Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, om vidtagande af åtgärder för utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige.

1876-05-09 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:30, Skrifvelse, om vidtagande af åtgärder för utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30

“Hvad lag och särskilda författningar innehålla derom, att ej någon

må vinna inträde i prestcmbctet inom annat stift, än der han är född, skall

upphöra att vara gällande,“

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 0 Maj 1876

N:o 30

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1876.

— — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om vidtagande af åtgärder för

utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord om vidtagande af åtgärder

för utfärdande af en handelslagbok för riket.

Icke allenast handelsrättens historiska utvecklingsgång, utan äfven

den omständighet, att användningen af deri innehållna rättsgrundsatser till

följd af sakens natur är inskränkt till vissa områden af rättslifvet och till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o SO.

särskilda klasser af medborgare, har med nödvändighet ledt och måste fortfarande

leda dertill, att handelsrät en, ehvad den göres till föremål för vetenskaplig

behandling eller lagstiftning, uppfattas och betraktas såsom ett sjelfständigt,

specielt rättsinstitut. Af lätt insedda orsaker hafva ock handelns

idkare städse sträfvat att utbilda särskilda rättsnormer, tjenliga att befrämja

utvecklingen, af deras yrke, och under skilda tidehvarf har denna sträfvan

mci ellei mindre klart uppfattat sitt mål och krönts med olika framgång,

men det har. varit den nyare tiden förbehållet att genom den suveräna statens

lagstiftning tillvägabringa koiifikationer af de haudelsrättsliga grundsatserna

och bestämmelserna. Vid den tid, då 1734 års lag utfärdades, var

emellertid den ekonomiska utvecklingen i vårt land icke så stor, att den

kunnat bibringa lagstiftaren insigt om behofvet af en särskild handelslagstiftning,

och de allmänna lagbestämmelserna för handel och vandel emellan

• enskilde, som stadgades i Handelsbalken, ansågos i följd deraf lemna tillräcklig

ledning för slitande af egentliga handelstvister. '' Vid dessa med afseende

på handelns mångskiftande förhållanden utomordentligt torftiga bestämmelser

har det äfven sedermera i hufvudsaken fått förblifva, och blott

i några få delar har lagstiftningen sökt vidare utbilda handelsrätten i öfverensstämmelse

med tidens kraf.

I anledning af motion, som vid sistlidne riksmöte väcktes, har Riksdagen

uti underdånig skrifvelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, i

sammanhang med utarbetandet af förslag till ny rättegångsordning, låta

komma under öfvervägande, om och i hvad mån handelsdomstolar må kunna

i riket införas. Vid bedömandet af denna fråga torde den om åstadkommande

af en fullständig, efter den nya tidens förhållanden lämpad kodifikation

och konstitutiva lagbestämmelser i handelsrätten jemväl böra komma

under pröfning.

1 följd af handelns verldsborgerliga natur bör eu sådan lagbok icke

byggas uteslutande på nationel grund utan tvärtom, så vidt sig göra låter,

ansluta sig till den haudelsrättsliga lagstiftningen i andra civiliserade länder

och i främsta rummet till de nordiska folkens, sä att den följaktligen bör

utarbetas i öfverensstämmelse med hvad som i detta afseende i Norge och

Danmark blifvit åtgjordt.

Enligt fast ståld arbetsplan har visserligen nya lagberedningen redan

lätt sig ålagdt att, sedan utsökningslagen, den s. k. vattenrätten och rättegångsordningen

först utgjort föremål för behandling, till omarbetning företaga

handelsbalken af 1734 års lag; men äfven om behofvet af ifrågaravande lagstiftningsåtgärd

skulle genom berörda föreskrift komma att framdeles, åtmin - stone i någon mår , afhjelpas, torde dock vara uppenbart, att såmedelst både

behofvets afhjelpande skulle uppskjutas till en alltför aflägsen framtid och lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30.

stiftningsåtgärden sannolikt icke kunna erhålla den utsträckning, som af nutidens

förhållanden kräfves. Då härtill kommer, att genom frågans undanskjutande

det tillfälle till vinnande af likformighet i handelsrätten inom de

tre nordiska rikena går förloradt, som på grund af de lagstiftningsåtgärder,

hvilka för närvarande i Norge och Danmark förberedas, nu lärer erbjuda

sig, samt handelslagbokens utarbetande torde, vare sig medelst tillsättande

af en särskild komité eller tillökning af antalet af nya lagberedningens ledamöter,

kunna verkställas utan att de öfriga här ofvan omförmälda lagstiftningsåtgärderna

derigenom undanskjutas, får Riksdagen i underdånighet anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utarbetande af en

fullständig handelslag för Sverige, så skyndsamt som möjligt, utan att lagstiftningen

angående utsökningsväsendet, vattenrätten och rättegångsväsendet

derigenom tillbakasättes, äfvensom egna nådig omsorg deråt, att öfverensstämmelse,

så vidt ske kan, med motsvarande norsk och dansk lagstiftning

dervid åstadkommes.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 9 Maj 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.