Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Första hufvudtitel.

1877-05-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:43, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Första hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

i

N:o 43.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1877.

— _ — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Första hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.)

S. A. K.

Yid riksstatens Första hufvudtitel, omfattande Iiongl. Rof- och Slottsstaterna,

har Eders Kongl. Maj:t - under erinran att, till följd af Hennes

Maj it Enkedrottningen Josephinas frånfälle, det å hufvudtiteln uppförda anslag,

120,000 kronor, till Hennes Maj:ts hofhållning komme att ur riksstaten

utgå • föreslagit, att till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen måtte uppföras

ett anslag af 72,000 kronor.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit; kommande dymedelst

hufvudtitelns slutsumma, nu utgörande 1,266,000 kronor, att nedsättas

till 1,218,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Tullgarns kungsgård,

hvilken af Hennes Maj:t Enkedrottningen Josephina innehafts såsom enkesäte,

måtte med till densamma hörande hemman, lägenheter och inventarier,

Bill. till Riksd. Prof. 1877. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 4 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

''Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o dB.

i likhet med hvad förut med Rosorsbergs slott egt rum, till Eders Kongl.

Maj ds disposition öfverlemnas.

I sammanhang med denna nådiga framställning har jemväl till pröfning

förekommit ett inom Riksdagen väckt förslag derom, att Tullgarns

kungsgård med hvad dertill hörer måtte för statens räkning utarrenderas på

20 år och årliga arrendet till statsverket ingå.

Uti det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof bilagda statsrådsprotokoll är beträffande Tullgarn meddeladt: att denna

kungsgård, hvilken innehafts af Hertig Fredrik Adolf, efter nämnde furstes

död genom nådigt bref den 1 Juni 1807 upplåtits på lifstidsbesittning åt

Prinsessan Sophia Albertina, mot vilkor, hufvudsakligen, att hon skulle ansvara

för kungsgårdens tillhörigheter af möbler, husgeråd och öfriga inventarier:

att uppå en vid 1818 års riksdag inom bondeståndet väckt motion

Rikets Ständer enligt underdånig’ skrifvelse den 2 Mars 1818 beslutat, att

kungsgården Tullgarn med tillhörande lägenheter och inventarier skulle, när

den efter Prinsessan Sophia Albertinas död blefve ledig, tillfalla Hans

Kongl. Höghet då varande Kronprinsen Joseph Frans Oscar i Dess lifstid

under full nyttjanderätt med samma vilkor, under Indika Prinsessan enligt

nådiga brefvet den 1 Juni 1807 kungsgården innehade; samt att, efter

derom afbiten nådig proposition, Rikets Ständer genom underdånig skrifvelse

den 27 Augusti 1823, jemte det att bestämmelse meddelades om den underhållssumma,

hvilken Hennes Kongl. Höghet då varande Kronprinsessan Josephina

skulle åtnjuta, derest hon blefve i enkestånd försatt, tillika förklarat,

att Tullgarns kungsgård med dertill hörande hemman, lägenheter och inventarier

skulle i förr berörda händelse tillträdas såsom enkesäte af Plennes

Kongl. Höghet Kronprinsessan samt uti hennes lifstid under full nyttjanderätt,

enligt nådiga brefvet den 1 Juni 1807, af henne åtnjutas.

Uti detta nådiga bref är såsom vilkor vid Tullgarns öfverlemnande på

lifstidsbesittning åt Prinsessan Sofia Albertina hufvudsakligen stadgadt, “att

alla de Tullgarns tillhörigheter af möbler, husgeråd och annan lösegendom,

som för Kongl. Maj:ts räkning efter deras uti bouppteckningen utsatta värde

och 20 procents förhöjning derutöfver blifvit inlösta och Indika på eu särskild

upprättad förteckning vore upptagne, borde, enär de samma dels voro

nödiga för rummens tillbörliga prydnad och egendomens beboende, dels icke

kunde skiljas derifrån, utan att till deras godhet äfventyra, framgent såsom

inventarier eller eu fundus instruetus vid Tullgarn qvarblifva, för att sedan

vid egendomens framtida afträdande aflefvereras till lika antal och beskaffenhet,

som de blifvit aflemnade, vid påföljd af ersättning för de bristande

eller felaktige, efter det i inventarii-instrumentet upptagna värde. Det

samma gäide äfven om de i förteckningen utan värde upptagna kreatur,

åkerredskap med flere inventarier, Indika vid framtida afträdande! borde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

återställas i samma goda skick, som de blifvit emottagne; och som Tullgarns

egendom, fastän öfverlåten till Hans Kongl. Höghet Hertig Fredrik

Adolf, att under Dess lifstid bruka och disponera, likväl vore af kungsgårds

natur och i sådan egenskap, efter Hans Kongl. Höghets frånfälle,

åter tillfallit Kongl. Maj:t och Kronan; så hade Kong]. Maj:t funnit, att

det värde af Nio Tusende Sju Hundrade Nittio Två Riksdaler 11 sk. 8 rst.

Banco, hvartill de inlösta och vid egendomen qvarblifvande inventariipersedlar

uppgått, icke borde af Kongl. Maj:ts enskilda medel betalas, utan

af statsverket ersättas, hvarföre Kongl. Maj:t ock i nåder förordnat, att

berörda summa i sådant afseende skulle uti liqvidationen med Statskontoret

qvitteringsvis godtgöras på skulden; kommande den blifvande disponenten

af Tullgarn, att för inventarierne och deras framtida aflevererande i lika

godt stånd, som då de emottogos, blifva ansvarig jemlikt inventarii-instrumentet,

hvilket af Kammarkollegium, till framtida säkerhet och afseende på

bevakandet af Kongl. Maj:ts och Kronans rätt vid inträffande ombyte af

egendomens innehafvare, borde förvaras.1''

Vidare har Riksdagen beträffande Tullgarn inhemtat:

att i sammanhang med sjelfva kungsgården brukas hemmanen Kårtorp,

Skyttorp, Nora och Stortorp, tillhopa 6-J mantal, hvaremot öfriga densamma

underlydande hemman äro utarrenderade;

att deri under eget bruk odlade jorden utgör i åker 600 tunnland och

i naturlig äng 185 tunnland;

att den utarrenderade jorden utgör i åker och äng omkring 900 tunnland

samt den af torpare och backstugusittare brukade jord omkring 330

tunnland;

att skogsmarkens areal är omkring 3,500 tunnland; och

att arrendena utgå med 7,597 kronor kontant och 69 fjerdingar

strömming.

Uti underdånig skrifvelse den 18 November 1809, angående beviljade

och af statsverket anslagna utgifter till underhåll och reglering af Kongl.

Majås hof- och hofstallstater, yttrade då församlade Riksdag bland annat

följande:

“Skulle Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckas antaga den summa Riksens

Ständer Eders Kongl. Maj:t sålunda i underdånighet erbudit, till bestridande

af alla ofvan uppräknade utgifter, efter som Eders Kong]. Maj:t i Nåder

för godt synes, samt med bibehållande af den Eders Kongl. Maj:t tillagde

dispositionsrätt öfver dess Hof, emottaga deremot Riksens Ständer, såsom

en i everldliga tider åt dem förbehållen rättighet, förvaltningen och användandet

af nedannämnde Kungs- och Kungs-Ladugårdar med dertill hörande

Hemman och Lägenheter; som förut stått under Eders Kongl. Majås höga

företrädares omedelbara styrelse, nemligen Drottningholm, Svartsjö, Wänt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

holmen, Grripsholm, Strömsholm, Kungsöhr, samt Flyinge och Dahlby jemte

alla Kongl. Hof- och Stallängar, dock att deras Kongl. Majestäter och den

Kong!. Famillen må vara obetaget, att till deras höga nöje och sommarsejour

nyttja de Kongl. Slotten med tillydande Trädgårdar och Lustparker,

vid Drottningholm, Svartsjö, Gripsholm och Strömsholm, till kvilkas vård

och skötsel nödiga arbetare och betjening böra af Statsverkets medel bestås

och aflönas, äfvensom erforderliga medel anslås till deras underhåll och förbättring,

hvarvid på Eders Kong]. Maj:ts Kådiga pröfning må bero, att de

härtill anslagna summor rätteligen användas, så att Slotten och de öfrige

Byggnaderne m. m. vid magt hålles och Slottens invändiga förbättrande

verkställes till Eders Kongl. Majds höga nöje och beqvämlighet. Hvad

Ulricsdahls och Tullgarns Kungsgårdar angår, finna Riksens Ständer skäligt

att de förblifva under nu varande innehafvares fria disposition, den förra

under Hennes Kongl. Maj:t Enkedrottningens och den sednare under Hennes

Kongl. Höghets Prinsessan Sophia Albertinas, i deras öfrige lits tid;

men att de sedermera böra komma under Riksens Ständers disposition, dock

att slotten och byggnaderne må af Deras Majestäter och den Kongl. Famillen

begagnas och på statens bekostnad underhållas, kunnande Riksens

Ständer i Statsverkets närvarande belägenhet ej anslå några särskilde medel

till dervarande slotts och byggnaders underhåll, utöfver hvad staten härtill

redan bestårA

Redan då var det således Rikets Ständers mening, att de till omförmälda

Kongl. slott hörande jordegendomar framdeles skulle till statsverket

indragas, och endast sjelfva slotten med tillhörande trädgårdar och lustparker

fortfarande stå till den Kongl. Familjens disposition.

I afseende å Ulriksdal har en sådan anordning redan för länge sedan

blifvit vidtagen, och att beslutet om indragning jemväl af den till Tullgarn

hörande jordegendom ännu ej blifvit satt i verkställighet, har, på sätt ofvan

inhemtas, berott derpå, att kungsgården upplåtits först åt Hans Kongl.

Höghet, då varande Kronprinsen Joseph Frans Oscar och sedermera såsom

enkesäte för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan Josephina. Ku, då någon

sådan särskild anledning icke förefinnes att med ifrågavarande egendoms

indragning till statsverket låta ytterligare anstå, har denna åtgärd

synts utan vidare uppskof böra vidtagas. Härvid har emellertid förekommit,

att, med hänseende till belägenheten af de för landtbruket och lustslottets

ekonomi i öfrig! afsedda byggnader, sjelfva kungsgården och de i sambruk

med denna varande hemman ej lämpligen kunna från slottet afsöndras, utan

hafva nu endast de kungsgården i öfrigt underlydande hemman ansetts böra

till statsverket indragas. Oaktadt jordegendomen sålunda väsentligen förminskas,

har likväl Riksdagen förestält sig, att, med hänseende till det ökade

värde, jorden genom ett förbättradt brukningssätt numera erhållit, inkom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens undercl. Skrifvelse, N:o 43.

sterna böra blifva tillräckliga för underhåll af slottet med hvad dertill hörer,

utan att särskildt anslag behöfver dertill anvisas.

Slutligen och då, på sätt ofvan omförmäles, den till Tullgarn hörande

skog omfattar en ej obetydlig areal, har Riksdagen ansett densamma, i den

mån den egnar sig för en ordnad skogshushållning, böra från egendomen

afsldljas och till Skogsstyrelsens förvaltning öfverlemnas.

På grund af hvad sålunda förekommit, har Riksdagen Eders Kongl.

Majds förevarande nådiga framställning på det sätt bifallit, att till disposition

af Eders Kongl. Maj:t för Dess lifstid öfverlemnas, derest Eders Kong].

Maj:t täckes ett sådant erbjudande antaga, ej mindre Tullgarns slott med dertill

hörande byggnader, trädgård och parkanläggningar samt inventarier, allt i

enlighet med bestämmelserna i 1807 års ofvan åberopade nådiga bref, än

äfven Tullgarns kungsgård jemte dermed under eget bruk nu förenade hemmanen

Kårtorp, Skyttorp, Nora och Stortorp med dertill hörande torp och

lägenheter; men deremot har Riksdagen beslutat, att samtliga öfriga under

Tullgarn lydande hemman och lägenheter skola vid den tid, då egendomen

af Hennes Maj:t Enkedrottning Josephinas sterbhus afträdes, till statsverket

indragas och för dess räkning i lämpliga brukningsdelar utarrenderas, äfvensom

att den till sjelfva kungsgården jemte de densamma nu underlydande

hemman hörande skog skall vid samma tid öfverlemnas till Skogsstyrelsen

att för statens räkning förvaltas, dock med kungsgården och dermed framgent

förenade hemman och lägenheter förbehållen rätt att, för så vidt sådant

är med skogens bestånd förenligt, kostnadsfritt erhålla till husbehof

utsyning å skogen så väl till byggnader och reparationer som till gärdsle

och vedbrand.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 Maj 1877.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

Bil. Litt. A.

Tabell öfver riksstatens Första Hufvudtitel.

Kronor.

öre.

Kong!. Hof- ocli Slottsstaterna.

Kongl. Hofstats-anslagen.

Kongl. Maj:ts hofhållning ...................................................................

800,000

_

Hennes Maj:t Enkedrottningen Josephinas hofhållning...........................

—

—

Hans Kong!. Höghet Kronprinsen ........................................................

72.000

—

Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan af Dalarno...................................

28,000

—

Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie .........................................

18,000

—

För underhåll och vård af möbler och andra staten tillhöriga inven-

tarier i de Kongl. slotten ................................................................

56,400

—

Kongl. hofstallets utfodring .................................................................

45,000

—

Polis-, lys- och renhållning vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats

22,500

—

Rosersbergs slott...............................................................................

3,000

—

Ved och kol för de Kongl. bofven.......................................................

50,000

—

Sgr

1,094,900

—

Kongl. Slotten.

Reparationer å Stockholms slott med flera för de Kongl. bofven upp-

låtna byggnader ...............................................................................

63,000

—

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och Arf-

prinsens palats...............................................................................

11,250

—

Drottningholms och Svartsjö slott .......................................................

24,600

—

Gripsholms slott ....................................................................................

5,000

—

Ulriksdals slott.......................................................................................

8,250

_

Haga lustslott och park.......................................................................

8,000

—

Strömsholms slott....................................................................................

3,000

—

Sgr

123,100

—

Summa ] 1,218,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.