Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående framläggande af förslag till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar.

1878-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1878:62, Skrifvelse, angående framläggande af förslag till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62.

7

N:o 62.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1878.

— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens underdåniga, skrifvelse, angående framläggande af förslag

till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga

anläggningar.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3G, Memorial N:o 44 och Utlåtande N:o 45.)

S. A. K.

Sedan byggandet af enskilda jernvägar inom vårt land tagit en allt större

-och större utsträckning, har ock den svårlösta frågan om utfinnande af någon

laglig form att för dem, som till sådant byggande försträckte kapital, i jernvägen

bereda säkerhet blifvit ett föremål för lagstiftningens uppmärksamhet.

Det af då varande lagbyrån utarbetade förslag till förordning angående

inteckning i fast egendom innefattade uti IG § förbud deremot, att jernväg, kanal

eller annan dermed jemförlig anläggning, hvartill marken till större eller mindre

del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller lägenhets

-afstående för allmänt behof, finge med inteckning belastas. Lagbyrån anförde

flere omständigheter, hvilka enligt dess mening utvisade, att inteckningsförfaran•det

med dess förutsättningar och former icke lämpade sig för ifrågavarande anläggningar.

Säkerhet för de obligationer, som utgåfves för de till anläggningarnes

åvägabringande försträckta kapital, borde derföre sökas på annat sätt, särskilt

genom tryggande bestämmelser vid meddelandet af koncessionen för anläggningarne

och af tillåtelsen att för dem expropriera mark samt vid fastställelsen

af bolagsordning för de bolag, som verkstälde anläggningarne och af dem

jblefve egare. Men ett oeftergifligt vilkor för att trygghet sålunda skulle kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62.

beredas, vore, att auläggningarne ej kunde för andras räkning belastas med inteckningar,

som skulle göra hvarje åtgärd för beredande af trygghet åt obligationsinnehafvarne

maktlös; och i anledning häraf hade ett allmänt förbud att inteckna

detta slags anläggningar blifvit i förslaget infördt. Till följd af anmärkning inom

Högsta Domstolen vid förslagets granskning derstädes erhöll emellertid ifrågavarande

16 § i Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1875 års Riksdag en förändrad

lydelse, enligt hvilken det meddelade förbudet mot inteckning afsåg endast “inteckning

enligt denna lag“; och utgör detta af Riksdagen antagna stadgande utgångspunkten

för de lagstiftningsförsök i ämnet, hvilka derefter skett.

Vid 1876 års riksmöte antog Riksdagen för sin del en “förordning angående

pantsättning af jernväg, kanal eller annan dermed jemförlig anläggning". Denna

af Riksdagen för dess del beslutade förordning blef i underdånig skrifvelse den 9

Maj 1876 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad, men, sedan Högsta Domstolen, öfver

Riksdagens förslag hörd, mot det samma anmärkt, bland annat, att det icke syntes

lämpligt att, på sätt i förslaget skett, i strid mot lagstiftningens allmänna principer

medgifva stiftandet af panträtt uti egendom, som "vid pantsättningstillfället ej vore i

pantgifvarens ego, samt att de stadganden i förslaget, hvilka vore afsedda att ordna

äldre långifvares förhållanden till dem, som efter författningens utfärdande försträckte

penningar, kunde leda till rättsvidriga följder, fann Eders Kongl. Maj:t,

jemlikt nådig skrifvelse den 12 Januari 1877. sig ej böra godkänna Riksdagens

förslag.

Vid ofvan nämnda granskning hade Högsta Domstolens fleste ledamöter uttalat

den åsigt, att en tillfredsställande säkerhet för de i förslaget afsedda lån

kunde vinnas, utan rubbning af lagens allmänna grunder, genom att meddela blott

förmånsrätt i stället för panträtt, på sätt jemväl inom Riksdagen af åtskillige ledamöter

blifvit satt i fråga; men blef vid 1877 års riksdag ett då afgifvet förslag till

“förordning om förmånsrätt i jernväg, kanal eller annan dermed jemförlig anläggning"

af båda Kamrarne ogilladt, enligt hvad mot detsamma framstälda anmärkningar

synas utvisa, hufvudsakligen på grund deraf, att den föreslagna inskränkningen

i bolagets rätt att förfoga öfver sin egendom, ehuru betingad af föreskriften,

att endast förmånsrätt, men ej panträtt i denna egendom kunde borgenär tillerkännas,

ansågs skola, derest den antoges, komma att ytterst menligt inverka på bolagets

verksamhet; att den åt innehafvare af förbindelse, hvarför säkerhet i anläggningen

erhållits, medgifna rätt att vid inträffande förlägenhet för bolaget genast få

detsamma försatt i konkurstillstånd, hvilken rätt jemväl måste blifva en följd af förmånsrättsprincipens

tillämpning, icke ansågs stå i öfverensstämmelse med konkurslagens

stadganden och komma att leda till uppenbara vådor, samt att förslaget icke

gåfve verklig säkerhet för de betydliga statslån, som redan lemnats till understöd åt

..enskilda jernvägsanläggningar.

Riksdagen, för hvilken vid innevarande riksmöte ett nytt förslag till förord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 63. 9

ning i ämnet blifvit framlagdt, har funnit de mot 1877 års förslag framstälda anmärkningar

i allmänhet i lika och i vissa fall i ännu högre grad tillämpliga å detta;

och, enär det är af den största vigt, att de nya rättsförhållanden, som uppstått

genom de enskilda jernvägsanläggningarne och de för dessas åstadkommande upptagna

lån, varda på ett för så väl staten som öfrige långifvare rättvist och ändamålsenligt

sätt ordnade, men de skiljaktiga åsigter, hvilka vid de föregående tillfällen,

då frågan varit under Riksdagens handläggning, gjort sig gällande beträffande de

grunder, på hvilka en lagstiftning i ämnet hör byggas, gifvit Riksdagen anledning

att antaga, det frågan icke kan vinna sin lösning, innan den undergått den omsorgsfulla

och fullständiga behandling, som endast genom dess hänskjutande till

Eders Kongl. Maj:t kan erhållas, får Riksdagen härmed i underdånighet anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, så snart ske kan, för Riksdagen framlägga

förslag till lag i ämnet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Maj 1878.

N:o 63.

Uppläst och godkänd bos Första Kammaren den 25 Maj 1878.

— — — — Andra Kammaren den 25 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, med ny riksstat.

(Stats-Utskottets Memorial Nås 77 och 80).

S. A. K.

Riksstat för år 1879, uppstäld i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts i den

nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof i sådant hänseende

gjorda förslag, får Riksdagen liärhos i underdånighet öfverlemna, varande i denna

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Hcift. 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.