Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående bestämmande af en viss orts lokaltid såsom den för landet lagligt gällande borgerliga tiden.

1877-05-19 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:60, Skrifvelse, angående bestämmande af en viss orts lokaltid såsom den för landet lagligt gällande borgerliga tiden.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

17

IV:o 60.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1877.

” ” » » Andra Kammaren den 19 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående bestämmande af en

viss orts lokaltid såsom den för landet lagligt gällande

borgerliga tiden.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11 och

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 29.)

S. A. K.

Uti ett hos Riksdagen väckt förslag har framhållits ändamålsenligheten.

af att för Sverige eller större delen deraf bestämma eu viss orts

lokaltid såsom den för landet lagligt gällande borgerliga tiden, att tjena

till efterrättelse såväl vid domstolar och embetsverk, som vid jernvägsoch

telegrafstationer; till stöd för hvilket förslag är vordet anfördt,

att, enär inom vårt land de flesta orters, sins emellan ofta olika

lokal- och fatalietider vanligen icke sammanfölle med deras jernvägseller

telegraftider, det under nuvarande förhållanden efta vore ganska

vanskligt att vid olika tillfällen och på skilda platser skaffa sig kännedom

om den i hvarje särskildt fall gällande tid, af hvilken omständighet

icke få olägenheter i det dagliga lifvet uppstode;

att, då Sverige likasom England hade ringa utsträckning i öster och

vester, och sålunda den verkliga tidsskilnaden mellan de olika orterna

i vårt land ej lade hinder i vägen, den i England vunna erfarenheten

Bill. till Riksd. Prof. 1811. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

jg Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o bO.

om de stora fördelarne af der nu allmänt antagen gemensam borgerlig,

femvägs- och telegraftid borde mana till efterföljd, helst man numera i

nämnda land skulle anse det som en ren olycka. for affarslifvet, om mai

nödo-ades återgå till den förra lokala tidsberäknmgen;

”att derest man hos oss inskränkte åtgärden till landet vester om

Umeås longitud, den största verkliga tidsskilnaden från en midt emellan

nämnda stad och Strömstad vald orts lokaltid, äfven pa längst i östei

eller vester från densamma belägna platser, föga öfverstege en fjerdedels

timme och ingenstädes uppginge till 21 tidsmmuter, hvadan tidsjemkningen

vore utan synnerlig praktisk olägenhet i jemförelse med for
dela™tt’

gagnet af en dylik normaltid vore i ögonen fallande ej minst

för affärsmän och för hvarje resande, som å bestämd tid hade att infinna

sio- vid sammanträde å främmande ort, eller vid jernvägs- angbats-ellei

telegrafstationer; då enhvar, försedd med ett någorlunda pålitligt ui,

skulle, genom den föreslagna förändringen, hvarhelst han inom landet

befunne" sig, kunna undgå den stundom allvarsamma olägenheten att

misstaga sig om den för hvarje särskilt fall å de olika orterna gällande

men nu endast genom beräkning bestämbara tiden;

^ ’ samt att eu ändring i den retning förslaget angifver, vore till den

oråd enkel och lätt att genomföra, att hvarken nya tidmatare, ieau

'' tionstabeller, benämningar eller ens hufvudbry för allmänheten derför

fordradeSan ^ bestämmande af en gemensam medel- eller s. k. normaltid

för ''vårt land är icke ny. Den har redan förut med anledning af

Stockholms stadsfullmäktiges den 1 Oktober 1864 afgifna yttiande i flaga

om ordnandet af snälltågen mellan Stockholm, G oteborg och ila no

hvari bland annat föreslås, att jernvägstiden borde bestämmas ettei

Stockholms meridian, genom Öfverståthållare-emDetets uiKlerdamga me

morial den 22 Oktober samma år vant understald Eders Kongl. Maj.ts

profning i hvilket memorial yttras: »Frågan om jernvägstiden egen

ganska ”väsentligt inflytande på våra borgerliga förhållanden, ty i samma

man jernvägarne utsträckas och mera af allmänheten-begagnas, i samma

mån torde jernvägstiden komma att undantränga den borgerliga tiden.

Anses eu enda jernvägstid alldeles nödvändig, synes den åtminstone hora

bestämmas efter'' den borgerliga tid som för hela riket bast lampar sig

till medeltid». Sedan Vetenskapsakademien i afgifvet utlåtande, dels

förklarat sig icke anse några väsentliga olägenheter vara forbundna niet

införandet af en gemensam borgerlig tid, åtminstone inom landets södra

och mellersta delar, den senare räknad intill de nordliga - gran serna af

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, Nio 60.

Jemtlands och Vesternorrlands län, dels ansett den lämpligaste meridianen

för denna gemensamma borgerliga tid vara den, som ligger på 3 graders

eller 12 tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observator^ meridian,

och Styrelsen för statens jern vägs traf! k, som jemväl yttrat sig i

ämnet, framstäf den mening, att, ehuru det för jernvägstrafiken på det

hela vore likgiltigt, hvilken orts lokaltid blefve såsom normaltid för jernvägstrafiken

antagen, likväl, ur synpunkten af samtliga trafikerandes gemensamma

bästa, den af Vetenskapsakademien förordade medeltid syntes

vara den lämpligaste, fann likväl Eders Kongl. Maj:t att, då förskjutningarna

af de naturliga dagstiderna syntes för vissa delar af riket'' blifva

för störa,, skäl icke förefunnes att förordna om åtgärd i syfte att införa

gemensam borgerlig tid, och att således anledning icke vore för handen

att vidtaga någon ändring i den s. k. jernvägstiden.

Da, imellertid, genom den under de sista sex åren så betydligt ökade

utsträckningen af landets telegraf- och jernvägsnät, och den dermed

ökade samfärdseln, flertalet af de skål, som för den ifrågasatta åtgärden

anförts, synes hafva vunnit i st}7rka, har Riksdagen ansett den omständighet,

att frågan i ett tidigare skede och ur synpunkt af blott jernvägstidens

omreglering, blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvad, ej böra utgöra

hinder för att nu hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes taga denna fråga i nådigt öfvervägande; helst numera och

just under de sedan dess förflutna åren en betydligt ökad erfarenhet rörande

skälen för och emot den ifrågasatta ändringen vunnits i länder,

der den yttersta tidsförskjutningen är större än som uti vårt land behöfde

ifrågakomma. Riksdagen kan ej heller annat än dela den i samtliga

ofvan åberopade utlåtanden uttalade åsigt, att genom en dylik

ändring för den mer och mer ökade samfärdseln väsentligt gagn stode

att vinna. Bland Europas länder torde derjemte, förutom England, intet

land lättare än Sverige med sin hufvu< 1 sträckning i norr och söder kunna

tillegna sig fördelarne deraf.

Visserligen skulle delar af de två nordligaste länen komma att falla

utom den af Vetenskapsakademien föreslagna östliga gränsen för gemensam

medeltid; men för dessa på hög breddgrad belägna föga befolkade

och med få kommunikationsanstalter försedda delar af landet, torde det

fortsatta begagnandet af lokaltid ej medföra på långt när samma olägenheter,

som för landets sjRligare och mera tätt befolkade delar.

Genom stats-, jernvägs- och enskilda telegrafledningar står flertalet

större platser inom landet redan i telegrafisk förbindelse med Stockholms

observatorium, och lära statens telegraf- och jernvägsur, enligt

uppgift, redan nu genom meddelad Stockholms-, Malmö- eller Göteborgs
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

tid justeras. Den ifrågasatta ändringen kan sålunda, derest den befinnes

lämplig, utan nämnvärd olägenhet eller kostnad åvägabringas, hvarvid

likväl, i afseende å den närmare bestämmelsen angående inom landet

lagligen gällande s. k. fatalietid, en annan form än ensamt den af eu

från Kongl. Maj:t utgående befallning torde vara erforderlig.

Med anledning af hvad ofvan blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t taga under ompröfning,

huruvida det skulle befinnas ändamålsenligt att för Sverige eller

större delen deraf eu viss orts. lokaltid blefve gemensam jernvägs-, telegraf-

och lagligt gällande borgerlig tid, samt att, om detta finnes vara

förhållandet, vidtaga de åtgärder, deraf kunna föranledas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 Maj 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.