Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af den år 1816 verkställa granskning af statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1874.

1877-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:29, Skrifvelse, i anledning af den år 1816 verkställa granskning af statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1874.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd, Skrifvelse, N:o 29.

17

N.o 29.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 April 1877.

— Andra Kammaren den 28 _ _

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af den år 1816

verkställa granskning af statsverkets med flera allmänna

fonders förvaltning under år 1874.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

ö. A. tv.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade Revisorer

rörande då verkstad granskning af statsverkets samt andra af allmänna

medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1874, uti

,gifven berättelse anmalt samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter

uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar hos Eders Kongl. Makt

följande^ ^ Klksdagen 1 nedan omförmälda ämnen underdånigst anföra

Statens jernvägsbyggnader.

I afseende å räkenskapen för bandelen Torpshammar-Riksgränsen

hade revisorer^ anmärkt att då det i södra stambanans räkenskapsåsom

or rån hos Lansmannen G. A. Rydberg balanserade belopp, 1,500 kronor

blifvit ! enlighet med derom af Kongl. Maj:t gifvet beslut till förstnämnda

räkenskap ofverfordt, detsamma genom någon missföring’ kommit att dels

gäldenären.nan SaS°m “ Utglft’ delS utbalanseras säsom en banans skuld till

Inh. till Rihsd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afl 1 Band. 2 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skri/velse, N:o 29.

Styrelsen för statens jernvägsbyggnader har med anledning häraf sig

förklarat och dervid andragit, att, enligt styrelsens åsigt, beloppet vore i

balanserad t konto upptaget såsom en stambanans fordran hos Lansmannen

Rydberg, hvithet i tydliga ordalag inhemtades af den till grund för hufvudboken

och generalräkningen liggande journalen, som Jid afförande af beloppe

bland December månads utgifter innehölle följande: I följd åt Kongl. Maj.ts

dom den 19 April 1875 öfverföres från södra stambanans räkenskap den

fordran, som nämnda stambana hos Kronolänsmannen G. A. Rydberg egen,

och påföres densamma härigenom norra stambanan Torpshammar—-Riksgränsen,

för att hållas vid gällande kraft och der så ske kan indrifvas , och

yttermera i den till år 1875 utgående balansen förklarades summan kronor

I luv; gg utgöra “banans arbetskostnad jemte den från södra stambanan

öfverförda fordran hos Kronolänsmannen G. A. Rydberg" Då, till följd af

j?Pers Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga bestämmande, att meranamnda belopp,

som af styrelsen ansetts vara af beskaffenhet att böra afskrifvas, skulle

från södra stambanans räkenskap till annan stambanas rakning öfverföras,

styrelsen anbefalt sitt kammarkontor detsammas öfverförande till norra stambanan

Torpahammar—Riksgränsen, som således skulle med denna enligt

den största sannolikhet, värdelösa fordran belastas, hade beloppet blifvit bland

1874 års utgifter för den stambanan affördt, emot det att detsamma ii generalräkningens

debet balanserats såsom en fordran hos Länsmannen Rydberg

tills i en framtid densamma komme att försvinna antingen genom ju

möjligen skeende inbetalning, i hvilket fall stambanans anläggningskostna

blefve med det inbetalda beloppet förminskad, eller ock genom afskrifning, i

hvilket fall åter beloppet, som således upphörde att vara en balanserad fordran,

skulle öfverföras till kapitalkonto och der föröka det kapital, som stambanan

hade att redovisa. , c ., .

Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Riksdagen funnit^ sig

böra taga närmare kännedom af ofvan omförmälda räkenskaper, och då a

dessa framgått, att revisorernes anmärkning varit befogad, samt förty rättelse

af anmärkta förhållandet synts böra ega ruin, får Riksdagen i underdånighet

anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t meddela styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader föreskrift att om rättelse af den anmärkta missfonngen

uti ofvan omförmälde räkenskap gå i författning.

Statens jern vägstrafik.

Angående frågan om en noggrannare bestämning af jernvägspersonalens

förseende med inqvarteringsersättningar eller bostäder, hade revisorerne

fästat Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten deraf att angående dessa

förhållanden bestämdare föreskrifter lemnades.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 29.

19

Med hänvisande till 11 § af Eders Kong! Maj:ts förnyade nådiga aflöningsreglemente

för embets- och tjensteman samt betjente vid statens järnvägstrafik

af den 23 Oktober 1874, har styrelsen för nämnda trafik anfört,

att, beträffande inqvartenngsersättningar, anförda § torde innehålla allt, som

deiom knnde^ vara att säga, samt att, hvad åter bostäder anginge, sådana,

da styrelsen år 1863 trädt i verksamhet, redan funnits, ehuru till otillräckligt

antal, i statens hus anordnade för personer, tillhörande hvarje tjenstegrad,

äfvensom att, beträffande utrymmet i hvart slag af bostad en praxis

vant gällande, som blifvit af styrelsen följd så väl med hänsyn till do i

statens som i enskildes byggnader beredda bostäder.

Några bestämda föreskrifter, rörande hvilka tjenstebefattningar vid

statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af bostad förenade, eller rörande

beskaffenheten af dessa bostäder, finnes dock, så vidt Riksdagen kunnat inhemta,

ej någonsin meddelade, och då den af stvrelsen omförmälda praxis

derom jemväl närmare upplysningar saknas, äfven om den möjligen kan för närvarande

anses tillfredsställande, dock torde böra medelst i vederbörlig ordning

faststälda regler ersättas, har Riksdagen jemväl för sin del ansett bestämda föreskrifter

i ämnet vara önskvärda, hvarföre Riksdagen i underdånighet anhåller,

det täcktes Eders Kong! Maj:t taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning

tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af fri

bostad, vare sig i statens egna eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter

så . val i berörda hänseende som i de med denna fråga sammanhängande

öfriga omständigheter i nåder meddela de föreskrifter, Eders Kongl. Makt

må finna vara för ändamålet tjenliga.

Ultima Landtbruksinstitut.

Bland de skulder, hvari Ultima landtbruksinstitut häftat, och till

hvilkas betäckande Riksdagen år 1874 anvisat ett belopp af 80,000 kronor

var äfven en till den af enskild person stiftade så kallade “Gillbergska

fonden“, hvarmed afses, att medelst räntan å ett dertill doneradt kapital

årligen till en vid institutet studerande elev utdela ett premium, svarande

mot det belopp, som af betalande elev vid institutet erlägges, skolande fonden

af institutets styrelse förvaltas, men i (ifrigt utgöra en fristående inrättning,

hvilken desto mindre får med institutets affärer förblandas, som i

det af stiftaren utfärdade gåfvobref särskilt är förordnadt, huru med fondens

medel skall ^ förfaras för det fall, att institutet skulle komma att alldeles

upphöra. . Då institutets styrelse vid betalningen af ofvan omförmälda skuld

gått så till väga, att den låtit i Upsala läns ränteri för “Ultima Landtbruksinstitut

deponera räntebärande obligationer till skuldens belopp, hade revi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 29.

sorerne med anledning deraf funnit sig böra påpeka, att genom etc slikt

deponerande för institutets viskning skulden ej kunde anses vara gulden.

Institutets styrelse har i anledning häraf dels upplyst, att, allt sedan

Gillbergska fonden år 1858 stiftades, de fonden tillhörande obligationer varit

för “Ultuna Landtbruksinstitut''1 i Upsala läns ränteri deponerade, utan att

detta förhållande gifvit anledning till anmärkning från föregående revisioners

sida samt anfört att, då fonden skulle af institutets styrelse förvaltas, och

styrelsen alltså vore för dess säkerhetshandlingar _ ansvarig, samt då dessa

handlingar vore, enligt gifvarens föreskrift, i institutets räkenskaper särskild!

bokförda, någon olägenhet ej synts styrelsen kunna uppstå derigenom,

att de blifvit för “Ultima Landtbruksinstitut" deponerade.

Riksdagen, som delar revisorernas åsigt om lämpligheten deraf, att

Gillbergska fondens medel för fondens räkning särskild! deponeras, får alltså

i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong!. Maj:t förständiga Ultuna

Landtbruksinstituts styrelse att i afseende å de Gillbergska fonden tillhörande

säkerhetshandlingar vidtaga sådan åtgärd, att för framtiden någon sammanblandning

af fondens tillgångar med institutet tillhörande medel ej ma

ega rum.

Rörande förvaltningen af Ultuna landtbruksinstitut, hade revisorer^

vidare anmärkt: _

att det belopp, hvartill under revisionsåret (omfattande tiden från den

30 Juni 1874 till den 1 Juli 1875) kostnaden för bränsle vid institutet

uppgått, eller 11,334 kronor 72 öre, förefallit anmärkningsvärd! högt och

egnadt att framkalla allvarliga bemödanden för åstadkommande af ett gyn
sammare

förhållande; .

att ett redan af 1874 års revisorer såsom mindre lämpligt anmärkt

förhållande, bestående deruti, att institutet för sin hushållning använde ett

af enskild person vid institutet uppsatt och honom tillhörigt stamholländeri

ännu fortfore, oaktadt styrelsen i sin nämnda år afgifna förklaring otvetydigt

förbundit sig att med de af Riksdagen till betäckande af institutets skulder

anvisade medel inlösa samma stamholländeri; och

att, beträffande så väl ladugårdshushållningen som det egentliga jordbruket

vid denna betydande statsdomän, resultatet af dessa näringsgrenar ej

varit tillfredsställande, eller motsvarande de fordringar, som kunde ställas på

ett landtbruk, hvilket rätteligen borde vara en föresyn i fullkomlighet för

landtbrukare i hela riket.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 29.

21

, 1 fnlednin8’ af dessa anmärkningar bär institutets styrelse afgifvit en

af flera bilagor atfoljd förklaring, af hvilken Riksdagen tagit del. § ’

än äfven T f 6J° mindlp- de nU af revisorerne anmärkta omständigheter

an äfven de flera gånger förut, så väl vid föregående statsrevisioner som

ook af de särskilda revisorer, dem chefen för Civil-departementet förordna!

gjorda framställningar tydligen gifva vid handen, att förhållandena vid Ultima

landtbruksinstitut tarfva en fullständig utredning, och då, efter hvad Riksdagen

inhemta!, institutets styrelse uti eu till Eders Kongl. Makt den 16 December

sistlidet to sä,''stillt afgifven skrifvelse anhållit, att, “eib de uppträde

tmcd "1*“ **1» framhållna anmärkningar™ mot

eif ii - f tm."g, at rnstrtitota angelägenheter lätteligen kunde framkalla

fnstal Finar0r "TlT '',''!'' institatel'' «« man för denna läro
l)n

S! i,.. , fi''K<l,lf : M‘''tJ 1‘ ‘U?-! u,''dera5kning, om de öfverklagade

lednO u ii n brvahmng och hushållning verkligen föreflnnas“ får med anedil

ng af hvad sålunda förekommit, Riksdagen i underdånighet anhålla det

tacktes Eders Kongl Maj it åt särskild! förordnade sakkunnige män uppdraga

1 -imr ''fa a -611 undersöknmg om förvaltningen och hushållningen vid Ultima

SetheLUf T* TSlflk ^U8 ™ afhJelPande »f i brister och

utrednino-en i, '' ''aa"1,1 b»n«®ndet, hvilka vid den sålunda anbefalda

utredningen kunna varda åt dem iakttagna.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 28 April 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.