Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj-ds nådiga proposition angående bergverkstiondens upphörande.

1877-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1877:76, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj-ds nådiga proposition angående bergverkstiondens upphörande.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.

:%:o 76.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1877.

» » » » Andra Kammaren den 21 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj-ds

nådiga proposition angående bergverkstiondens upphörande.

(Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 89.)

S. A. K.

Uti en deri 8 Januari innevarande år till Riksdagen aflåten nådig

proposition har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad ett propositionen

bilagdt utdrag af det inför Eders Kongl. Maj:t i Statsrådet

samma dag förda protokoll öfver finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen:
att

från den dag, då författning derom kunde varda i laga ordning

utfärdad, tiondesättning å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande

s. k. ädlare verks tillverkning icke måtte ega rum; samt

att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes

utgörande, måtte från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock

hvad nedannämnda verk anginge, med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tana bergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslags allmänning

eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kunde

varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlade lösen för den del af all
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.

männingen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman

och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kunde

verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut

antingen till kronan afstode kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen

eller ock, derest Eders Ivongl. Maj:t, efter det behörig utredning

åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk

finge till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret

inbetaide det belopp, hvartill densamma kunde varda i behörig

ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan,

som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet

åtnjöte, från och med 1878 kornme att upphöra, samt att egaren

till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetaide den på

kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet

a de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och

jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinnskattebergs allmänningar,

eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda

skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Störa Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk att genom

allmogen i Stora Schedvi med flera socknar få kopparforsling emellan

Falun och Avesta ombesörjd förfölle;

e) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten

för Vs mantal Landverk N:o 1 i Ahre och m mantal Rönnön N:o 1 i

Offerdals socken från och med år 1878 Lomme att, upphöra; dels att

deri verkets egare genom Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade

rättighet att framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i

närheten af kopparverket belägna hemman jemväl måtte upphöra; samt

dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetaide 6,657 kronor 16 öre;

f) för Löfäs silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut

till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling för den af verket utgående

afrad med 11,344 kronor 60 öre;

g) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40

öre; samt

b) för Garpenbergs kopparverk, att dels friheten från utgörande af

ränta och tionde för de till verket hörande bergsfrälsehemmanen Dormsjö

med torpet Bosjö, Arängen och Realsbo från och med år 1878 komme

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.

att upphöra, dels rättigheten för verkets innehafvare att påkalla tjenstbarheter

af Garpenbergs socknemän från samma tid upphörde, samt dels

verkets innehafvare förpligtades att, för verket tillydande hemman inom

Garpenbergs socken, deltaga i det roteringsbesvär, som i följd af de berörda

tjenstbarheternas upphörande kunde varda hemmanen inom socknen

i behörig ordning påförd t; hvaremot i dylikt fall den verket nu

åliggande rotefrihetsafgift skulle upphöra.

Af ofvan berörda statsrådsprotokoll har Riksdagen inhemtat, dels att

Eders Kongl. Maj:t den 8 sistlidne Januari, på derom gjord ansökning

och efter vederbörandes hörande, medgifvit, att Hellefors silfververk måtte

nedläggas, dels att den ytterligare utredning angående Garpenbergs kopparverk,

som vid aflåtande!, af propositionen i ämnet till 1872 års Riksdag

ansågs erforderlig och förorsakade, att detta verk i samma proposition

förbigicks, numera föreligger, samt dels att undersökningar och

utredningar angående Sala silfververk ännu pågå och beträffande Höganäs

stenkolsverk först den 5 Januari innevarande år till Eders Kongl.

Maj:t inkommit, hvadan framställningar angående sist nämnda två verk

ej kunnat i den nådiga propositionen inflyta.

Enligt räkenskaperna har den till statsverket influtna bergverkstionde

utgjort:

för

år

1869

kronor 100,290

—

»

1870

» 93,560

—

))

»

1871

» 72,573

—

»

»

1872

» 109,707

—

»

1873

» 47,566

—

»

»

1874

» 45,813

•—

»

»

1875

» 40,998

■—-

Den sålunda under de sista åren betydligt minskade skatt från bergverken

torde antyda, att bergverksindustrien, hvad de så kallade ädlare

verken beträffar, i allmänhet är i väsentligt aftagande. Men oafsedt,

huruvida detta aftagande kan vara en följd af ifrågavarande särskilda

beskattning, har Riksdagen dock ansett billigheten fordra, att berörda afgäld

afskaffa.?, helst den minskning i inkomster, statsverket genom denna

inkomsttitels borttagande komme att tillskyndas, är af jemförelsevis liten

betydenhet och till ej ringa mån komme att ersättas derigenom, att de

privilegier och fördelar, vissa verk nu åtnjuta, komme att upphöra eller

till fidla värdet godtgöras. Och ehuru genom Riksdagens nyligen fattade

beslut frågan om grundskatternas och indelningsverkets afskaffande

fortfarande blifvit satt i samband med frågan om en ny härordning, har

Riksdagen dock ansett, att förevarande ärende, som, genom bergverks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.

tiondens fortgående förminskning, mer och mer förlorat sin betydelse i

statsekonomi! afseende, icke bort vidare göras beroende af härordningsfrågan

och den om grundskatterna, hvilka frågors slutliga lösning

numera snarare torde befrämjas och påskyndas derigenom, att föreliggande

ärende, oberoende af dem, särskild! afgöres.

På grund häraf och med afseende å de skäl, som i öfrigt blifvit

under ärendets föregående behandling anförda, har Riksdagen ansett sig

böra Eders Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning bifalla; dock,

att, då värderandet af de delar utaf bergslagsallmänningar eller öfriga

förmåner, hvilka några bergverk skulle ega att mot utgifvande af lösen

bibehålla, möjligen icke alltid kan inom 1878 års slut verkställas, dessa

bergverk böra berättigas att, äfven om de först under ett senare år

skulle komma att fullgöra ifrågavarande lösningsskyldighet, få från och

med samma år åtnjuta befrielse från bergverkstiondens utgörande.

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 24 Maj 1877.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Raft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.