Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
1876-05-16 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1876:43, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
1
No 43.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1876.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtanden Nås 23, 67, 77 och 78. Memorial Nås 69 och 81)-
S. A. K.
Beträffande Nionde Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Pensions- och
Indragningsstaterna, hafva vid innevarande riksmöte följande förändringar ifrågakommit:
-
Pensionsstateu.
l:o. Efter derom af enskild motionär väckt förslag har Riksdagen — på det
hel pension må kunna tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad folkskolelärare
vid uppnådda 55 och afkortad pension vid uppnådda 50 lefnadsår, samt i öfverensstämmelse
härmed, då pension på grund af obotlig sjukdom beviljas lärare,
denne erhålla hel pension, derest summan af hans lefnads- och tjensteår utgör 85
i stället för nu stadgade 90 år, allt emot vilkor, att folkskoleläraren, sedan han
blifvit berättigad till erhållande af hel pension, skall vara skyldig att från tjensten
afgå, så vidt skolrådet anser hans fortsatta tjenstgöring icke vara gagnelig
för folkskolan — beviljat tillökning i bidraget till folkskolelärares pensionering
med 200,000 kronor, att utgå från och med år 1877; och får, jemte anmälan härom,
Riksdagen i underdånighet anhålla, att de förändringar i gällande reglemente
för folkskolelärarnes pensionsinrättning, som häraf påkallas, må varda vidtagna.
Bih. till Rilcsd. Rrot. 1876. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.3.
A llmänna Indragningsstaten.
2:o. Sedan uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning
åtskillige häradshöfdingar? under åberopande af den betydliga minskning i inkomster,
som för sökandena och flere deras embetsbroder föranledts genom den vid
1874 års riksdag beslutade reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, samt af
i öfrigt anföida skäl, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes bereda dem
personligen för deras återstående tjenstetid från och med år 1S76 ett lönetillägg,
motsvarande åtminstone hälften af den förlust i påräknade inkomster, löneregleringen
efter den uppgjorda beräkningen för sökandena modfört, bar Eders Kongl.
iVlnpt, med afseende å det behjertansvärda i sökandenas framställning och som
vid ifrågavarande lönereglering för häradshöfdingarne otvifvelaktigt förfarits strängare
mot dem, som förut innehaft högre aflöning, än som vanligen vid nya löneregleringar
blifvit ifrågasatt, nu föreslagit Riksdagen, att de häradshöfdingar, som
pa den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen lidit förlust öfverstigande
500 kronor, måtte tillerkännas från och med år 1876 och så länge de innehade
samma domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften
af förlusten, sådan den funnes i en till Justitie-departementet ingifven tabell upptagen,
dock så att ersättningen jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej
i något fall finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen.
Det kan visserligen icke förnekas, att en del af de omständigheter, hvilka
blifvit åberopade till stöd för ofvan omförmälda till Eders Kongl, Maj:t ingifna ansökning
i ämnet, kunna vara ganska behjertansvärda. Enär emellertid samtlige
ifrågavarande häradshöfdingar blifvit utnämnde till sina tjenstår med vilkor att
vara underkastade den förändring i löneförmåner, som kunde blifva en följd af
den för häradshöfdingarne sedan lång tid ifrågasatta löneregleringen, kunna naturligtvis
icke några rättsliga anspråk af dem ställas på staten om erhållande af ersättning
för minskade inkomster af tjensten. Ett bifall till den nu gjorda nådiga
framställningen skulle sålunda kunna grundas uteslutande på billighetsskäl, och
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna, det ett frånträdande i här föreliggande
fall af den stränga rättens grundsatser skulle kunna leda till ganska betänkliga
följder. Då en lönereglering för någon viss tjenstemannaklass förestår,
ar det vanligt att inom samma klass ledigblifna tjenster tillsättas med vilkor för
den nya tjensteinnehafvaren att vara underkastad möjligen blifvande förändringar
ej blott i göromål utan äfven i löneförmåner. Otvifvelaktigt skulle, i händelse den
nu gjorda framställningen om personlig ersättning till vissa häradshöfdingar för
minskade löneinkomster blefve af Riksdagen bifallen, ansökningar och deraf föranledda
framställningar om dylik ersättning åt andre tjensteman, hvilkas löneför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
o
måner genom inträffande löneregleringar kunna blifva minskade, i framtiden ej
sällan förekomma, och enär sannolikt för dylika framställningar lika goda skäl
skulle kunna andragas, som för den nu gjorda, blefve följden den, att statsverket
helt visst komme att drabbas af ganska betydliga utgifter och efterräkningar i
dylikt hänseende.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har förevarande nådiga framställning
icke vunnit Riksdagens bifall.
3:o, Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga förslag har
Riksdagen medgifvit:
att Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörda
vaktkonstapelsbefattning, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid
uppbära en årlig pension till belopp af 100 kronor;
-att för embets- och tjensteman inom Rikets Ho fr ätter, Kr ig skof rätten och
Justitierevision sexpeditionen, som kommer i åtnjutande af aflöning enligt de af
Riksdagen för dessa embetsverk nu faststälda lönestater, äfvensom för Justitiekanslern,
då han tillträder den aflöning, som vid innevarande riksdag blifvit för
honom bestämd, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå med
lönens hela belopp;
att Kanslisterne i Krigshofrätten Justus Oliv istoff ''er von Lindecreuts och
Axel Fredrik Liljenstolpe må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension
till belopp af 793 kronor 70 öre för hvardera;
att en pension till belopp af 500 kronor må få till Sergeanten vid Lifgardet
till häst Fredrik Wilhelm Palm qvist från och med månaden näst efter den, hvarunder
afsked ur krigstjensten honom meddelas, under hans återstående lifstid utgå
från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor att Palmqvist från tjensten afgår,
innan han blifver berättigad till pension från arméns pensionskassa;
att Auditören vid Bohusläns regemente Harald Victor Eherstcin må uppföras
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension, motsvarande
den för auditörstjensten i stat uppförda fasta lön, eller 900 kronor, att under’hans
återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från
auditörstjensten varder honom beviljadt, utgå, dock med vilkor att han från tjensten
afgår, innan han blir till pension från arméns pensionskassa berättigad;
att Kaptenen vid Elfsborgs regemente Carl Ivar Emanuel Schager.ström ma
från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur krigstjensten honom
beviljas, för sin återstående lifstid från rikets allmänna indragningsstat åtnjuta en
årlig pension af 1,000 kronor, dock med vilkor att han från tjensten afgai, innan
han blir till pension från arméns pensionskassa berättigad;
att till understöd åt sådana efter 1808—1809 års krig qvarlefvaude landt
-
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
värnsmän, som deraf äro i behof, må för år 1877 till Eders Kongl. Maj:ts disposition
från allmänna indragningsstaten utgå ett belopp af 20,000 kronor;
att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf
Bloms enka, Gustaf va Slom, född Lindberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon i sitt nuvarande
enkestånd förblifver;
att landtbruksingeniörerne, undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning,
undervisaren i fårskötseln och ullkulturen samt fiskeri-intendenten och fiskeriassistenterne
må undfå pension å allmänna indragningsstaten efter de grunder,
som i sådant hänseende äro för civile embets- och tjensteman i allmänhet gällande,
med berättigande derjemte för landtbruksingeniör att redan vid 60 års ålder kunna
komma i åtnjutande af sådan pension, så vida han efter minst 30 års anställning
som landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör befinnes vara till helsa och kroppskrafter
så försvagad, att han icke längre kan sin befattning på tillfredsställande
sätt utöfva; allt dock under vilkor att samtlige ifrågavarande tjensteman skola
vara underkastade att, när de finnas berättigade att komma i åtnjutande af pensionen,
kunna utan ansökning om entledigande från sin befattning öfverflyttas å
indragningsstaten, vederbörande, hvilken det tillkommer att entledigandet meddela,
obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och han finnes villig att i densamma qvarstå;
att Länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman må, efter
erhållet afsked från länsmanstjensten, få öfverflyttas till allmänna indragningsstaten
för att derifrån under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter
den, hvarunder afskedet honom beviljas, åtnjuta en årlig pension till belopp af
700 kronor, motsvarande hans nu innehafvande länsmanslön; dock att denna pension
kan blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;
att Kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor Hicrta må,
efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten för att derifrån under
sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 600 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder afskedet varder honom beviljadt;
att Medicinalrådet m. m. doktor Fredrik Theodor JBerg, hvilken uppnått en
ålder af 69 år och är berättigad att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande
såsom pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta 80 procent af den hans
innehafvande medicinalrådsembete åtföljande lön, eller 4,000 kronor, må från och
med månaden näst efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten
erhåller entledigande från såväl befattningen som chef för statistiska centralbyrån
som medicinalrådsembetet i Sundhetskollegium, under sin återstående lifstid få
från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,000 kronor,
så att hela hans pension kommer att uppgå till 5,000 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
o
att Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ulleråkers härads fögderi af Upsala
län Carl Wilhelm Berglund må få från och med månaden näst efter den,
hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under
sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten
till belopp af 1,400 kronor årligen;
att Länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län Wilhelm Lindahl,
som vid uppnådd ålder af 55 år eger att efter erhållet afsked, mot erläggande
af retroaktiv afgift, från Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af
400 kronor, må från och med månaden näst efter den, uti hvilken han med pension
ur Civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående
lifstid få å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af 300
kronor årligen, hvarigenom hans pensionsinkomst kommer att uppgå till det belopp,
han vid uppnådd pensionsålder skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten
uppbära, eller 700 kronor årligen;
att Länsmannen i Hanekinds härad af Östergötlands län Anders Ekholm
må å allmänna indragningsstaten uppföras för att derifrån under sin återstående
lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från länsmanstjensten
honom beviljas, åtnjuta en årlig pension af 700 kronor; dock att denna
pension kan blifva föremål för ny reglering, derest sådan framdeles af Riksdagen
pröfvas lämplig;
att aflidne Medicine Doktorn J. E. Åkermans efterlemnade dotter, Anna
Magdalena Erika Åkerman, må från och med år 1876 under sin återstående lifstid
få från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 200 kronor;
att Protokollssekreteraren Iielnielit Mildhog Lundgren må från allmänna
indragningsstaten undfå en fyllnadspension af 2,300 kronor — motsvarande skilnaden
mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreterarelön och det belopp, han i pension
från Civilstatens pensionsinrättning är berättigad erhålla — att från och med
månaden näst efter den, då nådigt afsked från protokollssekreterarebefattningen
kommer att honom beviljas, årligen under hans återstående lifstid af honom
uppbäras;
att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet samt vice bibliotekarier vid universiteten må tillerkännas
rätt att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskgdstagandet ur tjensten å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,500 kronor för de ordinarie
professorerne, samt af 2,500 kronor för extra ordinarie professorer, adjunkter oeh
vice bibliotekarier;
att, till fyllande af en professorslön vid Lunds universitet till 6,000 kronor,
ett belopp af 1,069 kronor må från allmänna indragningsstaten utgå från och med
nästkommande år 1877, så länge Professor emeritus Sven Nilsson eller, efter hans
frånfälle, hans sterbhus uppbär en professorslön vid samma universitet;
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
att Gymnastikläraren vid Nya elementarskolan i Stockholm Anton Bernt
Santcsson må från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas,
öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af pension till belopp af 1,125 kronor årligen;
att Läraren vid Cimbrishamns enklassiga pedagogi Andreas Grönvall må
från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid al en årlig pension
till belopp af 1,500 kronor;
att Kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén må från och med
månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, å allmänna indragningsstaten
uppbära eu pension af 1,125 kronor årligen;
att lektorer ne vid de tekniska elementarskolorna må erhålla rätt till pension
å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets åtnjutande
gälla i afseende på lektorer vid rikets elementarläroverk;
att Ofverläkareif vid Wadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt må uppföras
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden näst
efter den, då afsked honom beviljas, af årlig pension till belopp af 4,000 kronor;
att framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka, Concordia Ronden,
född Åkerman, må från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten uppbära
pension af 600 kronor årligen;
att åt Docenten Axel Gabriel Theorells enka, Hanna Margaretha Theorell,
född Hultman, må utgå pension från allmänna indragningsstaten till belopp af
600 kronor årligen från och med innevarande år och så länge hon enka förblifver;
att Lektorn vid Nya elementarskolan i Stockholm Axel Theodor Bergius
må tillerkännas rättighet att från och med månaden näst efter den, då afsked
honom beviljas, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
årlig pension till belopp af 3,600 kronor;
att Professoren vid Veterinärinstitutet i Stockholm Fredrik Albertinas Lundberg
må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt,
uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid
af årlig pension till belopp af 3,375 kronor; och
att framlidne Läraren i kör- och elementarsång vid Musikaliska akademiens
Konservatorium, Sekreteraren hos samma akademi, Professoren Johan Better
Grönhamns enka, Mathilda Lönngren, må undfå pension å allmänna indragningsstaten,
att utgå med 500 kronor från och med innevarande år, så länge hon lefver
och enka förblifver.
4:o Enär vid den reglering af Flottans civilstat, som på Eders Kongl. Maj:ts
förslag godkändes af 1874 års Riksdag, icke kunde afgöras, hvilka eller huru
många af då varande embets- och tjensteman komme att på den nya staten ingå
och hvilka som blefve öfvertalige, medgaf Riksdagen, att de belopp, som kunde
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
erfordras för aflöning till desse sistnämnde, skulle från och med år 1875 få utgå
af tillgängliga medel a femte hufvudtiteln, intilldess, efter det sig visat, livilka af
tjenstemännen komme att på den nya staten ingå, annorlunda kunde varda af
Edeis Kongl. Maj.t med Riksdagen bestämdt. Sedan denna civilstats nya organisation
med sistnämnda års ingång blifvit genomförd, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit,
att nedannämnde embets- och tjensteman, som vid reglering af Flottans civilstat
blifvit öfvertalige, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
af de aflönmgsförmåner, som enligt stat och förordnanden varit dem tillförsäkrade,
nemligen:
inqvarNuvarande
teringsLön.
penningar.
Summa.
4,500:
— 360
— 4,860
3,000:
— 96
— 3,096
2,000:
— 72
— 2,072
1,500:
— 72
— 1,572
800:
- 36
- 836
800:
— 45
-- 845
Öfverkommissarien Änders Kristian Gasslander .
Varfskommissarien Johan Otto Lenman...... 3,000:
förvaltaren Jakol> August Brusquini......2,000:
Registratorn Frans August Månsson.......1 500-
Kammarskrifvaren Berndt Holmer........ 800-
Kanslisten Gustaf Adolf Möller sten "....... 800: _ _
med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän tjenst,
hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande afdrag
al det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten.
Riksdagen, som ej kunnat godkänna förslaget om Öfverkommissarien A.
K. Gasslanders öfverflyttande på allmänna indragningsstaten, har Eders Kongl.
Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning i öfrigt bifallit.
5:o Af anförda skäl har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Afvittringslandtmataren
1 Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren Carl Gustaf Tyko Hollström
matte från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle afsked från
atvittrmgs- och kommissionslandtmätarebefattningarne, få under sin återstående
lifstid a allmanna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor
årligen.
Enligt hvad statsrådsprotokollet gifvit vid handen, är Hollström född den
24 September 1808, antogs den 21 Juni 1830 till landtmäteriauskultant, befordrades
den .30 Januari 1834 till vice kommissionslandtmätare och den 26. November
1842 till kommissionslandtmätare samt konstituerades den 23 September 1867 till
afvittringslandtmätare.
Jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1875 och Kongl.
brefvet den 2 påföljande Juli tillkommer landtmätare, hvilken vid afvittringsverket
tjenstgjort minst 25 år och uppnått 60 års ålder, vid afskedstagandet årlig pension
af 2,000 kronor. Den för Hollström begärda pensionen understiger visserligen
nyssnämnda belopp med 200 kronor; men Riksdagen har likväl, i betraktande
deraf att Hollström varit anstäld vid afvittringsverket allenast omkring
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
tredjedelen af den sålunda för pensionsrätten föreskrifna tid, funnit det vara betänkligt
att tilldela honom så hög pension, som nu föreslagits. Det kan nemligen
icke vara med god ordning öfverensstämmande, att kommissionslandtmätare,
hvilken, såsom här varit fallet, snart skulle vara i sådan egenskap berättigad till
pension, öfverflyttas till afvittringsverket och sedermera, efter att en jemförelsevis
kort tid hafva vid detta senare tjenstgjort, kommer i åtnjutande af i det närmaste
samma pensionsbelopp, som skulle honom tillkomma, i händelse han tre
gånger så lång tid vid detsamma tjenstgjort. Vid det förhållande emellertid, att
Hollström, enligt hvad samtliga vederbörande vitsordat, under hela sin tjenstetid
vid landtmäteriet med utmärkt flit och noggrannhet fullgjort sina åligganden, samt
att han har en talrik familj att försörja, och då det ej vore med det allmännas
fördel öfverensstämmande, om han vid nu uppnådd hög ålder för sitt uppehälles
skull tvingades att qvarblifva i tjenst, har Riksdagen ansett att något högre pension
än den. hvartill Hollström, såsom kommissionslandtmätare, är berättigad, billigtvis
bör honom tillerkännas. I sådant hänseende har det synts lämpligast att,
då Hollström tjenstgjort vid afvittringsverket ungefär tredjedelen af den för pensionsrätt
stadgade tid, ett tillägg beviljas honom af omkring tredjedelen af det
faststälda pensionsbeloppet och att han alltså må komma i åtnjutande, förutom
af den för kommissionslandtmätare stadgade pension å 900 kronor, af ytterligare
700 kronor, eller sammanlagdt en årlig pension af 1,600 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har den för Afvittringsoch
Kommissionslandtmätaren Hollström äskade pension blifvit till nedsatt belopp
af 1,600 kronor utaf Riksdagen beviljad.
6:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att universitetens sekreterare
och kamererare måtte förklaras berättigade till pension å allmänna indragningsstaten
efter de grunder, som i sådant hänseende vore för civile tjenstemän i allmänhet
gällande.
Enligt hittills gällande stadganden ega civile tjenstemän i allmänhet rätt
till pension å allmänna indragningsstaten då de uppnått 70 års ålder och tillbragt
minst 30 års oafbruten tjenstetid eller ock vid 65 års ålder, då, efter vid pass
40 års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig
läkareattest bestyrkes, och ega de, som i lön uppbära 3,000 kronor eller derunder,
undfå hela beloppet i årlig pension, hvaremot för dem, som åtnjuta mer än
3,000 kronor, pensionen skall utgå med 80 procent af totalsumman; dock så att
den, som uppbär mer än 3,000 kronor, men mindre än 3,750, icke kan undfå pension
till lägre belopp än 3,000 kronor.
Genom Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
hafva löneförmånerna för universitetens sekreterare och kamererare numera
blifvit delade i lön och tjenstgöringspenningar och sålunda bestämda, att
sekreteraren vid hvartdera universitetet eger uppbära i lön 3,600 kronor och i
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
tjenstgöringspenningar 900 kronor, kamereraren vid Upsala universitet 3,200 kronor
i lön och 800 kronor i tjenstgöringspenningar samt kamereraren vid universitetet
i Lund 2,400 kronor i lön och 600 kronor i tjenstgöringspenningar. Med
tillämpning af förberörda grunder skulle, enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag, hvilket
otvifvelaktigt afser att pensionerna skulle äfven på tjenstgöringspenningarne beräknas,
hvardera sekreteraren erhålla i pension 3,600 kronor, kamereraren vid universitetet
i Upsala 3,200 kronor och kamereraren vid universitetet i Lund 3,000
kronor.
Emellertid har, på sätt ofvan omförmälts, Eders Kongl. Maj:t för ernbetsoch
tjensteman i rikets Hofrätter med flera embetsverk, hvilkas aflöning jemväl
fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, föreslagit, att full pension skall utgå
med lönens hela belopp. Och då ett dylikt stadgande synts Riksdagen i afseende
å alla tjensteman, hvilkas aflöning till en del utgår i tjenstgöringspenningar, vida
lämpligare än att i afseende å dem fortfarande bibehålla den hittills iakttagna
procentberäkningen, har Riksdagen ansett, att äfven för de här ifrågavarande
tjenstemännen pensionen bör motsvara beloppet af den fasta lönen. Pensionsbeloppen
blifva dymedelst lika med de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, utom för
kamereraren vid universitetet i Lund, hvilken kommer att vidkännas någon nedsättning.
På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen förklarat universitetens
sekreterare och kamererare berättigade att enligt de för civile tjensteman i
allmänhet stadgade grunder i afseende å lefnads- och tjensteålder m. m. undfå
pension å allmänna indragningsstaten till belopp, motsvaimnde deras fasta löner.
7:o. Uppå derom af styrelsen för Teknologiska institutet gjord underdånig
hemställan, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, det professorerne
vid nämnda institut samt de lektorer, som komme att vid institutet anställas,
måtte tillerkännas rätt att vid afskedstagandet uppbära pension å allmänna
indragningsstaten, de förre efter samma grunder, som gälla för professorer vid
universiteten, och de senare efter uppnådd 65 års ålder och 20 års tjenstgöring
vid institutet, med det belopp, hvartill deras lön uppgår.
Då professorernes vid Teknologiska institutet löneförmåner utgöras af dels
fast lön och dels tjenstgöringspenningar, har, enär pension lämpligen ej bör
sättas till högre belopp än den fasta lönen, hvilket skulle blifva händelsen, derest
densamma bestämdes att utgå efter samma grunder som gälla för professorer
vid universiteten, i. stället synts böra stadgas, att pension till den fasta lönens
belopp tillkommer Teknologiska institutets professorer vid uppnådd 65 års ålder.
I fråga varande nådiga framställning är alltså på det sätt af Riksdagen bifallen,
att professorerne vid Teknologiska institutet samt de lektorer, som komma att vid
institutet anställas, tillerkänts rätt att, efter uppnådd 65 års ålder och, hvad lektorerne
beträffar, 20 års tjenstgöring vid institutet, vid afskedstagandet uppbära
Bih. till Riksd. B rot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 10 Höft. 2
10 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
pension å allmänna indragningsstaten med de belopp, hvartill deras fasta löner
uppgå.
8:o. På sätt uti Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående regleringen
af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel är omförmäldt, hafva å allmänna
indragningsstaten uppförts de åt nuvarande Generaldirektören öfver hospitalen samt
Serafinierordensgillets nuvarande sekreterare, kamererare och förste vaktmästare anslagna
löner eller arfvoden att från och med år 1877 uuder deras lifstid utgå med
följande belopp, nemligen: för generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren
2,000 kronor, för kamereraren 2,000 kronor och för vaktmästaren 560 kronor, med
skyldighet för de tre sistnämnde att i deras befattningar biträda Sundhetskollegium,
såsom blifvande öfverstyrelse för hospitalen.
9:o. Uti en den 3 sistlidne Mars till Riksdagen aflåten nådig proposition
har Eders Kongl. Maj:t, i anledning af eu utaf Eanslersembetet för universitet i
Upsala gjord underdånig framställning, föreslagit Riksdagen, att exercitiimästaren
vid ofvannämnda universitet, Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr måtte tillerkännas
rättighet att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från
hans befattning kunde varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära
årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,500 kronor.
Hvad i fråga om von Bahrs ålder och tjenstgöring förekommit har jemväl
för Riksdagen synts innebära giltiga skäl för beviljande åt von Bahr under hans
återstående lifstid af pension utaf statsmedel. Då emellertid, jemlikt den för
universitetet i Upsala af Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstat, stallmästaren åtnjuter
i lön allenast 750 kronor jemte boställsrum, hvilka torde kunna, i likhet
med hvad som eger rum för de professsorer vid nämnda universitet, hvilka äro
med dylik förmån hugnade, uppskattas till ett värde af 600 kronor om året, äfvensom
6 famnar ved in natura, har hans sammanlagda fasta årsinkomst af tjensten
synts icke kunna beräknas till högre belopp än omkring 1,500 kronor. Vid
sådant förhållande och då det icke kan vara lämpligt, att en tjenstemans pension
bestämmes till högre belopp än det, hvartill den fasta inkomsten af tjensten
uppgår, har Riksdagen icke kunnat medgifva så hög pension som den nu af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna, utan har den för Stallmästaren von Bahr äskade pension
blifvit till nedsatt belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen beviljad.
10:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1873 —1875 utgjort i medeltal
2 kronor 61 öre kubikfoten, motsvarande 16 kronor 42 öre tunnan, eller 5
kronor 92 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen
vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit,
att den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och
tjenstemän m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och
ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, måtte af
11
Riksdagens, underd. Skrifvelse, N:o 43..
Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 5 kronor 92 öre, bestämmas till utgående
från allmänna indragningsstaten.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit liar Riksdagen bifallit.
1 ];o. Enligt hvad uti särskild underdånig Skrifvelse af den 11 dennes är
vordet anmäldt, har Riksdagen beslutit, att ersättning för de före år 1852 under
namn af begrafningshjelpsbesparing verkställa inuehållningar å embets- och tjenstemäns
löner skall från allmänna indragningsstatens anslag utgå; och är detta
anslag af sådan anledning med 25,000 kronor förhöjdt.
12:o. Till betäckande af de utgifter, hvilka vid innevarande riksdag af
Eders Kongl. Maj:t föreslagits till utgående från allmänna indragningsstaten, har
Eders Kongl. Maj:t ansett en tillökning i förslagsanslaget till densamma lämplig
och derföre föreslagit, att för sådant ändamål äfvensom för vinnande af jemn slutsumma
å samtliga hufvudtitlarne, förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten
måtte ökas med ett belopp af 40,180 kronor 91 öre; och då den ifrågasatta anslagsförhöjningen
synts Riksdagen vara för ändamålet behöflig, har Eders Kongl.
Maj:ts berörda framställning blifvit af Riksdagen bifallen.
13:o. Uti en den 31 sistlidne Januari till Riksdagen afiåten nådig proposition
har Eders Kongl. Maj:t, med åberopande af ett den nådiga propositionen
bilagdt statsrådsprotokoll öfver laudtförsvarsärenden, föreslagit, att Riksdagen, under
förutsättning att arméens pensionskassa blefve upplöst och af kassans nu varande
tillgångar ett belopp af tre millioner kronor till statsverket öfverlemnades,
mått c dels medgifva: ,s,.u
att så val arméens framtida pensionering, enligt de af Eders Kong!. Maj:t
nu godkända grunder och bestämmelser, måtte från 187/ ars ingång af statsverket
öfvertagas, som ock de före nämnda tidpunkt, enligt gällande stadganden, beviljade
pensioner med dem åtföljande begrafningshjelp få från statsverket utgå;
att arméens pensionskassas förbindelser mot dess tjenstemän öfvertoges af
statsverket; samt
att till bestridande af de utgifter, som vid bifall till nu afgifna förslag
komme att drabba statsverket, måtte användas: l:o ej mindre tre procent årligt
afdrag af lönerna för de befattningar, hvilkas innehafvare blefve till pension enligt
de nya stadgandena berättigade, med undantag endast af lönerna för de å artilleriets
tygstat anstälde handtverkare, än äfven de pensionsafgifter, som inflöte
från löntagare, hvilka vid gammal pensionsrätt qvarstode; 2:o de å Nionde hufyudtiteln
uppförda, arméens pensionskassa nu tillfallande ordinarie anslag, nemligen :
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
ersättning för mistade löneinnehållningar.........kr. 4,639: 50
dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar......., 28,080: —
och af anslaget till Vadstena krigsmanshuskassa......„ 105,398: 47
dels och ytterligare till bestridande af förberörda utgifter uppföra å Nionde
hufvudtiteln ett nytt förslagsanslag till erforderligt belopp, hvilket anslag för år
1877, i stället för nu der upptagna kreditiv för arméens pensionering å tillhopa
390,500 kronor, äskats att å extra stat utgå med 1,070,000 kronor.
Med afslag å denna nådiga proposition bar Riksdagen å riksstatens Nionde
bufvudtitel för år 1877 på extra stat anvisat under enahanda vilkor och bestämmelser,
som hittills varit i afseende härå iakttagna, dels ett kreditiv å 85,500 kronor
för upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering, och dels ett
kreditiv å 315,000 kronor för fortfarande tillämpning af nu gällande pensions stater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860.
14:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen,
till ersättande af den enligt arméens pensionskassas hufvudbok för år 1874 uppkomna
Irist, beviljat ett bristen motsvarande belopp af 5,119 kronor 9 öre.
15:o. Under åberopande, hurusom en tillfredsställande lösning af frågan om
en allmännare pensionsreglering för flottans befäl och underbefäl samt gemenskap,
grundad på de nya löneförmånerna, utgjorde ett vilkor för en följdrigtig tillämpning
af den för personalens tjenstbarhet vigtiga och redan för flere af flottans
corpser och stater utaf Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen stadgade grundsats om
skyldighet att vid viss ålder ur tjensten afgå, har Eders Kongl. Maj:t uti en den
31 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten nådig proposition föreslagit, beträffande
pensioneringen af befälet och underbefälet med vederlikar,
att Riksdagen, med godkännande af de vid det den nådiga propositionen
bilagda statsrådsprotokoll fogade grunder för pensioneringen af Kongl. flottans
officers- och underofficerscorpser, Kongl. flottans lärare-, läkare-, maskinist- och
handtverksstater samt af månadslönare vid flottans militärdepöter och varfsstater,
måtte medgifva, att det af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till innevarande
års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof för 1877 äskade
kreditiv å 73,000 kronor för utgifvande af pensioner och fyllnadspensioner till afskedade
embets- och tjensteman samt betjente vid flottan jemväl finge i mån af
behof användas för tillämpning under samma år utaf berörda grunder; — med
rättighet för direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan att af detta kreditiv under
loppet af år 1877 lyfta hvad för ändamålet erfordrades, sedan styrkt blifvit i
hvad mån det för år 1876 till embets- och tjenstemäns samt betjentes pensione
-
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
ring anvisade kreditiv åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke för ända-,
målet erfordrades måtte för 1877 års pensionering i mån af behof användas.
Vidkommande åter pensioneringen af flottans och lotsverkets gemenskap har
Eders Kongl. Maj:t hemstält:
under förutsättning att det belopp, som, enligt uppgjord! förslag till delning
af amiralitetskrigsmanskassans pensionsfond, ansetts vara att tillgå för gemenskapens
vid flottan och lotsverket pensionering, eller 230,000 kronor, blefve till
statsverket öfverlemnadt;
att denna gemenskaps framtida pensionering, enligt de vid berörda statsrådsprotokoll
fogade, af Eders Kongl. Maj:t godkända grunder, måtte utan vidare
bidrag från samma gemenskap från och med 1877 års ingång af statsverket öfvertagas,
med skyldighet derjemte för statsverket att bestrida de före nämnda
tidpunkt enligt gällande bestämmelser beviljade pensioner till flottans och lotsverkets
gemenskap, äfvensom ikläda sig amiralitetskrigsmanskassans förbindelser med
afseende å utbetalning af den afskedade gemenskapen tillkommande begrafningshjelp;
samt
att ej mindre det i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande
års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof äskade kreditiv å 40,000
kronor för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap förunnade förbättrade
pensionering måtte få användas för tillämpning af pensionering enligt
sistberörda grunder utaf flottans och lotsverkets gemenskap, med rättighet för direktionen
öfver amiralitetskrigsmanskassan, som fortfarande skulle ega tillhanda^
hålla pensionerna, att å detta kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad för be*
hofvet blefve erforderligt; än ock för enahanda ändamål å Nionde hufvudtiteln
för år 1877 måtte uppföras ett anslag å 21,000 kronor, motsvarande beloppen af
dels afkastningen af den till statsverket öfverlemnade understödsfond, dels till
amiralitetskrigsmanskassan nu utgående afgifter af gemenskapen och inflytande
medel för förverkade båtsmanslöner''samt bidraget till samma kassa från lotsverket.
Hvad först beträffar det ifrågasatta särskiljandet af pensioneringen utaf
flottans befäl och underbefäl med vederlikar från gemenskapens vid flottan och
lotsverket pensionering och den deraf föranledda delningen af amiralitetskrigsmanskassans
pensionsfond, har denna åtgärd synts vara ett nödvändigt vilkor för
den betydliga förhöjning i bidragen från befäl och underbefäl, som enligt det nu
föreliggande förslaget skulle ega rum, och dessutom betingad af den störa olikheten
i grunderna för de ifrågavarande pensionsstaterna.
14
Riksdagens, underd. Skrifvelse, N:o 43.
Enligt hvad nu för befälspersonaien är föreslaget skulle den, som innehar
fast lön till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor, erhålla i pension och fyllnadspension
ett belopp motsvarande hela lönen, men för innehafvare af högre lön pension
jemte fyllnadspension utgå med 80 procent af lönen; dock att för alla löner
emellan 1,000 och 1,250 kronor förstnämnda belopp, eller 1,000 kronor, komme att
såsom pension med fyllnadspension beräknas. Utaf det belopp, hvartill sammanlagda
summan af pension jemte fyllnadspension blifvit beräknad, skulle två tredjedelar
utgöra pension, hvilken borde bestridas af amiralitetskrigsmanskassans fonder
jemte de densamma tillkommande ersättningar för frångångna inkomster och
statsbidrag, och återstående tredjedelen fyllnadspension, hvilken skulle helt och
hållet af statsmedel utgå. Vid den sålunda föreslagna grunden för bestämmande
af pensionsförmånerna, hvilkas ställande till lägre belopp än för civile tjensteman
är en naturlig följd af den för flottans personal stadgade lägre pensionsålder, har
Riksdagen endast i fråga om flaggmän och kommendörer ansett någon ändring i
Eders Kongl. Maj:ts förslag böra ega rum. Vid behandling af det nådiga förslaget
till lönereglering för flottan, har nemligen Riksdagen vidtagit nedsättning i de
fasta lönerna för kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter, genom hvilken nedsättning
äfven pensionsbeloppen för dem komma att minskas. För bibehållande
af en lämplig proportion mellan pensionsbeloppen för de olika tjenstegraderna
har Riksdagen nu ansett någon nedsättning i pensionerna för flaggman och kommendörer
böra vidtagas, och har detta synts lämpligast kunna ske på det sätt,
att desse officerare i pension undfå ett belopp, motsvarande 75 procent af de för
dem uppförda löner.
I fråga om sättet för pensionernas bestridande hafva de i statsrådsprotokollet
anförda skäl för bibehållande af amiralitetskrigsmanskassans för embets- och tjenstemäns
pensionering afsedda fond synts Riksdagen fullt giltiga, likasom Riksdagen ej
funnit något att anmärka vid förslaget om pensionsafgifternas bestämmande till 4
procent af summan utaf pension jemte fyllnadspension.
Vid granskning af de utaf Eders Kongl. Maj:t i öfrigt föreslagna grunder för
ifrågavarande pensionering har Riksdagen endast i nedannämnda hänseenden funnit
anledning att afvika från Eders Kong]. Maj:ts förslag.
Under l:a punkten är i anm. 3 föreslaget, att verkmästare vid varfsstat och
kronobagaren vid Karlskrona station skulle erhålla pension till lika belopp med flaggunderofficer.
Nu har, för bringande af flottans stat i denna del till närmare öfverensstämmelse
med arméens, Riksdagen nedsatt flaggunderofficerns fasta lön från 960
kronor till enahanda belopp som för fanjunkare vid arméen är uppfördt, eller 720
kronor, jemte det flaggunderofficern hållits skadeslös genom motsvarande förhöjning
af dagafiöningen. Häraf skulle följa, att flaggunderofficers pension med tillägg af
20, procent för beklädnadsbidraget borde uppgå till 864 kronor, eller till icke högre
belopp än för underofficer af 2:dra graden, i stället för af Eders Kong]. Maj:t före
-
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
slagna 1,000 kronor. Vid sådant förhållande och då flaggunderofficerns vederlike,
maskinistunderofficern af lista graden, uppbär fast lön af 960 kronor, har Riksdagen
ansett sig böra bestämma, att ej endast verkmästarne och kronobagaren utan äfven
flaggunderofficern erhåller pension till lika belopp med maskinistunderofficer af lista
graden.
Efter det vidare i 7:de punkten föreskrifvits, att den, som i och för tjensten
ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör honom till vidare tjenstgöring oförmögen,
eger rätt afgå med pension jemte fyllnadspension, om än vilkoren för pensions
och fyllnadspensions åtnjutande eljest icke äro uppfylda, är i 8:de punkten intaget
det stadgande, att löntagare, som i minst tre år lidit af lamhet, blindhet eller
vansinne utan att anledning förefinnes, att han kan återvinna tjenstbarhet, må, sedan
detta förhållande genom föregående undersökning blifvit vederbörligen utredt,
kunna utan egen ansökning från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin återstående
lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande fasta lönen
efter afdrag af beloppet utaf pensionsafgiften. Den, som i tjensten ådragit sig
skada eller obotlig sjukdom, skulle alltså, om hans lön öfverstege 1,000 kronor,
komma i afseende å pensionens belopp i sämre ställning, än om han eljest lede af
obotlig sjukdom af förrberörda kategorier. Ett sådant förhållande har synts, äfven
med det i 8:de punkten förekommande stadgande, att den obotligt sjuke kan utan
egen ansökning från tjensten skiljas, icke vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande.
Riksdagen har derföre ansett den i sistnämnda punkt omförmälda
pension i stället böra bestämmas till sammanlagda beloppet af pension och fyllnadspension.
Med hänseende till hvad sålunda förekommit och då vid ifrågavarande pensioneringsgrunder
i öfrigt någon annan erinran ej förekommit, än att bestämmelsen
om förhållandet mellan pension och fyllnadspension synts till vinnande af
mera tydlighet böra i lista punkten intagas, har Riksdagen, med godkännande af
härhos (Litt. A.) bilagda grunder för pensionering af Kongl. Flottans officers- och
underofficerscorpser, Kongl. Flottans lärare-, läkare-, maskinist- och handtverksstater
samt af månadslönare vid flottans militärdepoter och varfsstater, å Nionde
hufvudtiteln anvisat ett kreditiv å 73,000 kronor för utgifvande enligt hittills gällande
stadganden af pensioner och fyllnadspensioner till afskedade embets- och
tjensteman samt betjente vid flottan, samt medgifvit att detta kreditiv jemväl får
i mån af behof användas för tillämpning under samma år af nyssberörda grunder;
med rättighet för direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan att af detta
kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad för ändamålet erfordras, sedan styrkt
blifvit i hvad mån det för år 1876 till embets- och tjenstemäus samt betjentes
pensionering anvisade kreditiv åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke
för ändamålet erfordras må för 1877 års pensionering i mån af behof användas.
16
Bil-sdagms underd. Skrifvelse, N:o 43.
Vidkommande åter frågan om gemenskapens vid flottan och lotsverket pensionering,
har Riksdagen ej kunnat annat äu gilla förslaget derom, att, med öfverlemnande
till statsverket af det belopp, 230,000 kronor, som beräknats af amiralitetskrigsmanskassan
böra för nämnda pensionering afses, samma pensionering må
utan bidrag från gemenskapens sida af statsverket öfvertagas.
1 öfverensstämmelse med nämnda*förslag skulle jemväl dels utbetalningen
af det belopp, 3,500 kronor, som det åligger lotsverket att till amiralitetskrigsmanskassan
erlägga såsom bidrag till lotspersonalens pensionering, för framtiden
upphöra, dels ock stadgandena angående båtsmanslönernas förverkande i vissa fall
till amiralitetskrigsmanskassan förfalla. Influtna förverkade båtsmanslöner hafva i
mededtal för åren 1864—1873 endast uppgått till 941 kronor, och då dessa medels
indrifvande förorsakar ej obetydliga kostnader och besvär, har det förefallit Riksdagen
mest lämpligt, om stadgandena derom, att i tjenst inträdd båtsmans lön i vissa
fall lörverkas, kunde upphöra, och Riksdagen har derföre ej haft något att invända
deremot, att denna inkomst ej vidare för pensioneringen påräknas. Deremot har
Riksdagen ej kunnat godkänna förslaget om upphörande af lotsverkets bidrag till
pensioneringen. Då hela statsverkets inkomst af fyr- och båkmedel ställes till
Ivongl. Maj:ts disposition för lots- och fyrinrättningens behof, har allt skäl synts
vara för handen, att bidrag till lotspersonalens pensionering fortfarande af dessa
medel utgår.
Om alltså ifrågavarande belopp, 3,500 kronor, fortfarande för gemenskapens
pensionering afses, bör det anslag, 21,000 kronor, hvilket Eders Kongl. Maj:t begärt
såsom ersättning för dessa jemte åtskilliga andra inkomster, med motsvarande belopp
nedsättas; och då det af Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande pensionering äskade
kreditiv är så väl i afseende å Eders Kong], Maj:ts dispositionsrätt som i öfrigt af
enahanda natur som nyssberörda ersättniugsanslag, har det synts ej behöfligt att
sistnämnda anslag särskildt upptages, utan bör detsamma snarare såsom förhöjning
ingå i kredilivet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då Riksdagen emot Eders Kongl.
Maj:ts förevarande förslag i öfrigt ej haft något att erinra, har Riksdagen,
under förutsättning, att det belopp, som enligt uppgjordt förslag till delning
af amiralitetskrigsmanskassans pensionsfond ansetts vara att tillgå för gemenskapens
vid flottan och lotsverket. pensionering, eller 230,000 kronor, till statsverket öfverlemnas,
dels medgifvit, att denna gemenskaps framtida pensionering enligt härhos
(Ditt. B.) bilagda grunder ma, utan vidare bidrag från samma gemenskap men med
bibehållande af lotsverkets bidrag, 3,500 kronor, från och med 1877 års ingång af
statsverket öfvertagas, med skyldighet derjemte för statsverket att bestrida de före
nämnda tidpunkt enligt gällande bestämmelser beviljade pensioner till flottans och lotsverkets
-
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
verkets gemenskap, äfvensom ikläda sig amiralitetskrigsmanskassans förbindelser med
afseende å utbetalning af den afskedade gemenskapen tillkommande begrafningshjelp;
dels ock för ofvannämnda ändamål anvisat å Nionde hufvudtiteln ett kreditiv å
58,000 kronor, med rättighet för direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan, som
fortfarande skall ega tillhandahålla pensionerna, att å detta kreditiv under loppet af
år 1877 lyfta hvad för behofvet blifver erforderligt.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 16 Maj 1876.
Rih. till Riksd. Prat. 1876. 10 Sami. 1 Afä. 1 Rand. 10 Höft.
3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
Litt. A.
Grunder
för
pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar.
Pension tillkommer följande Flottans corpser och stater, nemligen Kong!.
Flottans officers- och underofficerscorpser, Kongl. Flottans lärare-, läkare-, mäskiriistoch
handtverksstater samt månadslönare vid Flottans militärdepoter och varfsstater
enligt nedanstående grunder: - - ~
1.
Den, som innehar fast lön på stat, till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor,
erhåller i pension och fyllnadspension lönens hela belopp. För innehafvare af lön,
öfverstigande 1,000 kronor, men ej uppgående till 6,000 kronor, utgår pension jemte
fyllnadspension med 80 procent af lönen; dock att för alla löner emellan 1,000 och
1,250 kronor förstnämnda belopp, eller 1,000 kronor, kommer att såsom pension med
fyllnadspension beräknas. Innehafvare af lön till belopp af 6,000 kronor eller derutöfver
erhåller i pension jemte fyllnadspension 75 procent af lönen. Utaf sammanlagda
beloppet af pension jemte fyllnadspension utgöra två tredjedelar pension och
återstående tredjedelen fyllnadspension.
Anm. 1. För det till beklädnad eller ersättning derför berättigade underbefäl
beräknas, vid bestämmande af deras pension, värdet af denna förmån till bestämdt
belopp af 20 procent utaf den fästa lönen.
Anm. 2. Rektor vid Skeppsgosseskolan erhåller pension till lika belopp med
kapten af l:a klassen och skollärare derstädes lika med 2:a gradens underofficer.
Anm. 3. Flaggunderofficer, verkmästare vid varfsstat och kronobagaren vid Karlskrona
station erhålla pension till lika belopp med maskinist-underofficer af l:a graden.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
19
Anm. 4. Mästare vid militärdepöt och varfsstat samt mjölnaren vid Karlskrona
station erhålla pension till lika belopp med 2:a gradens underofficer.
2.
En hvar vid ifrågavarande corpser, som vid afskedstagande! stått i tjenst vid
Flottan i 30 år och uppnått en ålder af 55 år samt i öfrigt till amiralitetskrigsmanskassan
erlagt stadgad pensionsafgift, är berättigad att vid afskedstagande! ur nämnda
kassa erhålla pension, beräknad enligt punkten 1 här ofvan.
Vid uppnådda 50 lefnadsår och efter 30 års tjenstetid eger afskedstagande,
under enahanda förutsättning, från aipiraht^iskrigsmanskassan erhålla i pension 75
procent af den pension honom skulle tillkomma vid 55 lefnadsår, och utgår denna
lägre pension intill fylda 55 år, hvarefter den pensionstagande är berättigad åtnjuta
den pension, honom bort, om han qvarstått i tjensten, vid den tiden tillfalla.
3.
För åtnjutande af den pension, som, enligt dessa grunder, åtföljer tjenst, erfordras
att hafva samma tjenst i minst två år på stat innehaft.
4.
Den, som uppnått de lefuads- och tjensteår, som erfordras för pension ur
amiralitetskrigsmanskassan, , men icke minst två år på stat innehaft sin tjenst, skall
vara berättigad till den pension, som åtföljer närmast lägre lönegrad.
5.
Fyllnadspension, beräknad enligt l:a punkten, utgår endast till den, som är
berättigad till pension ur amiralitetskrigsmanskassan och vid afskedstagande! uppnått
en lefnadsålder af: flaggman, fält- och regementsläkare 65, kommendör 60 samt alla
öfrige 55 år.
6.
Pensionsafgift skall af löntagare till amiralitetskrigsmanskassan årligen erläggas
med ett belopp, motsvarande pfgS procent af summan utaf pensionen jemte fyllnadspensionen.
7.
Den, som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som
gör honom till vidare tjenstgöring oförmögen, eger rätt afgå med pension jemte fyll
-
20 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
nadspension, om än vilkoren för pensions och fyllnadspensions åtnjutande eljest
icke äro uppfylda.
8.
Den löntagare, som i minst tre år lidit af lamhet, blindhet eller vansinne,
utan att anledning förefinnes att han kan återvinna tjenstbarhet, må, sedan detta
förhållande genom föregående undersökning blifvit vederbörligen utredt, kunna
utan egen ansökning från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin återstående
lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande pension
jemte fyllnadspension.
9.
Den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna medel eller
innehar beställning å rikets stat, är icke berättigad till fyllnadspension.
10.
Den, som efter laga ransakning och dom blifvit förvunnen till sådant brott,
som medför förlust af medborgerligt förtroende, skall från och med månaden näst
efter den, då domen vunnit laga kraft, äfven vara förlustig sin rätt till åtnjutande
af pension med fyllnadspension. Huruvida åter den, som, utan att förlora medborgerligt
förtroende, blifver genom dom skild från tjenstebefattning, med hvilken
rätt till fyllnadspension enligt dessa grunder är förenad, skall derigenom hafva
förverkat rätt till denna fyllnadspension, kommer i hvarje fall att bero på Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning.
11.
Hvar och en, som ur tjensten med fyllnadspension åtgår, skall vara förbunden
att, vid inträffande krig och större rustningar, då så påfordras, i land,
samt uti befattning, likartad med den han förut innehaft, tjenstgöra, flaggman och
kommendör intill fylda 70 lefnadsår samt alla öfrige, som afgå före fylda -65 lefnadsår,
intill denna ålder.
12.
Dessa grunder skola tillämpas på alla vid ifrågavarande corpser och stater
anstälde, hvilka före afskedstagandet ingå på den nya lönestat, som vid innevarande
i’iksdag blifvit faststäld. De, som ej tillhöra dessa corpser och stater, äfvensom
de löntagare vid desamma, hvilka icke vilja ingå på berörda nya lönestat,
bibehållas vid den pensionsrätt de nu innehafva.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
21
Litt. B.
Grunder
föi
gemenskap
ens vid Flottan och Lotsverket pensionering.
l.
Med afseende å åtnjutande af pension fördelas gemenskapen vid Flottan
och Lotsverket i 4 klasser:
i l:a klassen upptages
den, som af erhållen blessyr i krig mot rikets fiende, annan kroppsskada,
uppkommen i följd af olyckshändelse under utöfning af kronans tjenst, eller
obotlig genom tjenstgöringen ådragen sjukdom eller annan åkomma blifvit
oförmögen till vidare verksamhet;
till 2:a klassen höra:
a) den, hvars verksamhetsförmåga väl icke alldeles, men dock i betydlig
mån gått förlorad af sådan händelse, som här ofvan afses;
b) den, som tjenat i 20 år och tillika tjenstgjort i krig mot rikets fiende
med vitsord att hafva sig utmärkt väl skickat;
c) den, som tjenat i 40 år;
3:e klassen upptages:
a) den, hvars verksamhetsförmåga af blessyr, annan kroppsskada, obotlig
sjukdom eller annan åkomma, erhållen eller ådragen såsom här ofvan
sägs, blifvit inskränkt; dock icke så, att han bör till 2:a klassen hänföras;
b) den, Som tjenat i 20 år och tillika tjenstgjort i krig mot rikets fiende
med vitsord att hafva sig väl skickat; och
c) medlem af sjömanscorpsen, som tjenat 30 år och uppnått 50 års ålder,
samt annan, som tjenat i 30 år och uppnått 55 års ålder;
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
i 4:e klassen upptages medlem åt sjömanseorpsen, som tjenat i 20 år och uppnått
50 års ålder, samt annan, som tjenat i 20 år och uppnått 55 års ålder.
2.
Pensionen bestämmes för olika understödstagare i hvardera af föreskrifna
4 klasser sålunda:
Underofficerskorporal vid sjömanseorpsen samt hans
l:a kl.
2:a kl.
3:e kl.
4:e kl.
vederlike bland lotsbetjeningen, förman bland daglönare
vid Flottans militärdepoter eller varfsstater, sjukvaktare
äfvensom uppsyningsman vid lifräddningsanstalterna, hvil-
ken kommit till skada i tjensten.....
300
240
180
120
Korporal samt hans vederlike bland lotsbetjeningen,
fyrvaktare äfvensom båtstyrare vid lifräddningsanstalterna,
hvilken blifvit skadad i tjensten.....
240
160
120
80
Medlem af sjömanseorpsen, daglönare vid militär-
depoterna eller varfsstaterna samt betjening vid lots- och
fyrstaten, hvilka icke äro särskildt nämnda, äfvensom rod- dare vid lifräddningsanstalterna och skeppsgosse, de båda
sistnämnda så vidt de blifvit skadade i tjensten ....
150
100
75
50
1. Hvad i föregående punkter är stadgadt skall ega tillämpning å alla,
som äro berättigade till understöd af amiralitets-krigsmanskassan och framdeles
erhålla afsked; dock undantagas härifrån:
aj gemenskapen vid båtsmanshållet och marinregementet samt daglönare
tillhörande stationernas gamla timmermans- och handtverksstater, som öfverilyttas
till invalidstat; skolande pension till samtlige desse utgå i enlighet med nu
gällande stat, och
b) de nu vid militärdepoterna och varfven anstälde förmän, hvilka i pensionshänseende
äro likstälde med månadslönare och sålunda få hädanefter såsom
hittills räknas till kassans delegare.
2. Redan afskedad gemenskap bibehålies vid den pensionsrätt, densamma
för närvarande tillkommer.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
23
Litt. C.
s
-
Allmänna indragningsstaten.
Ny anvisning.
Kronor.
öre.
Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren . .
400
—
Kanslisten i Krigshofrätten Justus Christoffer von Lindecreuts
.793
70
Dito dito Axel Fredrik Liljenstolpe . . .
793
70
Sergeanten vid Lifgardet till häst Fredrik Wilhelm Palmqvist
500
—
Auditören vid Bohus läns regemente Harald Viktor Eberstein
Kaptenen vid Elfsborgs regemente Carl Ivar Emanuel Sclia-
900
—
gerstrom..................
Till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landt-
1,000
*-
värnsmän ..................
Föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf
20,000
—
Bloms enka, Gustafva Blom, född Lindberg.....
Öfvertalige embets- och tjenstemän vid flottans civilstat:
Varfskommissarien Johan Otto Lennman . . 3,096: —-
Förvaltaren Jakob August Brusquini . . . 2,072: —
Registratorn Frans August Månsson . . ■ 1,572: —
Kammarskrifvaren Berndt Holmer .... 836: —
400
Kanslisten Gustaf Adolf MÖllersten .... 845: —
8,421
—
Länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman .
Kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor
700
—
Hierta ..................
Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet m. m.
600
—
Doktor Fredrik Theodor Berg, fyllnadspension . . ."f.
1,000
—
Transport
35,508
40
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
Kronor.
I öre.
Transport
35,508
40
Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ulleråkers häraders
fögderi af Upsala län Carl Wilhelm, Berglund ....
1,400
Länsmannen i Umeå Södra distrikt af Westerbottens län Wil- helm Lindahl................
300
Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandt- mätaren Carl Gustaf Tyko Hollström.......
1,600
Länsmannen i Hanekinds härad af Östergötlands län Anders
Ekholm.................
700
Aflidne Medicine Doktorn J. E. Åkermans dotter Anna Mag- dalena Erika Åkerman............
200
Protokollsekreteraren i Finansdepartementets expedition, Ex- peditionssekreteraren i Kongl Maj:ts kansli Helmelit Mild- hog Lundgren........ . . . .
2,300
Till fyllnad af en professors lön vid Lunds universitet under
den tid professor emeritus Sven Nilsson eller, efter hans
frånfälle, hans sterbhus uppbär en professorslön . . .
1,069
| Gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton
Bernt Santesson............
1,125
Läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall . . .
1,500
_
Kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén . . .
1,125
_
Öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt.
4,000
—
1 Nuvarande embets- och tjenstemän samt förste vaktmästaren
hos Serafimer-Ordens-Gillet, nemligen:
Generaldirektören öfver hospitalen .... 1,000: —
Sekreteraren............ 2,000-
Kamereraren............ 2,000:
Förste vaktmästaren.......... 560:
5,560
j Medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka Concordia Sondén,
född Åkerman.............
600
Docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Theo- rell, född Hultman.........
600
Exercitiimästaren vid Upsala universitet, Stallmästaren Carl
Gustaf von Bahr........•......
1,500
Lektorn vid Nya Elementarskolan i Stockholm Axel Theodor
Bergius.............
3,600
_
Transport
62,687[
40
Professoren
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
25
Transport
Kronor.
62,687
öre.
40
Professoren vid Veterinärinstitutet i Stockholm Fredrik Älber- tinus Lundberg............
3,375
Läraren och Sekreteraren vid Musikaliska Akademien, Pro- fessoren Johan Peter Cronhamns enka Matbilda Cron- bamn, född Lönngren.............
500
Summa
66,562
40
Bih till Rilcsd. Prof. 1876. 10 Sami.
1 Afä. 1 Band. 10 Haft.
A
26
Litt. D.
Riksstatens
Pensions- och Indragningsstaterna.
A. Pensionsstaten.
Civilstatens pensionskassa: **
Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman........... 37,500: —
Dito för deras enkor och omyndiga barn .............. 45,000: —
Ersättning för mistade löneinnehållningar.............. 2,245: 50.
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar.......... 6,540: —
För pensionering af kommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor
och barn................ 7,200: —
För pensionering af tjensteman och betjente vid skogsstaten och skogsskolorna 9,000: —
Arméens pensionskassa:
Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor
och barn....................... 50,000: —
Ersättning för mistade löneinnehållningar.............. 4,639: 50.
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar.......... 28,080: —
Wadstena krigsmanshuskassa............o..........
Amiralitetskrigsmanskassan:
Förra anslaget under denna titel................. 43,100: —
Ersättning för mistade löneinnehållningar.............. 615: -—-
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar .......... 2,580: —
Invalidhusfonden............................
För blesserade öfver- och underofficerare, Reservationsanslag...........
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen direkte utgå, Förslagsanslag .
Dito till folkskolelärares pensionering:
Nuvarande anslag..................... 155,000: —
Tillkommer: Förhöjning............ 200,000: —
Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa...............
Dito till Kongl, Teaterns pensionskassor...................
Sgr
B. Allmänna Indragningsstaten.
För diverse föremål, Förslagsanslag:
Nuvarande anslag...................... 892,785: —
Tillkommer: För bestridande af begrafningshjelp till sterbhus efter löntagare
i statens tjenst..................... . 25,000: —
Förhöjning i öfrigt . 40,180: 91.
Summa
27
Nionde HufVudtitel.
Penningar.
Förslag
sanslag:
Summa.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Indelt tionde och
ersättning för
indragna tionde- anslag.
Oindelt
spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2 kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor.
|
! ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kub.-fot.
!k*
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
107,485
50
— —
—
— —
—. —
— —
1
107,485
50
82,719
50
82,719
50
250,700
—
250,700
46,295
46,295
60,350
_
- -
_
— —
—
— _
—
- —
—
60,350
—
5.000
_
- -
_
— —
—
— —
—
— —
—
5,000
—
78,000
—
- -
—
---
—
78,000
|
355,000
355,000
I
56,000
—
- -
—
56,000
—
6,000
—
— _
—
— —
—
__ —
—
— —
—
6,000
—
1,047,550
1,047,550
957,093
85
803
61
50
18
8
7
18!
27
957,965
91
2,004,643
85
803:01
50
18 1
8i
7
18 27
2,005,515191
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
Litt. E.
Extra ordinarie anslag under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
Årméens pensionskassa:
Kronor, ö.
För upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering,
kreditiv.......... . . . .
För fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860,
kreditiv.................
Till ersättande af en uppkommen brist i det för upprätthållande
af arméens pensionskassas egen pensionering
för år 1874 anvisade kreditiv.........
85,500:
315.000: —
5,119: 09.
405,619
09
Aniiralitetskrigsmanskassan:
För pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar,
kreditiv..............
För pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap,
kreditiv.................
73,000: —
58,000: —
131,000
j
Summa |536,619|09
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1876.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.