Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden om val till organist och klockare.

1878-05-02 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1878:17, Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden om val till organist och klockare.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 17.

sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet anhålla, att § 2 i

nådiga kungörelsen den 24 Oktober 1864 måtte sa förandras att der

stadgas: att ledamöterne i direktionerna for länens lasarett och kuihu

hädanefter väljas för tre år; att hvarje år tvenne ledamöter

och andra året efter det nya stadgandets utfärdande efter ^ lotbung

emellan de förut varande; att afgående ledamot kan atervaljas, att om

ledamot, under den tid uppdraget fortfar, afgår från direktionen, den i

hans ställe valde ledamoten inträder i den afgagne ledamotens tur, att

direktionen bör hvarje år hos landstinget anmäla hvilka ledigheter inom

direktionen äro att återbesätta; att på landstinget ma ankomma att, o

så lämpligt anses, välja en eller flere suppleanter att vid inträffande ioi
fall

inträda i direktionen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 April 1878.

N:o 17.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 Maj 1878

__ _ _ — Andra Kammaren den 2 —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden

om val till organist och klockare.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.) I

I underdånig skrifvelse den 18 Juni 1866 anhöllo Rikets Ständer,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes, med ändring af gällande stadganden an

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 17. 7

gående val af klockare, organist och annan kyrkobetjening, i nåder förordna,

dels att desse tjensteman och betjente, klockare dock så vida med

blhVit eJ ^förenades folkskoleläraretjenst, skulle, sedan förslag

, af kyikoherden upprattadt, af honom och församlingen gemen
JlfiSfioSinmt

l°T™ derVld Pä sätt 1 förordning den

. m ? i 62 / kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd funnes stadgadt,

dels ock att, med bibehållande af den ordförande i skolråd tillagila

.Jidstracktare rösträtt vid val af folkskolelärare, församlingens röst
Kon

oJld e t° • Toahanda §Tlmd utgöras. Efter det Eders

■£\ M*J,t ,den 5 Januari 1869 ofverlemnat denna Rikets Ständers

öfver densamma afgifna underdåniga utlåtanden af samt
1

h dpdnkapv ’ iafvenSOm af Hof- och Stockholms stads konsistorium

^Lden 01 kyrkolagens omarbetning förordnade komité, har denna komité,

som ej till behandling upptagit frågan om val till folkskolelärare

uti sitt den 2 Oktober 1873 afgifna förslag till kyrkolag och kyrkostadf-ai’

e, ia^afnd(e bisättning af klockare-, organist- och kyrkosångarejenst,

hem stalt, att, sedan kyrkoherden på förslag uppfört‘tre de skickgaste

och mest tjenhge bland de sökande eller, om ej tre behörige sö»|lde

y0!? tdl’ s.a eianga, som sig anmält och behörige funnes, kyrko
kvrtUdVl

V JGJ utnämna en bland de sålunda föreslagne/dock

..ttlcy1 koradei kunde, om endast en sökande vore på förslaget uppförd

fo:i ordna, att åtgärder för tjenstens tillsättande skulle å nyo i lao-a ordning

vidtagas; innehållande förslaget särskilda bestämmelser i fråga om

klockares tillsättande inom Skåne, Halland, Blekinge och BohSslän

nemligen att derstädes må, utan att förslag blifvit upprättadt, bland am

malde sökande, som behörige finnas, den till klockare antagas, om hvilen

församlingen 1 kyrkostämma enhälligt eller genom mer än hälften

kv hX P rosterna sig med kyrkoherden förenar; men att, om ej

kyikoherden och församlingen genom sådant samrådsval kunna förent

då s°kVSande af nag0n,-blrd de sökande> med tjenstens tillsättande

da skall foi faras pa satt 1 forslaget stadgas för rikets öfriga delar. Om

lararebefattnmg 1 fokskola vore med klockaretjenst förenad, skulle med

tillsättning af de förenade tjensterna förhållas på sätt om tillsättning af

med8kk onkrare+-enSi Ti, förordnadt- Vore åter organisttjenst förenad

lkl xkaretjeiiStl sklllle med tillsättningen förfaras på sätt om klockaretjenst

vore stadgadt. 1

, „ . 1 å''T motivering-, hvarmed dessa bestämmelse]- blifvit beledsagade

har kom,ten aniort, att de kyrkliga intressen, som vid tillsättning af

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 17.

klockare, organister och kyrkogångare borde påaktas skulle, j komiténs

tanke, i de flesta fall blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden an af

för s am lin garn e sjelfva. Komitén forestalde sig, att den utvidgning <■

kvrkorådlts befogenhet, som dess förslag mnebure, möjligen skulle i

någon mån bidraga till lifvande af dessa myndigheters verksamhet och

höpmde af deras anseende inom församlingarna. Det undantag sim hal

lende som i fråga om ordningen för tillsättning al klockare från aldie

tider Varit gällande inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, hade

nära nog antagit karakteren af ett privilegium för nämnda provinser.

Af denna anledning hade nyss berörda undantagsstadgande blifvit i lag
forshige^

upptaget, „fver]emnade Riksdag.en i underdånig skrifvelse den

19 Mai 1874 till Eders Kong!. Maj:t en af Riksdagen för dess de beslutad

författning om ändring i gällande stadgande!! .^gående val till

organist och klockare i samma syfte som angifvits i BM feoto»

ofvan omförmälda skrifvelse af den 18 Juni 1866^men förklarade Ldeis

Kongl. Makt i nådig skrifvelse den 9 Januari 18/5, att enär denna af

Riksdagen för dess del beslutade författning afsage ändring af kyrko

lag och således, enligt 87 § 2 inom. af Regeringsformen, icke kunde genomföras

utan samtycke af allmänt kyrkomöte, men Eders Kongl. J.- ei funnit skäl att kalla kyrkomöte, som da nyligen vant foisamladt, åt.

åter före 1875 års riksdag sammanträda, samt — vid prutningen af d

utaf utsedde komiterade utarbetade förslag till ny kyrkolag fragan om

en lagförändring i den af Riksdagen åsyftade rigtmng kunde komma

under öfvervägande, Riksdagens berörda förslag fatt förfalla

Riksdagen har nu, då lagtima kyrkomöte under arets lopp kommer

att sammanträda, samt då, efter de många anmärkningar som mot

förslaget till ny kyrkolag vid granskningen i Högsta Domstolen foie

kommit, ovisst torde vara, om och när detta förslag kan komma att o

Riksdag och kyrkomöte framläggas, funnit tidpunkten vara inne att, dei

est icke frågans slutliga afgörande skall komma att allt foi länge upp

skiutas, i hufvudsak förnya sitt år 1874 fattade beslut. .

Mer än en mening torde icke finnas derom, att den rostofyervigt,

som vid val till organist och klockare enligt gällande lag ar tillerkänd

kyrkoherde, icke lämpar sig efter nutidens förhallanden och folkets bildningsgrad.

En lagförändring härutinnan är således af bfliotyot pakallad

Enligt Riksdagens åsigt bör dock det anmarkta foi hällandet a

hjelpa** pV annat sätt än det af kyrkolagskomitén föreslagna. Riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 17.

kan nemligen icke inse, hvarföre, såsom komitén anfört, de kyrkliga intressena

i detta hänseende skulle bättre tillgodoses af kyrkoråden än af

församlingarna sjelfva. Då det ej kan anses mera maktpåliggande att

utse klockare och organist än att välja prest, torde de förre likaväl som

presten lämpligen kunna och böra tillsättas omedelbart af församlingarnaoch

anser Riksdagen fortfarande, beträffande de ifrågavarande valen att

dervid böra följas de grunder för röstberäkningen, hvilka i afseende på

kyrkostämma i allmänhet äro gällande.

Hvad angår de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande

galla i fråga om fallsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge

och Bohus lan, så aro dessa bestämmelser icke att betrakta annorlunda

an såsom en undantagslag, som lika med annan lag kan af den lagstiftande

makten ändras; och att göra nämnda provinser i detta hänseende

hkstalda med landets_ öfriga delar synes vara desto mera lämpligt,

som redan nu, i fall vid samrådsvalet kyrkoherde och församling

ej kunna komma öfverens, tillsättningen måste ske efter de allmänna

grunderna för klockareval.

På grund häraf har Riksdagen för sin del antagit följande:

. »Förordning angående ändring i gällande stadganden om val till

organist och klockare.

Med ändring af nu gällande stadganden angående val till or°-amst,

och klockare förordnas, att desse skola, sedan förslag blifvit af

kyrkoherden i föresknfven ordning upprättadt, af församlingen bland de

loreslagne valjas samt rösterna beräknas enligt de grunder som för

rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda.»

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen o. s. v.

Stockholm den 2 Maj 1878.

Riil. till Riksd. Frat. 1)78. 10 Sam/. 1 Afd. 1 Band. 2 Hälft.

A

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.