Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående kolonien S:t Barthelemys återlemnande till Frankrike.

1878-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1878:21, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående kolonien S:t Barthelemys återlemnande till Frankrike.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2l.

1

N:o 21.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1878.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition, angående kolonien S:t Barthelemys

återlemnande till Frankrike.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.)

S. A. K.

Sedan i anledning af derom gjord nådig framställning Rikets Ständer

i underdånig skrifvelse den 10 Maj 1845, i öfverensstämmelse med sitt

ledan den 8. Juli ISIS fattade beslut, åt Ivongl. Maj:t uppdragit att, då

tillfälle dertill kunde sig yppa, till någon främmande makt afträda kolonien

S:t Barthelemy på de förmånligaste vilkor, som för svenska statsverket

stode att erhålla, samt Riksdagen i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1868,

med afseende a den längre tid, som efter förstnämnda underdåniga skrifvelses

aflåtande förflutit, utan att det lemnade medgifvandet medfört den

dermed afsedda påföljd, och enär ökad erfarenhet under samma tid vunnits,

att bibehållandet af kolonien för moderlandets handel och industri

icke medförde någon afsevärd fördel, men deremot alltjemt tillskyndade

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 3 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21.

svenska statsverket betydliga utgifter, hvilka af koloniens inkomster sannolikt

icke komme att i framtiden ens i någon man betäckas, anhållit, att

Kongl. Maj:t, efter det befolkningen på ön blifvit börd och samtyckt till

möjligen ifrågakommande förslag att förenas med någon annan makt,

täcktes ånyo taga under nådigt öfvervägande, huruvida icke omförmälda

besittning kunde svenska staten afhändas pa något för densamma värdigt,

om ock icke så förmånligt sätt, som vid aflåtandet af den nadiga framställningen

i ämnet förut kunnat hafva varit att förvänta, hade Kongl. Maj:t,

enligt hvad af en till Riksdagen den 11 sistlidne Mars aflåten nådig proposition

inhemtats, inledt underhandlingar om ön »S:t Barthelemys afträdande

dels under åren 1868 och 1870 till Förenta Staterna, dels ock under

år 1869 till Italien, utan att dock dessa underhandlingar ledt till åsyftadt

resultat. Under loppet af år 1876 hade dock tillfälle yppat sig att åter

upptaga berörda fråga, i det att, enligt meddelande från Eders Kongl.

Maj:ts° Beskickning i Paris, Frankrike, S:t Barthelemys gamla moderland,

möjligen kunde finnas villigt att återför värfva denna besittning.

De underhandlingar, som i anledning häraf med franska regeringen

inleclts, hade stödt sig på följande från svensk sida uppstälda vilkor:

1) att öns befolkning skulle genom en med full frihet verkstäld

allmän omröstning uttala sig för öns afträdande;

2) att franska regeringen skulle åtaga sig utbetalandet till derstädes

anstälde embetsman af lifstidspensioner, hvilka, derest franska regeringen

det önskade, finge kapitaliseras efter den beräkningsgrund, som af lifförsäkringssällskap

tillämpades;

3) att franska regeringen skulle bekosta hemflyttningen för de embetsmän,

som önskade återvända till Sverige;

4) att vissa från ön bördige embetsman, som icke uppnått pensionsålder,

endast i det fall borde pensioneras, att de icke bibehöllos vid af

dem innehafda sysslor; samt

5) att franska regeringen för de svenska kronan tillhöriga fastigheter

på ön skulle erlägga en lösesumma, att utgå antingen efter värdering på

platsen eller med ett rundt belopp af 100,000 francs, hvilken lösesumma

Kongl. Maj:t förbehölle sig att använda till upprättandet a ön S:t Barthelemy

af ett sjukhus eller annan välgörenhetsanstalt eller inrättning för

allmännyttigt ändamål.

De sålunda uppstälda villcoren hade af franska regeringen blifvit

hufvudsakligen godkända. Dock hade ersättningsfrågan erhållit en sa till

vida ändrad lösning, att svenska kronans egendom a S:t Barthelemy till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21. 3

Frankrike öfverläts mot en summa af 80,000 francs, med bibehållande

dock från svensk sida af det förut gifna förklarandet angående medlens

användande. Rörande koloniens återlemnande till Frankrike hade den

10 Augusti 1877 alslutits en traktat med denna makt; och sedan koloniens

befolkning blifvit i fragan hörd och med 351 röster mot 1 uttalat si"

för återföreningen med Frankrike, hade de närmare vilkoren för återlemnandet

blifvit bestämda genom ett i Paris den 31 Oktober 1877 uppsatt

protokoll Traktaten hade härefter underkastats franska representationens

beprölvande och blifvit al henne godkänd; och ratifikationerna

derå hade blifvit utvexlade den 6 sistlidne Mars månad.

I enlighet härmed och pa sätt af omförmälda protokoll, hvilket, så

val som den uppgjorda traktaten, finnes intaget i den nådiga propositionen,

inhemtats, voro de hufvudsakliga vilkoren för koloniens afträdande

följande: att svensk undersåte i kolonien skulle hafva rätt att genom

iakttagande af vissa föreskrifter bevara denna sin nationalitet; att franska

regeringen skulle förbinda sig att i och för pensioneringen af koloniens

1 svensk tjenst varande embets- och tjensteman utbetala ett bestämdt be1°PP

320,000 francs, samt att samma regering vidare för den svenska

kronan tillhöriga egendom å ön skulle erlägga ett belopp af 80,000 francs.

Genom det först nämnda af dessa vilkor i förening med den hållna allmänna.

omröstningen hade befolkningens i kolonien anspråk att ej mot

sm vilja» komma under främmande välde ansetts tillgodosedda. Det andra

af de nämnda vilkoren hade tillkommit för att skydda embets- och tjcnstemännens

lagliga rätt att ej beröfvas de dem tillförsäkrade aflöningsförmåner.

. Penningebeloppet hade blifvit bestämdt med ledning af en i franska

finansministeriet gjord beräkning af det kapital, för hvilket staten enligt

antagna sannolikhetsberäkningar skulle kunna ataga sig pensioneringen af

ifrågavarande embets- och tjensteman under deras återstående lifstid. Då

emellertid flertalet af embets- och tjenstemännen ej komme att bosätta

sig i Sverige, samt det fördenskull hade varit förena dt med ömsesidiga

olägenheter att besörja deras pensionering från svenska Statskontoret, hade

Edeis Kongl. Maj:t, för att jemväl ga pensionstagarnes önskningar till

mötes, beslutit att till en hvar af ifrågavarande embets- och tjensteman

låta på en gång utbetala det för honom afsedda kapitalbelopp, mot det

att han. i stället afgifvit en förbindelse, enligt hvilken han afsagt sig och

sin familj eller sina rättsinnehafvare hvarje anspråk, som med anledning

af hans tjenstgöring inom kolonien kunde väckas vare sig mot Sverige

eller mot Frankrike och afse lön, pension eller annan ersättning af hvad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21.

beskaffenhet den vara. månde. Det iakttagande af rikets värdighet, som

Riksdagen i den underdåniga skrifvelsen af den 6 Maj 1868 framhållit

såsom det hufvudsakliga och nästan enda vilkoret för koloniens afträdande,

hade, i förening med Eders Kongl. Maj:ts, säkerligen af svenska folket

delade önskan att kolonien matte bevara något fortlefvande minne ai den

tid af nära ett århundrade, hvarunder den tillhört Sveriges krona, föranledt

Eders Kongl. Maj:t att vid underhandlingarne om koloniens återlemnande

till Frankrike såsom förutsättning för det här ofvan omtalade tredje vilkoret

om utbetalande af 80,000 francs för svenska kronans egendom i

kolonien förklara, att nämnda summa skulle komma att användas till

grundläggandet af en stiftelse till upprättandet å ön S:t Barthelemy af

ett sjukhus eller annan välgörenhetsanstalt eller inrättning för allmännyttigt

ändamål. De närmare bestämmelserna rörande denna stiftelse hade

visserligen ännu ej blifvit skriftligen sammanfattade; men Eders Kongl.

Maj:t hade för afsigt att ställa densamma under förvaltning af en bland

öns invånare vald styrelse samt under öfverinseende af franska myndigheterna

å ön; och har Eders Kongl. Maj:t nu begärt Riksdagens godkännande

af ofvan omförmälda, på Riksdagens skrifvelse den 6 Maj 1868

grundade disposition af den för svenska kronans egendom å S:t Barthelemy

utfästade lösesumma.

Af hvad i denna nådiga proposition sålunda tinnes anfördt framgår,

att, vid omförmälda underhandlingar, angående ifrågavarande kolonis afhändande,

den af Riksdagen uttalade önskan om iakttagande dervid af

rikets värdighet blifvit i allo beaktad, och da hvarje fosterländskt^ sinne

bör känna tillfredsställelse deröfver, att vid koloniens skiljande från det

land, densamma under en så lång följd af år tillhört, en allmännyttig

stiftelse grundlägges till ett varaktigt minne af den för kolonien skiftesrika

tid, derunder den varit en besittning under Sveriges krona, har Riksdagen

bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande afseende behagat

föreslå.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.