Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af ISIG års riksdag.

1877-03-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:5, Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af ISIG års riksdag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.

N:0 5.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Mars 1877.

_ _ — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående

Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som

förflutit sedan början af ISIG års riksdag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 ock Memorial N:o 25.)

Efter erhållen del af Riksdagens sistlidna år församlade Revisorers

berättelse om den samma år verkstälda granskning af Riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning har Riksdagen tagit under öfvervägande de omständigheter

och förhållanden, Indika föranledt särskilda yttranden eller framställningar

af Revisorerna; och har Riksdagen med anledning af hvad Revisorerna

rörande sagda förvaltning erinrat och föreslagit, fattat följande beslut:

1 :o) Angående suppleanter för Fullmäktige.

Efter en redogörelse för de i Riksgäldskontorets nu gällande^reglemente

befintliga stadganden angående dels det för beslutmessighet bestämda antal

fullmäktige och dels suppleants inkallande, hafva Revisorerna förmält, hurusom

det synts dem lämpligt att för den tid fullmäktig åstundade vara borta

från staden suppleant i hans ställe inkallades. Förutom den fördelen, et

dylikt stadgande skulle medföra, att för besluts fattande erforderligt antal

fullmäktige alltid komme att vid sammankomst vara tillstädes, bereddes för

suppleant, genom dess deltagande i ärendenas behandling, lättare tillfälle åt

sätta sig in i detsamma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.

I sammanhang härmed hafva Revisorerna framhållit, att det skulle

vara ej mindre för fullmäktige än för suppleanter mera tillfredsställande, om

föreskrift, som nu saknades, blefve meddelad angående beloppet af den

ersättning, som tillkomme suppleant för den tid, han varit i tjenstgöring.

På grund häraf hafva Revisorerna hemstält, att lämpliga stadganden

i berörda hänseenden måtte varda införda i det nya reglemente, som af

Riksdagen komrne att för Riksgäldskontoret fastställas.

Efter tagen del af hvad Fullmäktige i sitt utlåtande beträffande denna

fråga anfört, har Riksdagen, lika med Fullmäktige, funnit de nu gällande

stadganden i afseende på suppleants inkallande vara att föredraga framför

den. af Revisorerna föreslagna föreskrift. Ej heller i afseende å den af

Revisorerna väckta frågan om ersättning åt suppleant har Riksdagen funnit

skäl godkänna deras förslag. Det torde knappt vara möjligt att i detta

hänseende meddela någon bestämmelse, som i hvarje fall blefve med rättvisa

och billighet förenlig, enär af lätt insedda skäl hvarken den tid, för hvilken

suppleant varit till tjenstgöring inkallad, eller ens det antal sammanträden,

han bevistat, kunna anses utgöra en mätare å det arbete, som af honom

påkallats,. eller städse motsvara någon viss andel af fullmäktigsarfvodet, som

bestämts i ett för allt för hela året, utan hänsyn dertill att under detsamma

göromålen måste vara synnerligen ojeinnt fördelade och således upptaga än

meta och än mindre tid. Något behof af en bestämmelse i ifrågavarande

afseende har, så vidt Riksdagen känner, cj heller visat sig.

Till följd häraf har Riksdagen funnit Revisorernas ifrågavarande framställning

ej böra till någon åtgärd föranleda.

2:o) Angående uthyrning aj lägenheter i Riksdagens hus.

1876 års Revisorer hafva ånyo dragit under Riksdagens pröfning en

af 1875 års Revisorer väckt, men af 1876 års Riksdag utan afseende lemnad

framställning angående uthyrning af några lägenheter i Riksdagens hus,

hvilken uthyrning af Revisorerna ansetts olämplig.

Riksdagen har ej funnit något skäl att i denna mindre vigtiga fråga

ingripa i Fullmäktiges förvaltning af riksdagshuset samt frångå sitt i samma

ämne under sistlidna ar* fattade beslut och har alltså lemnat Revisorernas

ifrågavarande framställning utan afseende.

3:o) Angående beredande eif ökadt utrymme för Riksdagens bibliotek.

I sin berättelse hafva Revisorerna andragit, att genom det år 187 5

af Riksdagen till mera än dubbla beloppet mot förut ökade anslaget till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.

biblioteket och genom det utbyte af handlingar, som numera egde ruin med

representationerna i 10 af Europas länder, vore det otvifvelaktigt, att det

obetydliga utrymme, som för närvarande funnes i biblioteket, inom en mycket

kort tid skulle blifva upptaget. För beredande af det ökade utrymme,

som sålunda vore af behofvet påkalladt, har ingen lokal synts Revisorerna

lämpligare, än den åt bibliotekarien nu upplåtna, såsom liggande bredvid

och genom två dörrar stående i samband med bibliotekslokalen.

Ö Då Revisorerna till fullo delade den af Stats-Utskottet i en skrifvelse

till Fullmäktige af den 12 Maj sistlidna ar uttalade åsigt, att det \oie en

fördel för Riksdagen, att bibliotekarien vore boende i riksdagshuset, och

således att bostad borde honom der beredas; då vidare ingen annan passande

lägenhet till bostad åt bibliotekarien inom nämnda hus torde finnas

att tillgå än den, som vore upplåten åt vice värden; då denne enligt tjenstgöringsordningens

45 § åliggande göromål icke syntes vara af större eller

vidsträcktare beskaffenhet, än att de kunde fullgöras af den, som innehade

bibliotekariebefattningen, och då slutligen de egenskaper, som för berörda

göromåls bestridande erfordrades, måste förutsättas vara till finnandes hos

den som vore bibliotekarie, så hafva Revisorerna icke tvekat att föi sin del

uttala, det vice värdskapet för Riksdagens hus borde förenas med bibliotekariebefattningen,

hvarigenom, för beredande af ökadt utrymme för biblioteket,

hvarken någon ny bostad behöfde inredas eller någon hyresersättning

ifrågakomma, _ . . . . „

I sammanhang med handläggningen af revisionsberättelsen i ltiaga
varande

del, har Riksdagen till behandling förehaft en inom Andra Kammaren

väckt motion, deruti, med upptagande af Revisorernas ofvan omförmälda

yttrande, hemstälts, att bibliotekarie- och vicevärds-befattningarne i

riksdagshuset skulle sammanslås och förenas i en persons hand och att

denne finge till bostad begagna den af nuvarande vice värden innehafvande

våning i Riksdagens hus, samt att de af bibliotekarien nu begagnade rum

skulle användas till bibliotekets utvidgning.

Genom det beslut, Fullmäktige enligt Riksdagen delgifvet protokoll

den 12 Oktober 1876 fattat, har det ökade utrymme, som kan för riksdagsbiblioteket

erfordras, blifvit biblioteket beredt, på ett sätt, som, sa vidt

Riksdagen kan finna, icke är förenadt med någon olägenhet.

Ur denna synpunkt har således Riksdagen ansett något skäl ej föiefinnas

att bifalla den i Revisorernas berättelse och ifrågavarande motion

gjorda framställning. .

Beträffande åter frågan i och för sig om förening i en persons hand

af vicevärdsbefattningen i Riksdagens hus och biblioteksföreståndarebefattningen,

har det synts Riksdagen, att afgörandet åt denna fråga maste vala

i hög grad beroende derpå, att en person, lämplig att bekläda dessa båda,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 5. 9

sins emellan ganska olikartade befattningar kan vara att tillgå. Riksdagen

, dTm’ atf ™lmäkti§''e> Under hvilka befattningar Ma

visserligen icke lära underlåta att hopslå desamma, om och när mLn förfor

det allmänna skulle af en sådan hopslagning beredas.

Deremot har Riksdagen ansett sig ej böra i en i sio- sjelf ganska

underordnad förvaltningsfråga, hvars lösning enligt sakens natur måste va a

personhga förhållanden beroende, fatta ett beslut, som må hända ej

lämpligen utan dröjsmål late sig verkställa. Ej heller har Riksdao-en lem''

nät oanmärkt ^att af den ifrågasatta förening^ i eu person?hand Tf om-''

ormalda befattningar ingalunda såsom ovilkorlig slutsats följer att såsom i

omformalda motion föreslås, den af nuvarande0 vice värden i ’rik dagshuse

innehafvande lägenhet skulle upplåtas åt den person, som komma a tbe

strida begge befattnmgarne. Om nemligen eu sådan förening komme att

ega ruin pa det sättet, att begge bofattningarne blefve åt biblioteksförestån

daren uppdragna, erfordrades naturligtvis för hans lämplighet att dessa be

fattningar bestrida ingalunda, att åt honom anvisades e r annan best d utan

liåll s 11* T älliU1?e .“sföreståndaren utan olägenhet bita"

c yd den för närvarande åt honom upplåtna, invid biblioteket och så

edes särdeles lamphgt belägna bostad samt ofvan berörda, nu åt vice vären

upplatna lägenhet ställas till Riksdagens disposition.

Da det ökade utrymme, som kan för riksdagsbiblioteket erfordras nu

bhfvit detsamma beredt och eu hopslagning af vice värds- och bibliotek?

forestandarebefa trnngarne således ej af donna orsak är behöflig, samt Riksdagen

i allt fall af ofvan antydda skäl ansett ett beslut om en sådan honeJ

lämpligen höra af Riksdagen fattas, har Riksdagen funnit ReDsorernas

ifrågavarande framställning samt ofvan om förmälda mntdn • cnågon

vidare åtgärd ihralda " 8J *»

4:0) Angående utlåning af liqmdatmns- och amortimmenlsfandemm

kontanta behållning ar.

.. Jld granskningen af fåne- och säkerhetshandlingarne för de till

ÄÄ ä uS1 Sfr** \ia haf™R™-

fktteTT eu" bola“ Wf'' oeh“Semna"dt "LtTkeÄf

af reglomonto, som afhandlade fruktbål■görande

,,,,1: kontanta tillgångar, icke uppräknar aktier Hand do värde

handling»!, hvilka Ange såsom säkerhet vid utlåning mottagas och att enligt

JM. M m,ä. Prat 1877 10 Sand. 1 Afl l Bali. 1 JB,t ’ f

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.

Revisorernas uppfattning, stadgandet i berörde paragraf^vore gällande för

utlåning af alla Riksgäldskontorets kontanta tillgångar, således, äfven af de

behållningar, som kunde förefinnas å liqvidations- och amorteringsfonderna.

Men vid det förhållande att, efter hvad Revisorerna erfarit, Fullmäktige för

sitt förfarande skulle velat hemta stöd af det uti flera för Riksgäld.skontoret

utfärdade reglementen förekommande stadgande, att de till liqvidations- och

amorteringsfonderna influtna medel borde, sa vidt ske kunde och de för

fonderade lånen föreskrifna amorterings- och ränteliqvider medgåfve, städse

göras fruktbärande på det sätt, Fullmäktige ansåge mest ändamålsenligt och

med statens säkerhet förenligt, hafva Revisorerna, med hemtadt stöd jemväl

af sista paragrafen i det år 1875 och flera föregående, äfvensom innevarande

år utfärdade reglemente, så lydande: “några tillförene meddelade och mot

det nu utfärdade reglementet stridande stadgande» angående Riksgäldskontorets

förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas

och tillämpad, trott sig böra förhållandet för Riksdagen anmäla, med

hemställan, det Riksdagen vid utfärdande af nytt reglemente^ för Riksgäldskontor

måtte meddela den bestämmande föreskrift, som ansåges erforderlig.

Hvad Fullmäktige i sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande

beträffande denna fråga andragit, har Riksdagen tagit under öfvervägande

och funnit dermed vara till fullo ådagalagdt, att det ifragavaiande, ej från

Riksgäldskontorets, utan från de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder

utbetalta lånets beviljande icke varit mot gällande stadganden

stridande; på grund hvaraf Riksdagen beslutat, att Revisorernas ifrågavarande

framställning, så vidt den med granskningen af Riksgäldskontorets

förvaltning eger sammanhang, icke skulle till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

5;o) Angående ett forändradt sätt för förande af ombudsmannens diarium.

Yid granskningen af det diarium, som det enligt gällande tjenstgcringsordning

åligger ombudsmannen att föra öfver alla för någon åtgärds vidtagande

till honom öfverlemnade handlingar, hafva Revisorerna funnit, att

de föreskrifna diariianteckningarne blifvit år från år fortsatta i. samma bok.

Som det, med afseende å den årliga granskningen af detta diarium,, synts

Revisorerna vara särdeles lämpligt och ändamålsenligt, att ett nytt diarium

för hvarje år upplades och dit öfverfördes alla de ärenden, som från föregående

år funnes oafgjorda, hafva Revisorerna härpå fästat Fullmäktiges

uppmärksamhet. . .

Som genom det beslut, Fullmäktige, enligt det öfver, revisionsberättelsen

afgifna utlåtandet, i ifrågavarande afseende fattat, Revisorernas syftemål

blifvit till fullo uppnådt, har Riksdagen härvid låtit bero.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens undercl. Skrifvelse, N:o 6.

11

6:o. Angående ansvarsfrihet för Riksgälds-kontorets styrelse.

Då Riksdagen funnit Fullmäktige hafva med nit och omsorg uppfylt

sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt Fullmäktige full

ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras

protokoll från den 21 Januari 1876 till och med den 20 Januari 1877.

Stockholm den 7 Mars 1877.

N.O 6.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Mars 1877.

— — — — Andra Kammaren den 10 — 1—

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående ändring af 2 kap.

2 § Strafflagen.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva framställningar gjorts om ändring i nu gällande

stadganden angående sättet för dödsstraffs verkställande; och har Riksdagen

ansett den offentlighet, hvarunder detta hittills skett, icke vidare vara lämplig

eller behöflig.

För den lifdömde försvåras straffets undergående genom åsynen af den

folkhop, som vanligen samlas för att bevittna en afrättning, och den råa nyfikenhet,

som säkerligen leder flertalet af dem, hvilka infinna sig vid dylika

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.