Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljande af låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren.

1877-05-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:57, Skrifvelse, angående beviljande af låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

o 57.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1877.

» » » » Andra Kammaren den 17 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljande af låneunderstöd

för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64 och Memorial N:o 76.)

S. A. K.

Uti nådig proposition af den 16 sistlidne Februari har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att för sänkning och reglering af vattenhöjden

i sjöarne Hjelmaren och Qvismaren samt utförande af dermed sammanhängande

arbeten, enligt faststäld plan, bevilja Hjelmarens och Qvismarens

sjösänkningsbolag ett lån af 2,000,000 kronor.

Riksdagen, som ansett, att bedömandet så väl i tekniskt afseende af

de verkningar, hvilka må kunna af sjösänkningsföretagets utförande uppkomma,

som ock i rättsligt af de frågor, hvilka böra i sammanhang dermed

lösas, måste bero på vederbörande ansvariga embetsmyndigheter,

har af de Riksdagen delgifna handlingarne inhemta!, att i fråga om inflytandet

på Mälarens flöden af Hjelmarens sänkning undersökningsförrättaren,

Ofverstelöjtnanten A. Grafström, som upprättat det af Eders

Kongl. Maj:t faststälda förslaget till sänkningens utförande, dels i ett till

drätselnämnden i Stockholm på anmodan afgifvet yttrande, och dels i

ett utaf Styrelsen för Allmänna väg- och vattenbyggnader från honom infordradt

utlåtande på anförda skäl förklarat, i det förra, »att Hjelmarens

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

föreslagna sänkning icke kommer att orsaka någon tillökning i Mälarens

flodhöjder utöfver dess nuvarande», och i det senare, »att Hjelmarens och

Qvismarens sänkning icke inverkar till ökande af sjön Mälarens flodhöjder»;

och Styrelsen för Allmänna väg- och vattenbyggnader har i infordradt

underdånigt utlåtande öfver Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Södermanlands, Vestmanlands, Upsala och Stockholms län, efter

Mälare-strandegarnes hörande, afgifna yttrande förklarat föreställningen,

att Mälarens flöden efter Hjelmarens sänkning tidtals skulle blifva större

än förut, för ett misstag samt förmält sig dela den af Öfverstelöjtnanten

Grafström i denna fråga uttalade, ofvan angifna åsigt.

I rättsligt hänseende förekommer, att Eders Kongl. Maj:t redan förklarat

hinder från det allmännas sida icke möta för sänkningens verkställande

uppå stadgade vilkor och föreskrifvet sätt, samt att alla, enskild

rätt berörande tvistefrågor, så vidt de kunnat utgöra laga hinder

för sjösänkningen, blifvit i en af Eders Kongl. Maj:t slutligen afdömd

rättegång afgjorda. I öfrigt har det synts Riksdagen vara tydligt, att

det begärda låneunderstödets beviljande ej i någon mån hindrar framställande

och genomdrifvande af de rättsanspråk, hvilka lagligen kunna

mot sjösänkningsbolaget göras gällande. Det är i vissheten härom, och

i betraktande deraf att, Riksdagens beslut i denna fråga icke kan inverka

på enskild rätt eller i någon mån fritaga bolaget från det lagligen bolaget

åliggande ansvar för följderna af dess företag, som Eders Kongl.

Maj:ts ifrågavarande framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

I fråga om sättet för lånets utgående har Riksdagen, då befattningen

med alla vattenaftappningslånens utbetalning och förvaltande tillhör Statskontoret,

funnit skäl ej vara för handen att särskildt för detta lån, som

endast till beloppet, men ej till sin natur skiljer sig från de öfriga, göra

någon undantagsbestämmelse, i synnerhet som sättet för återbetalningen,

sedan lånet blifvit, enligt Kongl. kungörelsen den 13 Juni 1845, på de

betalningsskyldige hemmanen fördeladt och den på hvarje hemman belöpande

andel af annuiteterna till beloppet bestämts, att i sammanhang

med de till Statskontoret ingående kronoutskylderna uppbäras, just betingar

annuiteternas inbetalning till Statskontoret.

Denna .statsutgift har Riksdagen derjemte ansett så mycket hellre

kunna på Statskontoret anvisas, som statens nuvarande ställning gör det

möjligt att utan upplåning af de derför behöfliga medel bestrida åtminstone

den andel deraf, som bör under nästa år utgå och således skolat

nu, vid uppgörandet af statsregleringen för år 1878, tagas i betraktande.

I Eders Kongl. Maj:ts förslag till 1878 års riksstat äro bland tillgångar

och inkomster uppförda ej mindre än 8,000,000 kronor, utgörande be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

hållning från ett föregående års statsreglering, och till den del af ifrågavarande

låneunderstöd, som skall under år 1878 utgå, har ett motsvarande

belopp af berörda behållning synts Riksdagen lämpligen kunna

tagas i anspråk.

Riksdagen har alltså, för sänkning och reglering af vattenhöjden i

sjöarne Hjelmaren och Qvismaren och utförande af dermed sammanhängande

arbeten enligt faststäld plan, beviljat Hjelmarens och Qvismarens

sjösänkningsbolag ett lån å två millioner kronor, att från Statskontoret

utgå med 600,000 kronor under år 1878, 300,000 kronor under hvarje

af åren 1879, 1880, 1881 och 1882, och 200,000 kronor under år 1883,

under vilkor: att å hvarje lyftadt belopp af lånet årligen till slutet af

år 1887 till nämnda kontor erläggas fem procent ränta från lyftningsdagen;

att för tiden från och med år 1888 årligen till samma kontor

erläggas 8 procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres

efter fem för hundra af det obetalda kapitalbeloppet och det öfriga

utgör afbetalning derå, samt att i öfrigt de allmänna stadgande!! och bestämmelser,

som äro af Riksdagen meddelade i fråga om låneunderstöd

för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse jemväl för nu omförmälda lånebidrag.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar etc.

Stockholm den 17 Maj 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.