Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften.

1876-05-15 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1876:87, Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

1

N:o 87.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 187G.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3, Utlåtande N:o 6 och Mem. N:o 10.)

S. A. K.

Riksdagen får härmed i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t anmäla

ej mindre de beslut Riksdagen fattat i anledning af Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition den 18 Januari innevarande år, angående förändringar

i nu gällande föreskrifter om stämpladt papper, än äfven de

ändringar Riksdagen eljest i följd af inom Riksdagen väckta framställningai

vidtagit i nuvarande stäm pel papp ersf örfattning.

Innan Riksdagen, med iakttagande af nämnda författnings paragrafföljd,

närmare redogör för sina beslut uti ifrågavarande hänseenden, torde

det, emellertid desto hellre vara nödigt att förutskicka några allmänna

erinringar, synnerligen angående författningens nuvarande i vissa fall invecklade

uppställning, som det tvifvelsutan är lika angeläget ur administrationens

som ur de skattskyldiges synpunkt, att äfven denna beskattningslag

erhåller en i möjligaste måtto enkel och lättfattlig lydelse, och

Riksdagen i sådant hänseende beslutat åtskilliga afvikelser ej mindre från

hvad nu finnes stadgadt än äfven från Eders Kongl. Maj:ts i omförmälda

nådiga proposition framstälda förslag.

Då vid 1874 års riksdag häradshöfdingarnes löneförmåner reglerades

och en väsentlig del af deras förra sportler utbyttes emot fasta löneanslag,

ville man bereda tillgång för bestridandet af den ökade statsutgiften

genom att förvandla den vid landtdomstolarne nedsatta expeditionslösen

till motsvarande belopp stämpelpapper. Härigenom uppkom ej alleBih.

till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 14 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

nast i allmänhet en dubbel grund för kartering af en stor del handlingar,

som skola ingifvas till eller utgifvas från landtdomstolarne, utan invecklades

ännu mera denna kartering derigenom, att samma handling, som,

enligt den ena grunden, borde draga lika stämpelafgift för hvarje ark,

hvaraf en expedition består, efter den andra grunden åter skulle beläggas

med olika stämpel för första, andra och följande ark. Handlingar,

livilka i och för sig ansetts och ansågos böra vara fria från stämpelbevillning

i allmänhet, förklarades likväl vid landtdomstolarne såtillvida

stämpelpligtiga, som det belopp, hvarmed expeditionslösen blifvit nedsatt,

skulle med stämpelpapper ersättas. Närmaste följden af denna anordning

har naturligen blifvit ett synnerligen tidsödande och ansvarsfullt arbete

för landtdomaren, såsom tillika expeditionshafvande och ansvarig för rigtig

kartering — ett arbete, som väl kan befaras alltför mycket inkräkta

på domarens egentliga och vigtigare verksamhet; men äfven för de rättsökande

har tillfället att förvissa sig om den påförda beskattningens rigtighet

härigenom i hög grad försvårats.

Oegentligheterna i omförmälda hänseende förbisågos ingalunda af

1874 års Riksdag; men den ordning, i hvilken frågorna om regleringen

af häradshöfdingarnes löner och om deraf påkallade förändringar i stärnpelpappersförordningen

hos Riksdagen förekommo, lemnade icke rådrum

för en fullständigare omarbetning af sistnämnda förordning; och den dervid

antagna författning hade under sistlidne riksdag nyss trädt i tillämpning,

hvarförutan den då ifrågasatta och slutligen antagna nya lagstiftning

angående lagfarts- och inteckningsärenden först borde afvaktas, innan

någon mera omfattande omarbetning af stämpelpappersförordningen

företogs.

Nu har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslaget till ny

lönereglering för rikets Hofrätter, uti omförmälda nådiga proposition,

under förutsättning, att sportlerna hos Hofrätterna koinme att hufvudsakligen

indragas och ersättas med bestämda löneanslag, äfven för den

härigenom uppkommande kostnad, likasom förut vid häradshöfdingelöneregleringen,

föreslagit att bereda ersättning genom förhöjd stämpelpappersafgift;

hvarvid, bland annat, blifvit ifrågastäldt, att, jemte den

egentliga stämpelpappersafgiften, särskild tilläggsstämpel, motsvarande indragen

expeditionslösen, skulle vissa handlingar åsättas. Härigenom komme

visserligen, likasom vid löneregleringen för häradshöfdingarne afsågs, ersättningen

till statsverket att med en viss aritmetisk noggrannhet bestämmas;

men mot åtgärden framställa sig dock, om man företrädesvis

har anspråk på enkelhet i beskattningslagens uppställning och tillämpning,

samma anmärkningar, som här förut i afseende å nu gällande be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 87.

3

stämmelser angående kartering af handlingar vid landtdoinstolarne blifvit

anförda och hvilka anmärkta olägenheter tvifvelsutan äfven åsyftas med

den i Eders Ivongl. Maj:ts proposition uttryckta mening, att någon förenkling

eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet måtte vidtagas.

Otvifvelaktigt hade det för vinnande af ett sådant mål varit önskligt,

att Eders Kongl. Maj:t med de krafter, som stå till Regeringens förfogande,

låtit utarbeta och för Riksdagen framlägga ett fullständigt förslag

till författning, men då Riksdagens uteslutande beskattningsrätt i

bevillningsfrågor måhända ansetts böra förbehålla Riksdagen initiativet i

sådant hänseende, har Riksdagen, såvidt det stått i dess förmåga, sökt

åstadkomma den af synnerligt behof nu påkallade förenklingen.

Härvid har det af flera skäl synts Riksdagen vara af jemförelsevis

ringa vigt, om någon mindre rubbning i förhållandet emellan nu bestämda

stämpelpappersafgifter för olika rättshandlingar komme att inträda, ty det

ena som det andra afgiftsbeloppet har väl på sin tid icke blifvit eller

kunnat blifva efter någon allmängiltig rättsgrund noga afvägdt. Och

öfver hufvud torde dessutom väl kunna antagas att en utjemning, som

medför något högre utgift i ena och något lägre utgift i andra fallet, i

längden någorlunda lika fördelar den beskattning, en hvar får vidkännas.

Riksdagen har icke heller tvekat att i flera fall och synnerligen

angående stämpelpappersafgiften för rättegångshandlingar besluta i någon

mån förhöjd beskattning. Under en ganska lång tidrymd hafva stämpelpappersafgifterna

i allmänhet bibehållits oförändrade och innefatta i förhållande

till penningevärdets fall långt mindre känbar beskattning och i

förhållande till statsverkets stegrade utgifter för rättsväsendets uppehållande

och utveckling vida obetydligare bidrag till fyllande af detta statsbehof

än på den tid, då dessa afgifters belopp faststäldes. Med samhällsutvecklingen

i allmänhet och näringslifvets alltmera äfven till landsbygden

utsträckta verksamhet framstår det oafvisliga behofvet af laridtdomstolarnes

permanenta rättsforhandlingar, men för att bereda tillgångar

till anordningar i sådant syfte erfordras betydliga inkomster, hvilka torde

företrädesvis kunna och böra beredas genom skälig förhöjning i de för

rättshandlingar hittills bestämda stämpelpappersafgifter.

Riksdagen har härmed i sina allmänna drag antydt de grundsatser,

som vid de beslutade förändringarne i stämpelpappersförordningen varit

bestämmande, och öfvergår nu till redogörelse för de särskilda besluten.

§ 2.

I anledning af de förändringar Riksdagen i § 5 af stämpelpappersförordningen

vidtagit, blifva icke allenast de för utgående expeditioner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

vid underdomstolarne nu afsedda helarkskartor å 25 och 75 öre samt

1: 25 krona, utan ock de hufvudsakligen för kartering af uppbudsbevis

nu erforderliga beläggningsstämplar å 2 kronor 50 öre, samt enahanda

stämplar å 13 kronor, afsedda för kartering af domar, utslag och resolutioner

från statsdepartementens och Justitie-revisionens expeditioner, hädanefter

öfverflödiga, hvaremot helarkskartor å 2 och 3 kronor komma att

erfordras; och liar Riksdagen fördenskull åt § 2 i förordningen gifvit i

omförmälda hänseenden den förändrade lydelse, bifogade förslag till författning

innehåller.

§§ 3 och 4.

Vid tillämpningen af de i §§ 3 och 4 intagna föreskrifter om stämpelafgift

för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden, som afKongl.

Maj:t eller af rikets einbetsbetsverk och andra offentliga myndigheter

meddelas, har, efter hvad Riksdagen erfarit, den åsigt gjort sig gällande,

att någon särskild stämpelefgift icke skulle en löntagare affordras, hvarken

då han kommit i åtnjutande af sådan löneförhöjning, som, efter vissa tidsperioder,

redan är i äldre aflöningsstater för samma tjenstegrad medgifven,

eller då afiöningsförhöjning blifvit genom ny stat tjensten tillagd.

Följden af en sådan utan tvifvel emot lagstiftarens mening stridande tolkning

måste naturligen blifva icke blott ganska väsentlig förlust för statsverket

utan också en anmärkningsvärd olikhet i den stämpelpappersbeskattning,

som tjensteman, hvilka befinnas i åtnjutande af enahanda

löneförmåner, få vidkännas.

För vinnande af rättelse i dessa hänseenden har Riksdagen, på sätt

bifogade författningsförslag utvisar, vidtagit förändringar i afseende å

dels de stadganden i §§ 3 och 4, genom hvilka stämpelpappersafgiften

för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden i allmänhet bestämmes,

dels det i § 3 intagna stadgande angående stämpelpappersafgiften för fullmakter,

konstitutorialer, öppna bref, protokollsutdrag m. m., hvarigenom

ernbeten, tjenster eller befattningar vid de Iiongl. bofven bortgifvas, dels

ock hvad under § 4 för resolution eller fullmakt på tjenstebyte eller

transport är stadgadt.

§ 4.

I afseende å stämpelbeläggning af fullmakt, konstitutorial eller antagningsbevis

för notarii publici, skeppsklarerare och stadsmäklare var

före 1871 års riksdag stadgadt, att härvid skulle följas enahanda grund

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 5

som deri för civile ernbets- och tjensteman förut gällande, nemligen att

stämpeln beräknades till 5 procent af den med tjensten förenade inkomst,

hvilken i de fall, der bestämd lön icke var med tjensten förenad, bestämdes

till medeltalet af de sista fem årens tjensten åtföljande aflöningsför

maner, för hvilka bevillning efter andra artikeln blifvit er lagd.

Vid berörda års riksdag undergingo dessa stadganden den förändring, att

stämpelafgifterna utbyttes mot nuvarande fixa belopp, hvilka bestämdes

med ledning af den då för stämpelafgiften å fullmakter och förordnanden

i allmänhet stadgade grund, eller efter beräkning af 5 procent ä den

medelinkomst, som de ifrågavarande tjensterna lemnat. Sedan emellertid

den till 5 procent å lönebeloppet bestämda stämpel å fullmakter, konstitutorialer

och förordnanden, hvilka af Kongl. Maj:t eller rikets embetsverk

och andra offentliga myndigheter utfärdas å embeten, tjenster eller beställningar

med verklig lön, blifvit vid sistlidet års riksdag nedsatt till

1 procent af nämnda belopp, har det synts Riksdagen billigt och rättvist,

att en motsvarande nedsättning jemväl korame att ega rum för förordnanden

till nu ifrågavarande tjenstebefattningar och detta desto hellre

som antalet af dylika befattningar icke är genom någon lag begränsad!.,

utan kan af ortmyndigheterna efter godtfinnande ökas, då ock inkomsterna

af samma befattningar på flera personer fördefes.

1 följd häraf och med ledning af införskaffade upplysningar angående

de inkomster, för hvilka notarii publici, skeppsklarerare och staclsmäklare

i Stockholm, Göteborg, Gefie och Malmö hvar för sig varit år

1875 b e vi llningst axer ad e, har Riksdagen åt hvad § 4 innehåller i afseende

å stämpel för fullmakter, konstitutorialer eller autagningsbevis för notarii

publici, skeppsklarerare och stadsrnåklare, gifvit den förändrade lydelse

författningsförslaget utvisar.

I afseende å § 4 af stämpelpapper,sförordningen förekommer vidare,

att Eders Kongl. Maj:t i ofvan omförmälda nådiga proposition föreslagit,

att fullmakter, som af rikets Hofrätter utlärdas, skulle utöfver den i allmänhet:

för dylika handlingar stadgade stämpelafgift beläggas med en

särskild tilläggsstämpel af 3 kronor 50 öre, motsvarande nu utgående

lösen och sigillpenningar, hvilka afgifter hädanefter koirime att upphöra.

Med hänsyn till vigten af författningens förenkling och då det för

statsverket säkerligen är utan betydelse om de jemförelsevis få fullmakter,

hvilka Hofrätterna årligen utfärda, befrias från den sålunda föreslagna

särskilda stämpelafgift, har Riksdagen ansett sig kunna eftergifva

denna afgift.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 5.

Sedan Riksdagen i nära öfverensstämmelse med Eders Kong]. Maj:ts

förslag bifallit den, mot de flesta sportlernas indragning, med bestämda

löneanslag ordnade löneregleringen för rikets Ilofrätter, har Riksdagen

jemväl hufvudsakligen antagit den af Eders Kong], Maj:t uti ofvanberörda

nådiga proposition föreslagna anordning, hvarigenom statsverkets kostnader

för denna lönereglering skola med förhöjda stärnpelpappersafgifter

å Hofrätternas expeditioner ersättas. Då någon liknande förändring i

afseende å rikets kollegier och andra till samma afdelning som Hofrätterna

nu hänförda embetsverk ännu icke vidtagits, har häraf blifvit en nödvändig

följd, att de hittills under berörda afdelning sammanförda embetsverk,

för hvilka olika expeditionslösen och olika stämpelafgifter hädanefter

komma att gälla, varda i författningen åtskilda, och således att rikets

Hofråtter såsom en särskild afdelning för sig upptagas.

Likaledes och med anledning deraf att Riksdagen i allmänhet sammanslagit

de för vissa af underdomstol eller underdomare å landet utfärdade

expeditioner för närvarande enligt dubbla grunder utgående

stämpelafgifter, vid h vilket förhållande landtdomstolarne icke heller ansetts

böra bibehållas i samma afdelning som öfriga underdomstolar med

liera andra embetsverk och myndigheter, enär detta skulle hafva till

följd att åtskilliga expeditioner från t. ex. stadsdomstolarne och Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande komme att få vidkännas betydligt dryg;u

e stämpelafgifter, än nu är fallet, utan att likväl tillgodonjuta någon

minskning i den för närvarande utgående lösen, har Riksdagen beslutat,

nit underdomstolarne å landet skola från de i första afdelningen i § 5

nu upptagna embetsverk afskiljas och i en särskild afdelning upptagas.

Då brottmålen för närvarande i allmänhet äro i fråga om expeditionslösen

likstälda med tvistemål; då för bevis och andra handlingar,

som i . brottmål af domare eller underdomstol å landet mot lösen utfärdas,

frihet från den i § 5 mom. 2 af stämpelpappersförordningen omförin,

iida särskilda stämpel, som motsvarar indragen anpart af expeditionslösen,

icke åtnjutes, och da Eders Kongl. Majrts utslag, hvad angår de

för enskild part utskrifna exemplar, uti brottmål beläggas med den i

tvistemål utgående stämpel, derest ej på grund af 7 § 1 mom. i berörda

förordning befrielse åtnjutes, har Riksdagen ansett sig böra besluta, att

utgående handlingar i brottmål i allmänhet skola i afseende å stämpelbelåggning

behandlas lika som enahanda expeditioner i tvistemål.

I följd häraf hafva krigsöfverdomstolar äfvensom Riksrätten ansetts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

7

böra upptagas bland de i § 5 uppräknade embetsverk och myndigheter,

der stämpelpappersafgift underkastade handlingar kunna förekomma.

Beträffande åter afgifterna för olika handlingar, hvilka från de

särskilda embetsverksafdelningarne utlemnas eller dit ingifvas, så har

Eders Kong]. Maj:t i omförmälda nådiga proposition föreslagit, bland

annat, att följande från Hofrätt utgående expeditioner borde beläggas

med stämpladt papper till nedannämnda belopp, nemligen:

Dorn, på ett ark..........

........... 10

kronor

». på två ark .......

........... 12

»

» på tre ark .......

0. s. v.

.......... 14

»

Utslag på ett ark......

........... 8

»

» på två ark ...

........... 10

»

» på tre ark.......

........... 12

»

O. S. V.

äfvensom att å Eders Kongl. Maj:ts genom Justitierevisionsexpeditionen

utfärdade domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första

arket måtte höjas med 2 kronor och således komma att uppgå till 15

kronor;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att en särskild tilläggsstämpel

af 3 kronor 50 öre för första arket och 1 krona 50 öre för

hvarje af de öfriga skulle bestämmas för »resolution med rubrik», som

från Hofrätt utfärdas.

Riksdagen, som icke ansett nödigt att bestämma en särskild stämpelafgift

för sistnämnda resolutioner, har deremot, hufvudsakligen delande

de åsigter, hvilka i den nådiga propositionen blifvit frainstälda till stöd

för föreslagen förhöjning af stämpelafgifterna för domar och utslag från

Hofrätterna, dock funnit den afvikelse från samma förslag böra ega rum,

att dessa domar och utslag äfvensom nyssnämnda resolutioner beläggas

med lika stämpelafgift i förhållande till expeditionernas omfång, på sätt

redan länge egt rum i afseende å Eders Kongl. Maj:ts domar, utslag och

och resolutioner. Det finnes nemligen, enligt Riksdagens tanke, icke någon

allmängiltig grund, hvarföre ett beslut, som utfärdas under benämningen

dom, skall beläggas med högre afgift, än om expeditionen benämnes utslag

eller resolution, helst dessa olika benämningar ingalunda bero af

vigten och betydelsen utaf den rättsfråga, som genom beslutet får sin

lösning.

Utgående således från det antagande, att likhet i stämpelafgifter

borde stadgas för dessa olika benämnda expeditioner från samma embetsverk,

har Riksdagen ansett sig kunna desto hellre bestämma stämpel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

afgiften för första arket af domar, utslag och resolutioner, som från

Hofrätt expedieras, till medelbeloppet af de utaf Eders Kongl. Maj:t

för domar och utslag föreslagna utgifter, eller 9 kronor, som härigenom,

efter förhållandet emellan antalet med lösen belagda domar och utslag

under de sistförflutna åren, någon minskning af der. i Eders Kongl.

Maj :ts förslag afsedda inkomst alls icke uppkommer.

Hittills har stämpelafgiften för Eders Kongl. Maj:ts domar, utslag

och resolutioner, ehvad expeditionen utgått från Justitierevisionen eller

från annan afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli, varit lika; och om

än de i Eders Kongl. Maj:ts proposition nu anförda skäl för höjande af

denna stämpelafgift hufvudsakligen stå i sammanhang med den för Ilofrätternas

expeditioner föreslagna förändring samt ega närmaste tillämpning

på beslut, som expedieras genom Justitierevisionen, har det likväl

synts Riksdagen mindre lämpligt att nu införa en skiljaktighet för sistnämnda

beslut, helst det hufvud sakliga skälet till förhöjning i afgiften,

eller att bereda bidrag till statsverkets ökade utgifter för lönereglering,

lika mycket eger tillämpning på öfriga afdelningar af Eders Kongl. Maj:ts

kansli som på Justitierevisionen. Riksdagen har följaktligen funnit sig

böra bestämma jemlik förhöjning i stämpelafgiften för alla Eders Kongl.

Maj:ts domar, utslag och resolutioner, oberoende af den kansliafdelning,

från hvilken de expedieras.

I sammanhang härmed har Riksdagen, som för undanrödjande af

all tvetydighet och för att bringa förevarande stadgande i närmare öfverensstämmelse

med gällande expeditionstaxa ansett sig böra efter orden

»domar, utslag och resolutioner» tillägga orden »med rubrik», underkastat

de utslag och resolutioner af ofvanberörda slag, som utgifvas af de under

nuvarande l:a och 2:a afdelningarne i öfrigt upptagna embetsverk och

myndigheter, en något förhöjd stämpelafgift. 1 afseende å den af Riksdagen

för underdomstolar å landet bildade särskilda afdelning erfordras

icke någon bestämmelse för berörda handlingar, enär enligt Kongl. förordningen

den 30 November 1855 angående expeditionslösen, domar,

utslag och resolutioner med rubrik icke få vid underdomstolar utgifvas.

Vid stadgandet om nu omförmälda domar, utslag och resolutioner

hafva likasom i fråga om protokoll blifvit tillagda orden »som part eller

sökande är pligtig att lösa».

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen således anfört, har Riksdagen

till de i bilagda författningsförslag upptagna belopp bestämt stämpelafgiften

för domar, utslag och resolutioner med rubrik, hvilka part

eller sökande är pligtig att lösa, och som utgifvas från de olika i § 5

uppräknade afdelningar af embetsverk och myndigheter.

Vidare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 9

Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att en mot nuvarande

lösen och sigillpenningar svarande tilläggsstämpelafgift skall bestammas

för följande från rikets Hofrätter utgående handlingar, nemligen:

•'' Kr. öre.

a kallelse.................................................._...... er,

,, protokoll i revisionssak, för hvarje ark ...........................................

» protokoll annat, som part är pligtig att lösa. _

för hvarje af de öfriga................■ • ■■■■ ...........; ÖU

» resolution, kommunikations- eller remiss i enskilda mål, som ej _

äro af brottmåls egenskap..................................................................... J

« stämning: ...

för första arket................................................................................. 0

för hvarje af de följande ..........................................■ *•

Riksdagen har redan i det föregående erinrat derom, huruledes

den år 1874 vid häradshöfdingelönernas reglering medelst påbudet om

tillä^sstämpelafgifter införda dubbla grund för dessa handlingars kartering

väl ""varit egnad att bereda eu aritmetiskt noga bestämd godtgörelse för

vissa indragna sportler, men på samma gång invecklat förevarande beskattnino-slag

och försvårat både tillämpningen från tjenstemannens och

kontrollen från de beskattades-sida; hvarföre också Riksdagen ansett sig

böra upphäfva bestämmelserna härom i afseende å underrätterna pa landet

samt vidtaga andra bestämmelser, som kunde bereda statsverket tull

godtgO(i)^1Se‘också jnedgifvas måste, att de dubbla afgiftsbestämmelserna

i afseende å Hofrätternas expeditioner vid tillämpningen skulle medföra

jemförelsevis mindre olägenheter, torde likväl äfven dessa vara nog afsevärda,

för att böra helst undvikas; och då hvarken ur statsverkets eller

de beskattades synpunkt kan vara af någon vigt, att just de utgifter,

som nu under olika former för vissa handlingar utgå, blifva till sammanräknade

beloppet oförändrade, har Riksdagen vant af den åsigt, att

enklare beskattuingsgrunder borde i stället, så vidt ske kunde, äfven

hd! har Riksaagen ansett särskild tilläggsstämpel enligt nu
varande

§ 5 mom. 2 för deri uppräknade »Afskrifter», »Instrument» och

»Tergalresolutioner», äfvensom enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag for

»kallelse» vid Hofrätt kunna undvikas derigenom, att dessa handlingar,

såsom före år 1875 egt rum, underkastas deri stämpelafgift, som för utgående,

ej särskildt specificerade handlingar i allmänhet bestämmes, helst

° Bih. till Riksd. Frat. 1.876. 10 Sami. 1 Åfd. I Band. Ii Uäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

eu allmän förhöjning i denna stämpelafgift blifvit af Riksdagen vidtagen ;

och befrielsen från särskild tilläggsstämpel för Hofrätternas kommunikationsresolutioner

och remisser i enskilda mål, som ej äro brottmål, hvilka

handlingar hittills varit från stämpelafgift fria, kan icke medföra någon

afse värd statsförlust, då hela den expeditionslösen, som för dylika resolutioner

i Svea Hofrätt hittills utgått och nu skulle med tilläggsstämpel

ersättas, för de sex senaste åren i medeltal icke utgjort fullt 400 kronor

om året.

Af helt annan betydelse är deremot den sportelinkomst, som lösen

för Hofrätternas protokoll i revisionssaker och andra mål hittills medfört

och nvilken nu skulle med tilläggsstämpel ersättas. Men ersättningen

härför, likasom för den tilläggsstämpel som nu är stadgad för protokollet

vid underdomstolarne på landet, har synts Riksdagen kunna på ett lämpligare

sätt beredas derigenom att stämpelafgiften för protokoll i allmänhet

bestämdes till sådant belopp, att den i det hela betäcker de olika afgifter,

som hittills både såsom lösen och för stämpelpapper erlagts. Sådan

stämpelafgift för protokoll har Riksdagen ansett sig böra bestämma icke

såsom nu vid underdomstolarne på landet, och såsom Eders Kongl. Maj:ts

nådiga proposition innehåller för andra protokoll vid Hofrätterna än dem

i revisionssaker, till olika belopp för särskilda ark i samma expedition,

utan till lika belopp för hvarje ark, hvarigenom eljest lätt skeende misstag

vid utskrifningen undvikas.

Enahanda förfaringssätt har Riksdagen ock ansett sig, i stället för

den i § 5 mom. 2 vid Häradsrätterna stadgade och den af Eders Kongl.

Maj:t vid Hofrätten föreslagna tilläggsstämpel, böra vidtaga i afseende å

»stämningar», »konstitutorialer» och »förordnanden».

Af de flera bevis, för hvilka i 2:dra mom. af § 5 nu stadgas tillläggsstämpel,

hafva de om meddelande af första uppbud nu mera genom

den nya lagstiftningen om lagfart helt och hållet upphört. Bland öfriga

bevis, för hvilka, med vissa undantag, i 5 § mom. 2 stadgas stämpelafgift

till enahanda belopp med derför utgående lösen, torde egentligen endast

gravationsbevis inbringa någon mera nämnvärd statsinkomst, men stadgandet,

sådant det nu förekommer, föranleder för landtdomaren det mångfaldiga

besvär, som beror af dubbel grund för karteringen.

Till förenkling härutinnan tiar det synts Riksdagen lämpligt, att

för gravationsbevis, som af domare på landet utfärdas, i § 5 införa ett

särskildt stadgande, som bereder statsverket i det hufvudsakliga oförminskad

inkomst; men att deremot alla andra bevis, der de fortfarande

skola med stämpel beläggas, underkastas enahanda afgift, som för handlingar

i allmänhet stadgas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition innehåller i detta hänseende

den allmänna hemställan, huruvida icke kunde finnas lämpligt att höja

stämpelbeloppen å några från underdomstolarne utgående handlingar och

deribland lagfartsbevis samt alla de handlingar, hvilka för närvarande

beläggas med ett belopp af endast 25 öre.

Dä emellertid Riksdagen ansett det icke vara skäligt att, sedan

numera lagfart å fång, som hittills icke varit sådan behandling underkastade,

skall ega rum, i någon nämnvärd mån fördyra dessa rättsförhandlingar,

har Riksdagen funnit sig icke böra bestämma någon annan

eller högre afgift för lagfartsbevis än den, som i allmänhet för utgående

handlingar stadgas. Denna afgift åter har synts Riksdagen skäligen kunna,

på sätt bifogade författningsförslag ock utvisar, bestämmas till 50 öre

vid l:a, 2:a och 3:dje afdelningarne samt 1 krona vid 4:de och 5:te afdelningarne;

och har Riksdagen likaledes beslutat, att den stämpel, hvarmed

ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter, sou. inlemnas till de

under 3:dje, 4:de och 5:te afdelningarne i författningsförslaget upptagna

verk och myndigheter beläggas, skall förhöjas till 50 öre för hvarje ark.

På grund af det sålunda anförda har Riksdagen, med upphäfvande

af nuvarande 5 § 2:dra mom., beslutat att särskild tilläggsstämpel för

kallelse, protokoll och kommunikationsresolution eller remiss samt stämning

vid Hofrätterna, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, icke skall ega

rum, samt att icke heller lagfartsbevis skola beläggas med särskild tilllä^gsstämpel;

hvaremot Riksdagen för protokoll, som part eller sökande

är” pligtig att lösa, ehvad det innefattar beslut eller icke, för stämningar,

konstitutorialer och förordnanden, för gravationsbevis, som af domare på

landet meddelas, för annat bevis, äfvensom alla andra utgående handlingar

samt afskrifter och för ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter,

soin inlemnas till de under 3:dje, 4:de och 5:te afdelningarna upptagna

verk och myndigheter, bestämt de stärnpelafgifter, som författningsförslaget

utvisar.

I anledning deraf att »Lejde- och Pardonsbref» väl numera sällan

torde ifrågakomma, har det synts Riksdagen onödigt att fortfarande

stadga ett särskildt stämpelbelopp å dessa handlingar, hvilka lämpligen

torde, derest de ifrågakomma, förses med stämpelpapper lika med annan

från Eders Kongl. Maj:t utgående resolution; och har Riksdagen följaktligen

beslutat, att ifrågavarande rubrik skall utur författningen utgå.

Eders Kongl. Majrts nådiga proposition innehåller jemväl förslag

derom att afsked och förmynderskapsbevis, som af Hofrätt utfärdas,

skulle beläggas med stämpelafgift, de förra af 4 kronor och de senare af

3 kronor, men då ingendera af dessa handlingar har synts Riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

vara af beskaffenhet att bura beläggas med annan stämpelafgift än den

för utgående handlingar i allmänhet bestämda, har hvad Eders Kong).

Maj:t i detta hänseende föreslagit icke vunnit Riksdagens bifall.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt, har Riksdagen

åt § 5 i sin helhet gifvit den förändrade lydelse, som bifogade

förslag till författning utvisar.

§ 6.

Den för bilbref äfvensom för »folkpass eller sjömansrulla för skeppare

och besättning på resor till utrikes ort» stadgade stämpelafgift af

75 öre har Riksdagen ansett böra jemnas till en krona.

Uti ofvanberörda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att till Hofrätt ingifven bouppteckning skulle vid inlemnande och

inregistrering beläggas med stämpel till samma belopp, som i fråga om

underdomstol (å landet) vore stadgadt och derutöfver 50 öre.

Då Riksdagen ansett det vara vigtigt att den i sammanhang med

löneregleringen för Hofrätterna indragna lösen för ifrågavarande handlingar

varder, på samma sätt soin vid underdomstol å landet egt rum,

med stämpel ersatt, har Riksdagen funnit sig höra hufvudsakligen bifalla

hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit. Den särskilda af Eders Kongl.

Maj:t ifrågasatta tilläggsstämpeln af 50 öre, som synbarligen skulle motsvara

den för inregistrering af bouppteckning vid lantdomstol qvarstående

lösen, har dock Riksdagen för vinnande af mera enkelhet uti hithörande

stadganden ansett sig kunna eftergifva. Enär härjemte för ernående af

ytterligare förenkling af dessa stadganden det synts Riksdagen att den

stämpelafgift, hvarmed bouppteckningar i allmänhet skola förses, borde

sättas till 25 öre för Itvarje fulla 100 kronor — i stället för en fjerdedel

procent — af behållningen i boet, har alltså den i § 6 af stämpelpappersförordningen

förekommande rubriken bouppteckningar erhållit den förändrade

lydelse, författningsförslaget utvisar.

Enär »certepartier eller fraktslut om fartyg» då de vid domstol

eller hos exekutor företes, icke rimligen böra förses med stämpel till

högre belopp än i afseende ä skuldebref i dylika fall är stadgadt, har

Riksdagen ansett sig böra för ifrågavarande handlingar vidtaga en nedsättning

af stämpelbeloppet från 30 öre till 25 öre för hvarje fulla 100

kronor af den fraktsumma, hvarför betalning sökes.

Då till följd af stadgandena uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning

den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd, Skrifvelse, N:o 87.

fastebref icke vidare komma att utfärdas, har rubriken fastebref blifvit

utur ifrågavarande 6 § utesluten.

Enligt nu gällande stadganden förses fribref för fartyg och båtar

med stämpel af 40 öre och derom utgifna förbindelser med 20 öre. Då

eu sarnmanjemkning af dessa belopp i förening med en skälig förhöjning

synts Riksdagen lämplig, har Riksdagen bestämt stämpeln å fribref för

fartyg och båtar samt derom utgifna förbindelser till belopp af 50 öre.

Stämpelafgiften å fördels- och undantagskontrakt äfvensom den

stämpel, hvarmed — derest arrende- och andra kontrakt angående egendom,

hus m. m. innehålla bestämmelser rörande persedlar eller förmåner,

hvilka icke finnas i markegångstaxa!! uppförda eller blifvit i kontraktet

visst värde i penningar åsätta — sådana kontrakt böra för den till

värdet obestämda förmånen beläggas, hafva af Riksdagen blifvit jemnade

från nu stadgade 40 öre till 50 öre.

Då det i § 6 förekommande stadgande om stämpel å försäkringsbref,

förnyelsebevis, premieqvittens eller annan dylik handling, utfärdad

af utländskt försäkringsbolag eller dess agent här i riket, icke undergått

någon förändring, sedan detsamma i stämpelpappersförfattningen den 27

November 1857 för första gången intogs, har Riksdagen, med afseende

å den minskning penningevärdet sedan nämnda tid undergått, förhöjt

minimibeloppet af ifrågavarande stämpel från 25 till 50 öre.

I sammanhang härmed och enär dylika, af inhemska försäkringsbolag

utfärdade handlingar, då de inför domstol eller exekutor företes,

äro till sin natur fullt jemförliga med skuldebref, har Riksdagen, på sätt

författa i ngsförslaget utvisar, beslutat att i dessa fall sådana handlingar,

ehvad de äro af inhemska eller utländska försäkringsbolag meddelade,

skola beläggas med stämpel till lika belopp, som för skuldebref är föreskri

fvet.

1 följd häraf har, i stallet för det vid rubriken Sjöassuransbref

förekommande stadgande, hänvisning der lemnats till Försäkringsbref.

Enär nuvarande stadgande om stämpelbeläggning af geometriska

kartor, som utgifvas från Generallandtmäterikontoret samt af landtmätare

i land?orterna, ej kan tillämpas annat än å egokartor öfver hemman

eller hemmansdelar, hafva hitintills kartor öfver uti mantal ej satt jord,

såsom lägenheter och allmänningar med flera, äfvensom öfver rågångar,

vägar och sjöar, samt kartor, upprättade för egoutbyten och vattenaftappningar

varit fria från stämpladt papper. Detta förhållande har Riksdagen

ansett icke vara följdriktigt, utan har det synts Riksdagen billigt och

rättvist, att alla slag af omförmälda geometriska kartor borde med stämpel

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens underd. Skrifvelse, A:o 87.

till lika belopp förses; och har Riksdagen satt detta stämpelbelopp till

50 öre.

Uti första och tredje momenten af den i § 6 förekommande rubriken

köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden hafva, i

följd af nådiga förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång

till fast egendom, vidtagits några mindre, i bifogade författningsförslag

intagna redaktionsförändringar.

Då, enligt hvad Riksdagen inhemtat, liqvidationer öfver kronofordringar

icke vidare ifrågakomma, har rubriken derom blifvit ur § 6

utesluten.

Den olikhet, som i afseende å stämpelafgiften för notariatsbref

eller af notarii publici utgifna bevis och protester nu eger rum mellan

svenskar och utländingar, har Riksdagen ansett lämpligt att borttaga,

samt fördenskull bestämt att berörda handlingar, ehvad de utfärdas till

svenska eller utländska undersåtar, skola för hvarje ark beläggas med

stämpel af 50 öre.

Hittills hafva resepass belagts med stämpel till olika belopp, dels

derest de utfärdats till inrikes orter och Norge eller till utrikes ort,

dels ock derest passet afsett två eller flera personer eller ock blott en

person; dock hafva från stämpelafgift varit fritagna de, som resa i kronans

ärende, samt de, hvilka för fattigdom undfå pass gratis. Till förenkling

af dessa stadganden har Riksdagen beslutat att, med bibehållande af

nuvarande bestämmelser angående dem, som äro från dylik stämpelafgift

befriade, resepass till inrikes orter eller Norge, ehvad passet afser en

eller flera personer, skola beläggas med stämpel till belopp af 50 öre,

samt resepass till utrikes ort, ehvad detsamma gäller för en eller flera

personer, förses med stämpel af 1 krona 50 öre.

Nuvarande stämpelafgifter för prestebref samt skiljobref i äktenskap

och trolofning har Riksdagen ansett skäligen kunna till 1 krona förhöjas.

Efter de förändringar, vår näringslagstiftning i senare tider undergått,

utfärdas numera ytterst sällan några tillståndsbevis till anläggande

af bergverk, manufakturier, sågar, pappers- och andra bruk; och då

bibehållande af särskild bestämmelse angående stämpelbeläggning af dylika

bevis under sådana förhållanden synts onödigt, helst dessa bevis, då de

någon gång ifrågakomma, blifva stämpelbelagda lika med annan utgående

expedition, har Riksdagen borttagit den i § 6 om berörda tillståndsbevis

förekommande rubrik.

Den för vågattester till låns erhållande nu gällande stämpelafgift

af 25 öre har Riksdagen, då de låneaftal, vid hvilka dessa attester ifråga
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 15

komma, i allmänhet röra affärer af större betydenhet, ansett sig kunna

till dubbla beloppet förhöja.

De redaktionsförändringar, Riksdagen i afseende å öfverskriften till

§ 6 äfvensom i *Öfrigt uti samma § vidtagit, äro uti bilagda författningsförslag

upptagna.

§ 7.

båsom redan är aufördt, har Riksdagen ansett utgående expeditioner

i brottmål i allmänhet ieke böra vara från stämpel befriade; och har

Riksdagen derföre dels vid rubriken aktioner, fiskaliska, fogat det tillägg,

bilagda författningsförslag utvisar, dels ur ifrågavarande § uteslutit rubrikerna

bevis af domare och embetsman i brottmål samt ransakningar, dels

ock i rubrikerna besvär sskrifter och handlingar i brottmål och fiskaliska

aktioner, brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar och besvärshandlingar

deri, samt klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt af

em bets- eller tjensteman vidtagit de förändringar, äfvensom åt rubriken

ansökningar gifvit den uppställning, författningsförslaget utvisar.

Till undvikande af all tvetydighet i fråga derom, att sä väl häktad

person för talans utförande och fullföljande i mål angående det brott,

hvarför han i fängelse sitter, som ock kronoåklagare i alla af dem å

tjenstens vägnar utförda åtal böra vara från stämpelafgift fria, hafva

bestämda föreskrifter härom blifvit uti § 7 intagna, på sätt författningsförslaget

innehåller.

Enär afsked, då den afskedstagande hugnas med förhöjning å karakteren,

enligt §§ 3 och 4 beläggas med stämpel till visst belopp, har

Riksdagen ansett, att sådana afsked, der förhöjning å karakteren icke

ifrågakommer, lika väl som afsked, dermed icke några löne- eller pensionsförmåner

följa, böra vara från stämpel befriade; och har i öfverensstämmelse

härmed uti den i § 7 förekommande rubriken afsked intagits ett

tillägg, af innehåll författningsförslaget utvisar.

Bland de anordningar, som i sammanhang med löneregleringen för

häradshöfdingarne vidtogos till betäckande af då nedsatt expeditionslösen,

var äfven den, att i § 5 mom. 2 af stämpelpappersförordningen infördes

den allmänna föreskrift, att alla andra bevis, än om meddelande af första

uppbud, vederhäftighetsbevis och bevis öfver inlemnande och inregistrerande

af bouppteckning, skulle, dä de utfärdades af domare eller underdomstol

å landet, beläggas med stämpel till samma belopp, som den för

beviset utgående lösen; och föreskrefs i § 7 mom. 3, att från erläggande

af den i § 5 mom. 2 stadgade särskilda stämpel intet undantag egde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

jRiksdagens underd Skrifvelse, N:o 87.

ruin. De sålunda meddelade föreskrifter hafva icke blott för domhafvande

nå landet medfört synnerligt tidsödande arbete, utan ock haft den påföljd,

att handlingar, hvilka redan efter andra grunder blifvit stämpelbelagda,

tillika skolat för derå tecknade bevis, såsom om lagfart, beviljande, förnyande

eller relaxerande af inteckning rn. in., särskildt stämpelbelaggas.

J Enär, enligt hvad ofvan är anfördt, Riksdagen upphäft 2 inom i

S 5 kommer visserligen den deri stadgade särskilda tillaggsstampel att

upphöra. Men då Riksdagen ansett sig i stället böra bestämma, att bevis

i allmänhet, som af embetsmyndigheter utfärdas, skola stampelbelaggas,

torde denna föreskrift äfven kunnat komma att tillämpas för sadana

bevis, som tecknas å annorlunda karterad handling, derest icke uttryckligt

undantag härutinnan stadgades; och har Riksdagen till undanrödjande af

tvetydighet i detta hänseende gifvit åt rubriken bevis uti ifrågavarande

7 § den förändrade lydelse, bilagda författningsförslag utvisar.

Enligt hvad Riksdagen erfarit, har tvekan vid tillämpning af stado-andena

angående boupptecknings förseende med stämpel uppstått, huruvida

nemligen den särskilda tilläggsstämpeln å bouppteckningar som mo-ifvas

till underdomstol å landet, skall beraknas a hela behållningen i

boet eller endast å den behållning, som återstår sedan efterlefvande

makes giftorätt, der sådan finnes, blifvit Iranraknad. I sammanhang

med regeringen af häradshöfdingarnes löneförmåner bestämdes åt 1874

års Riksdag, att bouppteckningar, som mgåfvos till underdomstol a landet,

skulle beläggas med en tilläggsstämpel, till belopp motsvarande deri

dittills för ’ sådana handlingar utgående lösen. Da vid denna losens beräknande

något afdrag, äfven om make lefde efter, icke egde ram samt

de vid sistlidet års riksmöte vidtagna förändringar uti hithörande stad

gariden icke afsågo någon rubbning af hvad uti ifrågavarande afseende

förut var stadgadt, har Riksdagen, för att undanrödja berörda tvetydighet,

förändrat rubriken bouppteckning i § 7 till den i forfattnings
^^TeHö^nltterordnaud^n,

utfttdade al Hofrätt ej »i - vid

det förhållande att i Hofrätt lösen i allmänhet kommer att försvinna —

undgå all afgift, har Riksdagen åt den i § 7 mom. 1 förekommande

rubriken förmyndareförordnanden gifvit den lydelse, forfattningsforslaget

utvisar.^ ^ vilkorliga äktenskapsförbud, som enligt 2 Kap. 5 och 6 §§

Gifterrnålsbalken förut varit stadgade för personer, beslägtade med hvarandra

uti svågerlag å sidorna eller i andra svagerlaget, genom Kongl.

förordnin»en den 24 Maj 1872 blifvit upphäfda; och da giftermals. esolu°

tioner

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

tioner för besvågrade således numera icke ifrågakomma, har den derom

befintliga rubrik blifvit ur § 7 utesluten.

Enligt hvad dels i Justitie-ombudsmannens vid innevarande riksmöte

afgifna embetsberättelse, dels ock uti en inom Riksdagen gjord framställning

blifvit anfördt, har hos underdomare tvekan och meningsskiljaktighet

uppstått om och i så fall hvilken stämpel skall läggas å de i 19 § af nya

lagfartslagen och 62 § af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående

inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 omförmälda afskrifter af

hvad om lagfarts- eller inteckningsärende blifvit infördt i lagfarts- eller

inteckningsbok, hvilka afskrifter eller utdrag tecknas å lagfartsbevis eller

protokollsutdrag i lagfarts- eller inteckningsärende. Då Riksdagen beslutat

att stämpel å bevis, tecknadt å vissa uppgifna allmänneligen förekommande

handlingar, vid deras företeende inför underdomstol å landet skall eftergifvas,

har Riksdagen ansett sig ega ännu mindre fog att för ifrågakomna

utdrag af fastighets- eller inteckningsböcker bestämma någon

särskild stämpel; hvadan Riksdagen, för att undanrödja antydda meningsskiljaktighet,

uti ifrågavarande 7 § mom. 1 intagit en rubrik af följande

lydelse:

»Utdrag eller afskrifter af fastighetsbok, hvilka tecknas å lagfartsbevis

eller å utdrag af lagfarts- och inteckningsprotokoll».

Som frågor om donationer, ehvad de röra akademierna, pensionskassor,

fattigvårdsinrättningar, hospitaler och lasaretter eller andra fromma

stiftelser, redan enligt mom. 1 i § 7 äro från all stämpel befriade, har

Riksdagen ansett rubriken »donationer, frågor derom» jemväl böra utur

§ 7 mom. 2 såsom öfverflödig utgå.

Enär genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Jagtstadga den 21 Oktober

1864 lagens stadgande uti 23 kapitlet Byggningabalken om skyldighet

att efter uppbåd deltaga uti häradsskall samt att bygga varggård

eller varggrop blifvit upphäfdt, och berörda onera således upphört, hafva

rubrikerna »skallgång» och »varggårdars anläggande» blifvit utur 7 § 2

mom. uteslutna.

Med anledning deraf att Riksdagen borttagit mom. 2 af § 5, har

ock 3:dje mom. af § 7, hvilket moment endast afser stadgandena i § 5

mom. 2, blifvit uteslutet.

De smärre redaktionsförändringar, Riksdagen vidare funnit sig böra

vidtaga dels i afseende å öfverskrifterna till mom. 1 och 2 af § 7, dels

ock i öfrigt uti samma §, äro i bilagda författaingsförslag intagna.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 8.

Med anledning deraf, att enligt nya lagfartslagen fastebref icke

vidare komma att utfärdas, har en mindre redaktionsförändring uti mom.

9 af ifrågavarande §, sådan denna förändring i författningsförslaget finnes

intagen, af Riksdagen vidtagits.

Till följd af hvad Riksdagen vid §§ 3 och 4 beslutat derom, att

embets- eller tjenstebefattnings innehafvare jemväl vid uppflyttning från

lägre till högre lönegrad äfvensom vid förhöjning af lön genom ålderstillägg

eller i anledning af lönereglering skall erlägga stämpelafgift för

den vunna lönetillökningen, har Riksdagen ansett en bestämmelse om

tiden och sättet för denna stämpelafgifts erläggande böra uti mom. 11

af § 8 intagas, och derföre gifvit detta lagrum den i författningsförslaget

upptagna förändrade lydelse.

§ 11-

Enär Riksdagen ansett det vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,

att äfven de landtdomare, som äro i residensstäder bosatte,

fä i likhet med dem, som äro annorstädes boende, beräkna sig till godo

fyra procent försäljningsprovision af det försålda eller använda beloppet

stämpelpapper, har Riksdagen vid § 11 fogat det tillägg, författningsförslaget

utvisar.

§ 13.

Efter hvad i en inom Riksdagen gjord framställning uppgifvits,

lärer, under senare tid 2:dra punkten af ifrågavarande §;s 2:dra moment

blifvit sålunda tillämpad, att den landskontoret och landträntmästaren

tillkommande provision beräknats efter det penningebelopp, som under

redovisningsåret influtit, och icke efter det belopp, derför stämpladt papper

unaer året blifvit försåldt.

Ehuru denna tillämpning utan tvifvel är med stadgandets ordalydelse

öfverensstämmande, kan det dock svårligen förnekas, att densamma leder

och måste leda till ett resultat, som knappast torde kunna anses med

rättvisa och billighet öfverensstämmande. Då nemligen försäljningsmännen

hafva sig medgifvet anstånd intill den 15 Januari nästföljande år med

leverering af liqvid för det under föregående året försålda stämpelpapper

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

19

samt deraf enligt den verkslälda liqviden räkna sig försäljningsprovision

till godo, och det åligger vederbörande redogörare hos Eders Kongl.

Majrts Befallningshafvande att vaka öfver noggrann redovisning och leverering

från försäljningsmännen inom den i författningen bestämda tid,

kan det svårligen förnekas, att landskontorens och landträntmästarnes

ansvarighet icke är inskränkt till den del af försäljningssumman, som

under kalenderåret influtit, utan ock omfattar det belopp, som derefter

under anståndstiden till den 15 påföljande Januari bort inflyta och blifvit

inbetaldt, hvadan också provision jemväl för detta senare belopp, som i

årsredogörelsen upptages, bör vid dennas behöriga afslutande få tillgodoräknas;

ty i annat fall måste inträffa, att en efterträdande innehafvare af

landskamererare- eller landträntinästarebefattning får räkna sig till godo

provision för den uppbörd, företrädaren kontrollerat och redovisat. För

statskassan kan en förändring, som undanröjer denna oegentlighet, icke

medföra någon olägenhet, då provisionen icke utgår för högre belopp,

än som redan influtit i kronans kassa och blifvit behörigen redovisadt.

Enär Riksdagen ansett ändamålet med en sådan förändring kunna uppnås

och kronans rätt tillbörligen ses till godo, om stadgandet så affattades,

att den ifrågavarande provisionen finge beräknas å hvad, enligt landtränteriets

räkning, i kronans kassa uti stämpelpappersafgift influtit samt

Kongl. Maj:t och Kronan tillkommer, har Riksdagen vidtagit den härmed

öfverensstämmande redaktionsförändring af § 13 mom. 2, som bilagda

författningsförslag innehåller.

I sammanhang med frågan om beräkningssättet för nyss omhandlade

provision, och då den betydliga förhöjning i stämpelpappersafgiften, hvilken

dels måste inträda i följd af de beslut, som i sammanhang med löneregleringen

för häradshöfdingarne år 1874 fattades, dels ytterligare ifrågakommer

i anledning af vid innevarande riksmöte vidtagna ändringar i

stämpelpappersförordningen, uti motsvarig mån höjer den statsutgift,

hvilken såsom provision hädanefter enligt nu gällande beräkningsgrund

till landskontoren och landträntmästarne utgår, har Riksdagen tagit under

öfvervägande, om icke skäl nu vore för handen att något nedsätta den

för landskontoren och landträntmästarne, till 2 procent för hvardera, bestämda

provisionen. Härvid har dock mött betänklighet derutinnan, att

denna provision ingår bland nu medgifna löneförmåner för ifrågavarande

vigtiga och i vissa delar af riket så svagt aflönade tjenstebefattningar,

att särskildt dyrtidstillägg för samma befattningar äfven vid innevarande

riksmöte funnits böra beviljas; vid hvilket förhållande det svårligen låter

sig göra att genom en allmän procentbestämning tillvägabringa fullt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

rättvis och billig jemkning i aflöningsförmånerna vid ifrågavarande befattningar.

Och dä härtill kommer, att frågan om ny lönereglering för

landsstatens tjensteman nu är under utarbetning samt snart torde komma

att underställas Riksdagens pröfning, har Riksdagen ansett sig allenast

böra i underdånighet anhålla, att Eders Kong]. Maj:t, i sammanhang med

utarbetande af det förslag till lönereglering för landsstaten, som lärer

vara att förvänta, täcktes låta utreda frågan om och i hvad mån provision

för stämpelpappers försäljning och redovisning må bland landskontorens

och landträntmästarnes aflöningsförmåner vid den nya löneregleringen ingå.

§ 16.

Efter hvad Riksdagen inhemtat, har det i 5:te momentet af denna §

förekommande stadgande om ansvar för den, som utlernnar vexel, hvilken

icke blifvit med stämpel behörigen försedd, i allmänhet tolkats sålunda,

att man ansett detsamma ej tillämpligt å sådana vexlar i utlänsk myntsort,

som blifvit från utlandet hitsända för accept eller inkassering. För

undanrödjande af en sådan, mot författningens mening uppenbarligen

stridande tolkning, har Riksdagen gifvit, ifrågavarande lagrum den förändrade

lydelse, författningsförslaget utvisar.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1876.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

21

Kungörelse

angående stämpelpappers-afgiften samt hvad vid kontrollen

och uppbörden deraf bör iakttagas.

§ 2.

Om olika slag af stämpelpapper.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af följande slag, nemligen:

a) hela ark å 50 öre samt 1, 2 och 3 kronor;

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40,

50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 25, 50, 75, 100

och 500 kronor; samt

c) vexelståmplar å — — — — — — — — —

§ 3.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer, förordnanden och afsked,

af Kongl. Maj:t meddelade.

Följande handlingar förses vid utfärdandet med stämpel till här

utsatta belopp:

Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden, hvarigenom embeten,

tjenster eller beställningar med verklig lön vid civila,

militära, ecklesiastika eller andra stater af Kongl. Maj:t

tillsättas, böra förses med stämpel af 6 kronor samt dessutom

till belopp, motsvarande 1 procent å hela lönen, när

den utnämnde första gången tillträder befattning med lön,

men, vid befordringar till högre lön, blott å skilnaden

mellan den lön, efter hvilken den utnämnde förut erlagt

stämpelafgift, och den lön, som erhålles. Likaledes skall

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

stämpelafgift, motsvarande 1 procent å löneskilnaden, erläggas,

då embets- eller tjenstebefattnings innehafvare uppflyttas

från lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning

af lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen

lönereglering.

Då embete eller tjenst åtföljes — — — — — — _ __

Fullmakter, konstitutorialer, öppna bref, protokollsutdrag m. m.,

hvarigenom embeten, tjenster eller befattningar vid de

Kong!. Hofven bortgifvas, skola, då dylik fullmakt m. m.

första gången löses, förses med stämpel till 1 procent af

lönebeloppet, men, vid ytterligare befordran, eller vid löneförhöjning,

med enahanda lindring och iakttagande i öfrigt,

som i afseende å fullmakter vid civila, militära och andra

stater stadgas.

När någon — — — •— — — —

§ 4.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer, förordnanden och afsked från

rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter.

Nedannämnda utgående expeditioner förses med stämpel, på sätt

här nedan stadgas:

fullmakter, konstitutorialer, förordnanden, antagningsbevis och

protokollsutdrag, hvarigenom embeten, tjenster eller beställningar

med verklig lön tillsättas af chefer eller embetsverk,

af hvad namn de vara må, som dertill äro afKongl.

Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna öfver Riksbanken

och Riksgäldskontor med deras afdelningar, städernas

magistrater och de flere, hvilka ega att til? offentliga

sysslor utnämna, skola förses med stämpel till belopp

af 1 procent, beräknad å hela lönen, då den utnämnde

första gången tillträder befattning med lön, men vid befordringar

till högre lön blott å skilnaden emellan den

lön, efter hvilken den utnämnde förut erlagt stämpelafgift,

och den lön, som erhålles; likaledes skall stämpelafgift,

motsvarande 1 procent å löneskilnaden, erläggas,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

23

då ernbets- eller tjenstebefattnings innehafvare uppflyttas

från lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning af

lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen lönereglering.

Åtföljes tjensten af — — — — — — — —

— — .— — — — — — af fullmakten erhålles.

För följande personer, som ej hafva ständig lön, förses fullmakten,

konstitutorialet eller antagningsbeviset med stämpel till nedanstående

belopp, nemligen för

Kr. öre.

Hofrättskommissarier .................................................................. 8: —

Notarii publici:

i Stockholm och Göteborg ............................................. 50: —

i de öfriga städerna............................................................ 15: —

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg ............................................. 150: —

i de öfriga städerna............................................................ 25: —

Sockenskrifvare.............................................................................. 1: —

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg................................................ 200: —

i de öfriga städerna............................................................ 50: —

Resolution eller fullmakt på tjenstebyte eller transport förses med

stämpel till 1 procent af det belopp, hvarmed den lön, som

erhålles, öfverstiger den, hvarefter stämpelafgift förut blifvit

erlagd.

§ 5.

Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner ocli andra dylika handlingar,

som utfärdas af domstolar, embetsverk och myndigheter, dels ock till

handlingar, som dit inlemnas elle. derstädes företes.

Domstolar, embetsverk och myndigheter indelas i afseende på den

stämpel, som till omförmälda handlingar erfordras, uti följande fem afdelningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Första Af delningen.

öfverståthållareembetet; Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och

till landsstaten hörande tjensteman; öfverintendentsembetet; general-landtmäterikontoret;

styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader; styrelserna

för statens jern vägar; chefsembetena samt civile tjensteman vid

armén och flottan; chefsembetet vid krigsskolan; konsistorierna; rektorsembeten

och fakulteter vid universiteten; teknologiska institutet; tulldistriktschefsembeten;

samtliga underdomstolar, hvilka icke finnas under

Andra Afdelningen upptagna; bergmästare; magistrater och andra styrelser

samt öfriga verk och myndigheter i städer och köpingar; sjömanshus.

Andra Afdelningen.

Underdomstolar å landet.

Tredje Afdelningen.

Rikets kollegier; sundhetskollegium; akademikanslersembeten; serafimerordensgillet;

direktionen öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen;

telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen; fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen;

krigsöfverdomstolar; samt andra af Kongl. Maj:t tillsatta styrelser, komitéer

och myndigheter, hvilka icke finnas i denna eller öfriga afdelningar

särskildt upptagna.

Fjerde Afdelningen.

Rikets Hofrätter.

Femte Afdelningen.

Statsdepartements-, justitierevisions- samt hofexpeditionerna, äfvensom

riksrätten.

Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda,

skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller

dit inlemnas, vara försedda med stämpel till följande belopp:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

25

l:sta

2:dra

3:dje

4:de

6:te

afdel-

afdel-

afdel-

afdel-

afdel-

ningen

ningen

ningen.

ningen.

ningen.

Handlingar, som utgifvas:

Stämningar, konstitutorialer och förord-

Kr

Ö.

Kr

Ö.

Kr

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

nanden beläggas med stämpel för hvarje

ark..................................................

50

50

1

2

2

Protokoll, som part eller sökande är plig-

tig att lösa, ehvad det innefattar beslut

eller icke, för hvarje ark...........................

Domar, utslag och resolutioner med ru-

—

50

1

—

1

—

3

—

3

—

brik, hvilka part eller sökande är plig- tig att lösa, för första arket..........

50

1

9

15

för hvart och ett af de öfriga arken ...

Gravationsbevis, som af domare på landet

meddelas, skola förses med stämpel till

samma belopp, som den för beviset ut-

50

1

2

2

gående lösen.

Annat bevis, äfvensom alla andra utgå-

ende handlingar, samt afskrifter, för

hvarje ark ......................................................

Handlingar, som inlemnas:

Underdåniga deduktioner och kontra-

50

50

50

1

1

deduktioner ...................................................

med tillökning af två kronor för hvarje

K

O

ark utöfver det första.

Ansökningar, besvärs- och förklarings-

skrifter, som inlemnas till de under

tredje, fjerde och femte afdelningarna

upptagna verk och myndigheter, för

hvarje ark ......................................................

50

50

50

Deremot äro bilagor från stämpelafgift ...

fria

fria

fria

fria

fria

Likaså äro alla andra handlingar, som

inlemnas till embetsverk och myndig- heter, tillhörande första och andra af-

delningarna, från stämpel ........................

fria

fr

ia

—

—

—

—

—

—

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 6.

Om stämpel till åtskilliga skrifter och handlingar, som dermed skola förses,

utan annan förändring af heloppet, livarlielst de företes eller utgifvas,

än den, som i afseende å bouppteckningar här nedan omförmäles.

Följande handlingar förses med stämpel till nedanstående belopp:

’ Kr. öre.

Bilbref

Bouppteckningar förses med stämpel till belopp af 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af behållningen i

boet; dock må befrielse från stämpel ega rum,

der behållningen ej uppgår till 1,000 kronor,

äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, hvilken,

ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas

till hälften af behållningen; härförutan skall bouppteckning,

som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifves, då behållningen uppgår till eller

öfverstiger 1,000 kronor, förses med särskild tillläggsstämpel,

beräknad efter 20 öre för hvarje

fulla 100 kronor, af behållningen till och med

15,000 kronor, hvarefter tillägges för hvarje fulla

100 kronor af behållningen till och med 30,000

kronor 10 öre och från 30,000 kronor och allt

vidare 5 öre: dock så att denna tilläggsstämpel

ej i något fall för en bouppteckning får öfverstiga

150 kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen äfven fast egendom

må denna, i afseende å bouppteckningens förseende

med stämpelpapper, icke beräknas lägre

än till det å egendomen vid dödsfallet gällande

taxeringsvärde.

Bouppteckningar förses med stämpel enligt den

författning, som gäller, då de till domstol ingifvas.

Har afliden person på flera orter efterlemnat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

egendom, hvaröfver särskilda bouppteckningar

blifvit upprättade, må hvar och en af dem, utan

att vara med stämpel försedd, ingifvas till den

rätt, der egendomen är belägen, men skola sedermera

samtliga inlemnas till den rätt, inom hvars

domvärjo den aflidne vid dödsfallet varit mantalsskrifven,

hvarvid sammanräknade behållningen

enligt samtliga bouppteckningarne skall tagas

till grund för beräkningen af stämpelbeloppet;

dock att härvid iakttages, att den här ofvan för

bouppteckning, som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel utan

afräkning skall särskildt åläggas hvarje i detta

hänseende stämpelpligtig bouppteckning efter dess

behållning.

Certepartier eller fraktslut om fartyg, ehvad de upprättas

inom eller utom landet, skola, då de vid domstol

eller hos exekutor företes, förses med stämpel till

25 öre för hvarje fulla 100 kronor af den fraktsumma,

hvarför betalning sökes.

Folkpass eller sjömansrulla för skeppare och besättning

på resor till utrikes ort ...............................................

Fribref för fartyg och båtar samt derom utgifna förbindelser

...................................................................................

Fördels- och undantags-kontrakt, då de hos domaren uppvisas.

.....................................................................................

Försäkringsbref, förnyelsebevis, premieqvittens. eller annan

handling af hvad namn som helst, hvilken hädanefter

af utländskt bolag eller dess agent här i

riket utfärdas eller utlemnas till försäkring af fast

eller lös egendom mot eld och brand eller sjöskada,

äfvensom af menniskolif, skall, på försäkringsbolagets

bekostnad, förses med stämpel till

följande belopp, nemligen: för försäkring af fast

eller lös egendom en half procent af utbetald

premie och för försäkring af lif en fjerdedels procent

af premien; dock icke i något fall under ...

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Kr. öre.

Dessutom skola dylika försäkringshandlingar,

ehvad de äro af inhemska eller utländska försäkringsbolag

meddelade, då de inför domstol

eller exekutor företes, beläggas med stämpel till

lika belopp, som för skuldebref är föreskrifvet.

Gåfvobref å fast egendom — — — — — — —

Kartor, geometriska, som utgifvas från generallandtmäteri
kontoret

samt af landtmätare i landsorterna......... — 50.

Kontrakter:

Till alla arrendekontrakter och afhandlingar,

utan viss summa, skall, efter ofvanstående grund,

stämpel anskaffas till det belopp, hvartill deri

betingade persedlar eller förmåner kunna skattas

enligt senast faststälda markegångspris; och skulle

samma kontrakt innehålla bestämmelser rörande

persedlar eller förmåner, hvilka icke finnas i markegångstaxan

uppförda eller blifvit i kontraktet

visst värde i penningar åsätta, ökas stämpeln i

afseende derå med 50 öre.

Köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden

om fast egendom å landet och i städerna,

bruk och manufakturverk, smiden och smidesrättigheter,

frälseräntor, fabriker eller andra inrättningar

med hvad mera, som under eganderätt

föryttras och vid domstolarne lagfares, beläggas

med stämpel till belopp af 60 öre för

hvarje fulla 100 kronor af värdet, beräknadt, för

bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden,

efter nästföregående årets taxeringsvärde

samt, för köpebref, efter den i penningar

bestämda köpeskillingen, såframt denna icke understiger

fastighetens taxeringsvärde, men i sådant

fall efter sistberörda värde.

Varder köpe-, bytes- eller gåfvobref eller testamentariskt

förordnande, förrän lagfart beviljats,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

29

Kr.

å annan man transporteradt eller öfverlåtet, belägges

handlingen ånyo med stämpel efter nyssberörda

grund för hvarje transport eller öfverlåtelse,

såvida icke densamma eger rum inom den

för lagfart föreskrifna tid, räknad från första fånget,

samt öfverlåtelsehandlingen för lagfarts erhållande

inom samma tid lios domstolen företes, i hvilket.

fall förnyad beläggning ej ifrågakommer.

Till köpe- och bytes-bref bestå kontrahenterna

häften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda

derom slutadt är.

Morgongåfvobref till en fjerdedels procent af gåfvans värde.

Notariatsbref eller bevis och protester, som notarii publici

utgifva, hvarje ark........................................................ —

Pass, rese- till inrikes orter eller Norge, ehvad passet

afser en eller flera personer ....................................... —

Pass, rese-, till utrikes ort, ehvad passet gäller för en eller

flera personer.................................................................... 1:

dock äro från stämpelafgift fritagne de, som resa

i kronans ärende, samt de, hvilka för fattigdom

undfå pass gratis.

Prestebref............................................................................................. 1:

Privilegier; se Patenter.

Sjöassuransbref; se Försäkringsbref.

Skiljobref i äktenskap och trolofningar .................................... 1:

Testarnentariska förordnanden om fast egendom; se Köpebref.

Tillståndsbref att hålla näring och kaffe samt mera dylikt

Vågattester till låns erhållande ................................................... —

ore.

50.

50.

50.

50.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 7.

Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5 och 6 intagna stadganden.

l:o. Från stämpel enligt §§ 3, 4, 5 och 6 befrias:

Aktioner, fiskaliska; ansökningar, förklaringar och besvärshandlingar

deri;

— rörande akademier, gymnasier, hushållningssällskap, kyrkor,

skolor och hospitaler, fattigvårdsinrättningar, pensionskassor

och alla andra fromma stiftelser samt akademihemman;

Afsked, då dermed icke förhöjning å karakteren eller några löneeller

pensionsförmåner följa, äfvensom då endast sådan

pension dervid tillägges, hvartill den afskedstagande enligt

författningarna är berättigad eller för hvars erhållande

han sjelf gjort tillskott;

Ansökningar till Kongl. Maj:t — — — — — — — —

— med klagan öfver tillfogadt våld eller oförrätt af kronobetjente

eller andra embetsman, när saken innefattar ett verkligt

brottmål;

— i brottmål och fiskaliska aktioner;

— i alla sådana ekonomi-, politi- och militärärenden, hvilka antin
gen

kunna röra någon hel menighet eller hafva afseende

på allmänna och kommunala onera, såsom publika byggnader,

fråga om krono- och kyrkotionde samt presträttigheter,

vägars och broars underhållande, knekte-, rustningsoch

roteringsskyldigheters utgörande, krono-, fång- och

gästgifveri-skjuts med mera dylikt, jemte de utlåtanden,

bevis och expeditioner, som domax^e och embetsman i

dessa ärenden meddela;

Besvärsskrifter; se Ansökningar;

— uppbördsmäns i mål rörande kronoräntor samt redogörelse för

disponerade medel;

— och andra inkommande handlingar i brottmål och fiskaliska

aktioner;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 31

Betyg från skolor och elementarläroverk;

Bevis af domare och embetsmän i ekonomi-, politi- och militärärenden,

samt bevis tecknadt å företedd handling om lagfart,

om fastställelse, förnyelse, dödande, relaxering eller

postposition af inteckning, om testamentsbevakning, om

ingifvande af äktenskapsförord, inorgongåfvobref och köpeafhandling

om lösören, eller om fastställelse af egoskifte

och egoutbyte, äfvensom att rågångsförrättning vunnit

laga kraft;

Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår till 1,000 kronor,

äfvensom efterlefvande makes giftorätt, beräknad till hälften

af behållningen, samt afskrifter eller utdrag af bouppteckningar;

dock att från den särskilda tilläggsstämpel,

som finnes stadgad för bouppteckningar, som till Hofrätt

eller underdomstol å landet ingifvas, något undantag icke

eger rum;

Brottmål; ansökningar, förklaringar och besvärshandlingar deri;

Förmyndareförordnanden, som från underdomstolar utfärdas,

Förmyndarekammares uträkningar å omyndige barns medel och i

allmänhet förmyndareredogörelse med dertill hörande

bilagor;

Hospitaler och lasaretter, i alla dem rörande mål;

Häktad person för talans utförande och fullföljande i mål, angående

det brott, hvarför han i fängelse sitter;

Justitiekanslersembetet; och

Justitieombudsmannen; alla skrifter och —

Karaktersbyggnader å militieboställen; kontrakter derom;

Klagoskrifter öfver tillfogadt våld och oförrätt af einbets- eller

tjensteman;

Konstitutorialer och förordnanden

Kronoleveranser; kontrakt derom;

Kronoåklägare — derunder jemväl inbegripne tull- och jägeribetjente

— i alla af dem, å tjenstens vägnar, utförda åtal;

Kyrkobetjente; se Antagningsbevis;

Prestval; fullmakter och voteringssedlar dervid;

Protokoll hos kommunalstyrelse å — — —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Qvittenser;

Redogörelse för disponerade medel;

Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-;

Revisionssaker; handlingar deri, som för parts räkning från Hofrätt

till Kongl. Makt insändas; dock icke Hofrättens protokoll

i saken;

Riddare- och kommendörsbref, som — — — — — — —

Testamentariska förordnanden, såvida de ej angå fast egendom och

för lagfarts vinnande företes;

Uppbördsmäns besvär; se Besvär;

Utdrag eller afskrifter af fastighetsbok, hvilka tecknas å lagfartsbevis

eller å utdrag af lagfarts- och inteckningsprotokoll;

Utsyning; ansökningar derom;

Val; fullmakter och voteringssedlar dertill;

Vederhäftighetsbetyg, som — — — —- — — -— — —

2:o) Från den enligt §§ 3, 4, 5 och 6 stadgade stämpel äro jemväl

fria såväl inkommande handlingar som utgående expeditioner

i nedannämnda mål och ärenden, dock med undantag

af Kongl. Maj:ts deruti meddelade resolutioner, utslag

och domar, hvilka skola beläggas med den i § 5 stadgade

stämpel för hvarje expedition, som icke enligt mom. l:o)

i denna § jemväl är från sådan stämpel fri:

Bevillningsmål;

Ekonomimål, till hvilka, bland andra, räknas frågor om

Rustningsskyldigheters utgörande;

Skogsafvittringar;

Utsyning till ny åker och äng;

Vägars underhållande;

Salpetersjuderiärenden.

§ 8.

Allmänna föreskrifter vid författningens efterlefnad.

9:o

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

9:o) Å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden

rörande fast egendom på landet och i städerna, som vid underdomstolarna

i ändamål af lagfart företes, äfvensom å skuldebref och andra

handlingar, som i nämnda domstolars inteckningsprotokoller intagas,

1 l:o) Ej må någon tillgodonjuta de genom Ivongl. Maj:ts och dess

embetsmäns bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer eller genom

generalordres honom tillagda löneförmåner och rättigheter, innan han

uppvisat fullmakten eller förordnandet, behörigen med stämpel försedt.

Har innehafvare af embete eller tjenst vunnit löneförhöjning genom

uppflyttning i högre lönegrad eller genom ålderstillägg eller lönereglering,

må han icke komma i åtnjutande af denna löneförhöjning, förrän han

hos den myndighet, der han eger att lönen uppbära, företett för honom

utfärdade fullmakt eller förordnande, försedt med ytterligare stämpelpapper

i förhållande till den vunna tillökningen i lönen.

12:o)— — — _ — — — _ —

§ 11-

Försäljningsprovision.

Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpelpapper,

vare sig till försäljning eller till användande i och för utöfning af embete

eller tjenst, ege den redovisande att, såsom ersättning för möda, skrifmaterialier,

postporto ra. in., beräkna sig till godo, i Stockholm samt i

länsresidensstäderna tre och i öfriga städer samt å landsbygden fyra

procent af det försålda eller använda beloppet af stämpelpapper; dock

att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad eller annorstädes,

alltid eger att beräkna fyra procent.

§ 12.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 87.

§ 13.

Uppbörd och redovisning af stänipelpappersniedien.

2:o) För hvarje — — — — — --- — — —- — —

— — — — — — — — — — hvarje län.

Inom den 31 Januari årligen skall landtränteriets räkning öfver

uppbörden af stämpelpappersmedlen för det näst förflutna året vara till

landskontoret inlemnad, åtföljd af alla till debet- och kreditposterna

hörande verifikationer, vid vite af 25 öre för hvarje Överskjutande dag;

och bör landskontorets generalräkning för det föregående året, jemte

landtränteri- och törsäljningsräkriingarne, samtidigt med landtränteriets

specialräkning direkte till Kammarrätten insändas, vid 25 öres böter för

hvarje dag, som derutöfver under er: månads tid med nämnda insändande

fördröjes; åliggande det vederbörande att å ifrågavarande räkningars afgifvande

inom nu stadgade tid hålla noga tillsyn, samt i sådant afseende,

der så påfordras, särskilda viten utsätta; hvaremot, då hvad här anbefalles

blifvit fullgjordt samt Kongl. Maj:ts och kronans rätt såmedelst

bevakad, landskontoret och landträntmästaren ega att hvardera undfå

två procent af hvad enligt landtränteriets räkning i kronans kassa uti

stämpelpappersafgift influtit samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer.

Försäljningsmärmens — — — — — — — — —- — — —

§ 16.

Ansvar för öfverträdelse af denna författning.

*

5:o) Den, som utställer, öfverlåter eller ock till godkännande eller

inkassering företer vexel, hvilken icke blifvit med stämpel behörigen försedd,

böte 25 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.