Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående dels förändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran, dels ock åtskilliga andra postväsendet rörande frågor.

1876-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:65, Skrifvelse, angående dels förändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran, dels ock åtskilliga andra postväsendet rörande frågor.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens imderd. Skrifvelse, N:o 65.

För den händelse, i anledning af den af Riksdagen sålunda beslutade

förändring i lydelsen af § 1 uti sistnämnda förordning, ny förordning

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket kommer att af

Eders Kongl. Maj:t utfärdas, har Riksdagen ansett början af mom. 1 i 5

§ af åberopade nådiga förordningen den 30 Maj 1873 böra, med uteslutande

af orden »efter den 1 Juli innevarande år», erhålla följande lydelse:

»Minst en månad, innan fabrik för tillverkning af hvit betssocker

första gången sättes i verksamhet, skall fabrikanten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i det län, der fabriken är belägen, inlemna skriftlig anmälan,

innehållande noggranna uppgifter beträffande:

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1876.

Ko 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1876.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående dels förändring i vilkoren

för tidningars och tidskrifters postbefordran, dels

ock åtskilliga andra postväsendet rörande frågor.

(Bevillniugs-Utskottets Betänkande N:o 5.)

S. A. K.

Vid pröfning af ej mindre Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

af den 31 Januari innevarande år, angående förändring i vilkoren för

tidningars och tidskrifters postbefordran, än äfven en hos Riksdagen af
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

gifven framställning om nedsättning af åtskilliga afgifter för postförsändelser

har Riksdagen fattat följande beslut:

Uti berörda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att § 3 i nådiga kungörelsen

angående vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran den 18

Oktober 1872 må upphäfvas och i dess ställe stadgas, att, derest, för

att såsom försändelse under band med post befordras, till postanstalt

aflemnas exemplar af tidning, tidskrift, författningssamling, handlingar

utgifna af sällskap eller föreningar o. s. v., derå ej prenumeration vid

postanstalt egt rum, skall för hvar särskild försändelse, ehvad denna utgöres

af ett eller flera exemplar af samma eller olika tidningar eller tidskrifter

in. m., befordringsafgiften utgöra ett öre för hvar vigt af tio ort

eller öfverskjutande del deraf, dock så, att icke i något fall afgiften för

en särskild försändelse understiger tre öre; äfvensom att i öfrigt må å

tidningar och tidskrifter m. m., som på förenämnda sätt med post fortskaffas,

tillämpas de bestämmelser, som i allmänhet gälla för befordran

af försändelser under band.

Enligt hvad en i transsumerade delar Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition bifogad, af Generalpoststyrelsen den 29 Oktober 1875 afgifven

underdånig skrifvelse upplyser, hafva nu brukliga olika postförsändningssätt

för tidningar och tidskrifter orsakat tillökning af göromålen å postanstalterna

i en mån, som gjort det nödvändigt att väsentligen öka

antalet biträden, som å postkontoren och postexpeditionerna användas,

utan att de förökade kostnader, som för postverket häraf blifvit en följd,

betäckas af de afgifter, som för tidningars och tidskrifters postbefordran

genom postverket nu erläggas.

Missförhållandet för närvarande emellan postverkets inkomster och

utgifter för tidningars postbefordran synes ock Riksdagen, enligt de vidare

upplysningar Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition och Generalpoststyrelsens

deri åberopade underdåniga skrifvelse innehålla, vara af synnerligen

anmärkningsvärd beskaffenhet, om ock beloppet af den ökade

transportkostnad, som tidningsförsändelserna i och för sig föranleda postverket,

ej kan med fullkomlig noggrannhet beräknas. Att de vid postverket

medgifna flera olika expeditionssätten för tidningsförsändelser,

hvilka icke torde hafva varit betingade af något allmännare behof för

tidningarnes ändamålsenliga spridning, emellertid mera än nödigt varit

invecklat arbetet inom postförvaltningen och ökat dess kostnader, torde

framgå af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag om en enklare och

mera likformig anordning i detta hänseende. Huruvida, derest afgiften

för tidningarnes försändande under korsband sättes så lågt, som Eders

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

Kongl. Maj:t föreslagit, vinsten af berörda enklare anordning och derigenom

besparadt arbete inom postanstalterna i någon nämnvärdare mån

kan utjemna det ofvan antydda missförhållandet emellan postverkets inkomster

och utgifter i det hela för tidningsförsändelserna, har synts Riksdagen

tvifvelaktigt, men då Riksdagen erfarit att bestämmandet af en

högre afgift, än den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, icke utan skäl

befaras skola leda derhän, att tidningsförsändelserna komme att än mera

än hittills betingas genom prenumeration å postanstalterna, och detta

hittills såsom normalt betraktade sätt för tidningsförsändelser, efter hvad

vidare upplyst blifvit, ingalunda skall lända till lättnad för arbetet inom

postverket, utan fastmera öka både arbetet och kostnaderna; samt tidningarnes

korsbandsförsändelse, om ock efter den af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna afgift lemnande ringa godtgörelse för besvär och transportkostnader,

likväl skall vara det ur synpunkten af postverkets fördel mest

önskvärda, har Riksdagen funnit sig icke böra äfventyra att, med afvikelse

från förra delen af Eders Kongl. Majds ifrågavarande förslag, fatta något

beslut, genom hvars möjliga inverkan det närvarande förhållandet, i stället

att förbättras, blefve för postverket och dess utveckling än mera ogynsamt.

Och då Riksdagen vidare i afseende å senare delen af Eders Kongl.

Maj:ts ifrågavarande förslag icke ansett sig hafva något att erinra, har

Riksdagen beslutat att till Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i dess

helhet lemna sitt bifall.

Sedan inom Riksdagen framställning blifvit gjord derom att, i

öfverensstämmelse med den i Bern år 1874 afslutade internationela posttraktatens

stadgande att för brefkort, som utvexlas mellan länder, hörande

till den allmänna postföreningen, befordringsafgiften skall utgöra hälften

af breffranko, befordringsafgiften för brefkort, som utvexlas mellan inrikes

orter, måtte nedsättas från 10 öre till fi öre, så har Riksdagen

undfått del af en underdånig skrifvelse den 15 Januari innevarande år,

deri Generalpoststyrelsen på anförda skäl föreslagit en dylik nedsättning

af portot för brefkort till inrikes ort.

Dessa skäl hafva synts Riksdagen vara så öfvertygande ej mindre

i fråga om den beqvämlighet, som ett allmännare bruk af brefkorten

vore egnadt att bereda, än äfven om den fördel, som deraf kunde för

postverket sjelft uppstå, att någon tvekan om förslagets lämplighet icke

egt rum. Efter hvad Riksdagen inhemtat, motsvara 6 å 8 brefkort i

vigt hvad för enkelt brefporto är såsom maximum stadgadt, och ett för

brefkort till hälften mot för bref nedsatt porto skulle följaktligen väl

ersätta den ringare transportkostnaden. Blefve nu, såsom Riksdagen antager,

i sammanhang med portots nedsättning för brefkort, tillika med
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 15

gifvet, att äfven enskilda personer finge, i öfverensstämmelse med de

föreskrifter Eders Kongl. Maj:t kan låta Generalpoststyrelsen meddela,

sjelfva tillverka och medelst anbringande af frimärken frankera sådana

kort, skulle de antagligen vinna en betydligare användning såsom priskuranter,

annonser och dylikt, samt postverket deraf kunna hemta icke

ringa fördel.

Riksdagen har följaktligen beslutat, att befordringsafgiften för brefkort,

som utvexlas mellan inrikes orter, skall nedsättas från 10 öre till 6 öre.

Enär i afseende på försändelser af brefkort emellan Sverige, Norge

och Danmark någon portodelning ej ifrågakommer, samt dä, enligt så

väl postfördraget mellan Sverige och Norge samt Danmark den 19 Juli

1873 som ock Generalpoststyrelsens kungörelse rörande vilkoren för postutvexling

mellan Sverige och Norge den 29 November samma år, brefkort

taxeras såsom enkelt bref, har det synts Riksdagen som om hinder

icke borde möta för utverkande af en lika nedsättning af befordringsafgiften

för brefkort till eller från Danmark och Norge, som den af Riksdagen

beslutade för dylika försändelser mellan inrikes orter.

På grund häraf får Riksdagen i underdånighet anhålla, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida ej sådana åtgärder

borde vidtagas, att ofvan berörda af Riksdagen beslutade nedsättning af

befordringsafgiften för brefkort mellan inrikes orter kunde varda utsträckt

jemväl till dylika försändelser frän eller till Danmark och Norge.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.