Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvuätitel.
1878-05-23 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1878:38, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvuätitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
1
N:o 38.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1878.
— — — — Andra Kammaren den 23 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens nionde hufvuätitel.
(Stats- U i skottets Utlåtanden N:is 12 och 56 samt Memorial N:is 58 och 68.)
S. A. K.
Beträffande nionde hufvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och
indragningsstaterna, hafva vid innevarande riksdag följande förändringar
ifrågakomma.
Pensionsstaten.
l:o. Härvid har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att bland do under
rubriken “Civilstatens pensionskassa" uppförda anslag måtte upptagas ett särskildt
anslag å 3,500 kronor för pensionering af föreståndare, lärare och
betjente vid tekniska högskolan jemte deras enkor och barn; och då, på sätt
i det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bilagda
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden finnes anfördt, billigheten
kräfver, att de af tekniska högskolans lärare och betjente, som uppbära löner
å ordinarie stat, erhålla förmånen att vinna inträde i civilstatens pensionsinrättning,
utan större uppoffring från deras sida, än de med nämnda
Bih. till Rilcsd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 1
2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
personal likstälda corpser, som redan äro delegare i pensionsinrättningen,
måst derför vidkännas, samt beloppet af det anslag af statsmedel, som derför
erfordras, är beräknadt efter enahanda grunder, som tillämpats i fråga
om det för skogsstatens inträde i pensionsinrättningen beviljade statsanslag,
har det äskade anslagsbeloppet, 3,500 kronor, blifvit af Riksdagen beviljadt.
2:o. Enligt 2:dra punkten i de vid 1877 års riksdag antagna grunder
för pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar fordras för
erhållande af fyllnadspension, " att löntagare icke blott till arméns pensionskassa
erlagt stadgad pensionsafgift och är till pension ur kassan berättigad,
utan ock att han vid afskedstagandet stått i tjenst vid armén i 30 år eller,
om han är underofficer vid värfvadt garnisonsregemente eller fortifikationen,
i 25 år.
För erhållande af pension ur arméns pensionskassa erfordras, jemlik!
§§ 48, 50 och 51 af pensionskassans reglemente den 1 Juni 1877, hvilka
äro lika lydande med motsvarande paragrafer i det äldre reglementet af den
21 November 1865, visserligen, utom hvad angår underofficer vid värfvade
garnisonsregementena och fortifikationen, äfvenledes 30 tjenstår, men såsom
tjenstår räknas dervid hvarje år efter adertonde åldersåret tillbragt i publik
tjenst, vare sig militär eller civil; och annat beräkningssätt var ej heller
stadgadt i Kongl. brefvet den 9 Februari 1858 om fyllnadspensioner eller
för regements- och bataljonsläkares pensionerande enligt Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse den 11 December 1863.
Uti en den 1 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten nådig proposition
är anfördt, hurusom stadgandet i de nya pensioneringsrunderna om 30 års
tjenst vid armén skulle vid ordagrann tolkning hafva till följd, att en del
läkare och civile embets- och tjensteman, såsom auditörer, regementsintendenter
med flere, hvilka i allmänhet inkommo på arméns stat vid mognare
ålder än de militäre och, ofta efter föregången civil tjenstgöring, först vid
en längre framskriden ålder blefve berättigade till fyllnadspension. De i
pensioneringsgrunderna upptagna åldersgränser vore emellertid bestämda i
förhållande till den rörlighet och verksamhetsförmåga, olika befattningar vid
armén ansetts kräfva, och, om dessa åldersgränser i allmänhet vore lägre än
för embets- och tjenstemän å andra stater, vore också pensionerna lägre, i
det de, då lönen öfverstege 1,000 kronor, utginge med endast 75 å 80
procent af densamma, i stället för med dess hela belopp. Den framskjutning
af pensionsåldern, som blefve en följd af en ordagrann tolkning af bestämmelsen
i de nya pensionsgrundernas andra punkt, skulle således komma
ändamålet med de faststälda åldersgränserna att förfelas och derjemte ställa
arméns civile tjenstemän och läkare i ofördelaktigare pensionsförhållanden,
än om de qvarstått i civil tjenst, enär de först vid den för civile tjenstemän
stadgade pensionsålder, om ens då, vore mogne att erhålla en militär
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, Nro 38. B
pension, som vore lägre än den civila. Om deremot hädanefter, som hittills,
de å arméns aflöningsstater uppförde löntagare finge för fyllnadspensions
erhållande räkna sig till godo äfven den tid, de tiilbragt i annan statens
tjenst än den militära, vore olägenheten afhulpen. Den ändring i pensioneringsgrunderna,
som för sådant ändamål vore erforderlig, skulle inskränka
sig till att i andra punktens första stycke utbyta orden “tjenst vid armén"
till “statens tjenst
Grenom de år 1876 för flottans pensionering antagna grunder vore
väl äfven 30 års tjenst vid flottan bestämd såsom vilkor för erhållande af
pension och fyllnadspension, men genom Eders Kongl. Maj:ts med 1877 års
Riksdag fattade beslut hade derjemte för flottans läkare och civilstat stadgats
en annan pensionsrätt, hvilken, för dem förmånligare, ej vore med pensioneringen
vid armén af nyss nämnda personal jemförlig.
Den nu ifrågasatta förändringen kunde icke anses utöfva något särdeles
inflytande på de egentligen militäre embets- och tjenstemännens pensionsrätt,
enär endast sällan förekomme, att någon från civil öfvergått i verklig
militär tjenst.
Eders Kongl. Maj:t har derföre föreslagit Riksdagen att, med afseende
å sättet för användande af det till fyllnadspensioner anvisade kreditiv, medgifva,
det 2:dra punkten i do vid 1877 års riksdag faststälda grunder för
pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
2.
En hvar af förenämnde embets- och tjenstemän, hvilken vid afskedstagandet
stått i statens tjenst i 30 år etc. (för öfrigt blifver punkten oförändrad).
Riksdagen, som funnit den sålunda ifrågasatta förändringen vara på
de angifna förhållandena väl grundad, har alltså Eders Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga''framställning bifallit.
Uti samma nådiga proposition är vidare erinradt, att 9:de punkten af
de nya grunderna för arméns pensionering har följande lydelse: “Den, som
åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna medel eller innehar beställning
å rikets stat, är icke berättigad till fyllnadspension“.
Enligt stadgandet i § 63 af reglementet för arméns pensionskassa
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
vore pensionsberättigad delegare i kassan, hvilken erhölle civil eller annan
tjenst med aflöning på rikets stat eller ock uppfördes på allmänna indragningsstaten
eller på annat sätt af staten pensionerades, icke berättigad att,
så länge han innehade sådana aflönings- eller pensionsförmåner, som uppginge
till 3,000 kronor, åtnjuta den honom från arméns pensionskassa tillkommande
pension.
Jemte redogörande för anledningen till tillkomsten af dessa stadganden,
har Eders Kong!. Maj:t i den nådiga propositionen påpekat de olägenheter,
som med samma stadganden vore förenade, samt framhållit önskvärdheten
deraf, att förändrade bestämmelser angående åtnjutande, jemte annan inkomst
från statsmedel, af pension ur arméns pensionskassa och fyllnadspension från
statsverket blefve antagna, hvilka bestämmelser Eders Kongl. Maj:t ansett
kunna sammanfattas sålunda:
arfvode utgör ej hinder för bibehållande af pension och fyllnadspension
;
dessa pensioner få ej uppbäras samtidigt med lön å militärstat;
vid åtnjutande af pension från andra allmänna medel eller lön å annan
rikets stat skall pensionstagare i pension och fyllnadspension lida en
minskning, motsvarande två femtedelar af hvad han sålunda från annat håll
uppbär.
I enlighet härmed har Eders Kongl. Maj:t, jemte förklarande, det
Eders Kongl. Maj:t hade för afsigt att framdeles till krigsbefälet eller arméns
fullmäktige göra framställning om den ändring i G o § af Arméns pensionskassas
reglemente, hvilken betingades af det beslut, Riksdagen nu kunde
komma att fatta, föreslagit Riksdagen att medgifva, det 9:de punkten i förberörda
vid 1877 års riksdag fastälda grunder för pensionering af arméns
befäl och underbefäl med vederlikar måtte erhålla följande förändrade lydelse:
-
9.
Pensionstagare, som tillträder lön, hvarmed pensionsrätt enligt dessa
grunder är förenad, får icke uppbära fyllnadspension.
Den, som åtnjuter annan lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som för arméns pensionering äro anvisade, skall i
fyllnadspension lida en minskning, motsvarande två femtedelar af hvad han
sålunda från annat håll uppbär.
Den förändring Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit påkallas
ej endast af billighet mot pensionstagaren utan äfven af behörig hän
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38. 5
syn till statens fördel, men Riksdagen har ansett sig vid godkännandet af
samma förslag böra fästa det förbehåll, att arméns fullmägtige bifalla den
nadiga framställning om ändring i (jo § af arméns pensionskassas reglemente,
som ^ Ed ers Kongl. Maj: t förmält sig vilja till dem aflåta; och Riksdagen har
alltså, under denna förutsättning, bifallit hvad Eders Kongl. Maj;t i förevarande
hänseende behagat föreslå.
Allmänna indragningsstaten.
Ö:o. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t i
nedan nämnda hänseende föreslagit, har Riksdagen medgifvit:
att vaktqvinnan Anna Christina Björkman må berättigas att från och
med manaden näst efter den, da hon erhåller afsked från vaktqvinnebefattningen
vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna indragningsstaten uppbära
för sin återstående lifstid en årlig'' pension af 200 kronor;
att direktören vid länsfängelset i Linköping, f. d. underlöjtnanten Anders
Potter Ljungblom må berättigas att från och med månaden näst efter
den, da han erhåller afsked från direktörsbefattningen vid nämnda länsfängelse,
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,800 kronor;
att häradshöfding må vara berättigad att från och med månaden näst
efter den, da han efter fylda 65 lefnads- och 35 tjensteår från embetet afgått,
under sin återstående lifstid uppbära å allmänna indragningsstaten en
årlig pension af 5,000 kronor; i sammanhang hvarmed stadgats, att häradshöfding,
som utnämnes efter det sådan pensionsrätt blifvit åt häradshöfding
beviljad, skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från embetet afgå;
att den öfversten Gregorius Adolfsson Aminoffs numera aflidna enka
beviljade pension ä allmänna indragningsstaten, 750 kronor, må på hans
efteriemnade ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina
och Sigrid oWilhelmina Sofia, få öfverflyttas och utgå från 1878 års början,
sa länge någon af dem lefver ogift;
att för framlidne öfverstelöjtnanten Gustaf Törnebladhs enka Brita Johanna
Hedenblad ma å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension
af 400 kronor, att under hennes återstående lifstid från 1878 års början
utgå;
att iör kaptenen i armén, underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente
Magnus Ludvig Blomstedt må på allmänna indragningsstaten uppföras
en årlig pension af 400 kronor att, jemte de honom vid afskedstagande
såsom pension från arméns pensionskassa och fyllnadspension tillkommande
600 kronor, under hans återstående lifstid utgå från och med månaden
näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjänsten;
6 Riksdagens underd. Skrifvelse, JSho 38.
att den pension till belopp af 300 kronor å allmänna indragningsstaten,
som utgått till numera aflidna fröken Constance Carolina Charlotta von
Hohenhausen, må öfverflyttas på hennes qvarlefvande syster fröken Hilda
yoii Hohenhausen att från och med november månad sistlidna år under
hennes återstående lifstid åtnjutas;
att regementskommissarierne Kaptenen Carl Gustaf Miintzing, Fredrik
August Köhler, Pehr Niklas Rundqvist och Majoren Carl Johan Schildt må
vid blifvande afgång från innehafvande regementskommissariebefattningar få,
från och med månaden näst efter entledigandet, uppbära under deras återstående
lifstid, å allmänna indragningsstaten, Miintzing och Rundqvist hvardera
ett tusen sex hundra kronor årligen samt Köhler och Schildt årligen
ett tusen fyrahundra kronor hvardera;
att regementsläkaren Johan Magnus Lemehens enka Johanna Lovisa
Söderström må erhålla å allmänna indragningsstaten en pension af 400
kronor årligen, att af henne tillträdas med innevarande års början;
att åt medicine licentiaten Wilhelm Uhrström må på allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 1,000; kronor, att från och med
innevarande år under hans återstående lifstid utgå;
att kammardrängen i förvaltningen af sjöärendena Wilhelm Lundqvist
må, när han från tjensten undfått afsked, från och med månaden näst derefter
såsom pension under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta ett belopp af 450 kronor årligen;
att kronofogden i Sunnerbo härads fögderi af Kronobergs län Claes
Ulrik Sällberg må från och med månaden näst efter den, hvari han med
pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående
lifstid åtnjuta understöd från allmänna indragningsstaten till belopp,
motsvarande skilnaden mellan nämnde pension och den för kronofogdar i
allmänhet å indragningsstat bestämda pension;
att landtbruksakademiens sekreterare, professoren, filosofie doktoren
Johan Peter Arrhenius må från och med månaden näst efter den, då han
från sekreterarebefattningen hos akademien afgår, å allmänna indragningsstaten
uppbära årlig pension till belopp af 4,800 kronor;
att afvittrings- och kommissionslandtmätaren i Westerbottens län Johan
August Fagenström må, efter erhållet afsked från afvittringslandtmätare- och
kommissionslandtmätarebefattningarna, få uppföras å allmänna indragningsstaten,
för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension
af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
afskedet kan blifva honom beviljadt;
att, i ersättning för jord, som från det bergmästaren i vestra bergmästaredistriktet
anslagna boställe inom Filipstads stads område lör särskilda
ändamål exproprierats, må från allmänna indragningsstaten få till nuvarande
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
bergmästaren i distriktet, filosofie doktoren Carl Anton Hjalmar Sjögren eller
hans rättsinnehafvare, så länge han vid nämnda bergmästaretjenst qvarstår,
eller fardagsrätt, der sådan lagligen eger rum, af honom eller hans rättsinnehafvare
åtnjutes, årligen från och med år 1878 utbetalas ett belopp af
102 kronor, motsvarande i jemnadt tal fem procent ränta å den till statsverket
för den exproprierade jorden öfverlemnade ersättningssumman;
att landträntmästare!! i Malmöhus län Samuel August Kindstrand må
från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens
pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta
fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort belopp, att detta
tillsammans med pensionen från nämnda inrättning uppgår till 3,000 kronor
årligen;
att kommissions- och afvittringslandtmätaren i Westerbottens län Walfrid
Olof Widestedt må från och med månaden näst efter den, i hvilken
han från kommissions- och afvittringslandtmätarebefattningarna erhåller afsked,
åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af
2,000 kronor;
att kronofogden i Kinds och Redvägs härads fögderi af Elfsborgs län
August Victor Bjursten må få, efter erhållet afsked från kronofogdetjensten,
öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående
lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 2,200 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas;
att expeditionssekreteraren i civildepartementets expedition Bernhard
Wilhelm von Prinzencreutz må öfverflyttas å allmänna indragningsstaten med
rätt att derå från och med månaden näst efter den, då Eders Kongl. Maj:t
finner godt förklara, att hans tjenstgöring inom expeditionen må upphöra,
åtnjuta sin nu å expeditionens gamla ordinarie stat innehafvande lön, 4,500
kronor årligen;
att åt t. f. byråchefen i finansdepartementets expedition, expeditionssekreteraren
Lars Ludvig Fries må å allmänna indragningsstaten uppföras
en årlig pension af 2,100 kronor att, jemte den honom från civilstatens
pensionsinrättning tillkommande pension å 2,400 kronor, till honom utgå
från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från expeditionssekreteraretjensten
honom beviljas, så att summan af de pensionsbelopp,
han kommer att åtnjuta, motsvarar hela hans nuvarande expeditionssekreterarelön,
4,500 kronor;
att åt kanslisten i samma departements expedition, friherre Carl Gustaf
Ludvig von Plåten må å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp
af 800 kronor att från och med år 1879 årligen till friherre von
Plåten utgå såsom ersättning för honom genom nämnda kanslisttjensts indragning
frångångna inkomster;
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
att de två inom ecklesiastikdepartementets expedition nu anstälde kanslister,
Claes Erik Lidell och protokollssekreteraren i Kongl. Maj:ts kansli
Carl Johan Edvard Heijkenskjöld, må från och med månaden näst efter
den, då nådigt afsked från kanslistbefattningen dem meddelas, under sin
återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp
af 1)60 kronor hvardera, motsvarande skilnaden mellan deras nuvarande
löneförmåner och den pension, de ega att från civilstatens pensionsinrättning
åtnjuta;
att notarien vid konsistorium i Kalmar, filosofie doktoren Carl Magnus
Lagerhamn må från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas,
uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en årlig pension af 2,700 kronor;
att den vid 1877 års riksdag för extra ordinarie professoren vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet Magnus Gustaf Retzius beviljade professorslön,
4,500 kronor, må från och med år 1879 utgå från allmänna indragningsstaten,
intill dess Retzius kan varda till lön å ordinarie stat af motsvarande
eller högre belopp befordrad;
att gymnastikläraren vid elementarläroverket i Helsingborg Otto Fredrik
Widerström må från och med månaden näst efter den, då afsked honom
meddelas, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära
pension af 1,000 kronor årligen;
att professoren vid tekniska högskolan Viktor Eggertz må från och med
månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af
4,000 kronor årligen;
att provincialläkare må berättigas att vid fylda 60 år och efter 30 års
tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten
till samma belopp som lönen;
att lärarne i akademiens för de fria konsterna elementarteckningsskola
Carl Oscar öardon, Johan Gustaf Kölder och Gustaf Wilhelm Palm, samt
innehafvarne af emeritilöner på akademiens stat Johan Julius Ringdahl och
Johan Adolf Haverman må från den 1 Januari 1879 öfverfiyttas på allmänna
indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig
pension, uppgående till följande belopp, nemligen för Cardon 1,100 kronor,
Kölder 1,600 kronor, Palm 1,600 kronor, Ringdahl 525 kronor och
Haverman 700 kronor;
att lärarne vid samma akademis läroverk må, i likhet med hvad för
professorer vid universiteten och tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt
att, då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande! från tjensten uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;
att lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brodéns
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
enka, Katarina Brodén, född Tegnér, samt hans barn Johan Robert Fabian
Brodén och Anna Mathilda Carolina Brodén, må, mot det att den Brodéus
efterlefvande tillkommande rätt till privilegii-nådår efter honom afträdes,
från den 1 maj innevarande år uppföras på allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af årlig pension, enkan till belopp af 600 kronor, så länge hon
förblifver enka, samt barnen till belopp af 200 kronor hvardera, så länge
med vederbörliga intyg årligen styrkes, att de fortfarande äro oförmögna
att sjelfva bidraga till sitt uppehälle;
att lektorn vid samma läroverk Ernst Johan Frithiof Granells enka,
Götilda Antoinetta Granell, född Gerén, må från den 1 maj 1878 och så
länge hon förblifver enka få å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension af 500 kronor, mot det att hon afträder den henne tillkommande
rätt till privilegii-nådår efter Granell;
att adjunkten vid högre elementarläroverket i Wexiö Carl Lundgrens
enka, Agnes Andrietta Olivia Lundgren, född Melander, må berättigas att,
från den 1 maj 1878 och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten
uppbära en pension af 600 kronor årligen, mot det att den
henne och hennes barn tillkommande rätt till privilegii-nådår efter Lundgren
afträdes; och
att professorn vid musikaliska akademien Carl Wilhelm Baucks enka,
Fredrika Dorothea Bauck, född Hansson, må ega att, från och med innevarande
år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningstaten
uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen.
4:o. I sammanhang med framläggande af förslag till inrättande af
en intendentur på Karlsborgs fästning samt indragning af Göteborgs utredningsförråd
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att för intendenten vid detta
förråd f. d. öfverstélöjtnanten Johan Fredrik Flack måtte å allmänna indragningsstaten
uppföras pension, stor 1,800 kronor, att från och med månaden
näst efter den, i hvilken han från intendentsbefattningen blefve entledigad,
under hans återstående lifstid utgå.
Yid behandling af denna nådiga framställning har den ifrågavarande
pensionen blifvit till nedsatt belopp af 1,050 kronor utaf Riksdagen beviljad.
5:o. Yidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i likhet
med näst förut gående Riksdag, till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof
stadde landtvärnsmän måtte för år 1879 å allmänna indragningsstaten anvisas
10,000 kronor, med vilkor att understödsbeloppen icke finge öfverstiga
50 kronor för hvarje landtvärnsman.
Yid pröfningen af förevarande anslagsfråga har hos Riksdagen jemväl
till behandling förekommit ett inom Riksdagen väckt förslag om understödsbeloppens
bestämmande till högst 100 kronor för hvarje landtvärnsman.
Bill. till. Riksd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
Då statens pligt att med något understöd hugna de från 1808 —1809
års krig qvarlefvande landtvärnsman, som deraf äro i behof, redan för lång
tid tillbaka blifvit erkänd, har Riksdagen ej kunnat annat än dela åsigten
derom, att numera, då alla dessa understödstagare måste hafva uppnått den
ålder, att de icke kunna antagas vidare förmå med arbete bidraga till sitt
uppehälle, understödsbeloppen böra sättas vida högre, än förut ansetts nödigt.
Understödstagarnes antal är emellertid nu mera i så starkt aftagande, att
understödsbeloppens höjande till 100 kronor ej kan för år 1879 medföra
behof af högre anslag än det af Eders Kong]. Maj:t nu äskade; och har
alltså Riksdagen till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadda landtvärnsman
för år 1879 å allmänna indragningsstaten anvisat 10,000 kronor,
med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje
landtvärnsman.
6:o. Af anförda skäl har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen
måtte medgifva, ej mindre att kommissionslandtmätare eller andre landtmätare,
som vid afskedstagande tjenat i minst 30 år och under sammanräknade
minst 25 år varit tjensteman vid Generallnndtmäterikontoret eller storskiftes-
eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare
eller andre landtmätare, måtte, om han tillika vid afskedstagandet
uppnått minst 60 lefnadsår, på allmänna indragningsstaten undfå pension
till årligt belopp af 1,600 kronor, dock att sådan pension icke finge tillgodokomma
kommissionslandtmätare, som fortfore att tjenstgöra såsom storskiftes-
eller afvittringslandtmätare eller i sådan egenskap redan uppbure
pension å allmänna indragningsstaten, än äfven att förste landtmätare, som
vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under sammanlagdt minst 25
år varit tjensteman vid Generallandtmäterikontoret eller storskiftes- eller
afvittringslandtmätare eller vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare,
andre eller förste landtmätare, måtte vid uppnådda 60 lefnadsår berättigas
att på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt belopp
af 2,500 kronor.
Jemlikt 1856 —1858 års Riksdags beslut och Kongl. brefvet den 16
Mars sistnämnda år bestämdes pensionerna för förste och andre landtmätarne
till enahanda belopp, som do vid omförmälda riksdag för dem uppförda löner
utgjorde, eller 1,800 kronor för förste och 900 kronor för andre landtmätare.
Äfven för kommissionslandtmätarne, hvilka ej af statsmedel åtnjuta någon
aflöning, faststäldes pensionerna då till 900 kronor.
Hvad nu först angår Eders Kongl. Majrts -förslag om höjande af förste
landtmätarnes pensioner till 2,500 kronor, har den i statsrådsprotokollet
lemnade utredning synts ådagalägga, att denna förhöjning är af billighet påkallad
och under för handen varande förhållanden väl behöflig; och Riks
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38. il
dagen har derföre Eders Kongl. Maj:ts i berörda hänseende framstälda nådiga
förslag bifallit.
Deremot har Riksdagen funnit ett annat förhållande ega rum i afseende
å förslaget om förhöjning af kommissionslandtmätarnes pensioner. Å
ena sidan synas nemligen kommissionslandtmätarne knappast kunna anses i
egentlig mening vara i statens tjenst, då de hvarken af staten åtnjuta någon
aflöning eller, när de ej efter enskildt aftal med jordegare åtaga sig förrättningar,
hafva i och för sin befattning några särskilda åligganden. Å
andra sidan är bestämmandet af kommissionslandtmätarnes antal öfverlemnadt
åt länsstyrelsernas pröfning, enär, enligt gällande landtmäteriinstruktion,
kommissionslandtmätare, hvilka, efter anmälan af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
utaf landtmäteristyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t till sina
befattningar föreslås, skola anställas i länen till så stort antal, som behofvet
fordrar. Då inom flera provinser arbetena med laga skiften torde vara
i det närmaste afslutade, har det förefallit anmärkningsvärdt, att kommissionslandtmätarnes
antal det oaktadt under de sista 25 åren ökats. Enligt erhållen
upplysning utgjorde nemligen år 1853 deras antal 190, men uppgår
nu till 262. Yid sådant förhållande, och då det synts mindre lämpligt att
höja pensionerna för tjensteman, hvilkas antal ej är begränsadt, så att ali
ledning saknas för bedömande af de kostnader, som af förhöjningen skulle
föranledas, har Riksdagen ansett sig icke kunna Eders Kongl. Maj:ts
nådiga förslag om höjande af kommissionslandtmätarnes pensioner bifalla.
Vidkommande slutligen andre landtmätarne, hvilka nästan endast derutinnan
skilja sig från kommissionslandtmätarne, att de uppbära aflöning af
statsmedel, har det synts så mycket mindre böra. ifrågakomma att i afseende
å pension försätta dem i bättre ställning än kommissionslandtmätarne, som
Eders Kongl. Maj:t redan, jemlikt nådigt bref den 3 Juni 1870, i anledning
af derom utaf Riksdagen gjord framställning, förordnat, att andre landtmätare-tjensterna
skulle i mån af innehafvarnes afgång indragas, i följd af
hvilket stadgande redan 18 dylika tjenster indragits, så att endast 6 sådana
ännu äro med innehafvare försedda. På grund häraf har ej heller den för
andre landtmätarne äskade pensionsförhöjning blifvit af Riksdagen beviljad.
7:o. Enär vid Landtmäteristyrelsens nya organisation de göromål, som
öfveringeniörsbefattningen tillhöra, komme att till största delen embetsverket
frångå och till återstående delen borde på andra tjensteman öfverflyttas, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Öfveringeniören vid rikets Generallandtmäterikontor
Erik Gustaf Liunggren måtte blifva å allmänna indragningsstaten
Överflyttad med rätt att derå från början af år 1879 uppbära sin nu
varande lön med dyrtidstillägg 3,600 kronor årligen; dock att, derest han
blefve . befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skulle vara pligtig att
i allo frånträda aflöningen på indragningsstat, om denna understege eller
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
vore lika med den nya lönen, samt att å den förra vidkännas afdrag, i den
mån den öfverstege berörda nya lön.
Då utaf de för den nådiga framställningen anförda skal framgår, att
vid genomförande af Landtmäteristyrelsens nya organisation Ofveringeniören
Liunggren kommer att befrias från all tjenstgöring, har vid sådant förhållande
anledning synts icke vara för handen, hvarföre det å hans lön, 3,000 kronor,
beräknade dyrtidstillägg, 600 kronor, jemväl skulle å indragningsstat öfverflyttas,
utan har Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning endast
på det sätt bifallits, att Ofveringeniören Liunggren blifvit å allmänna indragningsstaten
öfverllyttad med rätt att derå från början af år 1879 uppbära
sin nuvarande lön, 3,000 kronor årligen; dock att, derest han varder
befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skall vara pligtig att i allo
frånträda lönen på indragningsstat, om denna understiger eller är lika med
den nya lönen, samt att å den förra vidkännas motsvarande afdrag, i den
mån den öfverstiger berörda nya lön.
8:o. Eders Kongl. Maj:t har jemväl föreslagit, att på allmänna indragningsstaten
måtte från och med år 1879 uppföras:
för Chefen för landtmäteriet, Generaldirektören Ludvig Berckhan Falkman
2,300 kronor, motsvarande skilnaden emellan hans nuvarande löneförmåner
och dem, som för chefen för landtmäteriet å ny stat blifvit föreslagna;
för
Ingeniören Per Emanuel Bergstrand 2,662 kronor;
för Amanuensen Lars Petter Ågren 1,410 kronor; och
för Amanuensen Gustaf Salomon Lindmark 1,440 kronor;
att utgå till hvar och en af dessa fyra för så lång tid, han i sin nuvarande
befattning inom Landtmäteristyrelsen qvarstår och dermed hittills förenade
åligganden fortfarande fullgör.
Då vid fastställande af ny stat för Landtmäteristyrelsen Riksdagen
bestämt landtmäteridirektörens lön till endast 7,000 kronor, eller 500 kronor
lägre än Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har alltså det belopp, som till fyllnad
i de nuvarande generaldirektören genom fullmakt tillförsäkrade inkomster
bör honom tillkomma, måst med enahanda belopp eller till 2,800 kronor
förhöjas, och Riksdagen, som i öfrigt ej haft något att vid den nådiga framställningen
erinra, har alltså på allmänna indragningsstaten från och med
år 1879 uppfört:
för Generaldirektören Falkman 2,800 kronor, motsvarande skilnaden
emellan hans nuvarande löneförmåner och dem, som för chefen för landtmäteriet
å ny stat blifvit bestämda;
för Ingeniören Bergstrand 2,662 kronor;
för Amanuensen Ågren 1,440 kronor; och
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38. 13
för Amanuensen Lindmark 1,440 kronor;
att utgå till hvar och en af dessa fyra för så lång tid, han i sin nuvarande
befattning inom Landtmäteristyrelsen qvarstår och dermed hittills förenade
åligganden fortfarande fullgör.
9:o. Efter det Eders Kongl. Maj:t på grund af underdånig ansökning
af adjunkten vid högre elementarläroverket i Linköping filosofie doktorn
Johan Henrik Erdtman till Riksdagen gjort framställning om beviljande för
bemälde Erdtman af en årlig pension å 2,250 kronor, har Statsrådet och
Chefen för Ecklesiastik-departementet i skrifvelse till det Riksdagens Utskott,
till hvars yttrande nämnda ärende blifvit remitteradt, tillkännagifvit, att
Erdtman nu mera återkallat förberörda underdåniga ansökning samt att
Eders Kongl. Maj:t, vid sådant förhållande, funnit frågan om pension för
Erdtman för närvarande böra förfalla.
10:o. Uppå derom inom Riksdagen väckt förslag har Riksdagen åt
extra provincialläkaren A. F. Lindfors’ enka Lovisa Carolina Lindfors, född
Sandelin, och hennes oförsörjda dotter Maria Lovisa beviljat en årlig pension
af 400 kronor.
ll:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1875 — 1877 utgjort i
medeltal 2 kronor 53 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 96 öre för
tunnan, eller 5 kronor 46 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan,
hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade
grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet af
berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder ieraknad
spanmål, äro försäkrade, måtte af Riksdagen efter nämnda prisskilnad,
5 kronor 46 öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.
12:o. Då den nu beslutade nya eller förhöjda pensioneringen af vissa
klasser embets- och tjensteman icke synts för närvarande påkalla någon
tillökning i förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, samt de anvisningar
å samma anslag, hvilka i (ifrigt nu blifvit gjorda, kunna antagas
blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma genom äldre pensionstagares
afgång, har, i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t
jemväl föreslagit, Riksdagen ansett någon förändring i beloppet af det för
allmänna indragningsstaten nu uppförda anslag icke vara erforderlig; och
har alltså samma anslag blifvit uppfördt till enahanda belopp, 958,450
kronor, som i nu gällande riksstat finnes upptaget.
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
13:o. Slutligen har, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda
nådiga framställning, Riksdagen å extra stat för år 1879 anvisat ett kreditiv
af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu fastställa pensionsbelopp, mot? skyldighet
för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners
utgående; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att hvad af det till pensioneringen
under innevarande år anvisade kreditiv kan blifva oanvändt må
för det kommande årets pensionering användas.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 23 Maj 1878.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
15
Bil. Litt. A.
Allmänna indragningsstaten.
Ny anvisning.
Kronor.
öre.
Vaktqvinnan vid länsfängelset i Kalmar Anna Christina Björkman
200
Direktören vid länsfängelset i Linköping A. P. Ljungblom......
1,800
_
Öfversten G. Adolfsson Aminoffs döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Udde-
gård Ebba Carolina och Sigrid Wilhelmina Soda .
750
0fverstelöjtnanten G. Törnebladhs enka Brita Johanna Hedenblad
400
Underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente M. L. Blomstedt ...
400
Fröken Hilda von Hohenhausen, pensionsförhöjning.....
300
__
Intendenten vid utredningsförrådet i Göteborg J. F. Flach .
1,050
Understöd åt ännu qvarlefvande landtvärnsmän för år 1879
10,000
Regementskommissarien vid Nerikes regemente C. G. Miint-
zing......................................... 1,600: —
D:o „ Lifregementets husarcorps F. A.
j Köhler....................................... 1,400: —
ö:o „ Vestmanlands regemente P. N.
Rundqvist................................ 1,600: —
„ Vesterbottens fältjägarecorps C.
J. Schddt ................................. 1,400: —
6,000
Regementsläkaren Lemchens enka, Johanna Lovisa Lemchen, född
Söderström ........
400
Medicine licentiaten W. Uhrström ....................
1,000
Kammardrängen hos Förvaltningen af sjöärendena W. Lundqvist
450
Kronofogden i Sunnerbo härad C. U. Sällberg ..
1,000
Lantbruksakademiens sekreterare J. P. Arrhenius...
4''800
Afvittrings- och kommissionslandtmätaren i Vesterbottens län J. A
Fagenström ............................
1,200
1
Bergmästaren i vestra bergmästaredistriktet C. A. Sjögren eller hans
rättsinnebafvare ...........
102
Landträntmästaren i Malmöhus lön S. A. Kindstrand
2,250
Kommissions- och afvittringslandtmätaren i Vesterbottens län W. O
Widestedt ....................................
2,000
Kronofogden i Kinds och Redvägs härads fögderi A. V. Bjursten
2,200
Expeditionssekreteraren i:"Civil-departementets Expedition B. W. von
Prinzencreutz ...............................................................................
4,500
—
Transport
40,802|
—
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
Transport
Öfveringeniören vid rikets Generallandtmäterikontor E. G. Liunggren...
Chefen för landtmäteriet, Generaldirektören L. B. Falkman
Ingeniören P. E. Bergstrand.................................................................
Amanuensen L. P. Ågren ..................................................................
Amanuensen G. S. Lindmark .................................-...... .................
t. f. Byråchefen i Finans-departementets expedition,''Expeditionssekreteraren
L. L. Fries..........................................................................
Kanslisten i d:o d:o Friherre C. G. L. von Plåten ..........
Kanslisten i Ecklesiastik-departementets expedition C. E. Lidell
D:0 i d:o d:o Carl J. E. Iieijkenskjold
Konsistoriinotarien i Kalmar Carl Magnus Lagerhamn ••_■■■■■■■■■■■■■
Extra ordinarie Professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet
Magnus Gustaf Retzius ........................_.........;............
1,100
1,600
1,600
525
700
600:
Widerström ...................................^..........................
Professorn vid tekniska högskolan V. Eggertz ..............
Lärarne vid Fria konsternas akademi:
C. O. Cardon.....................................................
J. G. Köhler........................................................
G. W. Palm .................................................................
J. J. Ringdahl...............................................................
J. A. Haverman ............................................................_
Lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivs
enka Katarina Brodén, född Tegnér. .................
samt hans barn Johan Robert Fabian och Anna
Mathilda Carolina......................................................
Lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro £. J. F. Granells
enka Göthilda Antoinetta Granell, född Gerén....................
Adjunkten vid högre elementarläroverket i Yexiö Carl Lundgren
Agnes Andrietta Olivia Lundgren, född Melander .............
Professorn vid Musikaliska akademien C. W. Baucks enka Fi
Dorothea Bauck, född Hansson..................................
e. o. Provincialläkaren A. E. Lindfors’ enka, Lovisa Carolina Li
född Sandelin, och hennes oförsörjda dotter Maria Lovisa
Summa
Kronor.
5re.
40,802
3,000
—
2,800
—
2,662
—
1,440
—
1,440
-
2,100
_
800
—
960
—
960
—
2,700
—
4,500
—
1,000
—
4,000
5,525
1
!
1,00C
s
—
50C
a
-
60(
a
-
401
i,
—
401
) -
a 77,58!
> —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Litt. B.
Bih. till Biksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Käft.
18
Bilcsdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
Bil.
Ordinarie anslag under
Pensions- och indragningsstaterna.
A) Pensionsstaten.
Civilstatens pensionskassa:
Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman .............................................................
Dito för deras enkor och omyndiga barn .......................................................................
Ersättning för mistade löneinnehållningar ......................................................................
Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar................................................................
För pensionering af kommissionslandtmätare jemte deras enkor och barn .......................
För pensionering af tjensteman och betjente vid skogsstaten och skogsskolorna .............
Tillkommer:
För pensionering af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska högskolan ..............
Arméns pensionskassa:
Pensionsstaten för militäre embets- och tjensteman samt underofficerares enkor och barn
Ersättningar för mistade löneinnehållningar ......................................................................
Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar.................................................................
Vadstena krigsmanshuskassa .............................................................................................
Amiralitetskrigsmanskassan:
Ersättning för mistade inkomster:
Till pensionsfonden..........................................................................................................
„ gratialfonden.................................................................................................. .........
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
19
lått. B.
riksstatens Nionde hufvudtitel.
37,500
45,000
2,245
6,540
7,200
9,000
50.
107,485:50.
3,500: —
50,000
4,639
28.080
30.
Penningar.
Förslagsa nslag:
Kronor.
110,985
82,719
244,025
36,320: ■
16,650:
Transport 52,970: — | 487,7B0|—| —
52,970;
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Matt.
i Värde förI
slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
50
Kronor.
50 — —
Kronor. j ö.
:
Kbft.
k:r
Kronor.
Summa.
Kronor. I ö.
110,985
82,719
244,025
437,730
50
50
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, förslagsanslag....................
Till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap, förslagsanslag....................................
Invalidhusf onden.............................................................................................................................
För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsanslag.........................................................
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen direkte utgå, förslagsanslag...........
Bidrag till pensionering af lärares vid elementarläroverk, pedagogier och seminarier enkor och
Bidrag till folkskolelärares pensionering .....................................................................................
Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa...................................................................
Bidrag till Kongl. teaterns pensionskassor ...................................................................................
B) Allmänna indragningsstaten.
Till diverse föremål, förslagsanslag
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 38.
21
Transport 52,970: —
........... 100,000: —
.......... 66,500: —
Penningar.
Förslagsanslag:
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Matt.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Kronor.
437,730
219,470
60,350
5.000
78.000
65.000
355,000
56.000
6.000
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö-
Kbfi.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
437,730
219,470
60,350
5.000
78.000
65.000
355,000
56.000
6.000
Ö.
_
J
barn m. rn................
—
—
—
—
— _
—
— —
—
Säger
1,282,550
_
803
61
50
18
8
7
20
88
1,282,550
—
957,575
33
958,450
Summa
2,240,125
33
803 61
50
18 8
7
20|88
2,241,000
—
Bik. till Riksd, Prat. 1.878. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 10 Raft.
4
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 88.
Bil. Litt. C.
Extra ordinarie anslag under Nionde hufvudtiteln.
Till upprätthållande af Arméns pensionskassas egen pensionering samt
till fyllnadspensioner, kreditiv .....................................................
Kronor.
900,000
STOCKHOLM, ISA.A.C MARCIIS’ BOKTRYCKERI-AK TIEBOLAG, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.