Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående tillämpning af den för åtskilliga jemvägsaktiebolag under viss förutsättning stadgade skyldighet till ökad amortering af erhållet statslån.

1879-04-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:15, Skrifvelse, angående tillämpning af den för åtskilliga jemvägsaktiebolag under viss förutsättning stadgade skyldighet till ökad amortering af erhållet statslån.

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

N:o 15.

Uppläst och godkänd kos Första Kammaren den 5 April 1879.

— —- — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående tillämpning af den för

åtskilliga jemvägsaktiebolag under viss förutsättning stadgade

skyldighet till ökad amortering af erhållet statslån.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5, punkt. -1U.)

S. A. K.

Beträffande de Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jemvägsaktiebolag,

Landskrona—Eslöfs jemvägsaktiebolag, Kristianstad—Ilessleholms jemvägsaktiebolag,

Yexiö—Alfvestads jemvägsaktiebolag och Köping—Uttersbergs

jemvägsaktiebolag beviljade statslån, hafva Riksdagens senast församlade revisorer,

i sin afgifna berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning erinrat, att för alla dessa lån Rikets Ständer föreskrifva,

hvad äfven funnes intaget i alla om lånen till nämnda jern vägsföretags

utförande mellan staten och bolagen afslutade kontrakt, att, om behållna inkomsten

af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten

erhållna lånet, skulle öfverstiga 6 procent å det belopp aktieegarne tillskjutit,

ankorame på Eders Kongl. Maj:t att, utom begagnande af Eders

Kongl. Maj:t förbehållen rätt att pröfva och bestämma de enligt taxor utgående

afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skulle afsättas

till underhålls- och ombyggnadsfond eller ock användas till ökande

af den för lånet stadgade amortering.

"Vidare hafva revisorerne anfört, att de medel, som till ifrågavarande

jernvägsbyggnaders utförande blifvit lemnade, af staten upplånats mot en

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

23

effektiv ränta, öfverstigande 5 procent årligen. Då staten, förutom räntetrihet

under vissa år, lemnat förenämnda jern vägsbolag län till eu ränta,

som med mera än eu procent understege den ränta, staten sjelf finge vidkännas,

syntes afsigten med den rättighet, staten förbehållit sig att vid eu

viss behållen årlig inkomst af jernvägen föreskrifva ökad amortering å statslånet,

hafva varit att, då ett bolag kommit i åtnjutande af en större inkomst

än 6 procent å sitt aktiekapital, äfven bereda staten möjligheten och

fördelen att af det belopp, hvarmed behållna inkomsten öfverstege nämnda

procenttal, tidigare än eljest återfå den försträckning, som staten lemnat.

Häraf syntes äfven följa, att hvarje år, under hvilket det gynsamma förhållandet

med inkomsten af någon utaf nämnda jernvägar inträffade, att behållningen

deraf öfverstigit 6 procent, ett bestämmande å statens sida öfver användandet

af detta öfverskott borde ifrågakomma.

Efter att i revisionsberättelsen hafva lemnat upplysning angående ofvannämnda

fem jernvägsaktiebolags behållna inkomst och sättet för dess användande

under åren 1873 ——1877, hafva revisorerne ytterligare förmält, att ett

uteblifvet begagnande af berörda statens rätt, förutom det att stadgandet

om denna rätt sålunda blefve illusoriskt, ledde derhän i ena fallet att, der

utdelningen hölle sig inom den medgifna gränsen, de Överskjutande medlen

samlades till fonder, hvarigenom bolagen erhölle medel till deltagande i andra

jernvägsföretag och möjligen sålunda försvagade sin egen ställning, och

i andra fallet, der utdelningen till aktieegarne mer eller mindre öfverstege

det medgifna procentantalet, att aktierna blefve föremål för spekulation, hvilket

sedermera anfördes såsom skäl emot att staten måtte begagna sin rätt

att öka amorteringen, när sådant ifrågasattes.

Ett oundgängligt vilkor för pröfningen, huruvida statens ifrågavarande

rätt borde begagnas, syntes vara, att revisionsberättelser och föreskrifna

sammandrag af bolagens räkenskaper inkomme till Civildepartementet i så

god tid att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt förfoga

öfver hvad af årets behållning öfverstege 6 procent af aktieegarnes

tillskott, sådant måtte kunna ske, innan bolagen beslutat öfver hela årsbehållningens

användande.

På grund af det anförda hafva revisorerne hemstält, att Riksdagen ville

hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, efter tagen kännedom

af revisionsberättelser och sammandrag af räkenskaper hos ofvan omförmälda

bolag, täcktes hvarje år taga under ompröfning, huruvida skäl vore

för handen att tillämpa den i kontrakten med jernvägsbolagen under angifven

förutsättning stadgade skyldighet för dem att underkasta sig ökad

amortering å det erhållna statslånet.

I en likartad fråga yttrade Riksdagen i underdånig skrifvelse den 4

Mars 1876, att för ett rigtigt bedömande, om och i hvad mån skäl före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 16.

finnas för begagnande af ofvan berörda, enligt kontrakten Eders Kongl.

Maj:t tillerkända rätt, kunde det enligt Riksdagens åsigt ej vara nog att

känna ett bolags ställning för ett enstaka år, sådan den af detta års räkenskaper

framginge, utan det måste vara nödigt att ega kännedom om bolagets

inkomster, utgifter med mera under så lång tid i ett sammanhang, att ett

mera stadigvarande förhållande deraf kunde utrönas. Det vore jemväl af

vigt att känna, huru stor de! af den behållna inkomsten, som blifvit använd

för utvidgningar och förbättringar, anskaffning af förlag, inköp af ny mateteriel,

afsättningar till reservfond, inköp af aktier eller andra utgifter för

nya banor och bandelar, emedan genom inkomsters användande till dylika

utgifter dels kapitalvärdet af bolagets egendom och derigenom äfven statens

säkerhet för det till bolaget lemnade lån måste hafva ökats och dels anledningen

att föreskrifva afsättning till underhålls- och ombyggnadsfond måste

hafva minskats.

I öfverensstämmelse med denna åsigt och uppå Riksdagens i nyssnämnda

skrifvelse gjorda underdåniga anhållan, har ock Eders Kongl. Maj:t

den 23 Mars 1877 täckts för de ombud, som å statens vägnar deltaga i

årliga granskningen af enskilda med statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags

förvaltning och räkenskaper, utfärda nådig instruktion.

Då, i följd af denna nådiga instruktion, till Eders Kongl. Maj:t aflemnas

sådana uppgifter, att vederbörande jernvägsaktiebolags ställning deraf

fullständigt kan bedömas, men det ej torde vara behöfligt eller lämpligt att

frågan om bestämmandet af en ökad amortering, såsom revisorerne föreslagit,

hvarje år toges under ompröfning, utan sådant synes lämpligen kunna ske i

sammanhang med det på Eders Kongl. Maj:t beroende fastställande af taxor

för trafiken, hvilket i regeln lärer ske hvart femte år, får Riksdagen hos

Eders Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kong]. Maj: t, efter tagen kännedom

af revisionsberättelser och sammandrag af räkenskaper hos ofvan omförmälda

bolag, täcktes i sammanhang med fastställande af trafiktaxor för bolagen

taga under ompröfning, huruvida skäl är för handen att tillämpa den i kontrakten

med jernvägsbolagen under angifven förutsättning stadgade skyldighet

för dem att underkasta sig ökad amortering å det erhållna statslånet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 5 April 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.