Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående reglering af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.

1877-05-19 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:47, Skrifvelse, angående reglering af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 471.

1

N:o 47.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1877.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —-

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående reglering af utgifterna

under riksstatens Femte hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18 och Memorial Kas 48

och 68 samt Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 3).

S. A. K.

Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln eller anslagen för sjöförsvaret

vid innevarande riksmöte ifrågakomna förändringar får Riksdagen

sina beslut här nedan i underdånighet meddela.

Kansli- och Kommando-expeditionerna.

Bo. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att de i gällande riksstat uppförda

anslag: till kansli-expeditionen 19,050 kronor och till kommandoexpeditionen

750 kronor måtte sammanföras till ett anslag å 19,800 kronor

under titel Departementets kansli- och kommando-expeditioner; och har hvad

Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit vunnit Riksdagens

bifall.

2:o. För tillämpning under år 1878 af härhos (Litt. A), bilagde stat

för ifrågavarande expeditioner har, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

Riksdagen för berörda år anvisat på extra stat ett belopp af 2,200 kronor,

Bill. till Riksd. Prut. 1877. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. G Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

deraf dock 1,600 kronor komma att utgå endast i den mån hinder för genomförande

af den utaf Eders Kong]. Maj:t med Riksdagen beslutade förändrade

regleringen af tjensterna inom kansli-expeditionen förefinnas.

Förvaltningen af sjöärendena.

3:o. Efter det inom Sjöförsvars-departementet blifvit utarbetadt förslag

till grunder för ombildning af nämnda förvaltning, samt löneregleringskomitén

till behandling förehaft frågan om detta embetsverks organisation

och löneförhållanden och utlåtande deröfver meddelat, har Eders Kongl.

Maj:t nu till Riksdagen afgifvit förslag till ombildning af Förvaltningen af

sjöärendena.

Enligt detta förslag skulle de göromål, som för närvarande äro uppdragna

åt Förvaltningen af sjöärendena samt varfs- och konstruktionsbyråarne,

äfvensom de militärbyrån åliggande ärenden, som äro af ekonomisk

natur, öfverlemnas åt uMarinförvaUningenu, bestående af följande tre, hvar

och en under sin chef stälda afdelningar, nemligen:

Militärafdelningen, under chefskap af en dertill i nåder förordnad

officer vid Kongl. flottan af flaggmans eller kommendörs grad,

Ingeniör af delningen, under chefskap af öfverdirektören vid mariningeniörstaten,

samt

Civilafdelningen, under chefskap af en dertill utnämnd öfverkommissarie.

I öfrigt skulle, bland annat, stadgas,

att å dessa afdelningar skulle tjenstgöra:

å militärafdelningen: tre officerare (hvaraf minst en af regementsofficers

grad), hvilka efter förslag af chefen för afdelningen skulle dertill i kommandoväg

förordnas;

å ingeniörafdelningen: de i öfverdirektörens vid mariningeniörstaten

expedition anstälde ingeniörer;

å civilafdelningen: den personal, som i faststäld stat bestämdes;

att Marinförvaltningen skulle biträdas af ett för alla afdelningarne

gemensamt kansli, med det antal tjensteman, som i faststäld stat kunde varda

bestämdt;

att af förekommande ärenden borde tillhöra: militärafdelningen de

ärenden, som för närvarande handläggas af militärledamöterne i Förvaltningen

af sjöärendena, varfsbyrån samt de nu varande militärbyrån tillkommande

ekonomiska ärenden, hvilka samtliga skulle sålunda fördelas bland

de å afdelningen tjenstgörande office rar ne, att eu af dem ansvarade för de

ärenden, som rörde artilleri, handvapen och ammunition, en för de frågor,

som rörde minväsendet, samt en för öfriga afdelningen tillhörande frågor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

ingeniör» fdelningeu de ärenden, som nu ålåge öfverdirektören vid mariningeniörstaten

såsom ledamot af Förvaltningen af sjöärendena samt den nuvarande

konstruktionsbyrån; och civilafdelningen de ärenden, som lör närvarande

tillhörde Förvaltningens eivilledamot och dess kammarkontor;

att förekommande ärenden skulle afgöras antingen i Marinförvaltningens

plenum, som utgjordes af cheferne i samtliga afdelningarne, eller ock

å afdelning-, vare sig af afdelningschef omedelbart eller efter rådplägning

med en eller flere af öfrige afdelningars chefer eller med chefen för flottans

militärpersonal eller annan sakkunnig person;

att, derest i plenum förekommande ärende vore af militäriskt-ekonomisk

natur, chefen för flottans militärpersonal skulle i öfverläggningen och

beslutet deltaga;

att, dä å afdelning förekommande ärende jemväl rörde en eller båda

de öfriga afdelningarna, deras chefer och, derest detsamma vore af militärisktteknisk

natur och berörde personalens tjenstbarhet, chefen för flottans militärpersonal

skulle i handläggningen deltaga; och

att, om i afseende å ärende, som Ange å afdelning afgöras, annan

sakkunnig person lydande under Sjöförsvarsdepartementet, än embets- eller

tjensteman i Marinförvaltningen eller chefen för flottans militärpersonal, ansåges

böra i behandlingen deltaga, chefen för Sjöförsvarsdepartementet skulle

ega sådan person tillkalla.

För genomförande af Förvaltningens af sjöärendena ombildning på

dessa grunder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit .Riksdagen att godkänna

den statsrådsprotokollet bilagda stat för Marinförvaltningen med de i samma

protokoll intagna bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande,

att lända till efterrättelse från och med år 1878, samt att i följd

deraf det i gällande riksstat under titeln “Förvaltningen af sjöärendena11

uppförda ordinarie anslag, 28,400 kronor, under förändrad titel: Marinförvaltningen

måtte förhöjas till 38,600 kronor.

Beträffande de allmänna grunderna för tillämpningen af den föreslagna

staten för Marinförvaltningens civile embets- och tjensteman samt betjente

och vilkoren för åtnjutande af de nya löneförmånerna, har Eders Kongl.

Maj:t ansett böra föreskrifvas:

att embets- och. tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare,

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af Marinförvaltningen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; äfvensom, om i eu

framtid verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med

bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya

arbetsordningen sköta de med tjensteu förenade göromål;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

att med embete eller tjenst i Marinförvaltningen icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i Marinförvaltningen; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom Förvaltningen, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Förvaltningen

hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under

ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som

för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom Marinförvaltningen, densamma emot åtnjutande af

derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna bestrida, dock ej

längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än

fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter

ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans

tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd

af frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då lian uppnått 65 lefnads- och 35 tjensteår,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå,

Kongl. Maj:t eller Marinförvaltningen, der det tillkommer denna att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande

likväl den nuvarande kassören hos Förvaltningen af sjöärendena, om han

kommer att bibehålla enahanda befattning inom Marinförvaltningen, vara

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

berättigad att vid uppnådd pensionsålder komma i åtnjutande af den pension,

hvilken enligt nu gällande bestämmelser bör tillkomma innehafvare af denna

tjenst; samt

att semester må åtnjutas af tredje och andra gradens tjensteman under

en och en half månad samt af första gradens tjensteman under en månad

årligen.

För genomförande af Förvaltningens af sjöärendena ombildning på

hufvudsakligen ofvan angifna grunder har Riksdagen godkänt härhos (Litt. B)

bilagda stat för Marinförvaltningen med de bestämmelser och vilkor för de

nya löneförmånernas åtnjutande, hvilka här ofvan finnas intagna, att lända

till efterrättelse från och med år 187S; och har i följd deraf det i gällande

riksstat under titeln “Förvaltningen af sjöärendena" uppförda ordinarie anslag,

28,400 kronor, under förändrad titel Marinförvaltningen förhöjts till

08,600 kronor.

Aflöning för flottans corpser och stater.

4:o. Vid detta anslag har Eders Kongl. Maj:t i främsta rummet föreslagit

Riksdagen att medgifva:

dels att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den nya lönestatcn

och icke, på grund af gällande föreskrifter, är berättigad till dagaflöning,

må, under den tid han ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet,

ega uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt stat under

verklig tjenstgöring i land åtnjutes;

dels att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepot

eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller

enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest

han icke å gammal lönestat qvarstår, uppbära inqvarteringsbidrag med ett

efter är räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid

Stockholms station;

dels och att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande år

uppförda anslag till aflöning för flottans corpser och stater dertill lemnar

tillgång, få ifrågavarande löntagare från samma års början tillgodoräknas.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

5:o. Vidare har, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

Riksdagen medgifvit, att utöfver det antal kompanichefer vid sjömanscorpsen,

som enligt faststäld stat åtnjuter inqvarteringsbidrag, två kompanichefer vid

samma corps, en vid Karlskrona och eu vid Stockholms station, må i staten

uppföras till erhållande af inqvarteringsbidrag med det i sådant afseende

faststälda belopp af 400 kronor vid den förra och 500 kronor vid den senare

stationen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

6:o. På det skeppsgossarnes antal, nu utgörande 280, måtte kunna

höjas till 400, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att det för aflöning åt

skeppsgossec&rpsen å stat anvisade belopp måtte ökas med 949 kronor; och

är denna anslagsförhöjning af Riksdagen beviljad.

7:o. För bildande af en Kongl. flottans reserv har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit: att de kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter äfvensom de underofficerare

och 1 :sta klassens sjömän vid Kongl. flottan, som innan fylda. 40

år lemnade tjensten eller redan från densamma erhållit afsked, men icke

uppnått nämnda ålder, måtte, mot förbindelse att intill 65 ars ålder vid

inträffande krig eller större rustningar, då så påxordrades, inträda i tjenstgöring

vid flottan och att intill 40 år inställa sig till förnyade öfningar

under sammanlagdt minst SO dagar inom loppet af hvarje fem-års-period i

enlighet med de närmare föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t kunde varda

meddelade, ega rätt att, från och med 55 års ålder under sin återstående

lifstid uppbära pension: officer och underofficer till enahanda belopp, hvartill

fyllnadspension vore för löntagare af samma grad och klass vid Kongl.

flottan, vid enahanda ålder, bestämd, samt l:sta klassens sjöman med belopp,

som skolat honom tillkomma, derest han i tjenst vid Kongl. flottan qvarstått;

med rättighet derjemte för en hvar officer och underofficer att genom

erläggande af stadgade bidrag till amiralitetskrigsmanskassan under den tid,

lian'' sålunda tillhörde Kongl. flottans reserv, grundlägga rätt att vid 55 års

ålder bekomma jemväl den pension, hvartill löntagare af samma grad och

klass vid Kongl. flottan vore berättigad ur nämnde kassa erhålla; dock att

tillökning i Kongl. flottans reserv på sålunda angifven grund icke måtte,

utan Riksdagens medgifvande, ega rum, för så vidt antalet derigenom skulle

komma att öfverstiga 100 officerare, 200 underofficerare och 300 lista klassens

sjömän; att sålunda Kongl. flottans reserv tillhörande officer, underofficer

och lista klassens sjöman skulle under tiden för öfningarnes genomgående

ega uppbära: officer dagaflöning samt underofficer och lista klassens sjöman

dagaflöning, beklädnadsersättning och portion in natura, allt i enlighet med

hvad för hans vederlike vid Kongl. flottan vore bestämdt; och att, till bestridande

af kostnaderna härför, utaf anslaget till aflöning för flottans corpser

och stater måtte utgå ett belopp, som för närvarande bestämdes till högst

5,000 kronor årligen.

Pensionsrättens inträdande vid så tidig ålder som 55 ar synes innebära

en nog stor fördel i förhållande till de förpligtelser, som skulle reservens

personal åligga, hvarförutan flottans nuvarande reserv, bestående af Kong],

flottans permanenta reservstat, Kongl. Majits flottas nya reservstat och indragningsstaten,

eller ett antal af 71 officerare, torde inom denna grad

kunna ”anses för den närmaste framtiden fullt motsvara behofvet. Vid sådant

förhållande, och då frågan om den ifrågasätta reservstatens rätt till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

pension från amiralitetskrigsraanskassan ej lärer kunna anses fullt utredd,

då kassans delegare deröfver ej blifvit hörde, har Eders Kong!. Maj:ts nådiga

framställning angående vidtagande af åtgärder för bildande af Kong], flottans

reserv för närvarande icke vunnit Riksdagens bifall.

8:o. I fråga om beredande af tillgångar för löneregleringens genomförande

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att utöfver de afgifter från vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län till

belopp af 75,000 kronor, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats

till genomförande af då godkänd lönereglering, öfriga efter ingången af är

1878 inflytande dylika afgifter jemväl måtte få användas för enahanda

ändamål samt till bestridande af ofvan under denna anslagstitel omförmälda

nya behof.

Riksdagen, som ansett frågan om anvisande af särskilda medel för

löneregleringens genomförande böra till den nu föreliggande statsregleringen

inskränkas, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning på

det sätt bifallit, att utöfver de afgifter från vakanta rusthållsnummer i Blekinge

län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års

Riksdags beslut anvisats till genomförande af då godkänd lönereglering,

jemväl öfriga efter ingången af år 1878 inflytande dylika afgifter må få för

löneregleringens behof under samma år användas.

o

Ålder stillägg.

9:o. Med afseende å Förvaltningens af sjöärendena ombildning och i

öfverensstämmelse med hvad Eders Kong]. Maj:t i detta hänseende föreslagit,

är förslagsanslaget till ålderstillägg från 21,650 kronor till 25,000 kronor

förhöj dt.

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt beklädnad åt båtsmans- samt

eldare- och handtverkskompanierna.

10:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att reservationsanslaget till

beklädnad åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor, samt förslagsanslaget

till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna, 138,200

kronor, tillhopa utgörande 227,200 kronor, måtte sammanföras till ett förslagsanslag

och under titel af beklädnad för sjömans- och skeppsgossecorpserna

upptagas till 282,000 kronor, eller med en förhöjning utöfver ofvanstående

summa af 54,800 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Att de ifrågavarande tvenne anslagens sammanförande till ett gemensamt

anslag för sjömans- och skeppsgossecorpsernas förseende med beklädnad

skall leda till väsentlig förenkling i afseende på medlens bokförande och

redovisning, har synts Riksdagen uppenbart, och den i statsrådsprotokollet

lemnade utredning af kostnaderna för denna beklädnad ådagalägger, att anslagssumman

ej kan anses för högt tilltagen; men då emellertid denna summa

är beräknad för corpsernas fulla nummerstyrka, samt vakanser till ej obetydligt

antal säkerligen ofta uppkomna, torde något öfverskridande af anslaget

ej böra förutsättas såsom beliöfligt. Riksdagen bar alltså Eders Kong!

Maj:ts förevarande nådiga framställning på det sätt bifallit, att reservationsanslaget

till beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt förslagsanslaget

till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna sammanförts

till ett förslagsanslag under titel ”beklädnad för sjömans- och skeppsgossecorpsernaoch

till belopp af högst 282,000 kronor.

Värnpligtiges öfningar.

11 :o. Under förutsättning af Riksdagens godkännande af de utaf

Eders Kongl. Maj:t föreslagna lagar om den allmänna värnpligten och om

den tid värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte, för bestridande af kostnaderna

för de värnpligtig^ under öfningstiden, å femte hufvudtiteln uppföra,

under rubriken flottans personal och sist bland anslagen under samma rubrik,

ett anslag under titeln: “Värnpligtiges öfningar“ af förslagsanslags natur

till belopp af 45,000 kronor.

Detta anslag har, på sätt Riksdagen i särskild underdånig skrifvelse

af den 12 i denna månad, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga propositioner

med förslag till lag angående den allmänna värnpligten m. m.,

anmält, icke blifvit af Riksdagen beviljadt.

Skeppsgosseskolan.

12:o. För beredande dels af tillgång till arfvode till ytterligare en

lärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona med 1,000 kronor, dels ock af

medel å detta, anslag för inöfvande af hornblåsare och trumslagare, 2,500

kronor, liar, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget till nämnda skola

blifvit med 3,500 kronor förhöjdt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

9

DurchmarschJcostnader.

13:o. I det härför afsedda anslag, 20,000 kronor, har Eders Kongl.

Majrt äskat förhöjning med 10,000 kronor; och är, med bifall till denna

nådiga framställning, anslaget till durchmarschkostnader till 30,000 kronor

förhöjdt.

Extra utgifter.

14:o. Riksdagen, som bifallit ofvan omförmälda förslag om förhöjning

i anslaget till skeppsgosseskolan med det för hornblåsares och trumslagares

inöfvande erforderliga belopp, 2,500 kronor, har jemväl, på sätt Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, i anslaget till “Extra utgifter», å hvilket medel för berörda

ändamål hittills anvisats, vidtagit nedsättning med motsvarande belopp, eller

från 15,000 till 12,500 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifråddningsanstaUerna.

15:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna uppförda

penningeanslag upptagits till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln

“Hyr- och båkmedeh'' beräknats, eller 1,000,000 kronor, och följaktligen

anslaget med inberäknande af deri ingående ränta utförts med 1,000,460

kronor, eller 200,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat

upptagna; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att de å inkomsttiteln »Fyr- och

båkmedel“ uppkommande öfverskott må få användas för de med berörda

anslag afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

16:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna

den vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för den 8 sistlidne

December fogade och jemväl härhos (Litt. C) bilagda stat för navigationsskolorna

i riket, med dervid fästadt vilkor, att föreståndare för navigationsskola

skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förBih.

till Riksd. Prot. 1877. 10 Sami 1 Afd. 1 Rand. 6 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

pligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Eders Kong! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i

densamma qvarstå; samt att för tillämpning af ifrågavarande stat det under

denna titel i riksstat upptagna belopp, 75,800 kronor, måtte höjas till 95,250

kronor.

Med bifall till hvad Eders Kong! Maj:t i förevarande hänseende äskat

och föreslagit, har anslaget till “Undervisningsanstalter för sjöfart14 blifvit

till 95,250 kronor förhöjdt.

Natt fisk-meteorolog ilska hyran.

17:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har Riksdagen, med godkännande af härhos (Eitt. D) bilagda stat för en

nautisk-meteorologisk byrå, för ändamålet uppfört ett anslag af 9,000 kronor.

18:o. Öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, deri

förändring icke förekommit, äro af Riksdagen upptagna till enahanda belopp,

som vid nästlidna års riksdag bestämdes; dock att anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. blifvit för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

med 200 kronor nedsatt.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra

anslag äro följande nådiga framställningar gjorda:

19:o. Till krigsfartiggs-materiel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit anvisande

af 2,000,000 kronor.

Ilos nästlidet års Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t till byggande af

krigsfartyg ett anslag af 2,400,000 kronor. Vid det den nådiga propositionen

bilagda statsrådsprotokollet fans fogadt ett af chefen för Sjöförsvarsdepartementet

den 10 December 1875 i underdånighet afgifvet memorial,

innefattande redogörelse för de hufvudgrunder, på Indika enligt hans åsigt

ett efter våra förhållanden och tillgångar lämpadt sjöförsvar borde hvila.

Dessa hufvudgrunder, hvilka tjenat till ledning vid beräknande af de anslagsbehof,

som då understäldes Riksdagens pröfning, afsågo, att flottans materiel

inom en tid af tolf år skulle kompletteras med 6 ramfartyg (å 4,000,000

kronor), 20 pansarbåtar (å 350,000 kronor), 4 minfartyg (å 580,000 kronor),

20 opansrade kanonbåtar (å 400,000 kronor) och 5 öfningsfartyg (å 1,700,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse A So 47. ] 1

kronor), förutom chefsfartyg och minbåtar m. m. Riksdagen, som ansåg,

att dess pröfning af do sjöförsvaret rörande ärenden under dåvarande förhållanden

ej bordo utsträckas utöfver den föreliggande statsreglcringen och

således icke afse annat än att, jemte vidtagande af åtgärder för personalens

hållande i tjenstduglighet, till byggande af krigsfartyg anvisa medel till belopp,

som, utan att egna sig för påbörjande af större och dyrbarare fartygscortcr,

kunde vara tillräckliga för fortsatt anskaffning af sådan sjökrigsmatericl,

hvars behöflighet och lämplighet för vårt land redan vunnit erkännande,

biföll endast i den mån Eders Kong], Maj:ts nådiga förslag, att ett

extra anslag åt 1,71)0,000 kronor för år 1877 anvisades till byggande af

sådana krigsfartyg, som kunde med denna anslagstillgång fullbordas, De

skål, Indika till stöd för detta Riksdagens beslut åberopades, qvarstå hufvudsakligen

oförändrade, och nu församlade Riksdag har derför ansett sig böra

vidhålla förra Riksdagens här ofvan angifna åsigter i afseende å bedömandet

af frågan om anskaffning af krigsfartygsmateriel.

Riksdagen, som alltså fortfarande anser större och dyrbarare fartygseerter,

än som kunna mod ett års anslag fullbordas, för närvarande icke böra

påbörjas, har till krigsfartygsmateriel anvisat för år 1878 ett extra anslag

af 1,000,000 kronor.

20:o. Enligt eu i statsrådsprotokollet intagen specifikation skulle de

kanoner, projektiler och lavetter, som, utöfver redan anskaffade eller bestälda,

enligt faststälda bestyckningsplaner erfordrades för flottans samtliga fartyg’

med inberäkning af de under byggnad varande samt till sjöbefästniugarne

vid Karlskrona, uppgå till en sammanräknad kostnad af 1,186,778 kronor;

och har, med hänvisande till detta behof, Eders Kong! Maj:t föreslagit, att

till artillerimateriel måtte för år 1878 anvisas ett extra anslag af 1,000,000

kronor.

Uti den af sist församlade revisorer afgifna berättelse angående statsverkets

tillstånd och förvaltning under år 1874 är anförd t, hurusom under

revisionsåret kontrakt för flottans räkning uppgjorts om leverans af 22

stycken 8,os och 9,24 doc-tums pansarbrytande bakladdningskanoner, konstruerade

enligt 1864 års franska modell. Af dessa kanoner voro ännu icke

några levererade, men tvenne ansåges blifva det under år 1870. Den franska

kanonkonstruktionen af 1864 hade dock i Frankrike redan länge varit

undanträngd af en nyare och bättre konstruktion, kallad 1870 års modell.

Kanoner af denna senare modell, hvilken skilde sig från den förstnämnda

hufvudsakligast genom ett större antal och mindre djupgående refflor, samt

projektilens förseende med koppargördel i stället för knappar, erhölle i jemförelse

med kanoner, konstruerade efter den äldre modellen af 1864, större

styrka och uthållighet samt betydligt ökad skottvid, träffsäkerhet och genomträngningsförmåga.

Då kanontillverkningen hos oss voro begränsad till vissa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 47.

dimensioner, hvarutöfver vi icke kunde gå, och det skulle medföra stora

uppoffringar att i utlandet upphandla så grafva kanoner, som der kunde tillverkas,

syntes det vara af synnerlig vigt, att de kanoncerter, vi förmådde

åstadkomma, blefve konstruerade efter den bästa och kraftigaste modellen,

särdeles när, såsom här vore fallet, den dermed något ökade kostnaden äfven

ersattes genom kanonernas långvariga tjenstbarhet. Den äldre kanon- och

projektil-modellen af 1864 hade också af danska och holländska regeringarne,

vid de af dem här i landet gjorda beställningar, redan blifvit utbytt emot

modellen af 1870, och inom vårt landtförsvar hade ändring i samma syfte

vidtagits; endast för flottan fortginge kanon- och projektiltillverkningen oförändrad.

På grund af hvad sålunda vore förhållandet, ansåge revisorerne ej

allenast att nya beställningar för flottan af pansarbrytande kanoner enligt

1864 års franska modell icke vidare borde ega rum, utan ock, att tillverkningen

af de redan bestälda, men ännu ej påbörjade kanonerna borde inställas,

och kontraktet rörande dem ändras i öfverensstämmelse med den nyare

och kraftigare modellen.

Förvaltningen af sjöärendena har i häröfver afgifvet utlåtande endast

anfört, att 1870 års franska modells egenskaper eller företräden år 1874

ingalunda kunde anses vara till fullo utrönta, hvarföre det då, enligt Förvaltningens

åsigt, varit mindre välbetänkt att vidtaga en genomgripande förändring

i don kort förut antagna modellen samt inhibera kontrakten om

kanonbeställningar enligt denna modell, hvarigenom man äfventyrade att

blifva i saknad af de för försvaret erforderliga kanoner, under afvaktan å

resultaten af försöken med den nya modellen.

Beträffande kanontillverkningen för landtförsvaret har utaf en af generalfälttygmästaren

afgifven promemoria inhemtats, att artillerikomitén 1878

års vår afgifvit det yttrande, att komitén ej tilltrodde sig “för närvarande44

kunna förorda, det försök med kanoner af 1870 års franska reffelsystem

anstäldes. Något ombyte af modell för landtartilleriets 8,os tums kanoner

(af 1864 års franska modell) hade icke heller egt rum, helst det ansetts olämpligt

att bestycka Fredriksborg (det enda ställe, der 8,os tums kanonerna hittills

blifvit uppstäda) med olika slags kanoner af samma kaliber, alldenstund för

kanoner af det ena systemet icke kunde begagnas projektiler tillhörande det

andra systemet. Beträffande åter landtartilleriets 9,24 tums kanon, hade år

1874 ritning å sådana kanoner blifvit faststäld enligt 1864 års franska modell,

sedan en dylik försökskanon först blifvit tillverkad och pröfvad under

flera skjutförsök, dels för utrönande af systemets hållbarhet och dels för finnande

af lämpligt krut för grafva kanoner. Då emellertid resultaten af åtskilliga

i utlandet utförda försök med pansarbrytande kanoner blifvit närmare

kända, hade Eders Kongl. Maj:t under den 5 Februari 1875, i öfverensstäm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 4:7.

ruelse med gencralfälttygmästarens hemställan, anbefalt, att å en af de kontraherade

9,24 tums kanonerna ändring skulle göras i afseende å bakladdningsmekanism

och reffelsystem, hvilken ändring genom utelemnande af ståltub

samt till en viss grad beträffande refifelsystemet skilde sig från 1870 års

franska modell. Dessa försök, hvilka endast omfattat hastighets- och tryckmätningar,

hade till följd af åtskilliga ogynsamma omständigheter, såsom försenad

tillverkning af stålband och vigtiga förändringars vidtagande å försökslavettaget,

blifvit synnerligen försenade, så att de först i December 1876

hunnit afslutas, och ehuru resultaten deraf utfallit tillfredsställande och i

följd deraf ritningar å den förändrade konstruktionen af 9,in tums kanoner

för landtartilleriet vore under utarbetning, ansåge emellertid generalfälttygmästaren

något pa erfarenhet inom landet grundadt omdöme om storleken

af detta kanonsystems företräde framför 1864 års franska modell ej kunna

afgifvas förr än fullständig försöksskjutning härstädes egt rum. Eu sammanställning

af do redan gjorda försöken utvisade emellertid, att man genom

lämpligt val åt krutsort samt genom förändringar i laddningsrummet och

laddningens storlek med deraf beroende laddningstäthet kunde inom ej obetydliga

gränser vid ifrågavarande olika kanonsystem modifiera förhållandet

mellan utgangshastigheter och gastryck. Med iakttagande häraf syntes de

utgangshastigheter, hvilka i kanoner af de båda olika systemen kunde bibringas

projektilerna, utan att gastrycken öfverstege det såsom lämpligt ansedda

maximum, ej komma att väsentligen skilja sig från hvarandra. Att

skottvidderna och genomträngningsförmågan då ej heller kunde för projektiler

åt samma form och storlek blifva väsentligen olika, kunde äfven med skäl

påstås. Beträffande kanonernas uthållighet, vore den hufvudsakligen beroende

af det maximitryck, för hvilket de utsattes och hvilkct man utan väsentlig

inverkan på utgångshastigheten kunde bestämma till samma storlek vid de

bada systemen. Angående slutligen träffsäkerheten, så ansåges den vid kanoner

med forceringssystemet (1870 års franska modell) blifva något större

ån vid kanoner med spelrumssystemet (1864 års franska modell), men på

de hittills anstälda försöken kunde något omdöme uti ifrågavarande hänseende

ej afgifvas.

Om än af hvad sålunda blifvit anförd t nöjaktigt förklaras, hvarföre

kanontillverkningen för flottans räkning ännu fortgår efter den äldre modellen,

synas dock de för handen varande förhållandena innebära tillräcklig anledning''

att ej för närvarande påskynda denna tillverkning, innan tillräcklig

utredning vunnits, hvilketdera kanonsystemet bör framför det andra föredragas.

Riksdagen, som derföre ansett det ifrågavarande anslaget böra inskränkas

till samma belopp, som för innevarande år är till kanoner och

projektiler beviljadt, har alltså Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga fram
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 47.

ställning på det sätt bifallit, att till artillerimateriel anvisats för år 1878

ett extra anslag af 500,000 kronor.

21:o. Till minväsendet bär Riksdagen på extra stat för år 1878 anvisat

det af Eders Kong]. Maj:t i sådant hänseende äskade belopp af 100,000

kronor.

22:o. Till en dockbyggnad vid galervarfvot i Stockholm beviljade Riksdagen

åren 1874 och 1875 tillsammans 500,000 kronor och anvisade deraf

på extra stat för år 1875 115,000 kronor. 1875 års Riksdag anvisade ytterligare

för år 1870 150,000 kronor och sistnämnda års Riksdag för 1877

135,000 kronor. För fortsättande och afslutandc af denna dockbyggnad har

Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande af återstoden utaf det beviljade beloppet,

eller 100,000 kronor, att under 1878 utgå; och har Riksdagen detta

anslagsbelopp beviljat.

23:o. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte

bevilja medel för följande byggnadsarbeten, nemligen till ändring och tillbyggnad

af östra mcujasinshuset ä Skeppsholmen till kasern 181,440 kronor

och till ny byggnad för skcppsgossc/nrättningen i Karlskrona 395,000 kronor,

hvaraf 133,000 kronor för år 1878 erfordrades, äfvensom till betäckande af

sålunda till nybyggnader för år 1878 erforderliga 314,440 kronor anvisa å

extra stat för samma år ..................................................... kronor 70,000: —

samt medgifva, att för ändamålet måtte få användas

ej mindre återstående behållningen å det vid

sistlidne riksdag ur riksstaten uteslutna anslag till båtsmäns

förseende med kojer och täcken, beräknad till ett

belopp af ............................................................................ “ 14,440: —

än äfven det belopp, hvilket, i följd af öfverflyttningen

till statsverket af gemenskapens vid flottan och

lotsverket pensionering, skulle af direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan

enligt nådiga brefvet den 24

November 1876 till statsverket öfverlemnas, eller .........

Kronor

230,000: —

314,440: —

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseenden föreslagit,

har Riksdagen på extra stat för år 1878 anvisat till fyllnad i utgifterna

för ifrågavarande byggnadsarbeten ett belopp af 70,000 kronor.

etc.

Riksdagen fra mhärd ar

Stockholm den 19 Maj 1877.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

15

Bil. Litt. A.

Stat för Sjöförsvars-departementets kansli- och kommandoexpeditioner.

Summa.

Kansli-expeditionen:

1 Expeditionschef................................................................ 7,000: _

1 Kanslisekreterare ............................................. 4,200: _

Arfvode till densamme för handläggande af en

del sådana göromål, som i andra stats-

departementsexpeditioner tillhör byråchef...... 1,000: — r, 9nn.

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göro- mål inom expeditionen................................................ 4,200: _

1 Vaktmästare....................................................................... 750; _

Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente...... 2,500: —

19,650

Kommando-expeditionen:

1 Expeditionschef (uppbär aflöning å annan stat) .............................

Tjenstgörande officerare i mån af behof (dito dito) .......................

_

_

1 Vaktmästare ............................................................

750

—

20,400

Öfvergångsstat :

1 Expeditionschef ............................................

7,000

1 Expeditionssekreterare, vakant; lönen uppbäres såsom arfvode afen

tills vidare förordnad Kanslisekreterare...............

4,500

1 Protokollssekreterare............................................

3,500

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom

expeditionen...................................................

4,200

2 Vaktmästare å 750 kronor ........................................

1,500

_

Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente.....................

1,300

—

-=

22,000

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt. B.

Stat för Marinförvaltningen, att tillämpas från och med år 1878.,

Tjenst-

Miss-

Militärafdelningen.

Lön.

görings-

pennin-

räknings-

pennin-

Summa.

gar.

gar.

Chef: 1 officer vid Kongl. flottan med

flaggmans- eller kommendörsgrad.....

Ingen! övaf delningen.

Chef: Öfverdirektören vid Mariningeniör-

staten ...............................................

—

—

—

—.

Ingeniörer .............................................

—

~

Civilafdel ningen.

Chefen...................................................

4,400

2,000

—

6,400

1 tjensteman af 2:a graden (kamererare)

1 d:o af l:a graden (kassör och

3,000

1,500

—

4,500

bokhållare) ....................................

2 d:o d:o (revisorer och bokhållare; nu

1 kammarförvandt och 1 bokhållare)

1,800

1,200

500

3,500

hvardera.............................................

1,800

1,200

—

6,000

(1 kammarskrifvare, indrages)...............

Kansliet.

1 tjensteman af 2:a graden (sekreterare,

tillika advokatfiskal iFörvaltningen och

vid Stockholms station).....................

3,000

1,500

—

4,500

1 d:o af l:a graden (notarie) ...............

1,800

1,200

—

3,000

|1 d:o d:0 (registrator och aktuarie).....

1,800

1,200

—

3,000

(1 kanslist, indrages) .............. -.........

Till vikariatsersättningar, renskrifning,

5,000

flitpenningar och tillfälliga biträden

-

1 förste vaktmästare ........................

800

300

_

1,100

2 vaktmästare, hvardera........................

500

300

—

| 1,600

Summa

—

''

—

38,600

Åtnjuta aflöning

å andra stater.

Efter 5 år kan

lönen liöjas med

600 kronor.

Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor och

efter 10 år med

ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan

lönen höjas med

100 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o å7.

17

Bil. Litt. C.

Stat för Navigationsskolorna i riket.

1 Inspektör.......................................................

2 Föreståndare, tillika öfverlärare vid navigationsafdeln., hvardera

D:o

6 Lärare

10 D:o

2

7

i3

2

11

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

vid navigationsafdelningen

vid d:o

vid maskinistafdeln.

vid d:o

vid d:o

vid d:o

vid d:o

skeppsbyggeri

d:o

för ång fartygsbefälh.- elever

för d:o

för inaskinist-elever.........

för undervisning i matematik

för d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d;o

Till undervisningsmateriel samt ersättning för handledning vid

elevernas inom skeppsbyggeriafdelningen praktiska öfningar

Till undervisnings meddelande åt lokomotivförare-elever vid navigationsskolorna

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ersättning

tills vidare med 100 kronor årligen till hvardera af

föreståndarne vid nämnda skolor för besväret med lokomotivförare-elevers

inskrifning, pröfning m. m.

Till instruments, kartors, böckers och möblers underhåll och

förökande, äfvensom till reparationer, ved, ljus m. m...........

Till ålderstillägg åt samtlige dertill berättigade öfverlärare och

lärare, förslagsvis....................................................

Till Kongl. Maj:ts disposition ..........................................

Past lön.

1,800;-

1,800-

Tjenst
görings
penningar.

1,200

700

Arfvoden

med flera

anslag.

1,000-

1,800-

1,500!

1,000-

800-

1,500-

l,800r

1,500''-

3,000-

1,300

1,800

9,450

Summa.

1,000

6,000

17,500

10,800

15,000

2,000

5,600}

4.500

3,600

1.500

3,000

1,300:-

1,800

9,450

11,750

450

Summa! 95,250 -

kronor och elZ 5df tl!r "pör LtZ ^ ^-»gspenningar, ka" efter 5 är höjas med 500

kronor och efter tio år med ytterligare 250 kronor; dock att denna''förhöjningför kan arfvodet h?iaa efter 5 år med 250

med 500 kronor. Tiden för tillträde af ålderstillägg räknas från och med k^ndev-Lt näst eftefdef^^ utgå,- hvardera gången

tjenstaldern blifvit uppnådd. .....6 nasfc efter un^er hvilket den stadgade

Bih. till Eiksd. Prot. 1877. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 6 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt. D.

Stat för Nautisk-meteorologiska byrån.

Lön åt föreståndaren 4,000 kronor jemte 1,000 kronor tjenst
göringspenningar.

......................kronor 5,000.

med förmån derjemte för honom att, efter Kongl. Maj:ts pröfning,

komma i åtnjutande af ålderstillägg till lönen efter

fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret

näst efter det han blifvit till tjensten utnämnd, af 500

kronor och efter tio års tjenstgöring af ytterligare 500

kronor.

Till arfvoden åt ombud, premier, gratifikationer, ljus, ved

och skrifmaterialier m. fl. behof vid byrån........ „ 4,000.

Tillsammans kronor 9,000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, R:o 47.

19

Bil, Litt. E.

Riksstatens Femte Hufvudtitel.

Sj öförs vars-departementet.

Departementet och öfverstyrelsen.

Departementschefen.....................................................

Departementets kansli-expedition j sammanföras unDepartementets

kommando-expedition/ der titel:

Departementets kansli- och kommando-expeditioner

Förvaltningen af sjöärendena uppföres under förändrad

rubrik:

Marinförvaltningen:

Nuvarande- anslag för Förvaltningen af sjöärendena.

.........................................28,400: —-

Tillkommer i följd af verkets ombildning

och lönereglering.

10,200:

Sgr

Flottans personal.

Aflöning för flottans corpser och stater...........................

Ålderstillägg, förslagsanslag:

Nuvarande anslags belopp........................ 21,650: _

Tillkommer förhöjning i följd af Förvaltningens

af sjöärendena ombildning ...... 3,350: —

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar,

reservationsanslag

Beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och samman_föras

handtverkskompanierna; förslagsanslag, uncler titel:

högst

Transport

Penningar.

Kronor.

15,000

19,800

38,600

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag.

Kronor.

73,400

—I —— |— 38,600

1,201,484— —

25,000

Summa.

ö. Kronor. I ö.

15,000

19,800

73,4001-

1,201,484

25,000

1,299,884-

Hl,299,884-J

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens un derå. Skrifvelse, N:o 47.

Indelt ränta

och ersättning

Penningar.

för indragna

Summa.

räntor.

FörsIn f/sans 1 ag.

\

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

-

Transport

Beklädnad för sjömans- och skeppsgosse-corpserna, för- slagsanslag, högst:

Nuvarande anslag tillhopa .................. 227,200: —

Tillkommer förhöjning ........................ 54,800: —

1,299,884

1,299,844

282,000

—

—

—

282,000

—

Natura underhåll, förslagsanslag...................................

452,450

—

—

—

452,450

—

Båtsmansindelningen .....................................................

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län

24,000

81,053

98

81,053

24,000

98

anslagna räntor, förslagsanslag....................................

—

—

—

—

Sgr

1,984,934

—

81,053,98 2,065,987

98

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag...

1,078,800

—

—

—

1,078,800

—

Sgr

1,078,800

—

—

1,078,800

—

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag..............................

Undervisningsverken:

550,000

—

—

—

550,000

—

Sjökrigsskolan: Oförändradt enligt 1877

års riksstat............................................. 31,040: —

Skeppsgosseskolan: Nuvarande

anslag.................................... 5,280: —

Tillkommer: Arfvode för en lä-

rare 1,000 kronor och för Kl- öf vande af hornblåsare och

trumslagare 2,500.................. 3,500: — 8,780: _

39,820

39,820

| För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, re-

servationsanslag............................................................

60,000

—

—

60,000

—

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut- ländsk tjenst eller kommendering utrikes ..................

Durchmarsch-kostnader, reservationsanslag:

15,000

—

——

—

15,000

—

Nuvarande anslags belopp ........................ 20,000: —

Tillkommer förhöjning .............................. 10,000: —

30,000

30,000

För sjukvård ..................................................................

39,000

—

—

—

39,000

För diverse behof............................................................

19,175

—

—

—

19,175

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........

15,000

—

—

—

15,000

Transport

3,905,129,98

81,053

—

3,986,182 98

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslaq:

-Nuvarande anslag .................................. 35 807- 02

Afgår för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

........................................... 200- _

Extra utgifter:

Nuvarande anslag ................................ 25 000- _

Af gar: De från detta anslag hittills anvisade

medel för inöfvande af hornblåsare

och trumslagare........................ 2,500: _

Penningar.

Kronor.

3,905,129

35,607

02

Sgr

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

reservationsanslag :

Penningar: Nuvarande anslag 800,000: —

Tillkommer: förhöjning för

uppnående af enahanda belopp,

hvartill inkomsttiteln

“Fyr- och båkmedel11 blifvit

beräknad, eller.................. 200,000: — 1,000,000: —

Indelt ränta och ersättning för indragna

räntor, oförändradt enligt 1877 års

riksstat............................................ 40q._

Undervisningsanstalter för sjöfart:

Nuvarande anslag................................ 75 gop._

Tillkommer i följd af ny stat iför navigationsskolorna

i riket..................... 19,450: —

Nautisk-meteorologiska byrån (nytt) ..............................

12,500|—

816,10202; —

1,000,000

95,250

9,000

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

Kronor.

l

Kronor.

Ö.

81,053

98

3,986,182

98

*

—

35,607

02

12,500

816,102102

Sgr [1,104,250

460 — 1,000,460

95,250

9,000

460|—

Summa

[5,057,486|02| 81,513|98|5,139,000;

1,104,7101—

Bill. till Rilcsd. Frot. 1877. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 6 Höft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt. F

Extra ordinarie anslag under riksstatens Femte Hufvudtitel.

1

Kronor.

öre.

För tillämpning af den nya lönestaten för departementets kansli-

2,200

och kommando-expeditioner..................................................

j Till krigsfartygs-materiel..............................................................

1,000,000

—

Till artillerimateriel....................................................................

500,000

—

j Till minväsendet ...........................................................................

100,000

i

1 Till fortsättande och afslutning af dockbyggnaden vid galer-

varf vet i Stockholm ...............................................................

100,000

Till diverse byggnadsarbeten i Stockholm och Karlskrona (fyll-

i

70,000

1 —

Summa

| 1,772,200

1 —

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 18

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.