Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sj ett e hufvudtitel.
1878-05-22 · 54 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 52 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1878:35, Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sj ett e hufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
1
7\:o 35.
Riksdagens underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under riksstatens Sj ett e hufvudtitel.
(Stats-Utskottets utlåtanden N:is 9 och 55 samt memorial jST:is 35, 52 och 59.)
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1878.
» » » * Andra Kammaren den 22 » >
S. A. K.
Vid Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civil- dep art ementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,
Indika här nedan omförmälas.
Departementets expedition.
l:o. Under denna anslagsrubrik liar Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att dels, med de genom nådigt beslut den 7 sistlidne December
stadgade vilkor och förbehåll för genomförande af nu föreslagna
lönereglering för departementets expedition, böja ordinarie anslaget till
samma expedition från 46,200 kronor till 76,700 kronor, eller med 30,500
kronor; dels ock förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af
befattningsinnehafvares lön på expeditionens äldre ordinarie stat finge
bestridas af det på nya staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning-
och renskrifning: m. in.»
o o
Bih. till Riklid. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft.
1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Den föreslagna staten hade följande lydelse:
Tjenst-
Lön.
görings-
Summa.
penningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Expeditionschefen, arfvode ......
—
—
7,500
1 Byråchef .................................
4,400
2,000
6,400
1 Efter fem år kan lönen
3 d:o ...............................
13,200
6,000
19,200
1 höjas med 600 kronor.
1 Kanslisekreterare ..................
2,800
1,200
4,000
\ Efter fem år kan lönen
4 d:o .....................
11,200
4,800
16,000
| höjas med 500 kronor
f och efter tio år med yt-
1 Registrator ..............................
2,800
1,200
4,000
J terligare 500 kronor.
1 Förste vaktmästare ............
800*)
300
1,100
1 Förste statsrådsvaktmästare...
800*)
300
1,100
1 Vaktmästare ...........................
500*)
300
800
1
1 d:o ...........................
500*)
300
800
l Efter fem ar kau lönen
1 Statsrådsvaktinästare ............
500*)
300
800
höjas med 100 kronor.
*) Om vaktmästare i sådan egen-
skap åtnjuter fri bostad, skall,
så länge denna förmån qvar-
står, den kontanta lönen min-
i
skas med 150 kronor.
Till Departementschefens förfo-
gande för amanuenser, vika-
riatsersättning och renskrif-
ning m. m...............................
—
—
15,000
Summa
—
76,700
Förevarande nådiga förslag till ny aflöningsstat för Civil-departementets
expedition har, med de af Riksdagen i fråga om Justitie-departementets
expedition faststälda vilkor och förbehåll i afseende å afiöningens
åtnjutande, utaf Riksdagen på det sätt bifallits, att, af det för expeditionschefen
bestämda arfvode, 2,500 kronor förklarats skola anses motsvara
tjenstgöringspenningar, och att lönen för hvardera af kanslisekreterarne
och registratorn bestämts till 2,500 kronor och tjenstgöringspenningarne
till 1,500 kronor; och har för tillämpning af denna lönestat
det för förstberörda expedition uppförda ordinarie anslag blifvit förhöjdt
med 30,500 kronor, eller från 46,200 kronor till 76,700 kronor; hvarjemte
Riksdagen förklarat, att möjligen ifrågakommande utbetalning af
befattningsinnehafvares lön på expeditionens äldre ordinarie stat inå
bestridas af det på nya staten uppförda anslag till "amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning m. m.»
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Kommerskollegium.
2:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit
Riksdagen att:
dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegii stat
anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å
hvilka indragning syntes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
iinge intill slutet af år 1879, i den mån de för bestridande af göromålen
inom Kollegium kunde finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:t för
ändamålet disponeras;
dels på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegii
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,
med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879
till samma belopp, som för innevarande är beviljats, på extra stat för
år 1879 anvisa 8,740 kronor;
dels ock, likaledes på extra stat, för år 1879 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställen, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner,
eller tillsammans 2,420 kronor.
Riksdagen, som i allo instämmer uti senaste Riksdags uttalande om
vigten och angelägenheten deraf, att frågan om detta embetsverks indragning
eller ombildning må bringas till en slutlig och tillfredsställande
lösning, liar, vid det förhållande att af Departementschefens i ämnet till
statsrådsprotokollet afgifna yttrande synts framgå, dels att det hufvudsakliga
hindret, hvarför så ej ännu kunnat ske, legat deruti, att åtskilliga
dermed samband egande författningsförslag ej ännu undergått slutlig
beredning, dels ock att detta hinder sannolikt snart blifver undanröjdt,
ansett sig ega giltig anledning till det antagande, att Riksdagen, så fort
ske kan, må kunna förvänta ett nådigt förslag till indragning eller,
derest sådant icke kan ske, ombildning af Kommerskollegium, hvarigenom
denna fråga, om hvars slutliga afgörande Riksdagen vid flera tillfällen
uttryckt sin underdåniga önskan, omsider må varda på ett tillfredsställande
sätt löst. Vid sådant förhållande har härvid någon särskild
åtgärd för närvarande icke synts böra från Riksdagens sida ifrågakomma;
och har alltså Riksdagen dels bifallit Eders Kongl. Majtts nådiga framställning
angående dispositionen af de för lediga tjenster inom Kommerskollegium
anvisade lönebelopp, dels ock på extra stat för år 1879 anvisat
de af Eders Kongl. Maj:t för tillfälliga lönetillägg äskade extra
anslag med tillhopa 11,160 kronor.
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:ö 35.
Statistiska Tabellkommissionen.
3:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t till en början
föreslagit Riksdagen att minska anslaget »aflöningsmedel för Statistiska
Centralbyrån» från 16,400 kronor till 15,900 kronor, eller med 500 kronor;
varande denna nådiga framställning af Riksdagen bifallen.
4:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit, har
Riksdagen för tillfällig förbättring under år 1879 af chefens för Statistiska
Centralbyrån och ofri ge tre dervid anstälde embetsmäns löner, hvarje
lön med 20 procent, anvisat på extra stat 2,900 kronor.
5:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har, för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver
kommunernas finanser och fattigvård, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1879 på extra stat anvisats ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
Landtmäteristaten.
6:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:
dels att, med de i statsrådsprotokollet den 7 sistlidne Januari omförmälda
vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation al och
lönereglering för Landtmäteristyrelsen, godkänna det i samma protokoll
intagna förslag till ny stat för detta embetsverk;
dels att aflöningen för förste landtmätarne i riket måtte, med föreslagna
vilkor och förbehåll, bestämmas att från och med år 1879 utgå
med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte ålderstillägg
af 500 kronor, att lönen tilläggas;
dels att, för tillämpning af berörda nya aflöningsstat äfvensom för
beredande af tillgång till de för förste landtmätarne föreslagna löner och
tjenstgöringspenningar, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten» från
98,200 kronor till 116,500 kronor, eller med 18,300 kronor;
dels ock att, med föreslagna vilkor och förebehåll i afseende å inrättande
af en justeringsstyrelse och bestämmande af aflöningsförmåner
för dervid anstälde befattningsinnehafvare, gilla den för samma styrelse
föreslagna stat, samt för densammas tillämpning bevilja och i riksstaten
efter anslagstiteln »landtmäteristaten» uppföra ett särskild t ordinarie anslag,
benämdt »justeringsstyrelsen», till belopp af 9,300 kronor.
Vidkommande först frågan om justeringsväsendets skiljande från
Landtmäteristyrelsen, har den i ämnet meddelade utredning synts ådagalägga
lämpligheten deraf, att en sådan åtgärd åtminstone för närvarande
vidtages.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna organisationen af justeringsväsendet
i riket skulle hvila på följande grunder:
att öfverinseendet deröfver skulle uppdragas åt en särskild styrelse,
hvars chef, under benämning af justeringsdirektör, borde ega de qvalilikationer
och den myndighet, som i nyss åberopade utredning farinös
antydda; dock att, derest denna styrelses verksamhet skulle, sedan det
nya justeringsväsendet blifvit i alla afseenden ordnadt. visa sig icke
blifva af tillräcklig omfattning för att lemna dess chef full sysselsättning,
i förnyadt öfvervägande borde tagas, om ej med chefskapet för justeringsverket
kunde förenas andra lämpliga åligganden;
att i egenskap af biträde åt justeringsdirektören i styrelsen anstäldes
en assistent med skyldighet att, då justeringsdirektören af sjukdom
eller annat förfall vore hindrad att sin tjenst utöfva, företräda
hans plats;
att hos styrelsen måtte anställas en vaktmästare, äfvensom af justeringsdirektören,
då för göromålens jemna gång sådant erfordrades,
antagas tillfälligt arbetsbiträde;
att justeringsdirektören måtte utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, men
assistenten af justeringsdirektören;
samt att, om justeringsdirektören vore utöfver fjorton dagar hindrad
att sitt embete utöfva, derom skulle hos Eders Kongl. Maj:t göras
underdånig anmälan; men att eljest, derest ej för hvarje särskildt fall
annorlunda förordnades, justeringsdirektörens embete skulle förvaltas af
assistenten.
Aflöningen för justeringsdirektören, assistenten och Justeringsstyrelsens
vaktmästare skulle, jemlikt förslaget, utgå enligt följande
Förslag till stat för Justeringsstyrelsen, att tillämpas
från ocli med år 1879.
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Summa.
Justeringsdirektören .....................
Kronor.
4,700
Kronor.
1,800
Kronor.
6,500
1 Assistent ...................................
2,000
—
O
::
Cvf
1 Vaktmästare .............................
500
300
800
{Efter fem år kan lönen
(höjas med 100 kronor.
Summa
—
—
9,300
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
hvarjemte Justeringsstyrelsen skulle till vikariatsersättning och för bekostande
af nödigt arbetsbiträde hos styrelsen, mot redovisningsskyldighet,
få använda erforderligt belopp af de medel, som till styrelsen
inflöte.
Af ofvan åberopade utredning har emellertid framgått, att beträffande
frågan om ordnandet af öfverinseendet öfver justeringsväsendet
olika åsigter blifvit uttalade af de vederbörande, hvilka i ämnet sig
yttrat, i det att löneregleringskomiténs ordförande, generaldirektören och
chefen för landtmäteriet och med honom sedermera Landtmäteristyrelsen,
representerad af landtmäteri-sekreteraren och öfveringeniören, ansett,
att detta öfverinseende borde åläggas chefen för det nyligen inrättade
kontrollverket, hvaremot komiténs samtlige ledamöter, i enlighet
med hvilkas mening Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna del hufvudsakligen
blifvit affattadt, funnit justeringsväsendet böra stå under en
särskild styrelse. För närvarande torde äfven, enligt Riksdagens förmenande,
denna sist nämnda åsigt ega giltighet, då i betraktande tages
att, under öfvergången till det nya mått- och vigtsystemet, detta öfverinseende
torde komma att odeladt taga i anspråk dens tid och verksamhet,
som skall detsamma utöfva. Då emellertid i framtiden, sedan
nämnda öfvergång blifvit fullbordad, de med öfverinseendet öfver justeringsväsendet
förenade göromål otvifvelaktigt komma att erhålla väsentligt
mindre betydelse, samt härtill kommer, att uti ofvan omförmälda
grunder för organisationen af justeringsväsendet blifvit förutsatt, att
möjligen framdeles andra lämpliga åligganden kunde med chefskapet
för justeringsverket förenas, har Riksdagen icke kunnat undgå att hysa
betänkligheter mot att för ett behof, som synts vara till stor del tillfälligt
och öfvergående, nu medgifva inrättandet af ett särskildt embetsverk
med på ordinarie stat uppförda aflöningsanslag. Det har synts Riksdagen
vida lämpligare, om det belopp, hvilket Eders Kongl. Maj:t ansett
för ändamålet erforderligt, nu allenast på extra stat för år 1879 anvisades
att användas till arfvoden åt den personal, som under samma år
behöfde anlitas, och att dymedelst frågan om det slutliga ordnandet af
mera nämnda öfverinseende lemnades öppen till dess i framtiden med
visshet kunde bestämmas, hvilka krafter dertill blefve erforderliga.
Då alltså anslag för Justeringsstyrelsen icke blifvit på ordinarie stat
uppfördt, har ej något yttrande erfordrats beträffande de i statsrådsprotokollet
upptagna vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt den föreslagna
staten för en sådan styrelse, utom i så måtto att, i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts förslag, stadgats, att den inkomst
af lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta hos den myndig
-
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
het, som utöfvar öfverinseendet öfver justeringsväsendet, skola ingå och
redovisas till statsverket.
Beträffande Landtmäteristyrelsens organisation äro följande grunder
föreslagna, nemligen:
att öfveringeniörstjensten vid General-landtmäterikontoret måtte indragas;
att
Landtmäteristyrelsen måtte utgöras af en chef för landtmäteriet,
hvilken, efter nuvarande innehafvarens afgång från embetet, skulle hafva
benämning af landtmäteri-direktör, och en landtmäteri-sekreterare; hvarjemte
vid Styrelsen skulle vara anstälde en fiskal, en aktuarie och registrator
samt två ingeniörer;
att landtmäteri-direktören, landtmäteri-sekreteraren och landtmäterifiskalen
måtte utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, de senare efter förslag
af Landtmäteristyrelsen;
att, om landtmäteri-direktören vore utöfver fjorton dagar hindrad
att sitt embete utöfva, derom skulle hos Eders Kongl. Maj:t göras underdånig
anmälan;
att, om landtmäteri-sekreteraren eller landtmäteri-fiskalen af en
eller annan anledning vore förhindrad att sin tjenst utöfva, landtmäteridirektören
egde att som vikarie för honom under högst en och en half
månad förordna annan ordinarie tjensteman inom verket; men att, om
dylikt vikariat blefve för längre tid behöfligt, eller fråga vore om sådant
förordnande för tjensteman utom verket, landtmäteri-direktören skulle
derom hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.
att aktuarie- och registratorstjensten, likasom ingeniörsbefattningarne,
hvilka alla tillhörde första gradens tjenster, måtte af Styrelsen
tillsättas genom fullmakt, utfärdad å befattning inom denna grad, med
Styrelsen förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren tills vidare
såsom aktuarie och registrator eller ingeniör;
att enahanda rätt måtte tillkomma Landtmäteristyrelsen, hvad anginge
de nuvarande tjensteman af motsvarande grad, hvilka öfverginge
på den nya aflöningsstaten; och
att vaktbetjeningen bestämdes till eu förste vaktmästare och en
vaktmästare.
Aflöningen åt Landtmäteristyrelsens personal skulle utgå i öfverensstämmelse
med följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Förslag till stat för Landtmäteristyrelsen, att tillämpas
från och med år 1879.
Tjenst-
Lön.
görings-
penningar.
Sumtaa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Landtmäteri-direktören...........
5,000
2,500
7,500
1 Landtmäteri-sekreterare........
3,000
2,000
5,000
1 Landtmäteri-fiskal ......
3,000
1,500
4,500
1 Aktuarie och registrator
1,800
1,700
3,500
1 Ingeniör ... ........
1,800
1,200
3,000
1 dito ..................................
Till arfvode åt lärare för laudt-
1,800
1,200
3,000
mäterielevernes undervisning ...
Till Landtmäteristyrelsens förfo- gande för vikariatsersättning,
arfvoden åt extra biträden och
3,000
renskrifningskostnad................
—
03
O
o
1 Förste vaktmästare ......
800
300
1,100*)
1 Vaktmästare ............................
*) Om vaktmästare åtnjuter bostad
inom General-landtmäterikonto- rets hus jemte vedbrand, böra,
såvida icke dessa förmåner till- komma honom såsom portvakt
eller för andra åligganden ut- öfver tjensten, desamma till ett
värde af 150 kronor beräknas
under lönen, hvilken i sådant
fall bör utgå för förste vakt- mästaren med 650 kronor och
för vaktmästaren med 350 kro- nor kontant.
500
300
CO
O
O
Jr
Summa
—
t
i
34,900
Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
er fem år kan lönen
(höjas med 100 kronor.
För åtnjutande af aflöning enligt förestående stat skulle följande
vilkor gälla:
l:o) att einbets- och tjensteman vid Landtmäteristyrelsen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jemkning i
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
Styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, äfvensom att, derest i en framtid verkets''ställning inom förvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt
embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de
med tjensten förenade göromål;
2:o) att med embete eller tjenst i Landtmäteristyrelsen icke må
förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller
annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen; dock att tjensteman, som vid
den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen,
må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen
hinderlig;
3:o) att aflöningarne för Landtmäteristyrelsens embets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare
få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
4:o) att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
5:o) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Landtmäteristyrelsen,
densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för
befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande
belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej
längre än tre månader under ett år;
6:o) att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,
under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen
Bih. till Riksd. Prot. ISIS. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr äq vid början
af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;
börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före deri
nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig
på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af
frågan om verkets organisation;
7:o) att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Landtmäteristyrelsen,
der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta
med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt
8:o) att semester må åtnjutas af verkets chef och andra gradens
tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman
under en månad årligen; äfvensom
9:o) att den inkomst af lösen och bötesandelar, som för närvarande
tillfaller tjenstemännen i General-landtmäterikontoret, tnå inga och redovisas
till statsverket.
Vid hvad sålunda föreslagits har Riksdagen ej funnit anledning till
annan erinran, än att dels aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen
och aktuarien synts kunna minskas med 500 kronor för en hvar af dem,
och dels att rättigheten till åtnjutande af semester bör göras beroende
af enahanda vilkor, som i afseende a statsdepartementens kansliexpeditioner
blifvit stadgadt.
Hvad derefter angår frågan om aflöningen för förste landtmätarne
i riket, har Eders Kongl. Maj:t ansett, att såsom vilkor för den för desse
tjensteman ifrågasatta löneregleringen borde stadgas:
att förste landtmätare skulle vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda
stadgad;
att med förste landtmätare-tjenst icke måtte förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller annan tjenstebefattning,
med mindre den funnes icke vara hinderlig för tjenstgöringen;
att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att för att komma i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år förste
landtmätare skulle mera än åtta år af nämnda tid hafva sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, under iakt
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35. 11
tagande att den högre aflöningen icke finge tillträdas förrän vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; och skulle, om med dessa vilkor förste landtmätarnes
aflöning förbättrades, dem kunna åläggas icke allenast, såsom ifrågasatt
vore, att verkställa den General-landtmäterikontoret nu åliggande granskning
af de renoverade kartor och handlingar, som borde af landtmätare
i länen till nämnda kontor ingifvas, utan äfven, derest sådant funnes
lämpligt, att biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska
uppgifter.
Hvad i förevarande ämne blifvit anfördt har visserligen synts Riksdagen
innebära giltig anledning att nu medgifva definitiv löneförbättring
för ifrågavarande tjensteman, men det förslag, som i sådant hänseende
blifvit framstäldt, har dock, då i betraktande tagits omfånget och beskaffenheten
af förste landtmätarnes tjensteåligganden, synts Riksdagen
innebära en väl stor lönetillökning. Desse tjensteman uppbära för närvarande
i lön 1,800 kronor samt såsom dyrtidstillägg 360 kronor, eller
tillhopa 2,160 kronor. Utgående från detta belopp har Riksdagen ansett,
att aflöningen för dem kunde lämpligen bestämmas till lön 1,500
kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg efter tio år
400 kronor. Med en dylik lönereglering erhålla ej allenast de förste
landtmätare, hvilka genast äro berättigade till ålderstillägg, en ej oväsentlig
tillökning i aflöning, utan jemväl de af desse tjensteman, som ej
ännu äro till dylikt tillägg berättigade, komma i åtnjutande af någon,
om än ringa, löneförbättring. Den lönereglering, som Riksdagen, i öfverensstämmelse
härmed, funnit sig böra medgifva, skulle hufvudsakligen
föranledas af det föreslagna åläggandet för förste landtmätarne att verkställa
deri General-landtmäterikontoret nu tillhörande granskning af de
renoverade kartor och handlingar, som böra af landtmätare i länen till
nämnda kontor ingifvas, hvaremot, vid aflöningens bestämmande, hänsyn
ej synts böra tagas till den ifrågasatta skyldigheten för dem att biträda
hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter,
enär någon närmare utredning rörande förste landtmätarnes biträde härvid
ej nu förelegat.
Vidkommande de för löneregleringen för förste landtmätarne före
o
O
slagna vilkor, har Riksdagen icke funnit anledning till annan erinran,
än att, till förtydligande af stadgandet om ålderstillägg, uti den punkt
bland vilkoren, som handlar om denna förmån, ansetts böra näst efter
orden »i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år» införas »sedan han blifvit
till tjensten utnämnd».
Enligt det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslaget skulle från och
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
med år 1879 Landtmäteristyrelsens stat sluta på en summa af 34,900: —
samt till lön, 1,500 kronor, och tjenstgöringspenningar, 1,000
kronor, åt en hvar af 24 förste landtmätare åtgå sammanräknade
.................................................................................... 60,000: —
Summa kronor 94,900: —
Nu gällande riksstat upptager för General-landtmäteri
kontoret
................................................................................ 33,400: —
löner till 24 förste landtmätare.................................... 43,200: — 76,600: —
Således skulle skilnaden utgöra kronor 18,300
Då emellertid hvardera af de 24 förste landtmätarnes
föreslagna löneförmåner af Riksdagen minskats med 300 kro
nor, eller tillsammans kronor.............................................................
och aflöningsstaten för styrelsen nedsatts med kronor..............
blifver, om summan af dessa belopp, kronor................................
7,200
2,000
9,200
afdrages från ofvanstående skilnad, återstoden, kronor............... 9,100
det belopp, hvarmed ordinarie anslaget till »Landtmäteristaten» nu behof!
höjas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Riksdagen,
med godkännande i öfrigt af ej mindre de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna
vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och
lönereglering för Landtmäteristyrelsen, än äfven det af Eders Kongl.
Maj:t framstälda förslag till ny stat för detta embetsverk, beslutit, dels
att aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen och aktuarien skall utgå
på följande sätt:
j ön Tjenstgörings
Kronor.
penningar.
Kronor.
Landtmäteridirektören......... 5,000: —
1 landtmäterisekreterare ... 3,000: —
1 landtmäterifiskal .............. 2,500: —
1 aktuarie och registrator 1,800: —
2,000: —
1,500: —
1,500: —
1,200: —
Efter o år kan lönen höjas med
500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.
dels ock, att vid bestämmelsen om rätt till semester skall intagas det
vilkor, att semester får åtnjutas, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske.
Vidare har Riksdagen bestämt aflöningen för förste landtmätarne i
riket, att med föreslagna vilkor och förbehåll från och med år 1879
utgå med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor jemte
ålderstillägg af 400 kronor, att efter tio år lönen tilläggas; samt, för
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
tillämpning af berörda nya aflöningsstat för Landtmäteristyrelsen äfvensom
för beredande af tillgång till de för förste landtmätarne medgifna
löner och tjenstgöringspenningar, höjt ordinarie anslaget »landtmäteristaten»
från 98,200 kronor till 107,300 kronor, eller med 9,100 kronor;
hvarjemte Riksdagen på extra stat för år 1879 anvisat och stält till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 9,300 kronor, att användas
till arfvoden under samma år till erforderlig personal för utöfvande af
öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket, börande den inkomst af
lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta hos den myndighet,
som utöfvar öfverinseendet öfver justeringsväsendet, ingå och redovisas
till statsverket.
7:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel vidare
föreslagit, har Riksdagen till bestridande af de kostnader för statsverket,
som omedelbart föranledas af införandet utaf det metriska systemet för
mätt och vigt, på extra stat för år 1879 beviljat och stält till Eders
Kongl. Majrts förfogande ett anslag till belopp af 50,000 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
8:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, utöfver det å Sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1879 anvisa till fortsättande af
de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor
och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor,
eller tillsammans 76,000 kronor.
Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.
Öfverståtliållare - embetet
_ 9:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsatt
utgifvande under år 1879 af »Polisunderrättelser» i enlighet med de af
Eders Kongl. Maj:! meddelade föreskrifter, anvisa på extra stat för samma
år ett anslag af 10,000 kronor; varande denna nådiga framställning af
Riksdagen bifallen.
10:o. På det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år
1879 bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman
i Öfverståthållare-embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
500 kronor samt åt underståthållare!], sekreteraren och kamererare!!,
aktuarie!!, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvare!» och sekreterarens
kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget
för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent,
har Eders Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för samma
är anvisa 5,250 kronor; och har Riksdagen såsom tillfällig löneförbättring
åt ofvan nämnde embets- och tjensteman samt betjente till den
fördelning, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, på extra stat för år
1879 anvisat 5,250 kronor.
Landsstaterna i länen.
1 l:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik till en början
föreslagit Riksdagen att, med godkännande af föreslagna grunder
och närmare bestämmelser för lönereglering för visse tjensteman och betjente
vid landsstaten, besluta:
att alla till landssekreterare, landskainrerare och kronofogdar anslagna
boställen eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars
1881; dock med iakttagande, att sådan indelningshafvare eger att, om
han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår
för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt
boställe mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning
kan blifva bestämdt; samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid
syn jemväl öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvare!!
tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;
att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka, der lämpligen ske
kan, böra, mot afdrag å lönerna, åt länsmännen upplåtas, till Eders Kongl.
Maj:ts pröfning i hvarje särskildt fall öfverlemna så väl huruvida de nu
varande boställena må bibehållas, som ock huruvida, i den mån gällande
arrendekontrakt eller andra i afseende på kronoegendomens användande
meddelade bestämmelser medgifva, sådan egendom må till nytt boställe
användas;
att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjensteman
upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,
provisioner, arfvoden af allmänna bcvillningen samt ersättning
å allmänna indragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med
det undantag, att följande sportler komma att till samma tjensteman
fortfarande utgå, nemligen:
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran
erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;
b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda
utskyld er;
c) åklagareandelar af sakören;
d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke;
e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda
inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur; och
f) den särskilda provision, som inom Vester- och Norrbottens län
tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne
inom Lappmarken; samt
tills vidare och intill dess annorlunda kan varda förordnadt:
g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.
Ofvan berörda nu föreslagna grunder och vilkor för löneregleringen
äro, på sätt ett vid den nådiga propositionen fogadt statsrådsprotokoll
öfver civilärenden för den 4 sistlidne Januari gifvit vid handen, följande:
att aflöningsbeloppen bestämmas lika för hvarje tjenst af samma
grad, men, af anförda skäl, undantag härifrån göras för landssekreterare
och landskamrerare, äfvensom för länsnotarie!’ och länsbokhållare;
att löneförmånerna fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka
sistnämnda, med undantag blott för det fall att semester åtnjutes, tillfalla
den, som tjensten förrättar;
att, vid denna fördelning, afseende fästes ej mindre derå, att tjenstgöringspenningarne,
så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande
af vikariatsersättning under tjenstledighet, utan ock hufvudsakligen
derå, att lönen kommer att utgå med sådant belopp, som, efter
tjenstens beskaffenhet, skäligen må kunna, efter uppnående af den i
sådant hänseende stadgade lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet
såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås;
att ålderstillägg skall efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring utgå
och tilläggas lönen för samtlige landsstatstjenstemännen, under vilkor
att löntagare under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst; dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, samt
att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den tid, som före deri
nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller
enligt Kong!, cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma
förestå, men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början
af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit
uppnådd;
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
att, i följd af sportelinkomsternas indragning, de kostnader för
resor, arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af tjensteman
skötande föranledas, enligt regeln böra af statsmedel bestridas;
att semester må åtnjutas af landssekreterare och landskamrerare
under högst en och en half månad och af öfrige tjensteman vid länsstyrelserna
under högst en månad årligen; men att deremot denna förmån
icke för fögderitjenstemännen, hvilkas verksamhet genom resor och
vistelse i fria luften är mera helsobringande, eger rum; samt
att med tjenst vid landsstaten icke må förenas annan tjenst på
rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten;
men att dock tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande
redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla,
så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig.
I fråga om sistnämnda vilkor har i statsrådsprotokollet erinrats, att
det icke vore lämpligt att, Såsom rörande andra tjensteman egt rum,
lägga hinder i vägen för tjensteman vid landsstaten att emottaga befattning
på kommuns stat. Ett stadgande af detta innehåll skulle nemligen
sannolikt medföra olägenheter, i det mångenstädes i landsorten skulle,
utom landsstatstjenstemännen, saknas personer, som vore lämplige för
vissa kommuners tjenstebefattningar, hvilka dessutom i allmänhet icke
vore af den omfattning, att de kunde anses för tjenstgöringen vid landsstaten
hinderliga. Giltigheten af de skäl, som anförts till stöd för den
i förevarande hänseende sålunda vidtagna afvikelsen från hvad i afseende
å andra tjensteman stadgats, har synts Riksdagen i allmänhet icke
kunna bestridas; men, hvad särskildt landssekreterare och landskamrerare
beträffar, har Riksdagen likväl, med hänseende till så väl beskaffenheten
af desse tjenstemäns göromål och embetsställning som ock de för
dem föreslagna aflöningsbeloppen, funnit förbudet, att icke tillika emottaga
annan befattning böra utsträckas jemväl till dylik å kommuns stat.
Vid förestående grunder och vilkor i öfrigt har Riksdagen endast i
följande hänseenden funnit anledning till erinran.
Vidkommande först rättigheten till semester för de tjensteman, som
äro vid länsstyrelserna" anstälde, har, med hänseende till innevarande
Riksdags beslut i fråga om dylik rättighet för andre tjensteman, äfven
här synts böra stadgas, att semester endast får åtnjutas, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske.
Hvad vidare angår skyldigheten att under tjenstledighet afstå viss
del af aflöningen, är endast föreslaget, att tjenstgöringspenningarne alltid
skola, med undantag af det fall att semester åtnjutes, tillfalla den, som
17
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 35.
tjeiisten förrätta]''. Då emellertid i fråga om de under senare tiden reglerade
embetsverken föreskrifvits, att den, som af sjukdom hindras att sin
tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest- undfår
ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenst-ens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt, har samma stadgande synts lämpligen
höra jemväl i afseende på nu i fråga varande tjensteman tillämpas.
På sätt af ett jemväl den nådiga propositionen bilagdt statsrådsprotokoll
öfver civilärenden för den 24 Maj 1877 inhemtats, har Eders
Kongl. Maj:t nämnde dag ej mindre förklarat, att hvad nådiga cirkulären
den 7 Mars 1873 och den 11 December 1874 i fråga om tillsättande af
landsstatstjenster innehölle, icke vidare skulle eg a tillämpning beträffande
landssekreterare-, hmdskamrerare-, länsnotarie-, länsbokhållare-,
lanskanslist- och landskontorist-tjenster, men förständigat Si ne Befallningshafvande
att, när någon af dessa befattningar kungjordes till ansökning
Jedig, derjemte tillkännagifva, att innehafvare af befattningen skulle vara
underkastad så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning
i åligganden som ock den reglering af löneförmåner, som kunde
varda föreskrifven, äfvensom att vid tillsättandet af de utaf nämnda befattningar,
till hvilka utnämningsrätt Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
tillkomme, iakttaga nämnda förbehåll, än äfven anbefalt Sine
Befallningshafvande att meddela uppgift å de landssekreterare, landskamrerare
eller kronofogdar inom hvarje län, som på grund af ofvan
berörda cirkulär erhållit förordnande att endast tills vidare bestrida
innehafvande befattningar, samt huruvida något hinder mötte att för
sådan befattnings innehafvare utfärda fullmakt eller konstitutorial, med
intagande af omförmälda förbehåll och för kronofogde jemväl, der sä
funnes nödigt, att han skulle vara underkastad reglering af tjenstgöringsoinråde.
I enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t sålunda meddelat,
äro sedermera fullmakter eller konstitutorial för samtlige förbeinälde
löntagare utfärdade.
Då emellertid genom nu framlagda förslag till lönereglering för
landsstaten frågan om det slutliga ordnandet af landträntmästare- och
häradsskrifvaretjensterna- icke blifver afgjord, samt alltså framställning
derom lärer vara att till en kommande Riksdag förvänta och anledning
icke torde saknas lör det antagande, att anordningen af ifrågavarande
tjenster må kunna komma att utöfva inflytande på åtskillige öfrige landsstatstjenstemäns
tjenstgöringsskyldighet, har Riksdagen ansett bland om
Bih.
till Riksd. Brok 1878. 10 Sand. 1 Afd. I Band. 7 Höft.
3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
förmälda allmänna vilkor för den nu föreslagna löneregleringen böra
intagas ett stadgande i enahanda syfte, som nyss nämnda af Eders Kongl.
Maj:t meddelade bestämmelser, hvilket stadgande synts böra på följande
sätt affattas:
»att innehafvare af befattning vid landsstaten skall vara underkastad
så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i
åligganden som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda
föreskrifvcn.»
Hvad derefter angår förslaget om indragning till statsverket af alla
till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen
eller löningsjordar under iakttagande af ofvan omförmälda närmare bestämmelser,
har Riksdagen samma förslag bifallit.
Beträffande vidare förslaget att, der så lämpligen ske kunde, åt
länsmännen upplåta bostadslägenheter mot afdrag å lönen, har detta i
statsrådsprotokollet närmare utvecklade förslag synts Riksdagen afse,
att länsmännen enligt regeln skulle blifva på statens bekostnad försedde
med bostadslägenhet, och skulle, enär desse tjenstemäns antal uppgå*
till 520, af hvilka för närvarande endast 201 äro försedda med dylik
förmån, alltså erfordras 319 nya boställen. Visserligen vore afsigten,
att dessa skulle anskaffas genom upplåtande af lämpliga staten tillhöriga
jordlägenheter, och att alltså statsverket i allmänhet icke* skulle komma
att betungas genom inköp af bostadslägenheter, men otvifvelaktigt skulle
likväl den ifrågasatta åtgärden komma att för statsverket medföra ganska
väsentliga kostnader i och för uppförande af erforderliga byggnader,
hvartill ytterligare kommer att, derest det föreliggande förslaget
vunne Riksdagens godkännande, sannolikt i (lera fall framställningar
komrne att göras om inköp af passande bostadslägenheter i sådana orter,
der för ändamålet lämpliga, staten tillhöriga egendomar icke funnes tillgängliga.
För Riksdagen vill det dessutom synas, som om den ifrågasatta åtgärden
hvarken skulle vara af särdeles trängande behof påkallad eller
fullt ändamålsenlig. 1 förra hänseendet förekommer nemligen, att i de
flesta orter det numera icke torde vara förenadt med synnerlig svårighet
för länsmannen att sjelf åt sig anskaffa lämplig bostad; att vidare den
afsedda fördelen deraf, att länsmännen skulle blifva satta i tillfälle att
sjelfve förvärfva någon erfarenhet i afseende å åbyggnaders beskaffenhet
och underhåll samt i fråga om beräknandet af kostnaderna för nybyggnader
och reparationer, icke synes böra tillmätas någon mera väsentlig
betydelse, dä länsmännen otvifvelaktigt, derest de äro för sin uppgift
lämplige, äfven utan att sjelfve vara försedde med boställen, ega rikligt
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
tillfälle att förskaffa sig nödig erfarenhet i omförmälda hänseenden, hvartill
kommer att en länsman, som eger den duglighet och drift, som bör
kunna påräknas, i de flesta fall sjelf förvärfva!'' sig jordlägenhet, fullt motsvarande
den, som nu vore afsedd att af staten bestås; att slutligen länsmannens
sjelfständighet icke synes vara betingad deraf att han är med
boställe försedd, utan i främsta rummet bero af hans personliga egenskaper
och ställning i öfrigt.
Vidkommande åter de olägenheter, hvilka förslaget, enligt Riksdagens
förmenande, skulle komma att medföra, torde få anföras, att det
sannolikt i de flesta fall skulle vara ganska betungande för länsmännen,
hvilka vid tillträdet af befattningen oftast äro unge obemedlade män, att
anskaffa de för skötandet af ett boställe, huru litet detta än må vara,
alltid erforderliga inventarier, samt att de ofta för sådant ändamål skulle
blifva nödsakade att skuldsätta sig, hvilket torde kunna komma att ganska
betänkligt inverka på den sjelfständighet, som äfven enligt Riksdagens
åsigt är för en dylik tjensteman så nödvändig.
Då vidare ett bifall till nu föreliggande förslag skulle komma i strid
mot den grundsats, som under senare tiden gjort sig gällande, eller att
tjensteman icke böra vara med boställen försedde, har Riksdagen, på
grund af hvad nu blifvit anfördt, funnit sig icke böra Eders Kong].
Maj:ts framställning i förevarande hänseende bifalla, men, enär det till
äfventyrs i vissa särskilda fall torde kunna vara för länsman med verklig
svårighet förenadt att erhålla lämpligt belägen bostad, har Riksdagen
funnit sig böra i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes,
efter behörig utredning rörande de särskilda fall, der det må finnas
oundgängligen nödigt att länsmännen blifva med bostadslägenhet försedde,
till Riksdagens pröfning framlägga förslag i ämnet.
Vidkommande slutligen förslaget om afskaffande, med ofvan omförmälda
undantag, af aflöningssättet genom sportler, har Riksdagen härvid
ej funnit anledning till någon erinran.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen
dels godkänt nu föreslagna grunder och närmare bestämmelser för lönereglering
för visse tjensteman och betjente vid landsstaten; dock med
tillägg dels att den tjensteman vid länsstyrelserna medgifna semester endast
får åtnjutas när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske; dels att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta,
eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för
svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,
kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
pröfvas skäligt; dels att innehafvare af befattning vid landsstaten skall
vara underkastad såväl den vidsträcktare tjentgöringsskyldighet och jemkning
i åligganden som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som
kan varda föreskrifven; och dels att landssekreterare och landskamrerare
icke må tillika emottaga befattning å kommuns stat; dels beslutit, att
alla till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen
eller löningsjordar skola till statsverket indragas den 14 Mars
1881; dock med iakttagande, att sådan indelningshafvare eger att, om
han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår
för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe
mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva
bestämdt; samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl
öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvare» tillhöriga
åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga.
Vidare får Riksdagen, jemte förklarande, att Eders Kongl. Maj:ts nu
gjorda, ofvan omförmälda framställning om beredande af bostadslägenheter
åt länsmännen icke vunnit Riksdagens bifall, i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t dels i nådig proposition till en
kommande Riksdag föreslå till indragning sådana nu varande länsmansboställen,
som må finnas genom sin belägenhet eller eljest för ändamålet
mindre lämpliga, dels ock i sammanhang dermed och för den händelse
det efter behörig utredning skulle i vissa särskilda fall finnas oundgängligen
nödigt, att en del länsmän blefve genom statens försorg med
nya bostadslägenheter försedde, derom till Riksdagen göra framställning,
med förslag å de Kronan tillhöriga lägenheter, som skulle kunna dertill
användas; och har Riksdagen derjemte beslutit, att med löneregleringens
inträdande skall för deri inbegripne tjensteman upphöra den nuvarande
rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden
af allmänna bevillningen samt ersättning å allmänna indragningsstaten
och för mistade bötesandelar; dock med det undantag, att följande
sportler komma att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen:
a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran
erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa,
b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda
utskylder,
c) åklagareandelar af sakören,
d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke,
c) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda
inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur, och
21
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
f) clen särskilda provision, som inom Wester- och Norrbottens län
tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne
inom lappmarken, samt
tills vidare och intill dess annorlunda kan varda förordnadt:
g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.
l2:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med
ofvan omförmälda förbehåll och föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande
aflöningsstater:
för landssekreterare och landskamrerare:
i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,
Kalmar, Kristianstads och Wermlands län:
TjenstgÖrings
Lön.
penningar. Summa.
vid tillträdet................................................................... 4,400. 8,000. 7,400.
med ålderstillägg efter fem år................................. 5,000. o,000. 8,000.
i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gejleborgs,
Wester-Norrlands och Södermanlands län:
vid tillträdet..............................................
Lön.
.... 4,400.
Tjenstgörings- penningar. Summa.
2,500. 6,900.
med ålderstillägg efter fem år...........
.... 5,000.
2,500. 7,500.
i Blekinge, Hedlunds, Westmanlands,
Upsala,
Westerbottens, Norrbottens,
Jemtlands och
Gotlands
län:
vid tillträdet..............................................
Lön.
.... 4,400.
Tjenstgörings- penningar. Summa.
2,000. 6,400.
med ålderstillägg efter fem år...........
.... 5,000.
2,000. 7,000.
för länsnotarie och länsbokhållare:
i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,
Kalmar, Kristianstads, Wermlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,
Kopparbergs, Örebro, Gejleborgs, Wester-N orrlands och Södermanlands
län:
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
vid tillträdet............................................................ 1,500. 1,000. 2,500.
med ålderstillägg efter tio år.................................... 2,000. 1,000. 3,000.
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
i Blekinge, Hållande, Westmanlands, Upsala, Westerbottens. Norrbottens,
Jemtlands och Gotlands län:
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
vid tillträdet,............................................................... 1,200. 800. 2,000.
med ålderstillägg efter tio är.................................. 1,700. 800. 2,500.
för landskanslist och landskontorist:
Tjenatgörings
Lön.
penningar. Summa.
vid tillträdet .......
700.
500.
1,200.
med ålderstillägg
efter
tio
år................................
.. 1,000.
500.
1,500.
för kronofogde:
Tjenstgörings-
Expens-
Lön.
penningar.
medel.
Summa.
vid tillträdet........
..................... 3,000.
1,000.
300.
4,300.
med ålderstillägg
efter
tio
är.............. 3,500.
för länsmän:
1,000.
300.
4,800.
Tjenstgörings-
Expens-
Lön.
penningar.
medel.
Summa.
vid tillträdet........
...................... 900.
600.
100.
1,600.
med ålderstillägg
efter
tio
är.................. 1,200.
för vaktmästare:
600.
100.
1,900.
Tjenstgörings-
Lön.
penningar.
Summa.
vid tillträdet.........
500.
300.
800.
med ålderstillägg
efter
tio
år...............................
600.
300.
900.
Hvad först angår afiöningen för landssekreterare och landskamrerare,
har förslaget, i hvad detsamma afser länens indelning i tre klasser
med tjenstgöringspenningar, lämpade efter tjensternas besvärlighet i de
olika länen, synts Riksdagen vara välbetänkt och af beskaffenhet att
böra vinna godkännande. Likaledes hafva beloppen af den fasta lönen
och ålderstillägget, hvilka för alla tre klasserna föreslagits lika med hvad
i sådant hänseende blifvit för byråcheferne i kansliexpeditionerna och de
förvaltande verken bestämdt, icke gifvit anledning till någon erinran.
Hvad deremot tjenstgöringspenningarne angår, har Riksdagen icke kunnat
undgå att finna det mindre lämpligt att bestämma dessa till så högt
belopp, att derigenom aflöningsförmånerna för landssekreterare och landskamrerare
i första klassens län skulle komma att uppgå till 8,000 kro
-
23
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
lior, eller 500 kronor mer än som bestämts för expeditionscheferne och
riksarkivarien samt 1,000 kronor mer än för Kongl. bibliotekarien och
chefen för landtmäteriet^ för hvilka sistnämnde afiöningen är bestämd
till 7,000 kronor för hvardera. Med fog torde nemligen icke kunna
bestridas, att det skulle vara oegentligt, om landssekreterare eller landskamrerare
försattes i så väsentligt fördelaktigare ställning än visse chefer,
på hvilka likväl alltid åtskilliga särskilda anspråk ställas. För att undvika
denna olägenhet och dock bibehålla den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
klassindelningen har det synts Riksdagen mest ändamålsenligt att
bestämma tjenstgöringspenningarne för hvarje klass till 500 kronor lägre
belopp än det af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta; till stöd hvarför dessutom
kan åberopas, att desamma derigenom komma att närmare öfverensstämma
med Kammarkollegii och Statskontorets i detta hänseende afgifna
förslag, enligt hvilket länen skulle indelas i fyra klasser och tjenstgöringspenningarne
bestämmas till respektive 2,500, 2,000, 1,500 och
1,000 kronor. Afiöningen för landssekreterare och landskamrerare i tredje
klassens län kommer nu att genast vid tillträdet uppgå till 5,900 kronor
eller i det närmaste det belopp 6,000 kronor, som Eders Kongl. Maj:t
vid afgifvandet till 1871 års Riksdag af nådig proposition angående förbättring
af landsstatstjenstemännens lönevilkor ansåg böra under öfvergångstiden
tillförsäkras nu ifrågavarande tjensteman såsom årlig behållen
medelinkomst; hvartill kommer, att afiöningen för bemälde landsekreterare
och landskamrerare efter fem års tjenstgöring uppgår till 6,500
kronor, eller ej obetydligt mer än nyssberörda beräknade medelinkomst.
Beträffande förslaget om bestämmande af afiöningen för länsnotarier,
länsbokhållare, landskanslister, landskontorister och kronofogdar, har
Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran.
I sammanhang med frågan om afiöningen för kronofogdarne har
emellertid hos Riksdagen framhållits det den nuvarande fögderiindelningen
icke synes vara fullt tillfredsställande. Till stöd för denna åsigt
har anförts att, under det att Wermlands län med dess stora utsträckning
och en folkmängd af 267,238 personer, har allenast 6 fögderier,
hvartdera af de till omfånget vida mindre Upsala och Westmanlands
län, med en befolkning af respektive 106,104 och 125,256 personer, är
indeladt i 5 fögderier eller i det närmaste lika många som Wermlands
län omfattar. En förändrad reglering i förevarande hänseende, åsyftande
en minskning af antalet födgerier och att dessa mer än för närvarande
är fallet, måtte komma att lämpas efter länens storlek och folkmängd,
synes derföre vara af behofvet påkallad; men, då, enligt hvad ofvan berörda
statsrådsprotokoll för den 24 Maj 1877 gifvit vid handen, Eders
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Kongl. Maj:t redan anbefalt Sine Befallningshafvande att inkomma med
underdåniga yttranden i detta hänseende, och frågan alltså torde vara
beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, har icke någon särskild
åtgärd härvid från Riksdagens sida för närvarande synts böra
ifrågasättas.
Hvad slutligen angår de för länsmännen och vaktmästarne föreslagna
afiöningsbeloppen, har Riksdagen funnit desamma böra beviljas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,
under de i föregående punkt omförmälda förbehåll och med föreslagna
vilkor i öfrigt, godkänt följande aflöningstater, nemligen:
för landssekreterare och landskamererare:
i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,
Kalmar, Kristianstads och Werinlands län:
vid tillträdet...................................
med ålderstillägg efter fem år
4,400.
5,000.
Tjenstgörings
penningar.
2,500.
2,500.
Summa.
6,900.
7,500.
i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefeborgs,
West er-Norrlands och Södermanlands län:
vid tillträdet...................................
med ålderstillägg efter fem år
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
4,400. 2,000. 6,400.
5,000. 2,000. 7,000.
i Blekinge, Hallands, Westrnanlands, Upsala, Westerbottens, Norrbottens,
Jemtlands och Gotlands län:
vid tillträdet...................................
med ålderstillägg efter fem år
a ö
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
4,400. 1,500. 5,900.
5,000. 1,500. 6,500.
för länsnotarie och länsbokhållare:
i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,
Kal mar, Kristianstads, Wer mlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,
Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Wester-Norrlands och Södermanlands
lä/n:
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
1,500. 1,000. 2,500.
2,000. 1,000. 3,000.
vid tillträdet...............................
med ålderstillägg efter tio år
25
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
i Blekinge, Hallands, Westmanlands, Upsala, Westerbottens, Norrbottens,
Jemtlands och Gotlands län:
vid tillträdet..................................
med ålderstillägg efter tio år
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
1,200. 800. 2,000.
1,700. 800. 2,500.
för landskanslist och landskontorist:
Lön.
vid tillträdet................................................................. 700.
med ålderstillägg efter tio år............................... 1,000.
Tjenstgörings
penningar.
500.
500.
Summa.
1,200.
1,500.
för kronofogde:
TjenstgöringsLön.
penningar.
vid tillträdet.............................................. 3,000. 1,000.
med ålderstillägg efter tio år................ 3,500. 1,000.
Expens
medel.
300.
300.
Summa.
4,300.
4,800.
för länsman:
Lön.
vid tillträdet.............................................. 900.
med ålderstillägg efter tio år............... 1,200.
Tjenstgörings- Expens
penningar.
medel.
600. 100.
600. 100.
Summa.
1,600.
1,900.
för vaktmästare:
Tjenstgörings
Lön.
penningar. Summa.
vid tillträdet............................................................ 500. 300. 800.
med ålderstillägg efter tio år............................... 600. 300. 900.
13:o. Eders Kongl. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen,
att, för bestridande af omförmälda aflöningar, öka det ordinarie anslaget
till »landsstaterna i länen» med 986,268 kronor;
att, för beredande af tillgångar till arfvode åt extra länsnotarier
och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till vikariatsersättning
under semester för dertill berättigade tjensteman, på ordinarie stat anvisa
ett reservationsanslag till belopp af 95,000 kronor; samt
att, för beredande af tillgångar såväl till den ersättning, hvilken
efter stadgade grunder med 489 kronor tillkoinme en häradsskrifvare
för boställe, hvars indragning i nåder beslutits, som ock till de ersättningar,
hvilka blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkända åtskillige länsmän
för afkomst af exproprierad jord, höja sagda ordinarie anslag med
Bih. till Riksd. Prat. 1878. 10 Sciml. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. 4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
dessa ersättningars sammanräknade belopp, 682 kronor; och skulle, i
händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie anslaget i penningar
till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år utgör 1,122,436
kronor 15 öre, komma att för år 1879 höjas till 2,204,386 kronor 15
öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag — eller med 1,081,950 kronor.
Den i inerberörda statsrådsprotokoll för den 4 sistlidne Januari till
stöd för nu ifrågavarande nådiga framställningar förebragta utredning
har synts fullt tillfredsställande, och har Riksdagen förty dervid ej funnit
anledning till annan erinran än att, till följd af Riksdagens i nästföregående
punkt omförmälda beslut om minskning med 500 kronor i
tjenstgöringspenningarne för en hvar af de 24 landssekreterarne och 24
landskamrerarne, det för löneregleringens genomförande äskade anslaget
986,268 kronor bort nedsättas med ett belopp, motsvarande summan af
omförmälda afdrag, eller 24,000 kronor, och alltså utgöra 962,268 kronor.
Riksdagen har alltså, dels för bestridande af de i nästförestående
punkt medgifna aflöningar, ökat det ordinarie anslaget till »landsstaterna
i länen» med 962,268 kronor; dels för beredande af tillgångar till arfvoden
åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna
samt till vikariatersättning under semester för dertill berättigade tjensteman,
på ordinarie stat anvisat ett reservationsanslag till belopp af 95,000
kronor; och dels för beredande af tillgångar såväl till den ersättning,
hvilken efter stadgade grunder med 489 kronor tillkommer en häradsskrifvare
för boställe, hvars indragning i nåder beslutits, som ock till
de ersättningar, hvilka blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkände åtskillige
länsmän för afkomst af exproprierad jord, höjt sagda ordinarie
anslag med dessa ersättningars sammanräknade belopp 682 kronor; varande
det ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket
för närvarande utgör 1,122,436 kronor 15 öre, för år 1879 höjdt till
2,180,386 kronor 15 öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag —
eller med 1,057,950 kronor.
l4:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har Riksdagen vidare dels, på det Eders Kongl. Maj:t må kunna lämpligen
förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande på extra stat för år 1879 anvisat 10,200 kronor;
dels ock för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare
under år 1879, anvisat ett extra anslag för samma år af 34,367
kronor 40 öre.
15:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag i ämnet, beviljade
nästlidna års Riksdag ett extra anslag för innevarande år till belopp af
27
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
40,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas dels till aflöning och
underhåll af särskild polisstyrka ä landet i de orter, der sådan kunde af
förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande. Enär någon förändring
i de förhållanden, på grund af hvilka berörda anslag ansetts
erforderligt, icke inträffat och''då anslagets behöflighet ej heller vore af
löneregleringen beroende, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att för ifrågavarande ändamål på extra stat för ar 1879 anvisa
enahanda belopp, 40,000 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne Januari inhemtats
hade det för nästlidet år för nu ifrågavarande ändamål till enahanda
belopp beviljade anslag till fullo tagits i anspråk och vore utaf anslaget
för innevarande år intill nyssnämnda dag redan anvisade 12,175 kronor.
Då alltså ifrågavarande anslagsbelopp synbarligen icke torde vara större
än som af omständigheterna verkligen påkallas, har nu förevarande nådiga
framställning synts böra vinna Riksdagens bifall; och har alltså
Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 stält ett extra
anslag af 40,000 kronor, att under samma år användas dels till aflöning
och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande.
Ålderstillägg.
1 6:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
af tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom Departementets
expedition, LandtrnäJeristaten, Justeringsstyrelsen samt Landsstaterna
i länen ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat bevilja
samt i riksstaten under Sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag
för landsstaterna i länen» uppföra ett förslagsanslag under benämning
»ålderstillägg», beräknadt till belopp af 170,000 kronor.
Härvid har ej varit anledning till annan erinran än att, då de för
Justeringsstyrelsen äskade medel nu endast blifvit på extra stat beviljade,
nämnda styrelse icke synts böra upptagas bland de embetsmyndigheter,
för hvilka anslaget till ålderstillägg afses, hvilket dock icke
inverkar på samma anslags belopp; och Riksdagen har alltså, för beredande
af tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom
Departementets expedition, Landtmäteristaten samt Landsstaterna i länen
ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat beviljat samt i riks
-
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
staten under Sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag för landsstaterna
i länen» uppfört ett förslagsanslag under benämning »ålclerstilllägg»,
beräknadt till belopp af 170,000 kronor.
Statens jemvägstrafik.
17:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t, med förklarande
att frågor om förändring i gällande, af Eders Kongl. Maj:t och
Riksdagen gemensamt antagna grunder för aflöning åt embets- och
tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik komtne att hädanefter
som hittills underställas Riksdagens pröfning, föreslagit Riksdagen,
att dels icke vidare bland anslagen under Sjette hufvudtiteln upptaga
och beräkna det. för »statens jernvägstrafik» erforderliga belopp, hvilket
uti innevarande års riksstat vore förslagsvis uppfördt till 11,641,000
kronor; dels medgifva att generaldirektörens och chefens vid statens
jernvägstrafik årliga aflöning finge bestämmas att från och med är 1879
utgå till belopp af 10,000 kronor; dels utaf det till fyllnad i förut beräknade
medel för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan
norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 1,500,000 kronor; dels för
utförande af de under samma år erforderliga nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jernvägar äfvensom för anskaffande
af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, h vilka för
vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel korame att uppsättas, anvisa
ett särskildt anslag för år 1879 till belopp af 800,000 kronor; dels
ock medgifva, att, af de sålunda äskade anslagen, tillsammans 2,300,000
kronor, Eders Kongl. Maj:t måtte redan under innevarande år för det
ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens
jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor.
Hvad först angår förslaget derom, att det för statens jernvägstrafik
erforderliga belopp icke vidare måtte bland anslagen under Sjette hufvudtiteln
upptagas och beräknas, har Riksdagen detta förslag bifallit.
Vidare har Riksdagen vid det förhållande, att såväl 1876 som 1877
års Riksdag beviljat generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor, hvarigenom hans löneförmåner
kommit att för nästlidet och innevarande år uppgå till enahanda
belopp, som nu blifvit äskadt, eller 10,000 kronor, samt anledning
ej varit för handen att längre uppskjuta det slutliga ordnandet af
denne embetsmans aflöning, hvilken vid jemförelse med andra chefsaflö
-
29
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
ningar synts icke skäligen böra bestämmas till lägre belopp än det nu
föreslagna, funnit sig böra definitivt fastställa ifrågavarande lön till 10,000
kronor.
Vidkommande Eders Kongl. Maj:ts förslag om ställande till Eders
Kong!. Maj:ts förfogande för 1879 af 1,500,000 kronor af det för anskaffande
af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik anvisade
särskilda anslag, har Riksdagen icke haft något att erinra; men
deremot har det. till utförande af nya byggnader och anläggningar samt
för anskaffande af fasta maskiner till mindre reparationsverkstäder äskade
anslaget å 800,000 kronor synts kunna nedsättas till 600,000 kronor.
Då de skäl, hvilka föranled t de båda senast församlade Riksd agarn e
alt i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t ville i nåder förordna
lämpligt antal utanför förvaltningen af statens jernvägstrafik stående
sakkunnige män med uppdrag att före årets statsrevision företaga
en förberedande granskning af Trafikstyrelsens förvaltning, synts Riksdagen
fortfarande ega oförminskad tillämplighet, samt Riksdagen ansett att
genom de till följd af berörda underdåniga framställningar under de
båda sist förflutna åren företagna granskningar af ifrågavarande förvaltning
ej oväsentligt gagn redan åstadkommits, har Riksdagen funnit sig
böra jemväl nu göra en dylik framställning, dervid Riksdagen likväl
ansett sig böra särskildt framhålla önskvärdheten deraf, att den förberedande
granskningen må komma att i främsta rummet afse en undersökning,
huruvida denna vidtomfattande och maktpåliggande förvaltning
handhafves på sådant sätt, att derigenom det i ekonomiskt afseende bästa
resultat vinnes, under det att statsbanorna derjemte uppfylla berättigade
anspråk, som i andra hänseenden kunna på desamma ställas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Riksdagen
dels, med bibehållande af den ordning, att frågor om förändring i gällande,
af Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt antagna grunder för
aflöning åt embets- och tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik
komma att hädanefter som hittills underställas Riksdagens pröfning,
medgifvit, att bland anslagen under sjette hufvudtiteln icke vidare
upptages och beräknas det för »statens jernvägstrafik» erforderliga belopp;
dels bestämt generaldirektörens och chefens vid statens jernvägstrafik
årliga aflöning att från och med år 1879 utgå till belopp af 10,000
kronor; dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande
af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda
anslag å 5,400,000 kronor stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1879 ett belopp af 1,500,000 kronor; dels för utförande af de
30
Riksdagens vnderd. Skrifvelse, N:o 35.
under samma år erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens
redan trafikerade jern vägar äfvensom för anskaffande af fasta maskiner
till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya
jernvägsliniers rörliga materiel komma att uppsättas, anvisat ett särskildt
anslag för år 1879 till belopp af 600,000 kronor; dels och medgifvit, att
af omförmälda två anslag, tillsammans 2,1.00,000 kronor, Eders Kong).
Maj:t må redan under innevarande år för det ena eller andra af ifrågavarande
ändamål ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande
ett belopp af 100,000 kronor; anhållande Riksdagen i underdånighet,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna lämpligt antal utanför
förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige män, med uppdrag
att före näst instundande statsrevision företaga en förberedande
granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning.
Beträffande frågan, huruvida de här ofvan omförmälda anslag skola
från Statskontoret eller Riksgäld skontoret utgå, a fl åter Riksdagen särskild
underdånig skrifvelse.
Skiften ock Afvittringar.
18:o. Eders Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att för år 1879
bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18
storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva,
det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och
Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1879 kunde komma att
understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor
för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittringslandtmätarnc
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå;
att för år 1879 åt föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje åt dem anslagna belopp; samt att bevilja
tillfällig tillökning i .styresmannens vid afvittringsverket i Westerbottens
län årsarfvode för år 1 879 med ett belopp af 200 kronor.
Riksdagen, som bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat och
föreslagit, har jemväl, på sätt Eders Kongl. Maj:t begärt, för är 1879,
utöfver ordinarie anslaget till skiften och afvittringar, 63,000 kronor,
anvisat för enahanda ändamål ett extra anslag af 233,000 kronor.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
31
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.
19:o. Med anledning af en utaf Wermlands läns hushållningssällskap
i ämnet gjord underdånig framställning har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa
ett ärligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en
landtbruksskola inom nämnda län, emot förbindelse för länets hushållningssällskap
eller landsting att årligen lör samma ändamål tillskjuta ett
lika belopp, höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar», enligt nu gällande stat utgörande 170,900 kronor,
till 172,900 kronor, eller med 2,000 kronor; varande denna nådiga
framställning af Riksdagen bifallen.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
20:o. Etter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjorda underdåniga
hemställanden, att tre landtbruksingeniörer, hvilka åtnjutit
aflöning, den ene från och med år 1874 i tredje lönegraden, och de
båda andra från och med samma år i andra lönegraden, samt alla tre
allt hittills med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, måtte
från och med 1879 varda uppflyttade, den förstnämnde i fjerde lönegraden
med aflöning till belopp af 3,500 kronor, och de båda öfrige i
tredje lönegraden med aflöning till belopp af 3,000 kronor, har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit. Riksdagen att, för beredande af tillgång till den
sålunda från och med nästkommande är för tre landtbruksingeniörer
ifrågakommande lönetillökning, höja anslaget »landtbruksingeniörer och
deras biträden» från nuvarande beloppet, 46,350 kronor, till 47,850 kronor;
och har Riksdagen, i öfverensstämmelse härmed, höjt ifrågavarande
anslag med 1,500 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
21 :o. Pa sätt Eders Kong], Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens
derom gjorda underdåniga framställning, föreslagit, har Riksdagen
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
pa extra stat för år 1879 anvisat följande för jordbruket och dess binäringar
samt trädgårdsodlingen behöfliga anslag, nemligen:
såsom bidrag till bestridande af kostnader för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor;
till ''prisbelöningar vid sådana möfen för husdjur, redskap, maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 10,000
kronor;
till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk
och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa,
och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott
af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;
till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, 2,000 kronor;
till Svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola, under vilkor att
föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor,
företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning,
och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till Landtbruksakademien
afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året
vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen
af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet,
4,500 kronor;
till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska försöksanstalt, på
förordnande af Landtbruksakademiens förvaltningskomité, antagen botanist
1,000 kronor; och
såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda
sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 12,000
kronor.
22:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende
föreslagit, har Riksdagen, för fortsättande under år 1879 af de geologiska
''under sökningar ne och utgifvande af derpå grundade kartor, beviljat ett
extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
33
Hästafvelns befrämjande.
23:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Stuteri-öfverstyrelsens
derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit, har Riksdagen,
till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande af
betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor, för år 1879 på extra stat
beviljat 5,937 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
24:o. T öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag,
har Riksdagen vidare på extra stat för år 1879 beviljat:
för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd och en elev,
hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne handledas
och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett
anslag å 3,000 kronor;
till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade
medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å
10.000 kronor;
till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, utöfver hvad för
samma ändamål finnes på ordinarie stat anvisadt, ett anslag å 4,000
kronor;
såsom bidrag till upprätthållande af va/skolan i Borås, med vilkor
att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och
såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum
4.000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
25:o. Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, värdet af de i Sala
bergslags så kallade konststatsmedel förut ingående jordbruks- och mantalsdagsverken
af Sala, Möklinta, Kila, Kumla, Norrby och Tärna socknar,
för hvilka räntors indragning ersättning blef bergslaget af nästlidet års
Riksdag beviljad med 3,524 kronor 41 öre, funnes inbegripet uti det
belopp af 3,586 kronor 39 öre, hvilket vore under nu förevarande anslagstitel
uti kolumnen för indelt ränta och ersättning för indragna
räntor uti innevarande års riksstat uppfördt, och alltså afdrag borde å
Bill. till Riksd, Prut. 187S. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft. 5
34
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
sistberörda belopp i motsvarande mån ega rum, har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att minska det under denna anslagstitel uppförda
ränteanslaget med ett belopp, motsvarande värdet af de från Sala bergslag
indragna jordeboks- och mantalsdagsverken af ofvan nämnda socknar,
eller 3,524 kronor 41 öre: och har, i öfverensstämmelse härmed, ifrågavarande
ränteanslag blifvit nedsatt till 61 kronor 98 öre.
26:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen vidare,
under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande
skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1879 fortsätta sin
verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom
Eders Kongl. Maj:t i nåder behagade genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisat ett belopp af
14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.
Fiskerinäringens understöd.
27:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa
årliga bidrag till godtgörelse åt jiskeritillsy ning smän och fisko dlingsinstruktörer
vid de större och vigtigare vattendragen och sjöarne å orter inom
riket, för hvilka stadgar om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande
blifvit faststälda, på ordinarie stat bevilja och ställa till Eders
Kongl. Maj:t- förfogande 40,000 kronor samt förty höja ordinarie anslaget
»fiskerinäringens understöd» från 18,600 kronor till 58,600 kronor.
Den i ämnet förebragta utredning har visserligen gifvit ökadt stöd
för den åsigten, att den för en betydande del af riket särdeles vigtiga
fiskerinäringens upprätthållande och förkofran är väl förtjent af uppmärksamhet;
men, enligt Riksdagens förmenande, måste likväl stora betänkligheter
uppstå rörande lämpligheten af de nu ifrågasatta åtgärderna;
och af de i statsrådsprotokollet åberopade yttrandena framgår jemväl,
att tvifvel i sådant hänseende blifvit af flere vederbörande uttryckta.
Att spridande af kunskap i till fiskodling hörande ämnen samt om sättet
för fiskets rätta bedrifvande måste verka gagneligt och vore eftersträfvansvärdt,
lärer icke kunna bestridas; men deremot har det synts Riksdagen
i hög grad tvifvelaktigt, huruvida någon väsentlig och mot kostnaden
svarande fördel skulle vinnas genom aflönade tillsyningsmäns polisuppsigt.
En dylik tillsyningsman skulle sannolikt af befolkningen allmänt
mötas med misstroende och stor obenägenhet att meddela upp
-
35
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
lysningar, och, vid sådant förhållande, skulle utan tvifvel tillsyningsmannens
ansträngningar icke krönas med önskvärd framgång. Dessutom
torde, för att öfvervakandet af stadgarne för fiskets bedrifvande skulle
blifva verkligt och ej blott skenbart, en så betydlig tillsyuingspersonal
blifva erforderlig, att det för ändamålet nu äskade anslaget sannolikt
mycket snart komine att visa sig alldeles otillräckligt, och, sedan Riksdagen
en gång inlåtit sig på att för detta ändamål anvisa medel, kunde
den svårligen undgå att derför bevilja de ökade anslag, som komme att
erfordras, för att ändamålet ej skulle blifva förfeladt. Till stöd för
Riksdagens sålunda uttryckta farhåga, att det nu äskade anslagsbeloppet
snart skulle visa sig alldeles otillräckligt, har synts med fog kunna åberopas
den omständighet, att Eders Kongl. Maj:t nästlidet år ansett anslaget
kunna till eu början inskränkas till 20,000 kronor, men redan nu
funnit ett dubbelt så stort belopp vara erforderligt.
Med hänsyn ytterligare dertill att, vid en tid, då statsverkets tillgångar
synas vara i nedgående och tagas i anspråk för många olikartade
och vigtiga behof, nödig omtänksamhet bjuder, att företrädesvis de kostnader,
som afse föremål, om hvilkas nödvändighet och ändamålsenlighet
meningarne äro väsentligt delade, tills vidare undanskjutas, har Riksdagen
funnit sig icke böra Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
bifalla.
28:o. Inom Riksdagen har framställning blifvit gjord angående behofvet
af ändringar i nu gällande fiskerista-dga, dervid hufvudsakligen
anförts, dels att bestämmelserna i nämnda stadga icke i alla hänseenden
egde den tydlighet, som vore önskvärd, samt i afseende å så väl ortförhållanden
som fiskslag vore af allt för generel beskaffenhet, dels ock
att stadgans föreskrifter i allmänhet kunde anses vara af väl prohibitiv
natur.
Då en revision af fiskeriförfattningarne i nu antydda rigtning synes
önskvärd, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong].
Maj:t låta genom sakkunnige personer företaga en fullständig revision
af Kongl. fiskeristadgan af den 29 Juni 1852 jemte öfriga författningar,
som beröra fiskerinäringen.
Öfriga ordinarie anslag.
29:o. Alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande
år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit
36
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
särskildt omnämnda, hafva uppförts till enahanda belopp, som i nu gällande
riksstat äro upptagna; dock har anslaget till »skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.» för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, blifvit
med 393 kronor 88 öre förhöjdt.
Diverse anslag.
30:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen på extra
stat för år 1879 anvisat:
till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt
dess tjänstebiträden jemte tillfällig löneförbättring 42,310 kronor;
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor;
samt
till stipendier åt medlemmar af Väg- och vaitenbyggnadscorpsen för
utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 3,000
kronor.
31:o. Enär, enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,
hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under
åren 1875, 1876 och 1877 förskjutit dels ränta å inbetald lösen för
exproprierad mark 215 kronor 33 öre, dels ersättningar för indragna
landsstatsboställen 2,250 kronor 25 öre, dels till komitén för förberedande
granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning 1,971
kronor 45 öre, dels till komitén för afgifvande af förslag till författning
angående barns och yngre personers användande i fabriks- och handtverksarbete
samt för tryckning och häftning af dess betänkande 11,300
kronor 25 öre, dels till komitén för verkställande af undersökning rörande
förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut 4,518 kronor
85 öre, dels till komitén för afgifvande af utlåtande i fråga om ordnandet
af de allmänna kartearbetena 2,000 kronor, dels ock för utarbetande af
förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet
1,000 kronor, eller sammanräknade 23,256 kronor 13 öre, har Eders
Kongl. Maj:t slutligen föreslagit, att Riksdagen måtte till ersättande af
i fråga varande utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa
ett extra anslag ä nämnda belopp 23,256 kronor 13 öre.
Riksdagen, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej funnit
anledning till anmärkning, har till godtgörande af ofvan angifna förskott
anvisat för år 1879 ett extra anslag å 23,256 kronor 13 öre.
37
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
32:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar
i fråga om statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet,
att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, aflåter Riksdagen till Eders Kongl.
Maj:t särskilda underdåniga skrivelser.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 22 Maj 1878.
38
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Bil. Litt. A.
Stat för Civil-departementets expedition.
Lön.
Tjenstgörings-
Summa.
penningar
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
i Af detta arfvode an-
Expeditionschefen, arfvode.....
—
—
—
—
7,500
—-
1 ses 2,500 kronor mot- svara tjenstgörings-
[penningar.
1 Byråchef ............................
4,400
—
2,000
6,000
—
6,400
—
| Efter fem år kan
>lönen höjas med 600
3 Dito ..............................
13,200
—
—
19,200
—
1 kronor.
1 Kanslisekreterare.................
2,500
—
1,500
—
4,000
—
| Efter fem år kan
lönen höjas med 500
4 Dito ................
1 Registrator ...........................
10,000
—
6,000
1,500
—
16,000
4,000
—
Jkr. och efter tio år
(med vtterligare 500
2,500
—
—
—
| kronor.
1 Förste vaktmästare ............
800*)
—
300
—
1,100
—
1 Förste statsrådsvaktmästare
800*)
—
300
—
1,100
—
1 Vaktmästare ......................
500*)
—
300
—
800
—
I Efter fem år kan
1 Dito
500*)
—
300
—
800
—
Jlönen höjas med 100
1 Statsrådsvaktmästare ........
*) Om vaktmästare i sådan
500*)
—
300
—
800
—
kronor.
egenskap åtnjuter fri bo- stad. skall, så länge denna
förmån qvarstår, lönen min- skas med 150 kronor.
Till Departementschefens för-
fogande för amanuenser, vi- kariatersättningar, renskrif-
ning m. m..............................
—
—
—
—
15,000
—
Summa
—
—
—
—
76,700
—
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
39
Bil. Litt B.
Stat för Landtmäteri-styrelsen.
Tjenstgörings-
Summa.
penningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Landtmäteri-direktören...........
5,000
—
2,000
—
7,000
—
1 Landtmäteri-sekreterare......
3,000
—
1,500
—
4,500
—
1 Landtmäteri-fiskal ...............
2,500
_
1,500
_
4,000
_
Efter fem år kan
1 Aktuarie ock registrator......
1,800
—
1,200
—
3,000
—
lönen höja9 med 500
;kr. och efter tio år
1 Ingeniör.................................
1,800
—
1,200
—
3,000
—
med ytterligare 500
kronor.
1 Dito .......................
Till arfvode åt lärare för landt-
1,800
—
1,200
—
3,000
—
mäterielevernas undervisning
Till landtmäteristyrelsens för-
—
—
——
—
3,000
—
fogande för vikariatersättning,
arfvoden åt extra biträden ock
renskrifningskostnad ............
—
—
—
—
3,500
—
1 Förste vaktmästare ............
800
_
300
_
1,100*)
_
1 Vaktmästare .......................
500
—
300
—
800*)
—
j Efter fem år kan
lönen höja9 med 100
*) Om vaktmästare åtnjuter bo-
(kronor.
stad inom General-landtmä- terikontorets hus jemte ved-
brand, skall, så länge dessa
förmåner qvarstå ock icke
tillkomma honom såsom port- vakt eller för andra åliggan- den utöfver tjensten, lönen
minskas med 150 kronor.
Summa |
--1
-|
—
—
32,900
—
40
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Bil. Litt. C.
Förteckning å dyrtidstillägg under Sjette Hufvudtiteln
för år 1879.
Nuvarande
Dyrtids
Summa.
aflöning.
tillägg
Kommerskoll egium.
Kronor.
0.
Kronor.
Ö.
Kronor.
0.
1 Ledamot ............
5,000
—
1,000
—
6,000
—
1 D:o
5,000
—
1,000
—
6,000
—
1 D:o
4,500
—
900
—
5,400
—
1 D:o
4,500
—
900
—
5,400
—
1 Sekreterare ........
3,500
—
700
—
4,200
—
1 D:o ................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 Kamererare . ......
3,500
—
700
—
4,200
—
1 Registrator
2,600
—
520
■—
3,120
—
1 Notarie ............
2,200
—
440
—
2,640
—
1 D:o
2,200
—
440
—
2,640
—
1 Kammarförvandt* . .. ..........
2,200
—.
440
—
2,640
—
1 Kanslist ......
1,000
—
200
—
1,200
—
2 D:o . ..............
2,000
—
400
—
2,400
—
1 Kammarskrifvare ...........
1,000
—
200
—
1,200
—
1 D:o .........................................................
1,000
—
200
—
1,200
—
S:gr
—_
—
8,740
—
Bergsstaten.
1 Bergmästare, som icke innehar bostadsboställe...
2,400
—
480
—
2,880
—
3 D:o d:o d:o ......
7,200
—
1,440
—
8,640
—
Bergshauptmannen iÄSala.............................................
1,000
—
200
—
1,200
—
Grufveingeniören derstädes ........................................
750
—
150
—
900
—
Bergsvärdien derstädes ................................................
750
—
150
—
900
—
S:gr
—.—
—
2,420
—
Statistiska centralbyrån.
Chefen ...............
5,000
_
1,000
—
6,000
—
Sekreteraren . ...................
4,000
—
800
—
4,800
—
1 Aktuarie .................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 D:o ..................................................................
2,500
—
500
—
3,000
—
S:gr
—
2,900
—
—
—
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
41
Öfverståthållare-embetet.
Underståthållaren........................
Konungens fogat ..........................
Sekreteraren och Kamereraren vid ÖfverstäthåHareembetets
kansli
1 Aktuarie
1 Notarie
i D:0 .....................
1 Kammarskrifvare.........................
Sekreterarens kanslist...................
Till aflöning af vakt- och exekutionsbetjeningen
Nuvarande
aflöning.
S:gr
Landsstaterna i länen.
Löneförbättring för de svagast aflönade landträntmästare
För
117 häradsskrifvare med sammaniagd aflöning af
S:gr
Kronor.
4,500
4.500
3.500
900
900
900
600
1,000
11,450
171,837
Dyrtids
tillägg.
Summa.
Kronor.
900
500
700
180
180
180
120
200
2,290
5,250
10,200
34,367
40
Kronor.
5,400
5,000
4.200
1,080
1,080
1,080
720
1.200
13,740
206,204
44,567 40 ---
40
Bih. till liiksd. Prål, 1878. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 7 Häft.
42
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Ordinarie anslag under riks
-
Civil-Departementet.
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst .....
Statsråden utan departement, 3 it 12,000 kronor ..
Departementschefen.............................................................
Departementets expedition .............................................
Tillkommer: Förhöjning för tillämpning af ny stat
Kommerskollegium .............................................................
Statistiska tabellkommissionen:
Afiöningsmedel för Statistiska Central
O
-
byrån.............................................. 16,400: 1
Af går: Ett för en aktuarie odispo
neradt
aflöningsbelopp ..................... _ 500:
Reservationsanslag en:
Till bibliotekets underhållande........... 1,500: —
Till arfvoden åt tillfälliga biträden .. 10,000:
Till officiella statistiska trycket......... 10,000:
Till en statistisk tidskrift ..................... 1,000:
Landtmäteristaten ...............................................................
Tillkommer:
Lönetillökning för förste landtmä
mätarne
i riket......................................... 0,600: —
Af g år:
I följd af ny stat för landtmäteristyrelsen
..................................................•_ 500:
Rikets ekonomiska karteverk, reservationsanslag
Öfverståthållare-embetet............................................
9
Penningar.
Kronor.
Ö.
46,200: —
30,500: —
6,500
36.000
17.000
7 6,700
—
78,500
15,900: —
22,500: —
O
ce"
98,200: —
9,100: —
107,300
6,000
82,122
—
Transport
448,522
—
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35
Bil. Lift. D.
43
statens Sjette hufvudtitel.
F ö r s 1
agsanslag.
Oindelt
spån in ål.
Summa.
Tndelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.
ersättning för
dragna tiondeai
in-
slag.
Matt.
Värde förslagsvis
å 2 kronor 40 öre
kubikfot
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kubikfot.
k:r.
Kronor.
ö.
Kronor.
6,500
36.000
17.000
Ö.
76,700
78,500
38,400
107,300
6,000
82,122
1
1
1
448,522 j
1
I
44
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Landsstaterna i länen:
Penningar, enligt 1878 års riksstat
Tillkommer:
Nya aflöningar för:
16 landssekreterare och
landskamrerare............ 110,400: —
16 d:o och d:o............ 102,400: —
16 d:o och d:o.............. 94,400: —
32 länsnotarier och
länsbokhållare ............ 80,000: —-
16 d:o och d:o............ 32,000: —
92 landskanslister och
landskontorist^- ....... 110,400:—-
117 kronofogdar.......... 503,100: —
520 länsmän .............. 832,000: •—•
50 vaktmästare........... 40,000: —
Hyresersättning för ett
indraget häradsskrif
vareboställe
................ 489: —
Ersättning för exproprierad
jord från fyra läns
mansboställen
.............. 193: —
Till arfvoden och vikari
-
Penningar.
Kronor. ö.
Transport
448,522
1,122,436: 15
atsersättningar vid läns
-
styrelserna, reservationsanslag
......................... 95,000: — 2,000.382: —______
Transport 2,000,382: — 1/122,436: 15
448,522
Riksdagens underd. Skrifvelse, Ar:a J-5.
45
Förslagsanslag.
S u m m a.
Indelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.
Indelt tionde och
ersättning för in- dragna tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2 kronor 40 öre
kubikfot.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kubikfot.
•
k:r
1
Kronor.
ö.
Kronor.
448,522
Ö.
—
—
—
—
—
- 1--
—
448,522
—
46
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Penningar.
Kronor.
ö.
Transport 2,000,382: — 1,122,436: 15
448,522
—
Efter afdrag af:
Gamla aflöningarne m. m. för of- van omförmälde embets- och
tjensteman ...................................... 942,432:— 1,057,950: —
2,180,386
15
Särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen:
Landshöfdingens i Kopparbergs län lön:
Till ersättning af arrendet för lägenheten Hus- hagen jemte forsellön..................................................... 2,500: —
Landshöfdingens i Vesternorrlands län lön:
Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen in- gående räntepersedlar ................................................... 5,000:
7,500
170,000
Alderstillägg, förslagsanslag (nytt) .........................................................
—
Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen
direkte utgå.
Detta anslag uteslutes ur riksstaten.
Gästgifvares friheter ....................................................................................
1,039
13
Till lättnad i skjutsningstungan, der dend genom entreprenad
bestrides och är särdeles tryckande, reservationsanslag ...............
175,000
Till förändrad reglering af skjutsväsendet, förslagsanslag ...........
25,000
—
Färjor och färjekarlar ...............................................................................
150
—
S:gr
3,007,597
28
Jordbruket, handeln och näringarne.
Reservationsanslag.
Skiften och afvittringar............................................................................
63,000
Vågar och kommunikationer.................................................................
12,000
Transport
3,082,597
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, RT:o 35.
47
*
F u r s 1
ags
anslag.
Iudelt tionde och
ersättning för in- dragna tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
S u m ni a.
lndelt ränta och ersätt- ning af indragna räntor.
. Matt.
Värde förslagsvis
å 2 kronor 40 öre
kubikfot.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kubikfot.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
448,522
2,359,957
Ö.
150,014
5 6
12,361
86
7,164
5
17,194
80
37
7,500
170,000
18,562
17,423
71
8
61
38
1
91
44
89
175,000
25,000
371
184
69
Q 7
17
86
O (
1
167,622
96
12,407
64
7,202
6
17,286
24
3,204,914
12
__
_
__
—
63.000
12.000
1
|
!
|
1
3,279,914
12
[
1
1
1
1
48
Riksdagens unåercl. Skrifvelse, N:o 35.
Penningar.
Kronor.
Ö.
Transport
3,082,597
28
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-
näringar ...............................................................................
170,900: —
Tillkommer: Ärligt bidrag för ytterligare en landt-
bruksskola inom Vermlands län .................................
2,000: —
172,900
—
Landtbruksingeniörer och deras biträden ....................
46,350: —
Tillkommer: För beredande af lönetillökning för
tre landtbruksingeniörer..................................................
3,500: —
47,850
_
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-
näringar ...........................................................................
44,950
—
Länsveterinärer ..............................................
48,500
—
Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservationsanslag 35,000
kronor till prisbelöningar för hästar) .......................
93,550
—
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.............................
37,500
—
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart..........
21,500
—
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
enligt 1878
års riksstat .....................................................................
3,586: 39
Af g år:
Värdet af de från Sala bergslag indragna jordeboks-
och mantalsdagsverken ..................................................
3,524: 41
8,700
40
Fiskerinäringens understöd...............................................
18,600
—
S:gr
569,050
40
Diverse anslag.
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............
50,000
—
Transport
3,626,647
68
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
49
Förslagsanslag.
Summa.
Indelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.
Indelt tionde och
ersättning för in- dragna tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Matt.
Värde förslagsvis
ä 2 kronor 40 öre
kubikfot.
Kronor.
167,622
Ö.
96
Kronor.
12,407
Ö.
64
Kubikfot.
7,202
k:r
6
Kronor.
17,286
Ö.
24
Kronor.
3,279,914
172,900
47,850
44,950
48.500
94,343
37.500
21.500
8,775
18,600
Ö.
12
—
61
—
330
7
793
68
68
98
5
4
12
96
34
61
98
336
1
806
64
569,919
50,000
02
167,684
94
12,407
64
7,538
7
18,092
88
3,824,833
14
Bih. till Rilcsd. Prot. .1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft. 7
50
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Penningar.
Kronor.
Ö.
Transport
3,626,647
68
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
indragning eller förvandling ...........................................................
3,524
41
Odlingshjelp till krononybyggare, förslagsanslag ..............1............
4,500
—
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag
2,700
36
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar
bland husdjuren, förslagsanslag ........................................................
30,000
—
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst .................
15,850
Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ..........................................
26,500
—
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..............................
43,000
—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
anslag ................................................................................... 87,478: 29
Tillkommer: För jemnande af hufvudtitelns slut-
summa.................................................................................. 393: 88
87,872
17
Extra utgifter, reservationsanslag ........................................................
15,000
—
S:gr
278,946
94
Summa
3,855,594
62
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
51
F ö r s 1
agsanslag.
Oindelt
spanmål.
S u in m a.
Indelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.
ersättning för in- dragna tiondeanslag.
Matt.
Värde förslags
å 2 kronor 40
kubikfot.
vis
öre
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kubikfot.
k:r
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
167,684
94
12,407
64
7,538
7
18,092
88
3,824,833
14
—
—
—
1,165
5
2,797
20
6,321
4,500
7,142
61
2,946
27
623
3
1,495
92
55
30.000
15,850
26,500
43.000
17
87,872
15,000
2,946
27
—
1,788
8
4,293
12
286,186
33
170,631
21
12,407
64
9,327
5
22,386
—
4,061,019
47
52
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Bil. JLitt. E.
Extra ordinarie anslag under riksstatens Sjette hufvudtitel.
Kronor.
öre.
Dyrtidstillägg för:
Kommerskollegium med bergsstaten ....................
11,160: —
Statistiska centralbyrån..............................................
Ofverståthållare-embetet .............................................
2,900: —
5,250: —
Landsstaterna i länen................................................
44,567: 40
63,877
40
Statistiska tabellkommissionen.
För utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser och fattigvård, förslagsanslag
10,000
—
Landtmäteristaten.
Till bestridande af de kostnader för statsverket,
som ome-
delbart föranledas af införandet af det metriska systemet
för mått, och viVt ...................................
50,000
9,300
_
o
Justering sstyr elsen.
Till arfvoden ..............................................
Rikets ekonomiska karteverk.
För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i
ö o
Norrbottens län .......................................................
För de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar
30,000: —
af riket.....................................................................
46,000: —
76,000
Ofverståthållare-embetet.
För utgifvande i hufvudstaden af tryckta »polisunderrättelser»
10,000
—
Landsstaterna i länen..
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka å landet och till
belöningar för gröfre brotts upptäckande och förbrytares
efterspanande .................................................................................
40,000
Transport
259,177
40
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
53
Transport
Skiften och afvittringar.
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
lancltmannanäringar.
Bidrag till bestridande af kostnader för allmänna
landtbruksmöten ....................................................... 5,000: —
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner m. m....... 10,000: ■—
Till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött....................... 5,000: —■
Till understöd åt personer af mankönet för genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps
uppfödande, skötsel och vård .............................. 2,000:
Till understöd åt Svenska trädgårdsföreningens
elevskola....................................................................... 4,500: —
Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid Landtbruksakademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt
anstäld botanist ........................................................ 1,000: —
Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof ............ 12,000: —
För fortsättande af de geologiska undersöknin
garne
och utgifvande af derpå grundade kartor 83,000: —
Hästafvelns förbättrande.
Till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt
förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna löne\
ilkor ..............................................................................................
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
Till aflöning för ytterligare en undervisare i
husslöjd och en elev................... 3,000: —•
Transport 3,000: —
Bill. till Rilesd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Hcift.
Krouor.
259,177
233,000
40
122,500
5,937
620,614
8
40
54
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
Transport 3,000: —
Till befrämjande af husslöjder .............................. 10,000: —
Reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare 4,000: —
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås 3,800: —
Till hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens
museum ....................................... 4,000: —
Kronor.
620,614
40
24,800
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande
skolor för bergsarbetare .......................................
14,000
Diverse anslag.
Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden......
Till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten.........................................................................
Till stipendier åt medlemmar af väg- och vatten
byggnadscorpsen
för utrikes resor ....................
Till godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel.
..............................................................
42,310: —
45,000: —
3,000: —
23,256: 13
Summa
113,566 13
772,980 53
Anslag, af Riksdagen anvisade, att utgå från
Riksgäldskontoret.
Statens järnvägstrafik.
Till utförande af erforderliga nya byggnader
och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar äfvensom för anskaffande af
fasta maskiner till mindre reparationsverkstäder
....................................................................... 600,000:
Till anskaffande af rörlig materiel för norra
stambanan norr om Storvik.............................. 1,500,000:
2.100.000
STOCKHOLM, IVAB HH3GGSTEÖMS BOKTRYCKERI, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.