Sök i Ratio Lex

Skrifvelse rörande ändring i grunderna för utgörandet eif församlingens bidrag tillfolkskoleundervisningens upprätthållande.

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:32, Skrifvelse rörande ändring i grunderna för utgörandet eif församlingens bidrag tillfolkskoleundervisningens upprätthållande.

Dokumentets text

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

27

N:o 32,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1876.

— — Andra Kammaren den 9 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse rörande ändring i grunderna

för utgörandet eif församlingens bidrag tillfolkskoleundervisningens

upprätthållande.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o .32).

S. A. K.

Hos Riksdagen har förslag blifvit väckt om ändring i gällande stadganden

rörande grunderna för utgörandet af församlingens bidrag till folkskolcuudervisningcns

upprätthållande.

I detta ämne är, med rätt för församlingarne att annorledes öfverenskomma,

för närvarande förordnadt,

att för tjenlig a rum till skollokal, livilka det åligger hvarje skoldistrikt

att anskaffa och underhålla, kostnaden skall af alla inom distriktet boende

utgöras efter de grunder, som, inom orten, gälla i fråga om kyrkobyggnad,

utan afseende dock på den befrielse från sådan byggnad, som efter privilegier

och särskilda stadganden i vissa fall eg er rum och med skyldighet för

verk och lägenheter, som åro från kyrkobyggnad befriade, att i kostnaden

för skolhus, så vidt den efter hemmantal utgår, deltaga i mån af deri rösträtt,

dem vid kyrkostämma i jemförelse med hemman tillkommer;

att för beredande af tillgång till folkskolelärarnes aflöningar, vare

sig i penningar eller naturaprestation er, bör, der ej andrå medel härtill

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

finnes, dels ett ärligt bidrag af minst 2, högst 6 skillingar banko af hvarje

skattskyldig person i törsamlingarne utgöras, dels ock en afgift erläggas för

hvarje barn, som begagna folkskolan, med undantag af dem, som åtnjuta

understöd af fattigvården eller hvilkas föräldrar för medellöshet erhålla afkortning

ä de ärliga kronoutskylderna; men att, om dessa bidrag och avgifter,

hvilka församlingarne ega att sjelfva närmare bestämma, icke uppgå

till det för afiöningarne erforderliga belopp, församlingarne hafva att sammanskjuta

bristen efter de i andra artikeln bevälning sförordning en bestämda

grunder;

samt att öfriga utgifter för folkskoleundervisningen skola af alla församlingens

vid kyrkostämma röstberättigade innevånare bestridas enligt den

för rösträtt i kommunens angelägenheter i allmänhet bestämda grund, fyrktalet

eller, i Störa Kopparbergs län, bevillning sbeloppet.

Riksdagen finner för sin del förenämnda årliga bidrag af minst två

och högst sex skillingar banko af hvarje skattskrifven person vara allt för

ringa. Under den tid af mer än trettio år, som förflutit sedan folkskolestadgan

utkom, har penningen fallit betydligt i värde, och i samma mån

hafva anspråken pa ökade löner åt folkskolans lärare stegrats. Skäl synes

derföre vara för hand att lämpa beloppet af detta bidrag efter nutidens

förändrade förhållanden. Riksdagen anser derföre, attjmaximum af samma

bidrag må kunna höjas till 50 öre.

Vidare och till förekommande deraf att den särskilda afgift, som nu,

der församlingen så beslutar, skall erläggas för hvarje ‘skolbarn, icke mätte

blifva för mindre bemedlade församlingsbor betungande, har Riksdagen funnit

sig för sin del böra för densamma antaga ett maximum likaledes af 50 öre.

I afseende sedermera å öfriga kostnaderna för folkundervisningen

torde vara otvifvelaktigt att af beskaffenheten utaf ofvan anmärkta, i

detta hänseende gällande stadganden påkallas deras förenkling och bringande

till öfverensstämmelse sinsemellan; samt att för sådant ändamål vore lämpligast

att, derest så kan ske, utan någon väsentlig rubbning i de skyldigheter,

som nu åligga kommunens olika medlemmar för utgörande af ifrågavarande

kostnader stadga samma grund, som för kommunalutskylder i allmänhet

finnes bestämd.

Om fyrktalet lädes till grund jemväl för den beskattning uti ifrågavarande

hänseende, som icke redan nu derefter beräknas, skulle af en sådan

förändring blifva en följd, att, då skattebidragen för folkskolelärares

aflöning för närvarande utgöras efter den åsätta bevillningen eller lika för

alla beskattningsföremäl, komme, å ena sidan, att för detta ändamål för

jordbruksfastighet erläggas dubbelt mot tillförene, under det att, a andra

sidan, de bidrag, som för dylik fastighet borde utgöras för byggande och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 32.

underhåll af skolhus, skulle, i anseende dertill att jemväl andra föremål

derför beskattades, komma att minskas, men dock, då de efter fyrk tal et

beräknades, utgå med dubbelt belopp mot de afgifter, som för andra beskattningsföremål

erlades.

Vid frågans bedömande i dess så beskaffade sammanhang och ehuru

de bidrag, som för skolhusbyggnad tagas i anspråk, då sådan byggnad i frågakommer,

äro af större betydenhet, än sådana bidrag, som behöfvas för folkskolelärares

aflöning, torde dock, såsom Riksdagen föreställer sig, vara

uppenbart, att, då de förra sällan påkallas, men deremot de senare årligen

lära erfordras, så att den ofvan anmärkta skiljaktigheten skulle härigenom

utjemnas, fyrktalet bör kunna stadgas såsom grund för begge dessa bidrags

utgörande, utan att deraf skall förorsakas någon förändring till afsevärd förmån

eller skada för någon särskild klass af de skattdragande medlemmarne

inom kommunen.

Då genom en sådan anordning alla församlingens utgifter för folkskoleväsendet,

utom de derför stadgade personliga afgifterna, komme att

utgöras efter en gemensam grund den för kommunal-utskylder i allmänhet

gällande — och härigenom skulle undanrödjas de svårigheter i tillämpningen,

hvilka af den närvarande lagstiftningens otydlighet föranledas, anser

Riksdagen frågan böra med dess större skäl kunna på detta sätt lösas, som

utan någon väsentlig rubbning i den nuvarande beskattningen, såmedelst

äfven skulle för framtiden förebyggas den klagan öfver de i frågakomna utgifternas

ojemna fördelning, hvartill nu gällande lagstiftnings oklara och

invecklade beskaffenhet gifvit anledning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen för sin del

beslutat, att 3 § och 5 mom. af 4 § af Kongl. stadgan den 18 Juni 1842

angående folkundervisningen i riket m. rn., sådana dessa lagrum lyda, det

förra i Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1850 och det senare i Kongl. kungörelsen

den 2 September 1873, skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 3. Hvarje skoldistrikt åligger anskaffa och underhålla tjenliga

rum för de folkskolor, som inom distriktet finnas eller blifva inrättade; beroende

det af församlingsboar ne sjelfve att, der fäst skola inrättas, efter sig

företeende omständigheter bestämma dess läge, dock helst nära intill ordförandens

i skolstyrelsen bostad, för att lätta hans uppsigt öfver skolan.

§ 4 mom. 5. För att bereda tillgång till kostnaderna för skolväsendet

bör, der ej andra medel härtill finnas, dels ett årligt bidrag af minst

2 skillingar och högst 16 skillingar banko af hvarje skattskyldig person i

församlingen utgöras, dels en afgift af högst 16 skillingar banko årligen erläggas

för hvarje barn, som begagnar folkskolan, med undantag af dem, som

åtnjuta understöd af fattigvården eller hvilkas föräldrar för medellöshet er
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens underd, Skrifvelse; N:o 33.

hålla afkortning å de årliga kronoutskylder na; dock vare det åt församlingaine

öfverlemnadt att närmare bestämma nämnda bidrag och afgifter. Om

dessa icke uppgå till det för skolväsendet erforderliga belopp, skall det

åligga forsamlmgarne att det, som brister, sammanskjuta efter de grunder

som gälla för kommunalutskylders utgörande.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc,

Stockholm den 0 Maj 1876.

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1876.

— Andra Kammaren den 9 _____

Riksdagens underdåniga Skrifvelse om ändring i lagens stada anden

rörande jäf mot domare.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.)

S. A. K.

Ilo s Riksdagen har kommit under öfvervägande, huruledes stadgandet

i lo kap. 1 § Rättegångsbalken, att domare är jäfvig att handlä"- ga mai, da han.eller hans skyldeman hafva i saken del, medför, när det

nUm • j itll äinpaSl eJ mindrc dl7ga kostnader för parterne och en

skadlig tidsutdrägt med dylika måls afgörande, än äfven den olägenhet

? domst4 80111 varder för deras behandling förordnad, oftast är

tor iörhallandena inom orten främmande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.