Sök i Ratio Lex

Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sj ett e hufvudtitel.

1878-05-22 · 54 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1878:35, Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sj ett e hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

1

7\:o 35.

Riksdagens underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Sj ett e hufvudtitel.

(Stats-Utskottets utlåtanden N:is 9 och 55 samt memorial jST:is 35, 52 och 59.)

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1878.

» » » * Andra Kammaren den 22 » >

S. A. K.

Vid Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civil- dep art ementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,

Indika här nedan omförmälas.

Departementets expedition.

l:o. Under denna anslagsrubrik liar Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att dels, med de genom nådigt beslut den 7 sistlidne December

stadgade vilkor och förbehåll för genomförande af nu föreslagna

lönereglering för departementets expedition, böja ordinarie anslaget till

samma expedition från 46,200 kronor till 76,700 kronor, eller med 30,500

kronor; dels ock förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af

befattningsinnehafvares lön på expeditionens äldre ordinarie stat finge

bestridas af det på nya staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning-

och renskrifning: m. in.»

o o

Bih. till Riklid. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Den föreslagna staten hade följande lydelse:

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Expeditionschefen, arfvode ......

—

—

7,500

1 Byråchef .................................

4,400

2,000

6,400

1 Efter fem år kan lönen

3 d:o ...............................

13,200

6,000

19,200

1 höjas med 600 kronor.

1 Kanslisekreterare ..................

2,800

1,200

4,000

\ Efter fem år kan lönen

4 d:o .....................

11,200

4,800

16,000

| höjas med 500 kronor

f och efter tio år med yt-

1 Registrator ..............................

2,800

1,200

4,000

J terligare 500 kronor.

1 Förste vaktmästare ............

800*)

300

1,100

1 Förste statsrådsvaktmästare...

800*)

300

1,100

1 Vaktmästare ...........................

500*)

300

800

1

1 d:o ...........................

500*)

300

800

l Efter fem ar kau lönen

1 Statsrådsvaktinästare ............

500*)

300

800

höjas med 100 kronor.

*) Om vaktmästare i sådan egen-

skap åtnjuter fri bostad, skall,

så länge denna förmån qvar-

står, den kontanta lönen min-

i

skas med 150 kronor.

Till Departementschefens förfo-

gande för amanuenser, vika-

riatsersättning och renskrif-

ning m. m...............................

—

—

15,000

Summa

—

76,700

Förevarande nådiga förslag till ny aflöningsstat för Civil-departementets

expedition har, med de af Riksdagen i fråga om Justitie-departementets

expedition faststälda vilkor och förbehåll i afseende å afiöningens

åtnjutande, utaf Riksdagen på det sätt bifallits, att, af det för expeditionschefen

bestämda arfvode, 2,500 kronor förklarats skola anses motsvara

tjenstgöringspenningar, och att lönen för hvardera af kanslisekreterarne

och registratorn bestämts till 2,500 kronor och tjenstgöringspenningarne

till 1,500 kronor; och har för tillämpning af denna lönestat

det för förstberörda expedition uppförda ordinarie anslag blifvit förhöjdt

med 30,500 kronor, eller från 46,200 kronor till 76,700 kronor; hvarjemte

Riksdagen förklarat, att möjligen ifrågakommande utbetalning af

befattningsinnehafvares lön på expeditionens äldre ordinarie stat inå

bestridas af det på nya staten uppförda anslag till "amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning m. m.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Kommerskollegium.

2:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit

Riksdagen att:

dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegii stat

anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å

hvilka indragning syntes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

iinge intill slutet af år 1879, i den mån de för bestridande af göromålen

inom Kollegium kunde finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:t för

ändamålet disponeras;

dels på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegii

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879

till samma belopp, som för innevarande är beviljats, på extra stat för

år 1879 anvisa 8,740 kronor;

dels ock, likaledes på extra stat, för år 1879 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställen, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner,

eller tillsammans 2,420 kronor.

Riksdagen, som i allo instämmer uti senaste Riksdags uttalande om

vigten och angelägenheten deraf, att frågan om detta embetsverks indragning

eller ombildning må bringas till en slutlig och tillfredsställande

lösning, liar, vid det förhållande att af Departementschefens i ämnet till

statsrådsprotokollet afgifna yttrande synts framgå, dels att det hufvudsakliga

hindret, hvarför så ej ännu kunnat ske, legat deruti, att åtskilliga

dermed samband egande författningsförslag ej ännu undergått slutlig

beredning, dels ock att detta hinder sannolikt snart blifver undanröjdt,

ansett sig ega giltig anledning till det antagande, att Riksdagen, så fort

ske kan, må kunna förvänta ett nådigt förslag till indragning eller,

derest sådant icke kan ske, ombildning af Kommerskollegium, hvarigenom

denna fråga, om hvars slutliga afgörande Riksdagen vid flera tillfällen

uttryckt sin underdåniga önskan, omsider må varda på ett tillfredsställande

sätt löst. Vid sådant förhållande har härvid någon särskild

åtgärd för närvarande icke synts böra från Riksdagens sida ifrågakomma;

och har alltså Riksdagen dels bifallit Eders Kongl. Majtts nådiga framställning

angående dispositionen af de för lediga tjenster inom Kommerskollegium

anvisade lönebelopp, dels ock på extra stat för år 1879 anvisat

de af Eders Kongl. Maj:t för tillfälliga lönetillägg äskade extra

anslag med tillhopa 11,160 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:ö 35.

Statistiska Tabellkommissionen.

3:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t till en början

föreslagit Riksdagen att minska anslaget »aflöningsmedel för Statistiska

Centralbyrån» från 16,400 kronor till 15,900 kronor, eller med 500 kronor;

varande denna nådiga framställning af Riksdagen bifallen.

4:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit, har

Riksdagen för tillfällig förbättring under år 1879 af chefens för Statistiska

Centralbyrån och ofri ge tre dervid anstälde embetsmäns löner, hvarje

lön med 20 procent, anvisat på extra stat 2,900 kronor.

5:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har, för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver

kommunernas finanser och fattigvård, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1879 på extra stat anvisats ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Landtmäteristaten.

6:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:

dels att, med de i statsrådsprotokollet den 7 sistlidne Januari omförmälda

vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation al och

lönereglering för Landtmäteristyrelsen, godkänna det i samma protokoll

intagna förslag till ny stat för detta embetsverk;

dels att aflöningen för förste landtmätarne i riket måtte, med föreslagna

vilkor och förbehåll, bestämmas att från och med år 1879 utgå

med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte ålderstillägg

af 500 kronor, att lönen tilläggas;

dels att, för tillämpning af berörda nya aflöningsstat äfvensom för

beredande af tillgång till de för förste landtmätarne föreslagna löner och

tjenstgöringspenningar, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten» från

98,200 kronor till 116,500 kronor, eller med 18,300 kronor;

dels ock att, med föreslagna vilkor och förebehåll i afseende å inrättande

af en justeringsstyrelse och bestämmande af aflöningsförmåner

för dervid anstälde befattningsinnehafvare, gilla den för samma styrelse

föreslagna stat, samt för densammas tillämpning bevilja och i riksstaten

efter anslagstiteln »landtmäteristaten» uppföra ett särskild t ordinarie anslag,

benämdt »justeringsstyrelsen», till belopp af 9,300 kronor.

Vidkommande först frågan om justeringsväsendets skiljande från

Landtmäteristyrelsen, har den i ämnet meddelade utredning synts ådagalägga

lämpligheten deraf, att en sådan åtgärd åtminstone för närvarande

vidtages.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna organisationen af justeringsväsendet

i riket skulle hvila på följande grunder:

att öfverinseendet deröfver skulle uppdragas åt en särskild styrelse,

hvars chef, under benämning af justeringsdirektör, borde ega de qvalilikationer

och den myndighet, som i nyss åberopade utredning farinös

antydda; dock att, derest denna styrelses verksamhet skulle, sedan det

nya justeringsväsendet blifvit i alla afseenden ordnadt. visa sig icke

blifva af tillräcklig omfattning för att lemna dess chef full sysselsättning,

i förnyadt öfvervägande borde tagas, om ej med chefskapet för justeringsverket

kunde förenas andra lämpliga åligganden;

att i egenskap af biträde åt justeringsdirektören i styrelsen anstäldes

en assistent med skyldighet att, då justeringsdirektören af sjukdom

eller annat förfall vore hindrad att sin tjenst utöfva, företräda

hans plats;

att hos styrelsen måtte anställas en vaktmästare, äfvensom af justeringsdirektören,

då för göromålens jemna gång sådant erfordrades,

antagas tillfälligt arbetsbiträde;

att justeringsdirektören måtte utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, men

assistenten af justeringsdirektören;

samt att, om justeringsdirektören vore utöfver fjorton dagar hindrad

att sitt embete utöfva, derom skulle hos Eders Kongl. Maj:t göras

underdånig anmälan; men att eljest, derest ej för hvarje särskildt fall

annorlunda förordnades, justeringsdirektörens embete skulle förvaltas af

assistenten.

Aflöningen för justeringsdirektören, assistenten och Justeringsstyrelsens

vaktmästare skulle, jemlikt förslaget, utgå enligt följande

Förslag till stat för Justeringsstyrelsen, att tillämpas

från ocli med år 1879.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Justeringsdirektören .....................

Kronor.

4,700

Kronor.

1,800

Kronor.

6,500

1 Assistent ...................................

2,000

—

O

::

Cvf

1 Vaktmästare .............................

500

300

800

{Efter fem år kan lönen

(höjas med 100 kronor.

Summa

—

—

9,300

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

hvarjemte Justeringsstyrelsen skulle till vikariatsersättning och för bekostande

af nödigt arbetsbiträde hos styrelsen, mot redovisningsskyldighet,

få använda erforderligt belopp af de medel, som till styrelsen

inflöte.

Af ofvan åberopade utredning har emellertid framgått, att beträffande

frågan om ordnandet af öfverinseendet öfver justeringsväsendet

olika åsigter blifvit uttalade af de vederbörande, hvilka i ämnet sig

yttrat, i det att löneregleringskomiténs ordförande, generaldirektören och

chefen för landtmäteriet och med honom sedermera Landtmäteristyrelsen,

representerad af landtmäteri-sekreteraren och öfveringeniören, ansett,

att detta öfverinseende borde åläggas chefen för det nyligen inrättade

kontrollverket, hvaremot komiténs samtlige ledamöter, i enlighet

med hvilkas mening Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna del hufvudsakligen

blifvit affattadt, funnit justeringsväsendet böra stå under en

särskild styrelse. För närvarande torde äfven, enligt Riksdagens förmenande,

denna sist nämnda åsigt ega giltighet, då i betraktande tages

att, under öfvergången till det nya mått- och vigtsystemet, detta öfverinseende

torde komma att odeladt taga i anspråk dens tid och verksamhet,

som skall detsamma utöfva. Då emellertid i framtiden, sedan

nämnda öfvergång blifvit fullbordad, de med öfverinseendet öfver justeringsväsendet

förenade göromål otvifvelaktigt komma att erhålla väsentligt

mindre betydelse, samt härtill kommer, att uti ofvan omförmälda

grunder för organisationen af justeringsväsendet blifvit förutsatt, att

möjligen framdeles andra lämpliga åligganden kunde med chefskapet

för justeringsverket förenas, har Riksdagen icke kunnat undgå att hysa

betänkligheter mot att för ett behof, som synts vara till stor del tillfälligt

och öfvergående, nu medgifva inrättandet af ett särskildt embetsverk

med på ordinarie stat uppförda aflöningsanslag. Det har synts Riksdagen

vida lämpligare, om det belopp, hvilket Eders Kongl. Maj:t ansett

för ändamålet erforderligt, nu allenast på extra stat för år 1879 anvisades

att användas till arfvoden åt den personal, som under samma år

behöfde anlitas, och att dymedelst frågan om det slutliga ordnandet af

mera nämnda öfverinseende lemnades öppen till dess i framtiden med

visshet kunde bestämmas, hvilka krafter dertill blefve erforderliga.

Då alltså anslag för Justeringsstyrelsen icke blifvit på ordinarie stat

uppfördt, har ej något yttrande erfordrats beträffande de i statsrådsprotokollet

upptagna vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt den föreslagna

staten för en sådan styrelse, utom i så måtto att, i öfverensstämmelse

med Eders Kongl. Maj:ts förslag, stadgats, att den inkomst

af lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta hos den myndig
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

het, som utöfvar öfverinseendet öfver justeringsväsendet, skola ingå och

redovisas till statsverket.

Beträffande Landtmäteristyrelsens organisation äro följande grunder

föreslagna, nemligen:

att öfveringeniörstjensten vid General-landtmäterikontoret måtte indragas;
att

Landtmäteristyrelsen måtte utgöras af en chef för landtmäteriet,

hvilken, efter nuvarande innehafvarens afgång från embetet, skulle hafva

benämning af landtmäteri-direktör, och en landtmäteri-sekreterare; hvarjemte

vid Styrelsen skulle vara anstälde en fiskal, en aktuarie och registrator

samt två ingeniörer;

att landtmäteri-direktören, landtmäteri-sekreteraren och landtmäterifiskalen

måtte utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, de senare efter förslag

af Landtmäteristyrelsen;

att, om landtmäteri-direktören vore utöfver fjorton dagar hindrad

att sitt embete utöfva, derom skulle hos Eders Kongl. Maj:t göras underdånig

anmälan;

att, om landtmäteri-sekreteraren eller landtmäteri-fiskalen af en

eller annan anledning vore förhindrad att sin tjenst utöfva, landtmäteridirektören

egde att som vikarie för honom under högst en och en half

månad förordna annan ordinarie tjensteman inom verket; men att, om

dylikt vikariat blefve för längre tid behöfligt, eller fråga vore om sådant

förordnande för tjensteman utom verket, landtmäteri-direktören skulle

derom hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.

att aktuarie- och registratorstjensten, likasom ingeniörsbefattningarne,

hvilka alla tillhörde första gradens tjenster, måtte af Styrelsen

tillsättas genom fullmakt, utfärdad å befattning inom denna grad, med

Styrelsen förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren tills vidare

såsom aktuarie och registrator eller ingeniör;

att enahanda rätt måtte tillkomma Landtmäteristyrelsen, hvad anginge

de nuvarande tjensteman af motsvarande grad, hvilka öfverginge

på den nya aflöningsstaten; och

att vaktbetjeningen bestämdes till eu förste vaktmästare och en

vaktmästare.

Aflöningen åt Landtmäteristyrelsens personal skulle utgå i öfverensstämmelse

med följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Förslag till stat för Landtmäteristyrelsen, att tillämpas

från och med år 1879.

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Sumtaa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Landtmäteri-direktören...........

5,000

2,500

7,500

1 Landtmäteri-sekreterare........

3,000

2,000

5,000

1 Landtmäteri-fiskal ......

3,000

1,500

4,500

1 Aktuarie och registrator

1,800

1,700

3,500

1 Ingeniör ... ........

1,800

1,200

3,000

1 dito ..................................

Till arfvode åt lärare för laudt-

1,800

1,200

3,000

mäterielevernes undervisning ...

Till Landtmäteristyrelsens förfo- gande för vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden och

3,000

renskrifningskostnad................

—

03

O

o

1 Förste vaktmästare ......

800

300

1,100*)

1 Vaktmästare ............................

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad

inom General-landtmäterikonto- rets hus jemte vedbrand, böra,

såvida icke dessa förmåner till- komma honom såsom portvakt

eller för andra åligganden ut- öfver tjensten, desamma till ett

värde af 150 kronor beräknas

under lönen, hvilken i sådant

fall bör utgå för förste vakt- mästaren med 650 kronor och

för vaktmästaren med 350 kro- nor kontant.

500

300

CO

O

O

Jr

Summa

—

t

i

34,900

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

er fem år kan lönen

(höjas med 100 kronor.

För åtnjutande af aflöning enligt förestående stat skulle följande

vilkor gälla:

l:o) att einbets- och tjensteman vid Landtmäteristyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jemkning i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

Styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, äfvensom att, derest i en framtid verkets''ställning inom förvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt

embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de

med tjensten förenade göromål;

2:o) att med embete eller tjenst i Landtmäteristyrelsen icke må

förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen; dock att tjensteman, som vid

den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen,

må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen

hinderlig;

3:o) att aflöningarne för Landtmäteristyrelsens embets- och tjensteman

samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

4:o) att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

5:o) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Landtmäteristyrelsen,

densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för

befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande

belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej

längre än tre månader under ett år;

6:o) att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen

Bih. till Riksd. Prot. ISIS. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr äq vid början

af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före deri

nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af

frågan om verkets organisation;

7:o) att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Landtmäteristyrelsen,

der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta

med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

8:o) att semester må åtnjutas af verkets chef och andra gradens

tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman

under en månad årligen; äfvensom

9:o) att den inkomst af lösen och bötesandelar, som för närvarande

tillfaller tjenstemännen i General-landtmäterikontoret, tnå inga och redovisas

till statsverket.

Vid hvad sålunda föreslagits har Riksdagen ej funnit anledning till

annan erinran, än att dels aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen

och aktuarien synts kunna minskas med 500 kronor för en hvar af dem,

och dels att rättigheten till åtnjutande af semester bör göras beroende

af enahanda vilkor, som i afseende a statsdepartementens kansliexpeditioner

blifvit stadgadt.

Hvad derefter angår frågan om aflöningen för förste landtmätarne

i riket, har Eders Kongl. Maj:t ansett, att såsom vilkor för den för desse

tjensteman ifrågasatta löneregleringen borde stadgas:

att förste landtmätare skulle vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda

stadgad;

att med förste landtmätare-tjenst icke måtte förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller annan tjenstebefattning,

med mindre den funnes icke vara hinderlig för tjenstgöringen;

att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att för att komma i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år förste

landtmätare skulle mera än åtta år af nämnda tid hafva sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, under iakt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35. 11

tagande att den högre aflöningen icke finge tillträdas förrän vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; och skulle, om med dessa vilkor förste landtmätarnes

aflöning förbättrades, dem kunna åläggas icke allenast, såsom ifrågasatt

vore, att verkställa den General-landtmäterikontoret nu åliggande granskning

af de renoverade kartor och handlingar, som borde af landtmätare

i länen till nämnda kontor ingifvas, utan äfven, derest sådant funnes

lämpligt, att biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska

uppgifter.

Hvad i förevarande ämne blifvit anfördt har visserligen synts Riksdagen

innebära giltig anledning att nu medgifva definitiv löneförbättring

för ifrågavarande tjensteman, men det förslag, som i sådant hänseende

blifvit framstäldt, har dock, då i betraktande tagits omfånget och beskaffenheten

af förste landtmätarnes tjensteåligganden, synts Riksdagen

innebära en väl stor lönetillökning. Desse tjensteman uppbära för närvarande

i lön 1,800 kronor samt såsom dyrtidstillägg 360 kronor, eller

tillhopa 2,160 kronor. Utgående från detta belopp har Riksdagen ansett,

att aflöningen för dem kunde lämpligen bestämmas till lön 1,500

kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg efter tio år

400 kronor. Med en dylik lönereglering erhålla ej allenast de förste

landtmätare, hvilka genast äro berättigade till ålderstillägg, en ej oväsentlig

tillökning i aflöning, utan jemväl de af desse tjensteman, som ej

ännu äro till dylikt tillägg berättigade, komma i åtnjutande af någon,

om än ringa, löneförbättring. Den lönereglering, som Riksdagen, i öfverensstämmelse

härmed, funnit sig böra medgifva, skulle hufvudsakligen

föranledas af det föreslagna åläggandet för förste landtmätarne att verkställa

deri General-landtmäterikontoret nu tillhörande granskning af de

renoverade kartor och handlingar, som böra af landtmätare i länen till

nämnda kontor ingifvas, hvaremot, vid aflöningens bestämmande, hänsyn

ej synts böra tagas till den ifrågasatta skyldigheten för dem att biträda

hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter,

enär någon närmare utredning rörande förste landtmätarnes biträde härvid

ej nu förelegat.

Vidkommande de för löneregleringen för förste landtmätarne före
o

O

slagna vilkor, har Riksdagen icke funnit anledning till annan erinran,

än att, till förtydligande af stadgandet om ålderstillägg, uti den punkt

bland vilkoren, som handlar om denna förmån, ansetts böra näst efter

orden »i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år» införas »sedan han blifvit

till tjensten utnämnd».

Enligt det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslaget skulle från och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

med år 1879 Landtmäteristyrelsens stat sluta på en summa af 34,900: —

samt till lön, 1,500 kronor, och tjenstgöringspenningar, 1,000

kronor, åt en hvar af 24 förste landtmätare åtgå sammanräknade

.................................................................................... 60,000: —

Summa kronor 94,900: —

Nu gällande riksstat upptager för General-landtmäteri
kontoret

................................................................................ 33,400: —

löner till 24 förste landtmätare.................................... 43,200: — 76,600: —

Således skulle skilnaden utgöra kronor 18,300

Då emellertid hvardera af de 24 förste landtmätarnes

föreslagna löneförmåner af Riksdagen minskats med 300 kro

nor, eller tillsammans kronor.............................................................

och aflöningsstaten för styrelsen nedsatts med kronor..............

blifver, om summan af dessa belopp, kronor................................

7,200

2,000

9,200

afdrages från ofvanstående skilnad, återstoden, kronor............... 9,100

det belopp, hvarmed ordinarie anslaget till »Landtmäteristaten» nu behof!

höjas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Riksdagen,

med godkännande i öfrigt af ej mindre de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna

vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och

lönereglering för Landtmäteristyrelsen, än äfven det af Eders Kongl.

Maj:t framstälda förslag till ny stat för detta embetsverk, beslutit, dels

att aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen och aktuarien skall utgå

på följande sätt:

j ön Tjenstgörings
Kronor.

penningar.

Kronor.

Landtmäteridirektören......... 5,000: —

1 landtmäterisekreterare ... 3,000: —

1 landtmäterifiskal .............. 2,500: —

1 aktuarie och registrator 1,800: —

2,000: —

1,500: —

1,500: —

1,200: —

Efter o år kan lönen höjas med

500 kronor och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

dels ock, att vid bestämmelsen om rätt till semester skall intagas det

vilkor, att semester får åtnjutas, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske.

Vidare har Riksdagen bestämt aflöningen för förste landtmätarne i

riket, att med föreslagna vilkor och förbehåll från och med år 1879

utgå med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor jemte

ålderstillägg af 400 kronor, att efter tio år lönen tilläggas; samt, för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

tillämpning af berörda nya aflöningsstat för Landtmäteristyrelsen äfvensom

för beredande af tillgång till de för förste landtmätarne medgifna

löner och tjenstgöringspenningar, höjt ordinarie anslaget »landtmäteristaten»

från 98,200 kronor till 107,300 kronor, eller med 9,100 kronor;

hvarjemte Riksdagen på extra stat för år 1879 anvisat och stält till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 9,300 kronor, att användas

till arfvoden under samma år till erforderlig personal för utöfvande af

öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket, börande den inkomst af

lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta hos den myndighet,

som utöfvar öfverinseendet öfver justeringsväsendet, ingå och redovisas

till statsverket.

7:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel vidare

föreslagit, har Riksdagen till bestridande af de kostnader för statsverket,

som omedelbart föranledas af införandet utaf det metriska systemet för

mätt och vigt, på extra stat för år 1879 beviljat och stält till Eders

Kongl. Majrts förfogande ett anslag till belopp af 50,000 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

8:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, utöfver det å Sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1879 anvisa till fortsättande af

de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor

och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

Öfverståtliållare - embetet

_ 9:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsatt

utgifvande under år 1879 af »Polisunderrättelser» i enlighet med de af

Eders Kongl. Maj:! meddelade föreskrifter, anvisa på extra stat för samma

år ett anslag af 10,000 kronor; varande denna nådiga framställning af

Riksdagen bifallen.

10:o. På det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år

1879 bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman

i Öfverståthållare-embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

500 kronor samt åt underståthållare!], sekreteraren och kamererare!!,

aktuarie!!, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvare!» och sekreterarens

kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget

för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent,

har Eders Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för samma

är anvisa 5,250 kronor; och har Riksdagen såsom tillfällig löneförbättring

åt ofvan nämnde embets- och tjensteman samt betjente till den

fördelning, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, på extra stat för år

1879 anvisat 5,250 kronor.

Landsstaterna i länen.

1 l:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik till en början

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af föreslagna grunder

och närmare bestämmelser för lönereglering för visse tjensteman och betjente

vid landsstaten, besluta:

att alla till landssekreterare, landskainrerare och kronofogdar anslagna

boställen eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars

1881; dock med iakttagande, att sådan indelningshafvare eger att, om

han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår

för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt

boställe mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning

kan blifva bestämdt; samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid

syn jemväl öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvare!!

tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka, der lämpligen ske

kan, böra, mot afdrag å lönerna, åt länsmännen upplåtas, till Eders Kongl.

Maj:ts pröfning i hvarje särskildt fall öfverlemna så väl huruvida de nu

varande boställena må bibehållas, som ock huruvida, i den mån gällande

arrendekontrakt eller andra i afseende på kronoegendomens användande

meddelade bestämmelser medgifva, sådan egendom må till nytt boställe

användas;

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjensteman

upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner, arfvoden af allmänna bcvillningen samt ersättning

å allmänna indragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med

det undantag, att följande sportler komma att till samma tjensteman

fortfarande utgå, nemligen:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda

utskyld er;

c) åklagareandelar af sakören;

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke;

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda

inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur; och

f) den särskilda provision, som inom Vester- och Norrbottens län

tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne

inom Lappmarken; samt

tills vidare och intill dess annorlunda kan varda förordnadt:

g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.

Ofvan berörda nu föreslagna grunder och vilkor för löneregleringen

äro, på sätt ett vid den nådiga propositionen fogadt statsrådsprotokoll

öfver civilärenden för den 4 sistlidne Januari gifvit vid handen, följande:

att aflöningsbeloppen bestämmas lika för hvarje tjenst af samma

grad, men, af anförda skäl, undantag härifrån göras för landssekreterare

och landskamrerare, äfvensom för länsnotarie!’ och länsbokhållare;

att löneförmånerna fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka

sistnämnda, med undantag blott för det fall att semester åtnjutes, tillfalla

den, som tjensten förrättar;

att, vid denna fördelning, afseende fästes ej mindre derå, att tjenstgöringspenningarne,

så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande

af vikariatsersättning under tjenstledighet, utan ock hufvudsakligen

derå, att lönen kommer att utgå med sådant belopp, som, efter

tjenstens beskaffenhet, skäligen må kunna, efter uppnående af den i

sådant hänseende stadgade lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet

såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås;

att ålderstillägg skall efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring utgå

och tilläggas lönen för samtlige landsstatstjenstemännen, under vilkor

att löntagare under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst; dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, samt

att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den tid, som före deri

nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller

enligt Kong!, cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma

förestå, men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början

af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

att, i följd af sportelinkomsternas indragning, de kostnader för

resor, arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af tjensteman

skötande föranledas, enligt regeln böra af statsmedel bestridas;

att semester må åtnjutas af landssekreterare och landskamrerare

under högst en och en half månad och af öfrige tjensteman vid länsstyrelserna

under högst en månad årligen; men att deremot denna förmån

icke för fögderitjenstemännen, hvilkas verksamhet genom resor och

vistelse i fria luften är mera helsobringande, eger rum; samt

att med tjenst vid landsstaten icke må förenas annan tjenst på

rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten;

men att dock tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla,

så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig.

I fråga om sistnämnda vilkor har i statsrådsprotokollet erinrats, att

det icke vore lämpligt att, Såsom rörande andra tjensteman egt rum,

lägga hinder i vägen för tjensteman vid landsstaten att emottaga befattning

på kommuns stat. Ett stadgande af detta innehåll skulle nemligen

sannolikt medföra olägenheter, i det mångenstädes i landsorten skulle,

utom landsstatstjenstemännen, saknas personer, som vore lämplige för

vissa kommuners tjenstebefattningar, hvilka dessutom i allmänhet icke

vore af den omfattning, att de kunde anses för tjenstgöringen vid landsstaten

hinderliga. Giltigheten af de skäl, som anförts till stöd för den

i förevarande hänseende sålunda vidtagna afvikelsen från hvad i afseende

å andra tjensteman stadgats, har synts Riksdagen i allmänhet icke

kunna bestridas; men, hvad särskildt landssekreterare och landskamrerare

beträffar, har Riksdagen likväl, med hänseende till så väl beskaffenheten

af desse tjenstemäns göromål och embetsställning som ock de för

dem föreslagna aflöningsbeloppen, funnit förbudet, att icke tillika emottaga

annan befattning böra utsträckas jemväl till dylik å kommuns stat.

Vid förestående grunder och vilkor i öfrigt har Riksdagen endast i

följande hänseenden funnit anledning till erinran.

Vidkommande först rättigheten till semester för de tjensteman, som

äro vid länsstyrelserna" anstälde, har, med hänseende till innevarande

Riksdags beslut i fråga om dylik rättighet för andre tjensteman, äfven

här synts böra stadgas, att semester endast får åtnjutas, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske.

Hvad vidare angår skyldigheten att under tjenstledighet afstå viss

del af aflöningen, är endast föreslaget, att tjenstgöringspenningarne alltid

skola, med undantag af det fall att semester åtnjutes, tillfalla den, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 35.

tjeiisten förrätta]''. Då emellertid i fråga om de under senare tiden reglerade

embetsverken föreskrifvits, att den, som af sjukdom hindras att sin

tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest- undfår

ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda

uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenst-ens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt, har samma stadgande synts lämpligen

höra jemväl i afseende på nu i fråga varande tjensteman tillämpas.

På sätt af ett jemväl den nådiga propositionen bilagdt statsrådsprotokoll

öfver civilärenden för den 24 Maj 1877 inhemtats, har Eders

Kongl. Maj:t nämnde dag ej mindre förklarat, att hvad nådiga cirkulären

den 7 Mars 1873 och den 11 December 1874 i fråga om tillsättande af

landsstatstjenster innehölle, icke vidare skulle eg a tillämpning beträffande

landssekreterare-, hmdskamrerare-, länsnotarie-, länsbokhållare-,

lanskanslist- och landskontorist-tjenster, men förständigat Si ne Befallningshafvande

att, när någon af dessa befattningar kungjordes till ansökning

Jedig, derjemte tillkännagifva, att innehafvare af befattningen skulle vara

underkastad så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning

i åligganden som ock den reglering af löneförmåner, som kunde

varda föreskrifven, äfvensom att vid tillsättandet af de utaf nämnda befattningar,

till hvilka utnämningsrätt Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande

tillkomme, iakttaga nämnda förbehåll, än äfven anbefalt Sine

Befallningshafvande att meddela uppgift å de landssekreterare, landskamrerare

eller kronofogdar inom hvarje län, som på grund af ofvan

berörda cirkulär erhållit förordnande att endast tills vidare bestrida

innehafvande befattningar, samt huruvida något hinder mötte att för

sådan befattnings innehafvare utfärda fullmakt eller konstitutorial, med

intagande af omförmälda förbehåll och för kronofogde jemväl, der sä

funnes nödigt, att han skulle vara underkastad reglering af tjenstgöringsoinråde.

I enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t sålunda meddelat,

äro sedermera fullmakter eller konstitutorial för samtlige förbeinälde

löntagare utfärdade.

Då emellertid genom nu framlagda förslag till lönereglering för

landsstaten frågan om det slutliga ordnandet af landträntmästare- och

häradsskrifvaretjensterna- icke blifver afgjord, samt alltså framställning

derom lärer vara att till en kommande Riksdag förvänta och anledning

icke torde saknas lör det antagande, att anordningen af ifrågavarande

tjenster må kunna komma att utöfva inflytande på åtskillige öfrige landsstatstjenstemäns

tjenstgöringsskyldighet, har Riksdagen ansett bland om
Bih.

till Riksd. Brok 1878. 10 Sand. 1 Afd. I Band. 7 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

förmälda allmänna vilkor för den nu föreslagna löneregleringen böra

intagas ett stadgande i enahanda syfte, som nyss nämnda af Eders Kongl.

Maj:t meddelade bestämmelser, hvilket stadgande synts böra på följande

sätt affattas:

»att innehafvare af befattning vid landsstaten skall vara underkastad

så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i

åligganden som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda

föreskrifvcn.»

Hvad derefter angår förslaget om indragning till statsverket af alla

till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen

eller löningsjordar under iakttagande af ofvan omförmälda närmare bestämmelser,

har Riksdagen samma förslag bifallit.

Beträffande vidare förslaget att, der så lämpligen ske kunde, åt

länsmännen upplåta bostadslägenheter mot afdrag å lönen, har detta i

statsrådsprotokollet närmare utvecklade förslag synts Riksdagen afse,

att länsmännen enligt regeln skulle blifva på statens bekostnad försedde

med bostadslägenhet, och skulle, enär desse tjenstemäns antal uppgå*

till 520, af hvilka för närvarande endast 201 äro försedda med dylik

förmån, alltså erfordras 319 nya boställen. Visserligen vore afsigten,

att dessa skulle anskaffas genom upplåtande af lämpliga staten tillhöriga

jordlägenheter, och att alltså statsverket i allmänhet icke* skulle komma

att betungas genom inköp af bostadslägenheter, men otvifvelaktigt skulle

likväl den ifrågasatta åtgärden komma att för statsverket medföra ganska

väsentliga kostnader i och för uppförande af erforderliga byggnader,

hvartill ytterligare kommer att, derest det föreliggande förslaget

vunne Riksdagens godkännande, sannolikt i (lera fall framställningar

komrne att göras om inköp af passande bostadslägenheter i sådana orter,

der för ändamålet lämpliga, staten tillhöriga egendomar icke funnes tillgängliga.

För Riksdagen vill det dessutom synas, som om den ifrågasatta åtgärden

hvarken skulle vara af särdeles trängande behof påkallad eller

fullt ändamålsenlig. 1 förra hänseendet förekommer nemligen, att i de

flesta orter det numera icke torde vara förenadt med synnerlig svårighet

för länsmannen att sjelf åt sig anskaffa lämplig bostad; att vidare den

afsedda fördelen deraf, att länsmännen skulle blifva satta i tillfälle att

sjelfve förvärfva någon erfarenhet i afseende å åbyggnaders beskaffenhet

och underhåll samt i fråga om beräknandet af kostnaderna för nybyggnader

och reparationer, icke synes böra tillmätas någon mera väsentlig

betydelse, dä länsmännen otvifvelaktigt, derest de äro för sin uppgift

lämplige, äfven utan att sjelfve vara försedde med boställen, ega rikligt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

tillfälle att förskaffa sig nödig erfarenhet i omförmälda hänseenden, hvartill

kommer att en länsman, som eger den duglighet och drift, som bör

kunna påräknas, i de flesta fall sjelf förvärfva!'' sig jordlägenhet, fullt motsvarande

den, som nu vore afsedd att af staten bestås; att slutligen länsmannens

sjelfständighet icke synes vara betingad deraf att han är med

boställe försedd, utan i främsta rummet bero af hans personliga egenskaper

och ställning i öfrigt.

Vidkommande åter de olägenheter, hvilka förslaget, enligt Riksdagens

förmenande, skulle komma att medföra, torde få anföras, att det

sannolikt i de flesta fall skulle vara ganska betungande för länsmännen,

hvilka vid tillträdet af befattningen oftast äro unge obemedlade män, att

anskaffa de för skötandet af ett boställe, huru litet detta än må vara,

alltid erforderliga inventarier, samt att de ofta för sådant ändamål skulle

blifva nödsakade att skuldsätta sig, hvilket torde kunna komma att ganska

betänkligt inverka på den sjelfständighet, som äfven enligt Riksdagens

åsigt är för en dylik tjensteman så nödvändig.

Då vidare ett bifall till nu föreliggande förslag skulle komma i strid

mot den grundsats, som under senare tiden gjort sig gällande, eller att

tjensteman icke böra vara med boställen försedde, har Riksdagen, på

grund af hvad nu blifvit anfördt, funnit sig icke böra Eders Kong].

Maj:ts framställning i förevarande hänseende bifalla, men, enär det till

äfventyrs i vissa särskilda fall torde kunna vara för länsman med verklig

svårighet förenadt att erhålla lämpligt belägen bostad, har Riksdagen

funnit sig böra i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes,

efter behörig utredning rörande de särskilda fall, der det må finnas

oundgängligen nödigt att länsmännen blifva med bostadslägenhet försedde,

till Riksdagens pröfning framlägga förslag i ämnet.

Vidkommande slutligen förslaget om afskaffande, med ofvan omförmälda

undantag, af aflöningssättet genom sportler, har Riksdagen härvid

ej funnit anledning till någon erinran.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen

dels godkänt nu föreslagna grunder och närmare bestämmelser för lönereglering

för visse tjensteman och betjente vid landsstaten; dock med

tillägg dels att den tjensteman vid länsstyrelserna medgifna semester endast

får åtnjutas när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ske; dels att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta,

eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för

svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

pröfvas skäligt; dels att innehafvare af befattning vid landsstaten skall

vara underkastad såväl den vidsträcktare tjentgöringsskyldighet och jemkning

i åligganden som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som

kan varda föreskrifven; och dels att landssekreterare och landskamrerare

icke må tillika emottaga befattning å kommuns stat; dels beslutit, att

alla till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen

eller löningsjordar skola till statsverket indragas den 14 Mars

1881; dock med iakttagande, att sådan indelningshafvare eger att, om

han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår

för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe

mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva

bestämdt; samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl

öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvare» tillhöriga

åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga.

Vidare får Riksdagen, jemte förklarande, att Eders Kongl. Maj:ts nu

gjorda, ofvan omförmälda framställning om beredande af bostadslägenheter

åt länsmännen icke vunnit Riksdagens bifall, i underdånighet anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t dels i nådig proposition till en

kommande Riksdag föreslå till indragning sådana nu varande länsmansboställen,

som må finnas genom sin belägenhet eller eljest för ändamålet

mindre lämpliga, dels ock i sammanhang dermed och för den händelse

det efter behörig utredning skulle i vissa särskilda fall finnas oundgängligen

nödigt, att en del länsmän blefve genom statens försorg med

nya bostadslägenheter försedde, derom till Riksdagen göra framställning,

med förslag å de Kronan tillhöriga lägenheter, som skulle kunna dertill

användas; och har Riksdagen derjemte beslutit, att med löneregleringens

inträdande skall för deri inbegripne tjensteman upphöra den nuvarande

rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden

af allmänna bevillningen samt ersättning å allmänna indragningsstaten

och för mistade bötesandelar; dock med det undantag, att följande

sportler komma att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa,

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda

utskylder,

c) åklagareandelar af sakören,

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke,

c) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda

inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur, och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

f) clen särskilda provision, som inom Wester- och Norrbottens län

tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne

inom lappmarken, samt

tills vidare och intill dess annorlunda kan varda förordnadt:

g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.

l2:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med

ofvan omförmälda förbehåll och föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande

aflöningsstater:

för landssekreterare och landskamrerare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Kalmar, Kristianstads och Wermlands län:

TjenstgÖrings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet................................................................... 4,400. 8,000. 7,400.

med ålderstillägg efter fem år................................. 5,000. o,000. 8,000.

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gejleborgs,

Wester-Norrlands och Södermanlands län:

vid tillträdet..............................................

Lön.

.... 4,400.

Tjenstgörings- penningar. Summa.

2,500. 6,900.

med ålderstillägg efter fem år...........

.... 5,000.

2,500. 7,500.

i Blekinge, Hedlunds, Westmanlands,

Upsala,

Westerbottens, Norrbottens,

Jemtlands och

Gotlands

län:

vid tillträdet..............................................

Lön.

.... 4,400.

Tjenstgörings- penningar. Summa.

2,000. 6,400.

med ålderstillägg efter fem år...........

.... 5,000.

2,000. 7,000.

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Kalmar, Kristianstads, Wermlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,

Kopparbergs, Örebro, Gejleborgs, Wester-N orrlands och Södermanlands

län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet............................................................ 1,500. 1,000. 2,500.

med ålderstillägg efter tio år.................................... 2,000. 1,000. 3,000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

i Blekinge, Hållande, Westmanlands, Upsala, Westerbottens. Norrbottens,

Jemtlands och Gotlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet,............................................................... 1,200. 800. 2,000.

med ålderstillägg efter tio är.................................. 1,700. 800. 2,500.

för landskanslist och landskontorist:

Tjenatgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet .......

700.

500.

1,200.

med ålderstillägg

efter

tio

år................................

.. 1,000.

500.

1,500.

för kronofogde:

Tjenstgörings-

Expens-

Lön.

penningar.

medel.

Summa.

vid tillträdet........

..................... 3,000.

1,000.

300.

4,300.

med ålderstillägg

efter

tio

är.............. 3,500.

för länsmän:

1,000.

300.

4,800.

Tjenstgörings-

Expens-

Lön.

penningar.

medel.

Summa.

vid tillträdet........

...................... 900.

600.

100.

1,600.

med ålderstillägg

efter

tio

är.................. 1,200.

för vaktmästare:

600.

100.

1,900.

Tjenstgörings-

Lön.

penningar.

Summa.

vid tillträdet.........

500.

300.

800.

med ålderstillägg

efter

tio

år...............................

600.

300.

900.

Hvad först angår afiöningen för landssekreterare och landskamrerare,

har förslaget, i hvad detsamma afser länens indelning i tre klasser

med tjenstgöringspenningar, lämpade efter tjensternas besvärlighet i de

olika länen, synts Riksdagen vara välbetänkt och af beskaffenhet att

böra vinna godkännande. Likaledes hafva beloppen af den fasta lönen

och ålderstillägget, hvilka för alla tre klasserna föreslagits lika med hvad

i sådant hänseende blifvit för byråcheferne i kansliexpeditionerna och de

förvaltande verken bestämdt, icke gifvit anledning till någon erinran.

Hvad deremot tjenstgöringspenningarne angår, har Riksdagen icke kunnat

undgå att finna det mindre lämpligt att bestämma dessa till så högt

belopp, att derigenom aflöningsförmånerna för landssekreterare och landskamrerare

i första klassens län skulle komma att uppgå till 8,000 kro
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

lior, eller 500 kronor mer än som bestämts för expeditionscheferne och

riksarkivarien samt 1,000 kronor mer än för Kongl. bibliotekarien och

chefen för landtmäteriet^ för hvilka sistnämnde afiöningen är bestämd

till 7,000 kronor för hvardera. Med fog torde nemligen icke kunna

bestridas, att det skulle vara oegentligt, om landssekreterare eller landskamrerare

försattes i så väsentligt fördelaktigare ställning än visse chefer,

på hvilka likväl alltid åtskilliga särskilda anspråk ställas. För att undvika

denna olägenhet och dock bibehålla den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

klassindelningen har det synts Riksdagen mest ändamålsenligt att

bestämma tjenstgöringspenningarne för hvarje klass till 500 kronor lägre

belopp än det af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta; till stöd hvarför dessutom

kan åberopas, att desamma derigenom komma att närmare öfverensstämma

med Kammarkollegii och Statskontorets i detta hänseende afgifna

förslag, enligt hvilket länen skulle indelas i fyra klasser och tjenstgöringspenningarne

bestämmas till respektive 2,500, 2,000, 1,500 och

1,000 kronor. Afiöningen för landssekreterare och landskamrerare i tredje

klassens län kommer nu att genast vid tillträdet uppgå till 5,900 kronor

eller i det närmaste det belopp 6,000 kronor, som Eders Kongl. Maj:t

vid afgifvandet till 1871 års Riksdag af nådig proposition angående förbättring

af landsstatstjenstemännens lönevilkor ansåg böra under öfvergångstiden

tillförsäkras nu ifrågavarande tjensteman såsom årlig behållen

medelinkomst; hvartill kommer, att afiöningen för bemälde landsekreterare

och landskamrerare efter fem års tjenstgöring uppgår till 6,500

kronor, eller ej obetydligt mer än nyssberörda beräknade medelinkomst.

Beträffande förslaget om bestämmande af afiöningen för länsnotarier,

länsbokhållare, landskanslister, landskontorister och kronofogdar, har

Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran.

I sammanhang med frågan om afiöningen för kronofogdarne har

emellertid hos Riksdagen framhållits det den nuvarande fögderiindelningen

icke synes vara fullt tillfredsställande. Till stöd för denna åsigt

har anförts att, under det att Wermlands län med dess stora utsträckning

och en folkmängd af 267,238 personer, har allenast 6 fögderier,

hvartdera af de till omfånget vida mindre Upsala och Westmanlands

län, med en befolkning af respektive 106,104 och 125,256 personer, är

indeladt i 5 fögderier eller i det närmaste lika många som Wermlands

län omfattar. En förändrad reglering i förevarande hänseende, åsyftande

en minskning af antalet födgerier och att dessa mer än för närvarande

är fallet, måtte komma att lämpas efter länens storlek och folkmängd,

synes derföre vara af behofvet påkallad; men, då, enligt hvad ofvan berörda

statsrådsprotokoll för den 24 Maj 1877 gifvit vid handen, Eders

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Kongl. Maj:t redan anbefalt Sine Befallningshafvande att inkomma med

underdåniga yttranden i detta hänseende, och frågan alltså torde vara

beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, har icke någon särskild

åtgärd härvid från Riksdagens sida för närvarande synts böra

ifrågasättas.

Hvad slutligen angår de för länsmännen och vaktmästarne föreslagna

afiöningsbeloppen, har Riksdagen funnit desamma böra beviljas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,

under de i föregående punkt omförmälda förbehåll och med föreslagna

vilkor i öfrigt, godkänt följande aflöningstater, nemligen:

för landssekreterare och landskamererare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Kalmar, Kristianstads och Werinlands län:

vid tillträdet...................................

med ålderstillägg efter fem år

4,400.

5,000.

Tjenstgörings
penningar.

2,500.

2,500.

Summa.

6,900.

7,500.

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefeborgs,

West er-Norrlands och Södermanlands län:

vid tillträdet...................................

med ålderstillägg efter fem år

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

4,400. 2,000. 6,400.

5,000. 2,000. 7,000.

i Blekinge, Hallands, Westrnanlands, Upsala, Westerbottens, Norrbottens,

Jemtlands och Gotlands län:

vid tillträdet...................................

med ålderstillägg efter fem år

a ö

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

4,400. 1,500. 5,900.

5,000. 1,500. 6,500.

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Kal mar, Kristianstads, Wer mlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,

Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Wester-Norrlands och Södermanlands

lä/n:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

1,500. 1,000. 2,500.

2,000. 1,000. 3,000.

vid tillträdet...............................

med ålderstillägg efter tio år

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

i Blekinge, Hallands, Westmanlands, Upsala, Westerbottens, Norrbottens,

Jemtlands och Gotlands län:

vid tillträdet..................................

med ålderstillägg efter tio år

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

1,200. 800. 2,000.

1,700. 800. 2,500.

för landskanslist och landskontorist:

Lön.

vid tillträdet................................................................. 700.

med ålderstillägg efter tio år............................... 1,000.

Tjenstgörings
penningar.

500.

500.

Summa.

1,200.

1,500.

för kronofogde:

TjenstgöringsLön.

penningar.

vid tillträdet.............................................. 3,000. 1,000.

med ålderstillägg efter tio år................ 3,500. 1,000.

Expens
medel.

300.

300.

Summa.

4,300.

4,800.

för länsman:

Lön.

vid tillträdet.............................................. 900.

med ålderstillägg efter tio år............... 1,200.

Tjenstgörings- Expens
penningar.

medel.

600. 100.

600. 100.

Summa.

1,600.

1,900.

för vaktmästare:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet............................................................ 500. 300. 800.

med ålderstillägg efter tio år............................... 600. 300. 900.

13:o. Eders Kongl. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen,

att, för bestridande af omförmälda aflöningar, öka det ordinarie anslaget

till »landsstaterna i länen» med 986,268 kronor;

att, för beredande af tillgångar till arfvode åt extra länsnotarier

och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till vikariatsersättning

under semester för dertill berättigade tjensteman, på ordinarie stat anvisa

ett reservationsanslag till belopp af 95,000 kronor; samt

att, för beredande af tillgångar såväl till den ersättning, hvilken

efter stadgade grunder med 489 kronor tillkoinme en häradsskrifvare

för boställe, hvars indragning i nåder beslutits, som ock till de ersättningar,

hvilka blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkända åtskillige länsmän

för afkomst af exproprierad jord, höja sagda ordinarie anslag med

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 10 Sciml. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

dessa ersättningars sammanräknade belopp, 682 kronor; och skulle, i

händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie anslaget i penningar

till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år utgör 1,122,436

kronor 15 öre, komma att för år 1879 höjas till 2,204,386 kronor 15

öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag — eller med 1,081,950 kronor.

Den i inerberörda statsrådsprotokoll för den 4 sistlidne Januari till

stöd för nu ifrågavarande nådiga framställningar förebragta utredning

har synts fullt tillfredsställande, och har Riksdagen förty dervid ej funnit

anledning till annan erinran än att, till följd af Riksdagens i nästföregående

punkt omförmälda beslut om minskning med 500 kronor i

tjenstgöringspenningarne för en hvar af de 24 landssekreterarne och 24

landskamrerarne, det för löneregleringens genomförande äskade anslaget

986,268 kronor bort nedsättas med ett belopp, motsvarande summan af

omförmälda afdrag, eller 24,000 kronor, och alltså utgöra 962,268 kronor.

Riksdagen har alltså, dels för bestridande af de i nästförestående

punkt medgifna aflöningar, ökat det ordinarie anslaget till »landsstaterna

i länen» med 962,268 kronor; dels för beredande af tillgångar till arfvoden

åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna

samt till vikariatersättning under semester för dertill berättigade tjensteman,

på ordinarie stat anvisat ett reservationsanslag till belopp af 95,000

kronor; och dels för beredande af tillgångar såväl till den ersättning,

hvilken efter stadgade grunder med 489 kronor tillkommer en häradsskrifvare

för boställe, hvars indragning i nåder beslutits, som ock till

de ersättningar, hvilka blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkände åtskillige

länsmän för afkomst af exproprierad jord, höjt sagda ordinarie

anslag med dessa ersättningars sammanräknade belopp 682 kronor; varande

det ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket

för närvarande utgör 1,122,436 kronor 15 öre, för år 1879 höjdt till

2,180,386 kronor 15 öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag —

eller med 1,057,950 kronor.

l4:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har Riksdagen vidare dels, på det Eders Kongl. Maj:t må kunna lämpligen

förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande på extra stat för år 1879 anvisat 10,200 kronor;

dels ock för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare

under år 1879, anvisat ett extra anslag för samma år af 34,367

kronor 40 öre.

15:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag i ämnet, beviljade

nästlidna års Riksdag ett extra anslag för innevarande år till belopp af

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

40,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas dels till aflöning och

underhåll af särskild polisstyrka ä landet i de orter, der sådan kunde af

förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande. Enär någon förändring

i de förhållanden, på grund af hvilka berörda anslag ansetts

erforderligt, icke inträffat och''då anslagets behöflighet ej heller vore af

löneregleringen beroende, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att för ifrågavarande ändamål på extra stat för ar 1879 anvisa

enahanda belopp, 40,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne Januari inhemtats

hade det för nästlidet år för nu ifrågavarande ändamål till enahanda

belopp beviljade anslag till fullo tagits i anspråk och vore utaf anslaget

för innevarande år intill nyssnämnda dag redan anvisade 12,175 kronor.

Då alltså ifrågavarande anslagsbelopp synbarligen icke torde vara större

än som af omständigheterna verkligen påkallas, har nu förevarande nådiga

framställning synts böra vinna Riksdagens bifall; och har alltså

Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 stält ett extra

anslag af 40,000 kronor, att under samma år användas dels till aflöning

och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Ålderstillägg.

1 6:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande

af tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom Departementets

expedition, LandtrnäJeristaten, Justeringsstyrelsen samt Landsstaterna

i länen ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat bevilja

samt i riksstaten under Sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag

för landsstaterna i länen» uppföra ett förslagsanslag under benämning

»ålderstillägg», beräknadt till belopp af 170,000 kronor.

Härvid har ej varit anledning till annan erinran än att, då de för

Justeringsstyrelsen äskade medel nu endast blifvit på extra stat beviljade,

nämnda styrelse icke synts böra upptagas bland de embetsmyndigheter,

för hvilka anslaget till ålderstillägg afses, hvilket dock icke

inverkar på samma anslags belopp; och Riksdagen har alltså, för beredande

af tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom

Departementets expedition, Landtmäteristaten samt Landsstaterna i länen

ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat beviljat samt i riks
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

staten under Sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag för landsstaterna

i länen» uppfört ett förslagsanslag under benämning »ålclerstilllägg»,

beräknadt till belopp af 170,000 kronor.

Statens jemvägstrafik.

17:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t, med förklarande

att frågor om förändring i gällande, af Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen gemensamt antagna grunder för aflöning åt embets- och

tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik komtne att hädanefter

som hittills underställas Riksdagens pröfning, föreslagit Riksdagen,

att dels icke vidare bland anslagen under Sjette hufvudtiteln upptaga

och beräkna det. för »statens jernvägstrafik» erforderliga belopp, hvilket

uti innevarande års riksstat vore förslagsvis uppfördt till 11,641,000

kronor; dels medgifva att generaldirektörens och chefens vid statens

jernvägstrafik årliga aflöning finge bestämmas att från och med är 1879

utgå till belopp af 10,000 kronor; dels utaf det till fyllnad i förut beräknade

medel för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan

norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 1,500,000 kronor; dels för

utförande af de under samma år erforderliga nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jernvägar äfvensom för anskaffande

af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, h vilka för

vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel korame att uppsättas, anvisa

ett särskildt anslag för år 1879 till belopp af 800,000 kronor; dels

ock medgifva, att, af de sålunda äskade anslagen, tillsammans 2,300,000

kronor, Eders Kongl. Maj:t måtte redan under innevarande år för det

ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens

jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor.

Hvad först angår förslaget derom, att det för statens jernvägstrafik

erforderliga belopp icke vidare måtte bland anslagen under Sjette hufvudtiteln

upptagas och beräknas, har Riksdagen detta förslag bifallit.

Vidare har Riksdagen vid det förhållande, att såväl 1876 som 1877

års Riksdag beviljat generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik

tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor, hvarigenom hans löneförmåner

kommit att för nästlidet och innevarande år uppgå till enahanda

belopp, som nu blifvit äskadt, eller 10,000 kronor, samt anledning

ej varit för handen att längre uppskjuta det slutliga ordnandet af

denne embetsmans aflöning, hvilken vid jemförelse med andra chefsaflö
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

ningar synts icke skäligen böra bestämmas till lägre belopp än det nu

föreslagna, funnit sig böra definitivt fastställa ifrågavarande lön till 10,000

kronor.

Vidkommande Eders Kongl. Maj:ts förslag om ställande till Eders

Kong!. Maj:ts förfogande för 1879 af 1,500,000 kronor af det för anskaffande

af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik anvisade

särskilda anslag, har Riksdagen icke haft något att erinra; men

deremot har det. till utförande af nya byggnader och anläggningar samt

för anskaffande af fasta maskiner till mindre reparationsverkstäder äskade

anslaget å 800,000 kronor synts kunna nedsättas till 600,000 kronor.

Då de skäl, hvilka föranled t de båda senast församlade Riksd agarn e

alt i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t ville i nåder förordna

lämpligt antal utanför förvaltningen af statens jernvägstrafik stående

sakkunnige män med uppdrag att före årets statsrevision företaga

en förberedande granskning af Trafikstyrelsens förvaltning, synts Riksdagen

fortfarande ega oförminskad tillämplighet, samt Riksdagen ansett att

genom de till följd af berörda underdåniga framställningar under de

båda sist förflutna åren företagna granskningar af ifrågavarande förvaltning

ej oväsentligt gagn redan åstadkommits, har Riksdagen funnit sig

böra jemväl nu göra en dylik framställning, dervid Riksdagen likväl

ansett sig böra särskildt framhålla önskvärdheten deraf, att den förberedande

granskningen må komma att i främsta rummet afse en undersökning,

huruvida denna vidtomfattande och maktpåliggande förvaltning

handhafves på sådant sätt, att derigenom det i ekonomiskt afseende bästa

resultat vinnes, under det att statsbanorna derjemte uppfylla berättigade

anspråk, som i andra hänseenden kunna på desamma ställas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Riksdagen

dels, med bibehållande af den ordning, att frågor om förändring i gällande,

af Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt antagna grunder för

aflöning åt embets- och tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik

komma att hädanefter som hittills underställas Riksdagens pröfning,

medgifvit, att bland anslagen under sjette hufvudtiteln icke vidare

upptages och beräknas det för »statens jernvägstrafik» erforderliga belopp;

dels bestämt generaldirektörens och chefens vid statens jernvägstrafik

årliga aflöning att från och med år 1879 utgå till belopp af 10,000

kronor; dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande

af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda

anslag å 5,400,000 kronor stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1879 ett belopp af 1,500,000 kronor; dels för utförande af de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens vnderd. Skrifvelse, N:o 35.

under samma år erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens

redan trafikerade jern vägar äfvensom för anskaffande af fasta maskiner

till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya

jernvägsliniers rörliga materiel komma att uppsättas, anvisat ett särskildt

anslag för år 1879 till belopp af 600,000 kronor; dels och medgifvit, att

af omförmälda två anslag, tillsammans 2,1.00,000 kronor, Eders Kong).

Maj:t må redan under innevarande år för det ena eller andra af ifrågavarande

ändamål ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande

ett belopp af 100,000 kronor; anhållande Riksdagen i underdånighet,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna lämpligt antal utanför

förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige män, med uppdrag

att före näst instundande statsrevision företaga en förberedande

granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning.

Beträffande frågan, huruvida de här ofvan omförmälda anslag skola

från Statskontoret eller Riksgäld skontoret utgå, a fl åter Riksdagen särskild

underdånig skrifvelse.

Skiften ock Afvittringar.

18:o. Eders Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att för år 1879

bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18

storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva,

det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och

Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1879 kunde komma att

understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor

för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt

gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittringslandtmätarnc

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå;

att för år 1879 åt föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens

och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje åt dem anslagna belopp; samt att bevilja

tillfällig tillökning i .styresmannens vid afvittringsverket i Westerbottens

län årsarfvode för år 1 879 med ett belopp af 200 kronor.

Riksdagen, som bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat och

föreslagit, har jemväl, på sätt Eders Kongl. Maj:t begärt, för är 1879,

utöfver ordinarie anslaget till skiften och afvittringar, 63,000 kronor,

anvisat för enahanda ändamål ett extra anslag af 233,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

31

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

19:o. Med anledning af en utaf Wermlands läns hushållningssällskap

i ämnet gjord underdånig framställning har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa

ett ärligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en

landtbruksskola inom nämnda län, emot förbindelse för länets hushållningssällskap

eller landsting att årligen lör samma ändamål tillskjuta ett

lika belopp, höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar», enligt nu gällande stat utgörande 170,900 kronor,

till 172,900 kronor, eller med 2,000 kronor; varande denna nådiga

framställning af Riksdagen bifallen.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

20:o. Etter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjorda underdåniga

hemställanden, att tre landtbruksingeniörer, hvilka åtnjutit

aflöning, den ene från och med år 1874 i tredje lönegraden, och de

båda andra från och med samma år i andra lönegraden, samt alla tre

allt hittills med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, måtte

från och med 1879 varda uppflyttade, den förstnämnde i fjerde lönegraden

med aflöning till belopp af 3,500 kronor, och de båda öfrige i

tredje lönegraden med aflöning till belopp af 3,000 kronor, har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit. Riksdagen att, för beredande af tillgång till den

sålunda från och med nästkommande är för tre landtbruksingeniörer

ifrågakommande lönetillökning, höja anslaget »landtbruksingeniörer och

deras biträden» från nuvarande beloppet, 46,350 kronor, till 47,850 kronor;

och har Riksdagen, i öfverensstämmelse härmed, höjt ifrågavarande

anslag med 1,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

21 :o. Pa sätt Eders Kong], Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens

derom gjorda underdåniga framställning, föreslagit, har Riksdagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

pa extra stat för år 1879 anvisat följande för jordbruket och dess binäringar

samt trädgårdsodlingen behöfliga anslag, nemligen:

såsom bidrag till bestridande af kostnader för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor;

till ''prisbelöningar vid sådana möfen för husdjur, redskap, maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 10,000

kronor;

till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk

och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa,

och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott

af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;

till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, 2,000 kronor;

till Svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola, under vilkor att

föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor,

företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning,

och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till Landtbruksakademien

afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året

vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen

af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet,

4,500 kronor;

till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska försöksanstalt, på

förordnande af Landtbruksakademiens förvaltningskomité, antagen botanist

1,000 kronor; och

såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen

till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 12,000

kronor.

22:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende

föreslagit, har Riksdagen, för fortsättande under år 1879 af de geologiska

''under sökningar ne och utgifvande af derpå grundade kartor, beviljat ett

extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

33

Hästafvelns befrämjande.

23:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Stuteri-öfverstyrelsens

derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit, har Riksdagen,

till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande af

betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor, för år 1879 på extra stat

beviljat 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

24:o. T öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag,

har Riksdagen vidare på extra stat för år 1879 beviljat:

för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd och en elev,

hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne handledas

och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett

anslag å 3,000 kronor;

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade

medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å

10.000 kronor;

till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, utöfver hvad för

samma ändamål finnes på ordinarie stat anvisadt, ett anslag å 4,000

kronor;

såsom bidrag till upprätthållande af va/skolan i Borås, med vilkor

att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och

såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

25:o. Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, värdet af de i Sala

bergslags så kallade konststatsmedel förut ingående jordbruks- och mantalsdagsverken

af Sala, Möklinta, Kila, Kumla, Norrby och Tärna socknar,

för hvilka räntors indragning ersättning blef bergslaget af nästlidet års

Riksdag beviljad med 3,524 kronor 41 öre, funnes inbegripet uti det

belopp af 3,586 kronor 39 öre, hvilket vore under nu förevarande anslagstitel

uti kolumnen för indelt ränta och ersättning för indragna

räntor uti innevarande års riksstat uppfördt, och alltså afdrag borde å

Bill. till Riksd, Prut. 187S. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

sistberörda belopp i motsvarande mån ega rum, har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att minska det under denna anslagstitel uppförda

ränteanslaget med ett belopp, motsvarande värdet af de från Sala bergslag

indragna jordeboks- och mantalsdagsverken af ofvan nämnda socknar,

eller 3,524 kronor 41 öre: och har, i öfverensstämmelse härmed, ifrågavarande

ränteanslag blifvit nedsatt till 61 kronor 98 öre.

26:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen vidare,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1879 fortsätta sin

verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom

Eders Kongl. Maj:t i nåder behagade genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisat ett belopp af

14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

27:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa

årliga bidrag till godtgörelse åt jiskeritillsy ning smän och fisko dlingsinstruktörer

vid de större och vigtigare vattendragen och sjöarne å orter inom

riket, för hvilka stadgar om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande

blifvit faststälda, på ordinarie stat bevilja och ställa till Eders

Kongl. Maj:t- förfogande 40,000 kronor samt förty höja ordinarie anslaget

»fiskerinäringens understöd» från 18,600 kronor till 58,600 kronor.

Den i ämnet förebragta utredning har visserligen gifvit ökadt stöd

för den åsigten, att den för en betydande del af riket särdeles vigtiga

fiskerinäringens upprätthållande och förkofran är väl förtjent af uppmärksamhet;

men, enligt Riksdagens förmenande, måste likväl stora betänkligheter

uppstå rörande lämpligheten af de nu ifrågasatta åtgärderna;

och af de i statsrådsprotokollet åberopade yttrandena framgår jemväl,

att tvifvel i sådant hänseende blifvit af flere vederbörande uttryckta.

Att spridande af kunskap i till fiskodling hörande ämnen samt om sättet

för fiskets rätta bedrifvande måste verka gagneligt och vore eftersträfvansvärdt,

lärer icke kunna bestridas; men deremot har det synts Riksdagen

i hög grad tvifvelaktigt, huruvida någon väsentlig och mot kostnaden

svarande fördel skulle vinnas genom aflönade tillsyningsmäns polisuppsigt.

En dylik tillsyningsman skulle sannolikt af befolkningen allmänt

mötas med misstroende och stor obenägenhet att meddela upp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

lysningar, och, vid sådant förhållande, skulle utan tvifvel tillsyningsmannens

ansträngningar icke krönas med önskvärd framgång. Dessutom

torde, för att öfvervakandet af stadgarne för fiskets bedrifvande skulle

blifva verkligt och ej blott skenbart, en så betydlig tillsyuingspersonal

blifva erforderlig, att det för ändamålet nu äskade anslaget sannolikt

mycket snart komine att visa sig alldeles otillräckligt, och, sedan Riksdagen

en gång inlåtit sig på att för detta ändamål anvisa medel, kunde

den svårligen undgå att derför bevilja de ökade anslag, som komme att

erfordras, för att ändamålet ej skulle blifva förfeladt. Till stöd för

Riksdagens sålunda uttryckta farhåga, att det nu äskade anslagsbeloppet

snart skulle visa sig alldeles otillräckligt, har synts med fog kunna åberopas

den omständighet, att Eders Kongl. Maj:t nästlidet år ansett anslaget

kunna till eu början inskränkas till 20,000 kronor, men redan nu

funnit ett dubbelt så stort belopp vara erforderligt.

Med hänsyn ytterligare dertill att, vid en tid, då statsverkets tillgångar

synas vara i nedgående och tagas i anspråk för många olikartade

och vigtiga behof, nödig omtänksamhet bjuder, att företrädesvis de kostnader,

som afse föremål, om hvilkas nödvändighet och ändamålsenlighet

meningarne äro väsentligt delade, tills vidare undanskjutas, har Riksdagen

funnit sig icke böra Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

bifalla.

28:o. Inom Riksdagen har framställning blifvit gjord angående behofvet

af ändringar i nu gällande fiskerista-dga, dervid hufvudsakligen

anförts, dels att bestämmelserna i nämnda stadga icke i alla hänseenden

egde den tydlighet, som vore önskvärd, samt i afseende å så väl ortförhållanden

som fiskslag vore af allt för generel beskaffenhet, dels ock

att stadgans föreskrifter i allmänhet kunde anses vara af väl prohibitiv

natur.

Då en revision af fiskeriförfattningarne i nu antydda rigtning synes

önskvärd, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong].

Maj:t låta genom sakkunnige personer företaga en fullständig revision

af Kongl. fiskeristadgan af den 29 Juni 1852 jemte öfriga författningar,

som beröra fiskerinäringen.

Öfriga ordinarie anslag.

29:o. Alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande

år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

särskildt omnämnda, hafva uppförts till enahanda belopp, som i nu gällande

riksstat äro upptagna; dock har anslaget till »skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.» för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, blifvit

med 393 kronor 88 öre förhöjdt.

Diverse anslag.

30:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen på extra

stat för år 1879 anvisat:

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt

dess tjänstebiträden jemte tillfällig löneförbättring 42,310 kronor;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor;

samt

till stipendier åt medlemmar af Väg- och vaitenbyggnadscorpsen för

utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 3,000

kronor.

31:o. Enär, enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,

hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under

åren 1875, 1876 och 1877 förskjutit dels ränta å inbetald lösen för

exproprierad mark 215 kronor 33 öre, dels ersättningar för indragna

landsstatsboställen 2,250 kronor 25 öre, dels till komitén för förberedande

granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning 1,971

kronor 45 öre, dels till komitén för afgifvande af förslag till författning

angående barns och yngre personers användande i fabriks- och handtverksarbete

samt för tryckning och häftning af dess betänkande 11,300

kronor 25 öre, dels till komitén för verkställande af undersökning rörande

förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut 4,518 kronor

85 öre, dels till komitén för afgifvande af utlåtande i fråga om ordnandet

af de allmänna kartearbetena 2,000 kronor, dels ock för utarbetande af

förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet

1,000 kronor, eller sammanräknade 23,256 kronor 13 öre, har Eders

Kongl. Maj:t slutligen föreslagit, att Riksdagen måtte till ersättande af

i fråga varande utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa

ett extra anslag ä nämnda belopp 23,256 kronor 13 öre.

Riksdagen, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej funnit

anledning till anmärkning, har till godtgörande af ofvan angifna förskott

anvisat för år 1879 ett extra anslag å 23,256 kronor 13 öre.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

32:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar

i fråga om statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet,

att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader, aflåter Riksdagen till Eders Kongl.

Maj:t särskilda underdåniga skrivelser.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Maj 1878.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Bil. Litt. A.

Stat för Civil-departementets expedition.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

i Af detta arfvode an-

Expeditionschefen, arfvode.....

—

—

—

—

7,500

—-

1 ses 2,500 kronor mot- svara tjenstgörings-

[penningar.

1 Byråchef ............................

4,400

—

2,000

6,000

—

6,400

—

| Efter fem år kan

>lönen höjas med 600

3 Dito ..............................

13,200

—

—

19,200

—

1 kronor.

1 Kanslisekreterare.................

2,500

—

1,500

—

4,000

—

| Efter fem år kan

lönen höjas med 500

4 Dito ................

1 Registrator ...........................

10,000

—

6,000

1,500

—

16,000

4,000

—

Jkr. och efter tio år

(med vtterligare 500

2,500

—

—

—

| kronor.

1 Förste vaktmästare ............

800*)

—

300

—

1,100

—

1 Förste statsrådsvaktmästare

800*)

—

300

—

1,100

—

1 Vaktmästare ......................

500*)

—

300

—

800

—

I Efter fem år kan

1 Dito

500*)

—

300

—

800

—

Jlönen höjas med 100

1 Statsrådsvaktmästare ........

*) Om vaktmästare i sådan

500*)

—

300

—

800

—

kronor.

egenskap åtnjuter fri bo- stad. skall, så länge denna

förmån qvarstår, lönen min- skas med 150 kronor.

Till Departementschefens för-

fogande för amanuenser, vi- kariatersättningar, renskrif-

ning m. m..............................

—

—

—

—

15,000

—

Summa

—

—

—

—

76,700

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

39

Bil. Litt B.

Stat för Landtmäteri-styrelsen.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Landtmäteri-direktören...........

5,000

—

2,000

—

7,000

—

1 Landtmäteri-sekreterare......

3,000

—

1,500

—

4,500

—

1 Landtmäteri-fiskal ...............

2,500

_

1,500

_

4,000

_

Efter fem år kan

1 Aktuarie ock registrator......

1,800

—

1,200

—

3,000

—

lönen höja9 med 500

;kr. och efter tio år

1 Ingeniör.................................

1,800

—

1,200

—

3,000

—

med ytterligare 500

kronor.

1 Dito .......................

Till arfvode åt lärare för landt-

1,800

—

1,200

—

3,000

—

mäterielevernas undervisning

Till landtmäteristyrelsens för-

—

—

——

—

3,000

—

fogande för vikariatersättning,

arfvoden åt extra biträden ock

renskrifningskostnad ............

—

—

—

—

3,500

—

1 Förste vaktmästare ............

800

_

300

_

1,100*)

_

1 Vaktmästare .......................

500

—

300

—

800*)

—

j Efter fem år kan

lönen höja9 med 100

*) Om vaktmästare åtnjuter bo-

(kronor.

stad inom General-landtmä- terikontorets hus jemte ved-

brand, skall, så länge dessa

förmåner qvarstå ock icke

tillkomma honom såsom port- vakt eller för andra åliggan- den utöfver tjensten, lönen

minskas med 150 kronor.

Summa |

--1

-|

—

—

32,900

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Bil. Litt. C.

Förteckning å dyrtidstillägg under Sjette Hufvudtiteln

för år 1879.

Nuvarande

Dyrtids

Summa.

aflöning.

tillägg

Kommerskoll egium.

Kronor.

0.

Kronor.

Ö.

Kronor.

0.

1 Ledamot ............

5,000

—

1,000

—

6,000

—

1 D:o

5,000

—

1,000

—

6,000

—

1 D:o

4,500

—

900

—

5,400

—

1 D:o

4,500

—

900

—

5,400

—

1 Sekreterare ........

3,500

—

700

—

4,200

—

1 D:o ................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Kamererare . ......

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Registrator

2,600

—

520

■—

3,120

—

1 Notarie ............

2,200

—

440

—

2,640

—

1 D:o

2,200

—

440

—

2,640

—

1 Kammarförvandt* . .. ..........

2,200

—.

440

—

2,640

—

1 Kanslist ......

1,000

—

200

—

1,200

—

2 D:o . ..............

2,000

—

400

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare ...........

1,000

—

200

—

1,200

—

1 D:o .........................................................

1,000

—

200

—

1,200

—

S:gr

—_

—

8,740

—

Bergsstaten.

1 Bergmästare, som icke innehar bostadsboställe...

2,400

—

480

—

2,880

—

3 D:o d:o d:o ......

7,200

—

1,440

—

8,640

—

Bergshauptmannen iÄSala.............................................

1,000

—

200

—

1,200

—

Grufveingeniören derstädes ........................................

750

—

150

—

900

—

Bergsvärdien derstädes ................................................

750

—

150

—

900

—

S:gr

—.—

—

2,420

—

Statistiska centralbyrån.

Chefen ...............

5,000

_

1,000

—

6,000

—

Sekreteraren . ...................

4,000

—

800

—

4,800

—

1 Aktuarie .................

3,000

—

600

—

3,600

—

1 D:o ..................................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

S:gr

—

2,900

—

—

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

41

Öfverståthållare-embetet.

Underståthållaren........................

Konungens fogat ..........................

Sekreteraren och Kamereraren vid ÖfverstäthåHareembetets

kansli

1 Aktuarie

1 Notarie

i D:0 .....................

1 Kammarskrifvare.........................

Sekreterarens kanslist...................

Till aflöning af vakt- och exekutionsbetjeningen

Nuvarande

aflöning.

S:gr

Landsstaterna i länen.

Löneförbättring för de svagast aflönade landträntmästare
För

117 häradsskrifvare med sammaniagd aflöning af

S:gr

Kronor.

4,500

4.500

3.500

900

900

900

600

1,000

11,450

171,837

Dyrtids
tillägg.

Summa.

Kronor.

900

500

700

180

180

180

120

200

2,290

5,250

10,200

34,367

40

Kronor.

5,400

5,000

4.200

1,080

1,080

1,080

720

1.200

13,740

206,204

44,567 40 ---

40

Bih. till liiksd. Prål, 1878. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 7 Häft.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Ordinarie anslag under riks
-

Civil-Departementet.

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst .....

Statsråden utan departement, 3 it 12,000 kronor ..

Departementschefen.............................................................

Departementets expedition .............................................

Tillkommer: Förhöjning för tillämpning af ny stat

Kommerskollegium .............................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Afiöningsmedel för Statistiska Central
O
-

byrån.............................................. 16,400: 1

Af går: Ett för en aktuarie odispo
neradt

aflöningsbelopp ..................... _ 500:

Reservationsanslag en:

Till bibliotekets underhållande........... 1,500: —

Till arfvoden åt tillfälliga biträden .. 10,000:

Till officiella statistiska trycket......... 10,000:

Till en statistisk tidskrift ..................... 1,000:

Landtmäteristaten ...............................................................

Tillkommer:

Lönetillökning för förste landtmä
mätarne

i riket......................................... 0,600: —

Af g år:

I följd af ny stat för landtmäteristyrelsen

..................................................•_ 500:

Rikets ekonomiska karteverk, reservationsanslag

Öfverståthållare-embetet............................................

9

Penningar.

Kronor.

Ö.

46,200: —

30,500: —

6,500

36.000

17.000

7 6,700

—

78,500

15,900: —

22,500: —

O

ce"

98,200: —

9,100: —

107,300

6,000

82,122

—

Transport

448,522

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35

Bil. Lift. D.

43

statens Sjette hufvudtitel.

F ö r s 1

agsanslag.

Oindelt

spån in ål.

Summa.

Tndelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.

ersättning för

dragna tiondeai

in-

slag.

Matt.

Värde förslagsvis

å 2 kronor 40 öre

kubikfot

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kubikfot.

k:r.

Kronor.

ö.

Kronor.

6,500

36.000

17.000

Ö.

76,700

78,500

38,400

107,300

6,000

82,122

1

1

1

448,522 j

1

I

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Landsstaterna i länen:

Penningar, enligt 1878 års riksstat

Tillkommer:

Nya aflöningar för:

16 landssekreterare och

landskamrerare............ 110,400: —

16 d:o och d:o............ 102,400: —

16 d:o och d:o.............. 94,400: —

32 länsnotarier och

länsbokhållare ............ 80,000: —-

16 d:o och d:o............ 32,000: —

92 landskanslister och

landskontorist^- ....... 110,400:—-

117 kronofogdar.......... 503,100: —

520 länsmän .............. 832,000: •—•

50 vaktmästare........... 40,000: —

Hyresersättning för ett

indraget häradsskrif
vareboställe

................ 489: —

Ersättning för exproprierad

jord från fyra läns
mansboställen

.............. 193: —

Till arfvoden och vikari
-

Penningar.

Kronor. ö.

Transport

448,522

1,122,436: 15

atsersättningar vid läns
-

styrelserna, reservationsanslag

......................... 95,000: — 2,000.382: —______

Transport 2,000,382: — 1/122,436: 15

448,522

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, Ar:a J-5.

45

Förslagsanslag.

S u m m a.

Indelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.

Indelt tionde och

ersättning för in- dragna tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2 kronor 40 öre

kubikfot.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kubikfot.

•

k:r

1

Kronor.

ö.

Kronor.

448,522

Ö.

—

—

—

—

—

- 1--

—

448,522

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Penningar.

Kronor.

ö.

Transport 2,000,382: — 1,122,436: 15

448,522

—

Efter afdrag af:

Gamla aflöningarne m. m. för of- van omförmälde embets- och

tjensteman ...................................... 942,432:— 1,057,950: —

2,180,386

15

Särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen:

Landshöfdingens i Kopparbergs län lön:

Till ersättning af arrendet för lägenheten Hus- hagen jemte forsellön..................................................... 2,500: —

Landshöfdingens i Vesternorrlands län lön:

Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen in- gående räntepersedlar ................................................... 5,000:

7,500

170,000

Alderstillägg, förslagsanslag (nytt) .........................................................

—

Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen

direkte utgå.

Detta anslag uteslutes ur riksstaten.

Gästgifvares friheter ....................................................................................

1,039

13

Till lättnad i skjutsningstungan, der dend genom entreprenad

bestrides och är särdeles tryckande, reservationsanslag ...............

175,000

Till förändrad reglering af skjutsväsendet, förslagsanslag ...........

25,000

—

Färjor och färjekarlar ...............................................................................

150

—

S:gr

3,007,597

28

Jordbruket, handeln och näringarne.

Reservationsanslag.

Skiften och afvittringar............................................................................

63,000

Vågar och kommunikationer.................................................................

12,000

Transport

3,082,597

28

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, RT:o 35.

47

*

F u r s 1

ags

anslag.

Iudelt tionde och

ersättning för in- dragna tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

S u m ni a.

lndelt ränta och ersätt- ning af indragna räntor.

. Matt.

Värde förslagsvis

å 2 kronor 40 öre

kubikfot.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kubikfot.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

448,522

2,359,957

Ö.

150,014

5 6

12,361

86

7,164

5

17,194

80

37

7,500

170,000

18,562

17,423

71

8

61

38

1

91

44

89

175,000

25,000

371

184

69

Q 7

17

86

O (

1

167,622

96

12,407

64

7,202

6

17,286

24

3,204,914

12

__

_

__

—

63.000

12.000

1

|

!

|

1

3,279,914

12

[

1

1

1

1

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens unåercl. Skrifvelse, N:o 35.

Penningar.

Kronor.

Ö.

Transport

3,082,597

28

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-

näringar ...............................................................................

170,900: —

Tillkommer: Ärligt bidrag för ytterligare en landt-

bruksskola inom Vermlands län .................................

2,000: —

172,900

—

Landtbruksingeniörer och deras biträden ....................

46,350: —

Tillkommer: För beredande af lönetillökning för

tre landtbruksingeniörer..................................................

3,500: —

47,850

_

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-

näringar ...........................................................................

44,950

—

Länsveterinärer ..............................................

48,500

—

Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservationsanslag 35,000

kronor till prisbelöningar för hästar) .......................

93,550

—

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.............................

37,500

—

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart..........

21,500

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

enligt 1878

års riksstat .....................................................................

3,586: 39

Af g år:

Värdet af de från Sala bergslag indragna jordeboks-

och mantalsdagsverken ..................................................

3,524: 41

8,700

40

Fiskerinäringens understöd...............................................

18,600

—

S:gr

569,050

40

Diverse anslag.

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

50,000

—

Transport

3,626,647

68

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

49

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.

Indelt tionde och

ersättning för in- dragna tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Matt.

Värde förslagsvis

ä 2 kronor 40 öre

kubikfot.

Kronor.

167,622

Ö.

96

Kronor.

12,407

Ö.

64

Kubikfot.

7,202

k:r

6

Kronor.

17,286

Ö.

24

Kronor.

3,279,914

172,900

47,850

44,950

48.500

94,343

37.500

21.500

8,775

18,600

Ö.

12

—

61

—

330

7

793

68

68

98

5

4

12

96

34

61

98

336

1

806

64

569,919

50,000

02

167,684

94

12,407

64

7,538

7

18,092

88

3,824,833

14

Bih. till Rilcsd. Prot. .1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Penningar.

Kronor.

Ö.

Transport

3,626,647

68

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

indragning eller förvandling ...........................................................

3,524

41

Odlingshjelp till krononybyggare, förslagsanslag ..............1............

4,500

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag

2,700

36

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar

bland husdjuren, förslagsanslag ........................................................

30,000

—

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst .................

15,850

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ..........................................

26,500

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..............................

43,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag ................................................................................... 87,478: 29

Tillkommer: För jemnande af hufvudtitelns slut-

summa.................................................................................. 393: 88

87,872

17

Extra utgifter, reservationsanslag ........................................................

15,000

—

S:gr

278,946

94

Summa

3,855,594

62

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

51

F ö r s 1

agsanslag.

Oindelt

spanmål.

S u in m a.

Indelt ränta och ersätt- ning för indragna räntor.

ersättning för in- dragna tiondeanslag.

Matt.

Värde förslags

å 2 kronor 40

kubikfot.

vis

öre

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kubikfot.

k:r

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

167,684

94

12,407

64

7,538

7

18,092

88

3,824,833

14

—

—

—

1,165

5

2,797

20

6,321

4,500

7,142

61

2,946

27

623

3

1,495

92

55

30.000

15,850

26,500

43.000

17

87,872

15,000

2,946

27

—

1,788

8

4,293

12

286,186

33

170,631

21

12,407

64

9,327

5

22,386

—

4,061,019

47

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Bil. JLitt. E.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Kronor.

öre.

Dyrtidstillägg för:

Kommerskollegium med bergsstaten ....................

11,160: —

Statistiska centralbyrån..............................................

Ofverståthållare-embetet .............................................

2,900: —

5,250: —

Landsstaterna i länen................................................

44,567: 40

63,877

40

Statistiska tabellkommissionen.

För utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser och fattigvård, förslagsanslag

10,000

—

Landtmäteristaten.

Till bestridande af de kostnader för statsverket,

som ome-

delbart föranledas af införandet af det metriska systemet

för mått, och viVt ...................................

50,000

9,300

_

o

Justering sstyr elsen.

Till arfvoden ..............................................

Rikets ekonomiska karteverk.

För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i

ö o

Norrbottens län .......................................................

För de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar

30,000: —

af riket.....................................................................

46,000: —

76,000

Ofverståthållare-embetet.

För utgifvande i hufvudstaden af tryckta »polisunderrättelser»

10,000

—

Landsstaterna i länen..

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka å landet och till

belöningar för gröfre brotts upptäckande och förbrytares

efterspanande .................................................................................

40,000

Transport

259,177

40

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

53

Transport

Skiften och afvittringar.

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

lancltmannanäringar.

Bidrag till bestridande af kostnader för allmänna

landtbruksmöten ....................................................... 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. m....... 10,000: ■—

Till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött....................... 5,000: —■

Till understöd åt personer af mankönet för genomgående

af fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård .............................. 2,000:

Till understöd åt Svenska trädgårdsföreningens

elevskola....................................................................... 4,500: —

Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid Landtbruksakademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt

anstäld botanist ........................................................ 1,000: —

Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof ............ 12,000: —

För fortsättande af de geologiska undersöknin
garne

och utgifvande af derpå grundade kartor 83,000: —

Hästafvelns förbättrande.

Till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna löne\

ilkor ..............................................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Till aflöning för ytterligare en undervisare i

husslöjd och en elev................... 3,000: —•

Transport 3,000: —

Bill. till Rilesd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Hcift.

Krouor.

259,177

233,000

40

122,500

5,937

620,614

8

40

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

Transport 3,000: —

Till befrämjande af husslöjder .............................. 10,000: —

Reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare 4,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås 3,800: —

Till hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens

museum ....................................... 4,000: —

Kronor.

620,614

40

24,800

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare .......................................

14,000

Diverse anslag.

Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden......

Till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten.........................................................................

Till stipendier åt medlemmar af väg- och vatten
byggnadscorpsen

för utrikes resor ....................

Till godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel.

..............................................................

42,310: —

45,000: —

3,000: —

23,256: 13

Summa

113,566 13

772,980 53

Anslag, af Riksdagen anvisade, att utgå från

Riksgäldskontoret.

Statens järnvägstrafik.

Till utförande af erforderliga nya byggnader

och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar äfvensom för anskaffande af

fasta maskiner till mindre reparationsverkstäder

....................................................................... 600,000:

Till anskaffande af rörlig materiel för norra

stambanan norr om Storvik.............................. 1,500,000:

2.100.000

STOCKHOLM, IVAB HH3GGSTEÖMS BOKTRYCKERI, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.