämnda ändamål för år 1877 beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af åttatiotusen kronor.

14:o) Till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar

af sanka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag har Eders

Kongl. Maj:t äskat och Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts disposition för

år 1877 anvisat etthundratusen kronor.

15:o) Beträffande slutligen så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande

af statsbidrag till allmänna, arbeten som kontrollen å arbetenas utförande

enligt faststälda planer, har, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

Riksdagen beslutat att nu gällande allmänna vilkor och föreskrifter i afseende

å de statsbidrag, som blifvit anvisade för väganläggningar och vägförbättringar,

brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt

sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hvilka föreskrifter och

vilkor innefattas i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1873 (N:is

67, mom. 8:o och 68) samt den 23 April 1874 (N:o 27, mom. 11), fortfarande

skola blifva gällande.

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna skrifvelse

beviljade anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt sammandrag.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 5 Maj 1876.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.

Sammandrag af de utaf Riksdagen beviljade statsbidrag för väganlåggningar

och vågförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenaftappning

sföretag.

Anslag,

Lån

Summa.

anslag.

Summa lån.

Summa

anslag och

lån.

A. Yägaiiläggningar och

vägförfoättringar.

Till fond för anläggning af

nya samt förbättring eller

omläggning af backiga

eller eljest mindre goda

vägar ...........

200,000

9,700

16,000

15,000

För anläggning af väg mellan

Lycksele och Vilhelmina

kyrkobyar i Westerbot- tens län .........

För anläggning af väg mellan

Junosuando by i Pajala

socken och Wittangi kyr- koby i Jnkkasjärvi socken

af Norrbottens län ....

Till väganläggningmellan Lyck- sele och Stensele kyrkor

i Vesterbottens län 95,000

kronor, deraf till utgå- ende under år 1877 an- visats ...........

—

—

....

—

-

—

—

—

—

För anläggning af väg mellan

Matarmgi och Turtula

byar i Öfver Torneå soc- ken af Norrbottens län

82,400 kronor, deraf till

Transport

240,700

-

—

—-

— |_

——

—

—

—

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o 37.

15

Anslag.

Lån.

Summa

anslag,

Summa

lån.

Summa

anslag och

lån.

Transport

utgående under år 1877

anvisats..........

240,700

17,683

50

—

—

258 383

50

—

—

258,383

50

B. Bro- och hamn- byggnader.

Till fond för understödjande

af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprens- ning af åar och farleder

För åstadkommande af ny far- led från Uddevalla stads

hamn till Kattegat genom

Björnsund och Malösund

Till fullbordande af hamnan- läggningen vid Trelleborg

Till utförande af hamnbyggnad

vid Glommen inom Mo- rups socken af Hallands

län 33,300 kronor, deraf

till utgående under år 1877

anvisats..........

Till förändring och utvidgning

af hanmen vid Råå fiske- läge inom Kaus socken af

Malmöhuslän 50,000 kro- nor, deraf till utgående

under år 1877 anvisats

Till utförande af kajbyggnader

och muddringsarbeten vid

den så kallade kofferdi- hamnen i Karlskrona,

200,000 kronor, deraf till

20,000

23,793

20,000

17,300

25,000

50

—

—

Transport

106,093

50

—

—

258,383

50 ----| —

258,383|50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens un derå. Skrifvelse, N:o 27.

16*

utgående

Transport

under år 1877

anvisats..........

Till understöd för byggandet af

smärre båtliamnar, afsedda

för fiskarenas behof vid

de större fiskelägena i riket

Anslag. | Lån.

106,093

50

30,000;

40,000

258,383 50

C. Sjösänkningar och

andra vatten af t appningsföretag.

Till fond för myrut dikning ar

och v att enaftappning ar

till förminskande åifrost
ländigheten.

.......

Till fond för understödjande

af utdikningar och af tappningar

af sanka trakter

och sjöar till beredande

af odling sföretag

Summa kronor

80,000

100,000

Summa

anslag.

136,093 50

Summa Summa

lån. '' anslag och

I lån.

40,000

258,383

80,000 - 100,000 — 180,000

50

176,093

50

—1474,477 —140,0001—1614,4771

N:o 28.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.