Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående antagandet af det metriska mättoch vigtsystemet.

1876-05-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:67, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående antagandet af det metriska mättoch vigtsystemet.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

mo 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1876.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts

nådiga proposition angående antagandet af det metriska

mätt- och vigtsystemet.

(Lag-Utskottets Utlåtanden N:is 36 och 42.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen uti underdånig Skrifvelse den 22 Maj 1875 anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande hvilka åtgärder

kunde finnas lämpliga i afseende å införandet af det metriska systemet

för mått och vigt, har Eders Kongl. Maj:t, i nådig proposition den 3 sistlidne

Mars, föreslagit Riksdagen att antaga åtskilliga bestämmelser att införas

i den allmänna stadga om mått och vigt, hvilken för berörda ändamål

kan komma att af Eders Kongl. Maj:t utfärdas.

Vid behandlingen af denna nådiga proposition har Riksdagen funnit

anledning till endast några få anmärkningar.

För uppmätning af träkol och ved finnas under benämning af kolläst

och famn föreslagna nya mått; hvarjemte är i förslaget bestämdt, att vedens

längd, derest ej särskild öfverenskommelse derom blifvit träffad, skall

anses utgöra en meter eller 3,3681 fot. Då emellertid stadgandet om berörda

nya mått, vid det förhållande att de under enahanda benämning

som de nuvarande skulle enligt förslaget innehålla större rymd än dessa,

sannolikt komine att under samfärdseln inom landet leda till förvecklingar;

då ej heller synes lämpligt att under det ved icke i allmänhet torde

här i landet upphuggas till större längd än högst tre fot, såsom regel

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

föreskrifva, att veden bör vara längre; och då i allt fall för uppmätning

af kol och ved några särskilda mått icke torde vara erforderliga, har

Riksdagen ansett omförmäld a stadganden böra ur förslaget utgå och i

öfverensstämmelse dermed funnit med hänsyn till justering af vedmått

allenast böra bestämmas, att Eders Kongl. Maj:t må ega att derom förordna.

Då i England redan finnes en vigt med benämningen »ton», hvilken

icke obetydligt skiljer sig från 1,000 kilogram, samt Riksdagen vid sådant

förhållande befarat, att, derest samma benämning gåfves åt sistnämnde

vigtsats, härigenom skulle vid varureqvisitioner emellan Sverige och England

lätteligen föranledas förvecklingar, har Riksdagen, som icke funnit

behöfligt att tilldela vigtbestämmelsen 1,000 kilogram någon särskild benämning,

ansett bestämmelsen derom böra ur förslaget uteslutas.

I Kongl. förordningen angående verkställigheten af den nya stadgan

om mått och vigt den 31 Januari 1855 finnes föreskrifvet, att det skulle

åligga landtmätare att vid ego- och delningsbeskrifningar tillsvidare i särskilda

kolumner införa jordrymdernas innehåll, uttryckta icke allenast i det

nya ytmåttet ref och stänger, utan äfven i det gamla tunnland och kappland.

Enligt den likartade föreskrift, som nu blifvit föreslagen, skulle vid

dylika förrättningar egovidden i nämnda kolumner komma att upptagas

såväl i hektar och ar, som i ref och stänger. Då emellertid nämnda

Kongl. stadga ännu icke varit tillämpad så länge, att allmänheten hunnit

blifva fullt förtrogen med det derigenom införda, nu gällande ytmåttet,

utan fast hellre befolkningen på de flesta ställen vid uppskattning af egovidden

fasthåller vid den gamla beräkningen efter tunnland och kappland,

har Riksdagen funnit det böra medverka till underlättande af öfvergången

till det nu föreslagna systemet, om egovidden komme att i äldre ytmått

betecknas med tunnland och kappland på sådana orter, der omförmälda

förhållanden förefunnes, och med ref och stänger endast på de ställen,

hvarest erforderlig insigt om dessa mått vunnits. Ur sådan synpunkt bör,

såsom Riksdagen föreställer sig, stadgas, att jordområdenas innehåll i delningsbeskrifningar

bör uttryckas icke allenast i hektar och ar, utan äfven,

enligt regeln, i tunnland och kappland eller, för det fall allenast att delegarne

så önska, i ref och stänger.

I fråga slutligen om den tid, hvarunder mått och vigter efter både

det gamla och det nya systemet må tillåtas att i handel och rörelse vid

sidan om hvarandra begagnas, har Riksdagen, på det allmänheten måtte

lemnas erforderligt rådrum att blifva med sistnämnda system förtrogen,

ansett denna tid böra utsträckas till år 1889, och i följd deraf funnit åtskilliga

tidsbestämmelser i det nådiga förslaget böra i öfverensstämmelse

dermed ändras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

Af ofvannämnda skal har Riksdagen icke kunnat bifalla Eders Kongl.

Maj:ts omförmäld a nådiga proposition i dess helhet, men deremot för sin

del beslutat,

1 :o) att antaga följande bestämmelser, att införas i den allmänna stadga

om mått och vigt, hvilken kan komma att af Eders Kongl. Maj:t utfärdas.

l:o.

Rikets matt skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar

och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet

med dess underafdelningar och mångfalder.

2:o.

Indelningen af mått och vigt skall vara följande:

l:o för längdmått

1 meter delas i................................................................... 10 decimeter,

1 decimeter » .................................................................... 10 centimeter,

1 centimeter » ................................................................... 10 millimeter,

1.000 meter kallas en kilometer,

10.000 meter kallas en ny mil;

2:o för ytmått

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dem, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar;

3:o för rymdmått

a) i allmänhet: kuberna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dem, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter,

1 liter delas i.........................

1 deciliter » .........................

100 liter kallas en hektoliter;

4:o för vigt

1 kilogram delas i .................

1 hektogram » .................

1 gram » ...............

10 deciliter,

10 centiliter,

10 hektogram,

100 gram,

10 decigram,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

21

1 decigram » ............................................................... 10 centigram,

1 centigram » .............................................................. 10 milligram,

3:o.

1 afseende å meterns och kilogrammets storlek skola två Rikslikare

tjena till yttersta efterrättelse. Närmare bestämmelser angående dessa

likares beskaffenhet, förvarande och begagnande meddelas af Kongl. Maj:t

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Vetenskapsakademien föreslagit.

4:o.

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemnas

eller mottagas, må endast begagnas mått eller vigter och vägningsredskap,

som undergått justering af vederbörlig förordnad justerare.

5:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, hvilka kunna blifva föremål för

justering, äro följande:

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela mångfalder

af 10 meter; b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2

och 1 decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola

vara indelade i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter,

och de på 2 och 1 decimeter i centimeter, med minst en centimeter i

millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50,

20, 10, 5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter; b) af metall för våta och flytande

varor på 30, 20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5

centiliter; c) af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1

hektoliter;

3:o. Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10,

5, 2 och 1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram; b) af silfver, nysilfver,

messing, brons eller annan tjenlig metall eller metallblandning på 200,

100, 50, 20, 10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram

samt 5 milligram.

6:o.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid in- och utlastning

å fartyg, på offentliga salutorg eller i öppna bodar och magasin,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underå. Skrifvelse, N:o 67.

der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte

år samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas,

så vida deras fel icke öfverstiga de gränser, som kunna föreskrifvas. Från

sådan omjustering vare dock frikallade de på apoteken brukade vigter,

som understiga en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteksvisitationerna

pröfvas af vederbörande läkare, samt, om de dervid eller

eljest befinnas origtiga, efter omständigheterna omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- centesimal-vågar samt betsman och pyndare

skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas, vederbörligen

justeras, men äro icke underkastade den omjustering, som för mått

och vigter är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimal-vågar

samt betsman och pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastadt

de inskränkningar, Kongl. Maj:t bestämmer.

7:o.

Förvarings- och transportkärl, som efter olika varors beskaffenhet

erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så vida deras

uppmätning kan ske med tillräcklig noggrannhet; och skall dervid innehållet,

uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvarings- och

transportkärl anses, i afseende å vigten, tillräckligt oföränderligt, må dess

taravigt af justerare eller krönare bestämmas och på kärlet angifvas. Om

justering af vedmått bestämmer Kongl. Maj:t.

2:o) samt att, hvad angår öfvergången från det gamla mått och vigtsystemet,

till det nya, godkänna följande föreskrifter:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas, skola såsom

Rikslikare användas, för längdmåttet den inessingsstång och för vigten

den kilogramvigt af platina, som på svenska statens bekostnad år 1867

anskaffades i Paris.

b) Från början af år 1889 må ingå andra mått och vigter justeras

än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått

och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1889 må det vara tillåtet

att justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka

indelningar efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att

under år 1888 låta dessa omjusteras i annat fall än att anmärkning mot

deras rigtighet förekommit.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67. 23

e) Från början af år 1879 och intill början af år 1889 må hvar

och en enskild kunna i handel och rörelse använda, efter eget godtfinnande,

de hittills gällande eller de nya måtten och vigterna, dock så att,

då antingen aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande

mått och vigter skola begagnas.

f) För åren 1887 och 1888 skola de årliga markegångstaxorna

äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt afhandlingar

mellan enskilda och statens myndigheter upptaga både gamla

och nya måttet och vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen ske kan,

skall det nya mått- och vigtsysternet uteslutande användas vid tull- och

postverken samt vid jernvägstrafiken i riket.

h) För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets

tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligge landtmätare

från nämnda tid och intilldess annorlunda varder förordnadt, att uti

ego- och delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas

innehåll, uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfven i tunnland

och kappland eller, der delegarne så önska, i ref och stänger.

i) Med undantag för hvad under h) sagdt är, må från den 1 Januari

1889 i Kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya måt.toch

vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya

stadgan jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet.

Stockholm den 14 Maj 1876.

Med tillkännagifvande häraf, framhärdar etc.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.