Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga ''proposition, angående eftergift af Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin ålagd skyldighet att gälda 1868 års ränta för Trysunda fiske i Vesternorrlands län.
1879-05-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1879:32, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga ''proposition, angående eftergift af Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin ålagd skyldighet att gälda 1868 års ränta för Trysunda fiske i Vesternorrlands län.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
rV:o 33.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1879.
» » » » Andra Kammaren den 12 » »
Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga ''proposition, angående eftergift af Kronofogden
A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin
ålagd skyldighet att gälda 1868 års ränta för Trysunda
fiske i Vesternorrlands län.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.)
S. A. K.
Enligt hvad af en till Riksdagen den 31 sistlidne Januari afiåten nådig
proposition inhemtats, hade Kammarkollegium i anledning af Kongl.
Maj:ts, på Rikets Ständers beslut grundade nådiga bref den 30 December
1856 för Nätra och Själevads socknemän den 28 April 1857 utfärdat
skattebref å kronofisket vid Trysunda hamn med dertill hörande skär,
holmar och fiskevatten, beläget i Nätra socken och Ångermanlands norra
fögderi af Vesternorrlands län, deruti stadgats, bland annat, skyldighet
för socknemännen att årligen utgöra den ränta, som, enligt grunderna i
Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad strömming
och hvilken ränta, omsatt i räntepersedel)! hö, motsvarade 994
centner 20 skålpund. Då socknemännen genom inträffad stegring i sistnämnda
räntepersedel inarkegångsvärde tillskyndades känbar förlust,
hade Kongl. Maj:t, på framställning af socknemännen, föreslagit 1867
års Riksdag, att ifrågavarande ränta måtte från och med 1868 nedsättas
till det belopp hö, som svarade mot 94 tunnor strömming efter medel
-
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
priset för de tio åren 1856—1865, och uti underdånig skrifvelse den 4
April 1867 hade Riksdagen bifallit framställningen i så måtto, att Riksdagen
medgaf räntans nedsättande från och med år 1868 till det belopp
hö, som motsvarade 94 tunnor strömming efter medelpriset för de tjugu
sista åren, hvilket belopp Riksdagen antog uppgå till omkring 680 centner.
Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 11 April 1867 meddelat
Kammarkollegium Riksdagens beslut, hade Kollegiet, i enlighet
med den sålunda bestämda grunden, låtit verkställa uträkning å räntan
och genom utslag den 23 December samma år faststält berörda ränta
att, såsom orden lydde, »från och med år 1868 utgöras till 719 centner
40 skålpund hö ä 1 R:dr 50 öre centnern.................................... 1,079: 10.
penningar ................................................................................................. —: 31.
Summa 1,079: 41.»
I det för år 1868 upprättade fögderi-jordeboks-förändringsextrakt,
hvaruti kolumnen för Kronans behållna räntor vore afdelad i en underkolumn
för hö och eu för penningar, hade under rubriken »afgånget»
upptagits gamla räntan af fisket 994 centner 20 skålpund hö, som utförts
i kolumnen för höräntor, hvaremot under rubriken »tillkommet»
antecknats, att fisket enligt Kammarkollegii utslag den 23 December
1867 påförts nya räntan 719 centner 40 skålpund hö ä 1 riksdaler
50 öre = 1,079 riksdaler 10 öre, penningar 31 öre, med 1,079 riksdaler
41 öre, hvilket sistnämnda belopp utförts i kolumnen för penningeräntor.
! fögderiets specialräkning samt i landsboksräkenskapen
för år 1868 hade räntan af Trysunda fiske upptagits till redovisning
med ett penningebelopp af 1,079 riksdaler 41 öre.
Efter det Advokatfiskalsembetet i Kammarrätten anstalt åtal mot
Häradsskrifvaren i fögderiet E. J. Augustin och Kronofogden derstädes
A. M. Dryselius med yrkande, att, då 1868 års ränta derigenom att det
deri ingående beloppet hö, hvilket bort af räntegifvarne lösas efter tioårigt
medelpris, för år 1868 utgörande 2 kronor 98 öre, i stället utgjorts
efter 1 krona 50 öre, allt för centner, vore i räkenskapen redovisad
med ett belopp af 1,064 riksdaler 71 öre mindre än vederbort,
Augustin och Dryselius måtte förpligtas ersätta kronan samma belopp,
1,064 riksdaler 71 öre, hade Kammarrätten uti utslag den 21 April 1876
förpligtat bemälde redogörare, hvilka gemensamt underskrifvit 1868 års
specialräkning för fögderiet och följaktligen vore ansvarige för debiteringen
af utskylderna inom fögderiet under nämnda år, att samfäld!
eller hvilkendera gälda gitte ersätta Kongl. Maj:t och kronan det belopp,
hvarmed räntan af Trysunda fiske för nyssnämnda år blifvit för ringa
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
debiterad och redovisad, eller 1,064 kronor 71 öre. Öfver detta Kammarrättens
utslag hade Dryselius och Augustin anfört besvär hos Eders
Kongl. Maj:t, som uti utslag den 4 Juni 1877 funnit klagandena icke
hafva anfört skäl, ledande till ändring i Kammarrättens utslag. Sedan
uti en till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet ingifven skrift Kronofogden
Dryselius och Häradsskrifvaren Augustin anhållit att, då den i
kronoräkenskaperna för år 1868 debiterade räntan vore påförd i god
tro och i öfverensstämmelse med innehållet i Kammarkollegii utslag
den 23 December 1867, samt anmärkningen mot den felaktiga debiteringen
först så sent tillkommit, att reservationskraf med laga verkan
mot de skattskyldige ej kunnat anställas, Eders Kongl. Maj:t måtte antingen
af gunst och nåd eftergifva hvad Dryselius och Augustin till
följd af Eders Kongl. Maj:ts utslag den 4 Juni 1877 måst till Kronans
kassa inbetala eller ock om dylik eftergift hos Riksdagen göra framställning,
har Eders Kongl. Maj:t, efter det Kammarrätten afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande, och då ordalydelsen i Kammarkollegii ofvannämnda
utslag den 23 December 1867 vore i viss mån skiljaktig från
den, som af Kollegium i dylika fall eljest begagnats, och icke tydligen
utmärkt, att Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 skulle vid utgörandet
af den ifrågavarande räntan tillämpas, samt redogörarne vid sådant förhållande
egt anledning antaga att i förevarande fall, der ränteförvandlingen
egt rum icke på grund af allmän författning utan i följd af
Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens särskilda beslut, Kammarkollegii
utslag borde, på sätt som skett, tillämpas strängt efter dess ordalydelse,
föreslagit Riksdagen, att det genom Eders Kong], Majrts utslag den 4
Juni 1877 Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J.
Augustin till gäldande ålagda och af dem redan levererade beloppet
1,064 kronor 71 öre måtte varda efterskänkt, dock efter afdrag af 159
kronor 71 öre, utgörande det Kammarrättens advokatfiskalsembete och
revision tillkommande, på ersättningssumman belöpande och redan uppburna
aktorats- och anmärkningsarfvode.
Riksdagen har bifallit, hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
täckts föreslå; framhärdande Riksdagen etc.
Stockholm den 12 Maj 1879.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.