Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens Sjunde hufvudtitel.
1879-05-19 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1879:46, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens Sjunde hufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
1
N:o 46.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 April 1879.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under riksstat ens Sjunde hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtanden Nås 13, 42 och 61 samt Memorial N:o 47.)
S. A. K.
I afseende å Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Finansdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
hvilka här nedan omförmälas.
Kammarkollegium.
ko. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
af ej mindre det förslag till stat för Kammarkollegium, som funnes
bilagdt protokollet öfver finansärenden för den 8 November 1878, än äfven
de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om samma stat föreslagna, måtte
höja det för bemälda kollegium uppförda ordinarie anslag med 4,100 kronor,
eller från 118,000 kronor till 122,100 kronor.
Bill. till Rdcsd. Frat. 1879. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Saft.
1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
Den föreslagna nya staten var af följande lydelse:
1 president..............
1 kammarråd .......
5 dito ........
1 advokatfiskal ......
1 kamererare å arkivkontoret
......
I tjensteman i La
graden
(registrator)
..............
II dito i dito .........
1 förste vaktmästare
..................
1 vaktmästare.........
4 dito .........
Anslag tillvikariatsersättning,
renskrifnings-
och
tryckningskostnad,
arvoden åt
amanuenser och
flitpenningar......
Summa
Kronor.
Lön.
Tjenstgörings
penningar.
7,600
4,400
22,000
3,000
3,000
1,800
19,800
800
500
2,000
2,400
2,000
10,000
1,500
1,500
1,200
13,200
300
300
1,200
Summa.
10,000
6,400
32.000
4,500
4,500
3,000
33.000
1,100
800
3,200
23,600
— j-4-
122,100
Efter 5 års tjenstgöring
inom graden kan lönen
höjas med 600 kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
inom graden kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
J Efter 5 års tjenstgöring
J kan lönen höjas med 100
J kronor.
Eders Kong!. Maj:t har derjemte ansett advokatfiskal^ aktoratsarfvode
böra, vid nuvarande innehafvarens af tjensten afgång eller inträde
å den nya staten, i enlighet med löneregleringskomiténs förslag nedsättas
till 10 procent, äfvensom godkänt komiténs förslag om upphörande af sigillpenningar
för vaktbetjeningen samt i afseende på redovisningen till statsverket
af medel, som för expeditioner inflyta, och utbytande af expeditionslösen
och sigillpenningar mot stämpladt papper; dock med iakttagande deraf,
att den tjensteman, som erhölle kollegii uppdrag att handhafva försäljningen
af och beläggningen med stämpladt papper, men icke den expeditionsliafvande
notarien, borde åtnjuta provisionen för den inflytande stämpelafgiften.
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46-
Då den i statsrådsprotokollet förebragta utredning af ifrågavarande
ärende icke gifvit anledning till någon erinran, har Riksdagen godkänt ofvan
intagna förslag till stat för Kammarkollegium; dock har, i likhet med hvad
i afseende å andra nyreglerade embetsverk beslutits, förbehåll synts böra intagas
derom att, i händelse vaktmästare åtnjuter förmån af fri bostad, skall
den kontanta lönen minskas med 150 kronor.
Den föreslagna nya aflöningen skulle enligt den nådiga propositionen
få åtnjutas under följande vilkor:
att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af Kammarkollegium eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, om i en
framtid Kammarkollegii ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att,
med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter den nya
arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att
under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen,
som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom Kammarkollegium, densamma mot åtnjutande i förstnämnda
fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af
deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes "att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester; och för andra förhöjningen, om sådan eger
rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor under iakttagande, hvad så
väl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det,
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid till
-
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
godoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans
tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt, eller konstitutorial,
eller förordnande i följd af frågan om kollegii omorganisation;
att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och
minst 35 tjensteår, vara forpligtad att med oafkortad lön såsom pension å
allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Kammarkollegium,
der det tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget att
låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kan finnas villig att i densamma qvarstå;
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gångkan
ske, åtnjutas af president och ledamöter under två månader, af andra
gradens tjenstemän under en och en half månad samt af tredje gradens tjensteman
under en månad årligen; samt
att med embete eller tjenst i Kammarkollegium icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjenstgöringen i kollegium; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom Kammarkollegium, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring i kollegium hinderlig.
I afseende å dessa vilkor har Riksdagen icke funnit anledning till annan
anmärkning, än att det synts olämpligt att utsträcka semestertiden för
presidenten och ledamöterne i Kammarkollegium utöfver hvad i sådant hänseende
medgifvits deras vederlikar i andra centrala embetsverk. Till stöd
för förslaget om semestertidens utsträckning till två månader har af kollegium
i dess öfver löneregleringskomiténs betänkande afgifna utlåtande åberopats,
att eu ledamot i kollegium icke kunde draga full fördel af sin semestertid
af anledning, att han ej finge lemna sin rotel straxt vid semesterns
början utan måste qvarstanna i hufvudstaden eu tid af omkring 14 dagar
och stundom derutöfver, till dess uppsättning, justering, utskrifning och underskrift
af expeditionerna efter sista föredragningen skett. Riksdagen har
emellertid förestält sig, att berörda förhållanden skola kunna genom lämpliga
stadganden i instruktionen för embetsverket undanrödjas, och har förty
ansett semester för nu ifrågavarande einbetsmän böra bestämmas till en och
en half månad årligen.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen — med
godkännande ej mindre af ofvan intagna förslag till stat för Kammarkollegium,
allenast med det tillägg att, derest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter
fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår, den kontanta lönen minskas
med 150 kronor, än äfven af de i fråga om samma stat föreslagna
vilkor och förbehåll, dock med den förändring, att semestertiden för presi
-
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
denten och ledamöterne bestämts till en och en half månad årligen — höjt
det för Kammarkollegium uppförda ordinarie anslag med 4,100 kronor, eller
från 118,000 kronor till 122,100 kronor.
Stämpelpappers-omkostnader.
2:o. På sätt Eders Kong!. Maj:t föreslagit har förslagsanslaget till
stämpelpappers-omkostnader blifvit höjdt från 164,000 kronor till 224,000
kronor, eller med 60,000 kronor.
Kammarrätten.
3:o. Sedan löneregleringskomitén den 6 November 1878 afgifvit underdånigt
betänkande och förslag angående lönereglering m. m. för Kammarrätten,
samt bemälda embetsverk med underdånigt utlåtande i ämnet af den
29 samma månad till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har Eders Kongl.
Maj:t uti en den 21 sistlidne Februari till Riksdagen aflåten nådig proposition,
under åberopande af hvad ett samma proposition bilagdt protokoll öfver
finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen dels att, med godkännande af
ej mindre det förslag till stat för Kammarrätten, som funnes i nämnda protokoll
intaget, än äfven de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om samma
stat föreslagna, från och med år 1880 förhöja det å riksstatens sjunde hufvudtitel
för Kammarrätten uppförda ordinarie anslag med 41,675 kronor, eller
från 127,925 kronor till 169,600 kronor; i hvilket fall det af Eders Kongl.
Maj:t å extra stat för år 1880 äskade anslag till Kammarrätten, 22,320
kronor, kunde från nämnda stat aflföras; dels och att medgifva, att för Kammarrättens
embets- och tjensteman samt betjente ifrågakommande ålderstillägg
finge utgå af sjunde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg, äfvensom
att berörda anslag för sådant ändamål höjdes med 8,000 kronor utöfver det
belopp, som i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
blifvit äskadt, eller till 28,000 kronor.
Den föreslagna nya staten var af följande lydelse:
6
Riksdagem underd. Skrifvelse, N:o 46.
Lön.
Tjenst-
görings-
Summa.
1
penningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Presidenten.............................
7,600
2,400
10,000
1 kammarrättsråd .................
4,400
2,000
6,400
[Efter 5 år kan lönen hö-
5 d:o ..................
22,000
10,000
32,000
f las med 600 kronor.
Kansliet:
1
i 1 sekreterare..........................
3,000
1,500
4,500
1 notarie ................................
1,800
1,200
3,000
2 d:o .................................
3,600
2,400
6,000
Aktuarie- och registrator''s-
✓
kontoret:
1 aktuarie och registrator ..
1,800
1,200
3,000
Etter 5 år kan lönen hö-
Advokatjiskalskon törel:
jas med 500 kronor och
efter 10 år med ytter-j
l advokatfiskal ..................
3,000
1,500
4,500
ligare 500 kronor.
i
öfverrevisionsdepartementet:
1 revisionskommissarie ........
3,000
1,500
4,500
2 d:o .........
6,000
3,000
9,000
1 revisor ................................
1,800
1,200
3,000
■
17 (ko .................................
30,600
20,400
51,000
!
Till vikariatsersättning, arf-
voden åt extra biträden,
flitpenningar och renskrif- ningskostnad........................
—
—
28,400
1
1 förste vaktmästare...............
800
300
1,100*
1 vaktmästare .......................
500
300
800*
(Efter 5 år kan lönen hö-
3 (ko ........................
1,500
900
2,400*
1 jas med 100 kronor.
Summa
—
—
169,600
* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvar står
lönen minskas med 150 kronor.
7
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 46.
Då denna stat synts vara afpassad efter behofvet, samt de särskilda
lönebeloppen äfvensom dessas fördelning i lön- och tjenstgöringspenningar
öfverensstämma med hvad i afseende å andra nyreglerade embetsverk blifvit
faststäldt, har samma stat vunnit Riksdagens godkännande.
Beträffande de särskilda inkomster, hvilka förutom de ordinarie löneinkomsterna
hittills tillkommit åtskillige tjenstemän inom Kammarrätten, hade
löneregleringskomitén hemstält,
att de bestämmelser angående åtnjutande af observationsarfvode å influtna
anmärkningsmedel, som för närvarande voro för Fångvårdsstyrelsens
revisionspersonal meddelade, måtte i tillämpliga delar blifva gällande jemväl
för revisionstjenstemännen inom Kammarrätten;
att advokatfiskalens nuvarande rätt till aktoratsarfvode och dylika
sportler måtte inskränkas till hvad, enligt nu gällande grunder, utginge, eller,
enligt hvad framdeles blefve stadgadt, kunde komma att utgå till andra
aktörer eller revisionstjenstemän; samt
att öfrige Kammarrättens tjenstemän nu tillkommande sportelinkomster
måtte fortfarande få tillgodonjutas, men deremot sigillpenningarne för vaktbefjeningen
upphöra.
Härvid har Eders Kongl. Maj:t icke funnit anledning till annan anmärkning
än att, med afseende å hvad af ordföranden i komitén och af
Kammarrätten blifvit anfördt i fråga om advokatfiskalens aktoratsarfvode,
denne tjensteman syntes böra bibehållas vid enahanda förmåner, han i detta
hänseende för närvarande åtnjöte, så mycket hellre, som det nu varande
aktoratsarfvodet utginge efter samma beräkningsgrund, som Eders Kong].
Maj:t på komiténs förslag ansett böra tillämpas i afseende å Kammarkollegii
advokatfiskal; och har Eders Kongl. Maj:ts omförmälda framställning vunnit
Riksdagens bifall.
Vidare har Eders Kongl. Maj: t, i öfverenstämmelse med beslutet i
fråga om Kammarkollegii lönereglering, ansett den till statsverket ingående
expeditionslösen inom Kammarrätten äfvensom sigillpenningarne böra utbytas
mot stämpladt papper, hvarvid borde iakttagas, att den tjensteman,
som erhölle Kammarrättens uppdrag att handhafva försäljningen af och beläggningen
med stämpladt papper, borde af de inflytande stämpelmedlen, enligt
redogörelse, åtnjuta den honom hittills tillförsäkrade provision af influten
lösen.
I öfrigt skulle för åtnjutande af den föreslagna nya aflöningen följande
vilkor vara gällande:
att embets- och tjensteman i Kammarrätten skall vara underkastad
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som
vid en möjligen inträdande förändrad organisation af embetsverket eller dess
särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;
8 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
att med embete eller tjenst i Kammarrätten icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af
tjenstgöringen i Kammarrätten; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom Kammarrätten, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Kammarrätten
hinderlig.
att aflöningarne för Kammarrättens embets- och tjenstemän samt betjente
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
ferier eller semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att
under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen,
som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Kammarrätten, densamma, emot åtnjutande, i
förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men
eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan
eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor, under iakttagande,
hvad så väl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf att den
högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst
efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren
dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit
från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial
eller på grund af förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation
;
att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fylda 70 års
ålder från tjensten afgå samt att efter 65 lefnadsår och 35 tjensteår icke
vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom erhålla tjenstledighet; samt
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjen
-
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
steår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten
afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Kammarrätten, der det tillkommer denna att
afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå.
Ehuru Eders Kongl. Maj:t ansett att rätt till semester borde tillgodokomma
första och andra gradens tjensteman, har icke något stadgande härom
upptagits bland förestående vilkor. Då så emellertid skett i fråga om andra
nyreglerade embetsverk, har jemväl här ett dylikt stadgande synts böra införas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,
med godkännande ej mindre af det utaf Eders Kongl. Maj:t afgifna
förslag till stat för Kammarrätten, än äfven af de vilkor och förbehåll, som
blifvit i fråga om samma stat föreslagna — allenast med den ändring: att
bland vilkoren för den nya aflöningens åtnjutande intagits bestämmelse derom,
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske, åtnjutas af andra gradens tjensteman under en och en half månad
samt af första gradens tjensteman under en månad årligen — från och
med år 1880 höjt det å 7:de hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag till
Kammarrätten med 41,675 kronor eller från 127,925 kronor till 169,600
kronor, hvarjemte Riksdagen medgifvit, att för Kammarrättens embets- och
tjenstemän samt betjente i fråga kommande ålderstillägg må få utgå af
7:de hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg, hvilket, på sätt här nedan
under punkten 10 finnes anmäldt, blifvit med äskadt belopp höjdt;
och har, till följd af godkännandet af den nya staten för Kammarrätten,
frågan om beredande af dyrtidstillägg under år 1880 åt personalen vid
detta embetsverk förfallit.
Öfverintendents-embetet.
4:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att
Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat för Öfverintendents-embetet,
som funnes bilagdt protokollet öfver finansärenden för den
8 November 1878, än äfven de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om
samma stat föreslagna, måtte höja det för nämnda embete uppförda ordinarie
anslag med 10,500 kronor, eller från 25,500 kronor till 36,000 kronor.
Beträffande Ofverintendentsembetets organisation och personal har Eders
Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med löneregleringskomiténs förslag, ansett:
Bill. till Biksd. Blot. 1879. In Samt. 7 A fä. 1 Band. 8 Haft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
att bemälda embete borde såsom styrelse utgöras af en öfverintendent,
chef för verket, samt en intendent och en sekreterare såsom ledamöter;
att embetets ritnings- och byggnadsafdelning borde utgöras af, förutom
intendenten, två arkitekter;
att å embetets kansli- och kameralafdelning borde, sekreteraren oberäknad,
anställas en kassör och bokhållare; samt
att embetets vaktbetjening borde bestämmas till en förste vaktmästare
och eu vaktmästare.
Den föreslagna nya staten, upprättad i enlighet med förestående grunder,
var af följande lydelse:
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Öfverintendenten.......................
1 intendent.................................
1 arkitekt...................................
1 d:o ...............................
5.000
3.000
2,400
2,400
2.500
1.500
1,200
1,200
7.500
4.500
3,600
3,600
| Efter 5 år kan lönen hö- ljas med 500 kronor och ef- [ter 10 år med ytterligare
1500 kronor.
1 sekreterare ..............................
1 kassör och bokhållare .......
3,000
1,400
1,500
600
4,500
2,000
Efter 5 år kan lönen hö- ljas med 500 kronor och ef- ter 10 år med ytterligare
.500 kronor.
Till vikariatsersättning, arfvoden
åt extra biträden och extra
ordinarie arkitekter samt ren- skrifningskostnad m. m..........
a
8,400
1 förste vaktmästare ..................
1 vaktmästare ..........................
800
500
300
300
1,100*
800*
J Efter 5 år kan lönen hö- ljas med 100 kronor.
Summa
—-
—
| 36,000
* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
lönen minskas med 150 kronor.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46. 11
Yid komna ande den för öfverintendenten ifrågasatta aflöningen har, vid
det förhållande att senast församlade Riksdag bestämde löneförmånerna för
landtmäteridirektören till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000
kronor, äfven aflöningen för öfverintendenten synts böra på enahanda sätt
bestämmas, och alltså de honom tillkommande tjenstgöringspenningar minskas
från af Eders Kongl. Maj:t föreslagna 2,500 kronor till nyss nämnda
belopp, 2,000 kronor. Med iakttagande häraf kommer den nya staten, hvilken
i öfrigt icke gifvit anledning till någon erinran, att sluta på 85,500
kronor, och utgör således den erforderliga tillökningen i Ofverintendentsem-''''
betets nuvarande anslag 10,000 kronor.
För åtnjutande af de nya löneförmånerna äro följande allmänna vilkor
föreslagna, nemligen:
att embets- och tjensteman vid Ofverintendentsembetet skall vara underkastad
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en möjligen inträffande förändrad organisation af embetet
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
äfvensom, derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses
vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han
innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i Ofverintendentsembetet — med undantag
af kassörs- och bokhållaretjensten — icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i embetet;
dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan
innehar tjenst utom embetet, må densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen i embetet hinderlig;
att aflöningarne för Öfverintendentsembetets embets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad,
utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under
ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som
för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig
att, om han förordnas till högre befattning inom Ofverintendentsembetet,
densamma emot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för befattningen an
-
12
Riksdagens underd. Skrivelse, N:o 46.
slagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp, i stället
för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre månader
under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än
fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan egen rum, efter
ytterligare fem år, på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena
som den andra förhöjningen angår, deraf att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till
tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af
förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjeosteår,
vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå,
Eders Kongl. Maj:t eller Ofverintendentsembetet, der det tillkommer detta
att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske, åtnjutas af verkets chef och andra gradens tjenstemän under en
och en half månad samt af embetets arkitekter under en månad årligen.
Förestående vilkor äro hufvudsakligen öfverensstämmande med dem,
som förut blifvit vid reglering af embetsverk utaf Eders Kongl. Maj:t och
Riksdagen godkända, och hafva förty vunnit Riksdagens gillande.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,
med godkännande af ej mindre ofvan intagna förslag till stat för Ofverintendentsembetet,
endast med den ändring, att aflöningen för öfverintendenten
bestämts till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, än
äfven de i fråga om samma stat föreslagna vilkor och förbehåll, höjt det
för Ofverintendentsembetet uppförda ordinarie anslag med 10,000 kronor,
eller från 25,500 kronor till 35,500 kronor.
Postverket
5:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har
Riksdagen, med godkännande af de för år 1880 ifrågasatta förändringarna
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
i postverkets stater, till 5,000,000 kronor bestämt det å sjunde hufvudtiteln
för postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte
utgå.
Telegrafverket.
6:o. På satt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen, som bifallit
Eders Kongl. Maj:ts förslag angående beräknandet af inkomsttiteln “telegrafmedel“,
såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för
år 1880 åt telegrafverket anvisat enahanda belopp, eller 1,330,000 kronor,
hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt antagit de af Eders Kongl. Maj:t
för år 1879 faststälda stater såsom gällande äfven för år 1880, med rätt för
Eders Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar, hvilka finnas vara af omständigheterna
påkallade, och aft för telegrafverkets tidsenliga utveckling och
förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå.
Tullverket.
7:0. 1 enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslags
titel
föreslagit har Riksdagen, med godkännande af de för år 1880 ifrågasatta
förändringarne i tullverkets stater, bestämt anslaget för tullverket till
ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,490,000 kronor, att såsom
förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
Skogsväsendet.
8:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, beträffande anslaget
till skogsväsendet, det så kallade bestämda anslaget måtte ökas med
ett belopp af 1,500 kronor — deraf 1,000 kronor till ålderstillägg och 500
kronor till aflöning åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark — men reservationsanslaget
minskas med motsvarande belopp; samt att Riksdagen måtte
medgifva, att för år 1880 finge af reservationsanslaget utbetalas löne- och
dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsens chef samt dess tjenstemän och betjente, att
utgå efter hittills derför bestämda grunder.
Hvad först angår den föreslagna tillökningen i det bestämda anslaget
till skogsväsendet med 1,500 kronor samt motsvarande minskning i reservationsanslaget,
har den i statsrådsprotokollet meddelade utredning, beträffande
behofvet af anställandet vid Tullgarns kungsgård af eu särskild kronojägare,
synts Riksdagen tillfyllestgörande; och då ej heller beräkningen af
erforderliga nya ålderstillägg gifvit anledning till någon erinran, har alltså
14 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
Eders Kung!. Maj:ts nådiga framställning i förevarande hänseende vunnit
Riksdagens bifall.
Vidkommande derefter frågan om beredande för år 1880 af löne- och
dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsens chef samt dess tjensteman enligt hittills derför
bestämda grunder, har Riksdagen visserligen, vid det förhållande att någon
reglering af styrelsen ännu icke egt rum, ansett sådan förmån böra desse
embets- och tjensteman tillerkännas; men deremot har Riksdagen icke kunnat
gilla Eders Kongl. Maj:ts förslag derom, att det för ändamålet erforderliga
beloppet, 3,380 kronor, hvilket hittills blifvit för hvarje år såsom särskild!
extra anslag anvisadt, nu skulle komma att utgå från reservationsanslaget
till kronoskogarnes förvaltning. Till stöd för berörda förslag har
visserligen anförts att, då af omförmälda anslag redan bestredes flera olika
utgifter äfven af tillfällig och öfvergående art, borde det vid det förhållande,
att anslaget med sina reservationer dertill, syntes lemna full tillgång, icke
mota någon betänklighet att af detsamma bestrida äfven utgifter till löneoeh
dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsen. Otvifvelaktigt äro emellertid anslagen
till skogsingeniörer, till undersökningar af flottleder, till Skogsinstitutet och
till enskilda skogsskolor, hvilka anslag nu mera utgå af reservationsanslaget,
åt helt annan natur än ett anslag till tillfällig löneförbättring åt tjenstemän
för ett år. Enligt Riksdagens åsigt skulle det icke vara med go*d ordning
öfverensstämmande att anvisa en dylik tillfällig utgift till utgående från ett
ordinarie anslag. Genom en sådan åtgärd skulle nemligen anslaget till löneförbättring
komma att ur riksstaten försvinna och likasom undandöljas inom
det gemensamma reservationsanslaget, ett förfaringssätt, som Riksdagen för
sin del icke kunnat gilla. Riksdagen har alltså ansett sig böra för nu ifrågavarande
ändamål ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för nästkommande
år ett särskildt extra anslag till erforderligt belopp.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen dels,
beträffande anslaget till skogsväsendet, ökat det så kallade bestämda anslaget
med ett belopp af 1,500 kronor — deraf 1,000 kronor till ålderstillägg
och 500 kronor till aflöning åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark —
men nedsatt reservationsanslaget med motsvarande belopp; och dels såsom
lönetillägg åt Skogsstyrelsens chef samt tillfällig löneförbättring åt dess tjenstemän
för år 1880 på extra stat anvisat ett belopp af 3,380 kronor, att utgå
efter hitttills derför bestämda grunder.
Kontroll å tillverkningsafgifter.
9:o. Då, enligt hvad i statsrådsprotokollet blifvit meddeladt, förlagsanslaget
för kontroll å tillverkningsafgifter, hvilket i gällande rikststat är
uppfördt till belopp af 400,000 kronor, öfverskridits år 1875 med 25,000,
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
år 1876 med 57,000 och år 1877 med 132,000 kronor, har Riksdagen, på
sätt Eders Kongd. Maj:t föreslagit, höjt detta förslagsanslag med 100,000
kronor, eller från 400,000 kronor till 500,000 kronor.
Ålderstillägg.
10:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har förslagsanslaget under Sjunde hufvudtiteln till ålderstillägg ökats med
14,000 kronor, eller från 14,000 kronor till 28,000 kronor.
Öfriga, ordinarie anslag.
ll:o. Samtliga under Sjunde hufvudtiteln för närvarande uppförda
ordinarie anslag, Indika icke finnas här ofvan särskildt omförmälda, äro bestämda
till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat finnas upptagna;
dock att förslagsanslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» blifvit
för jemnande åt hufvudtitelns slutsumma höjd! med 465 kronor.
Angående tillfälliga, behof hänförliga till Sjunde hufvudtiteln, har Riksdagen
fattat de beslut, som här nedan oraförmälas.
Kammarkollegium.
12:o. Då den föreslagna omorganisationen af Kammarkollegium icke
upphäfde behofvet, af särskilda arbetskrafter för utförande af jordeboksarbetet,
enär detta arbete, såsom endast tillfälligt, icke bort tagas i beräkning vid
den definitiva regleringen af embetsverket, har Eders Kong]. Maj:t, i enlighet
med hvad kollegium hemstält, föreslagit Riksdagen att för granskning
af nya jordeböcker å extra stat för år 1880 anvisa ett anslag af 13,600
kronor, eller enahanda belopp, som i sådant hänseende är beviljadt för innevarande
år; varande denna nådiga framställning af Riksdagen bifallen.
13:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit har
Riksdagen på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af 10,000 kronor,
att i mån af behof användas för genomförande af Kammarkollegii nya organisation.
16
Riksdagens Underd. Skrifvelse, N:o 46.
Domänförvaltningen.
Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1880 anvisa dels såsom anslag till förvaltningen af statens domäner ett belopp
af 80,000 kronor, och dels såsom förslagsanslag till resekostnadsersättning
vid förrättningar för Domänförvaltningen 14,000 kronor.
Den i statsrådsprotokollet förebragta utredning, enligt hvilken, oafsedt
resekostnadsersättningen, skulle erfordras för den lokala förvaltningen 44,500
kronor samt för den centrala förvaltningen och oförutsedda utgifter 35,500
kronor, har synts Riksdagen nöjaktig; och hvad beträffar det till resekostnadsersättning
afsedda förslagsanslaget, hvilket för innevarande år endast är
afsedt för domänintendenternes resekostnader och upptaget till 10,000 kronor,
men nu föreslaget att ökas till 14,000 kronor, så har Riksdagen, enär det
torde vara lämpligt att samtliga i och för Domänförvaltningen erforderliga
kostnader för reseersättningar utgå af ett anslag, funnit förevarande nådiga
framställning böra bifallas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen på extra stat
för år 1880 anvisat till förvaltningen af statens domäner ett belopp af 80,000
kronor och till resekostnader vid Domänförvaltningen ett förslagsanslag af
14,000 kronor.
Statskontoret.
15:o. Med bifall till Eders Kong]. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen för genomförande af Statskontorets niga organisation; anvisat
och stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 10,700 kronor,
att å extra stat för år 1880 utgå.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
16:o. Under Sjunde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande
Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen:
till komitén för reglering af de förvaltande embets
verkens
löneförhållanden ............................................ kronor 19,432: 78.
för reparationer Under året 1877 å Tranebergs, Noek
keby
och Drottningholms broar ................................ „ 7,854: 70.
Transport 27,287: 48.
17
Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 46.
Transport 27,287: 48.
till arrendatorerne af Korsängs hofstalläng, kronohemmanet
Ingenting och en hospitalslägenhet vid
Ystad, såsom ersättning för exproprierad jord m. m. „ 714: 07.
Summa kronor 28,001: 55.
Riksdagen, som härvid ej funnit anledning till erinran, har till gäldande
af ifrågavarande, utaf Statskontoret gjorda förskott för år 1880 å extra stat
anvisat ett belopp af 28,001 kronor 55 öre.
Öfverintendentsembetet.
17:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen på extra
stat för år 1880 anvisat ett belopp af 1,000 kronor, att ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande för genomförande af Öfverintendentsembetets nya
organisation.
Postverket.
18:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen
anvisat ett förslagsanslag å extra stat för år i880 af 100,000 kronor,
att — under vilkor att gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke vidare anlitas
för postbefordran i andra än de undantagsfall, då dylik skjuts måste till
förekommande af postutvexlingens afbrytande påkallas — utgå till bestridande
af de ökade utgifter, som under år 1880 till följd af eu sådan anordning
kunna uppstå och hvartill det för postbefordran å landsväg och inom postanstalternas
områden samt till landtbrefbäring å postverkets omkostnadsstat
uppförda anslag icke lemnar tillgång.
Ersättningar m. in. till följd af indelta arméns aflöningstillgångars
öfvertagande af statsverket.
19:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har
Riksdagen å extra stat för år 1880 under sjunde hufvudtiteln uppfört under
gemensamt namn, “ersättningar m. m. till följd af indelta arméns afton i ngstillgångars
öfvertagande af statsverket14, följande belopp, nemligen:
Bih. till Riksd. Prof. 1879. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhernmanen i
Skåne (förslagsanslag)................................................. kronor 4,578: 45.
„ militieboställskassan ..................................................... „ 17,000: —
„ ersättning åt arrendatorer af militieboställen och åt
militäre indelningshafvare på gammal stat för dem
förut från en del af boställskassornas medel tillfallande
ränteafkomst (förslagsanslag) ...................................... „ 4,800: —
Summa kronor 26,878: 45.
t
20:o. Med anledning af Eders Kong! Maj:ts uti särskild nådig
proposition gjorda framställning om anvisande på extra stat för år 1880 af
10,000 kronor, att användas till betäckande af kostnaderna för genomförande
af ifrågasatt reglering af kronans tomter å Riddarholmen, aflåter Riksdagen
särskild underdånig skrifvelse.
21:o. Hos Riksdagen hafva åtskilliga förslag blifvit väckta om tillsättande
af en komité för verkställande af utredning rörande den beskattning,
som åligger rikets invånare så väl i stad som på landet samt särskildt beträffande
förhållandet mellan städernas och landsbygdens beskattning. Grenom
de arbeten, som verkstälts af den komité, hvilken, till följd af Rikets
Ständers underdåniga, skrifvelse den 28 Maj 1851, blef tillsatt för afgifvande
af utlåtande öfver sättet att bringa städernas beskattning till ett jemförligt
förhållande med landets, finnas redan ganska rikliga materialier samlade
för utförande af en utredning i omförmälda hänseende.
Enligt Riksdagens åsigt bör emellertid åt den komité, som kan varda
tillsatt för skattefrågornas behandling, gifvas ett vida mer omfattande uppdrag
än att allenast verkställa en utredning om förhållandet mellan städernas
och landsbygdens beskattning. Under senare tider har nemligen skatteregleringsfrågan
fått en allt större betydelse, och krafvet på densammas
fullständiga lösning gjort sig alltmera gällande. Särskildt har denna fråga
genom Riksdagens underdåniga skrifvelse den 24 Maj 1873 — angående
afskrifning på antydt sätt, och under förutsättning af antagandet utaf en
förändrad, på angifna grunder byggd härordning, af ej mindre rustningsoch
roteringsbesvären än äfven grundskatterna, mot det att jordbruksfastighet
åsattes bevillning efter samma grunder, som gälla för all annan fastighet
— blifvit bragt derhän, att dess lösning icke kan vidare undanskjutas.
Med anledning af Riksdagens nyss berörda skrifvelse samt efter det
Riksdagen år 1875 afslagit Eders Kong!. Maj:ts då framlagda nådiga för
-
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:u 46.
slag angående försvarsväsendets ordnande, tillsatte Eders Kongl. Maj:t också
den 22 Juli nämnda år komiterade med uppdrag att, såsom förberedelser
för en framdeles sammanträdande komités arbeten, »verkställa de undersökningar
och uppgöra de förslag, hvilka kunde finnas behöfiiga såsom förberedelser
för utredandet af frågan på hvad sätt och i hvilken ordning,
under förutsättning att de nu af fastigheter utgående rustnings- och roteringsbesvär
samt grundskatter successivt minskades för att slutligen upphöra, ersättning
för de statsverket genom dem tillflytande inkomster kunde vara att
säkert påräkna, på samma gång som tillgångar derutöfver bereddes för de
statsutgifter, hvilka funnos erforderliga för det successiva genomförandet och
upprätthållandet af en härordning, byggd på grundvalen af de i nådiga
propositionen till Riksdagen af den 16 Januari 1875 innefattade bestämmelser»
och sedan komiterade fullgjort detta uppdrag, aflemnade de den 20
Oktober 1876 betänkande öfver ifrågavarande ämnen.
Då af de ordalag, i hvilka uppdraget för nu omförmälda eller den så
kallade förberedande skattejemkningskomitén var affattadt, otvetydigt framgår,
att afsigten varit att en komité skulle blifva tillsatt för skattefrågornas och
dermed samband egande ärendens hufvudsakliga behandling, har Riksdagen
ansett sig uti denna omständighet ega en ytterligare anledning att nu i
underdånighet anhålla om tillsättandet af en dylik komité.
Beträffande omfånget och beskaffenheten af det uppdrag, som bör åt
denna lemnas, har det synts Riksdagen, att komitén borde dels verkställa
en fullständig utredning af alla skatteförhållanden i riket samt jemföra de
olika skattebidragens belopp sins emellan, dels ock uppgöra förslag till en
derpå grundad rättvis fördelning af skattebördorna.
Då det är af största vigt att den utredning, som blifver verkstäld, må
varda så opartisk, mångsidig och fullständig som möjligt, böra, så vidt ske
kan, samtliga olika skatteintressen vara i lika mån och antal i komitén
representerade; och bör denna alltså bestå af egare eller innehafvare af
jordbruksfastighet utaf de olika jordnaturerna, af egare eller innehafvare af
bruk äfvensom af stadsfastighet, af industri- och yrkesidkare, af representanter
för kapitalet äfvensom af statens löntagare. Antalet af ledamöter
måste alltså blifva ej obetydligt större än i komitéer vanligen plägar vara
fallet, till följd hvaraf och i betraktande jemväl af det vidtomfattande och
maktpåliggande arbete, hvilket kommer att af komitén kräfvas, kostnaderna
för denna torde blifva ganska betydliga.
Hvad angår beloppet af det anslag, som må vara erforderligt, har
Riksdagen icke kunnat derom bilda sig ett fullt tillförlitligt omdöme; men,
då nu ifrågakommit att anvisa medel för komiténs arbeten endast under
nästkommande år, har ett belopp af 25,000 kronor synts sannolikt blifva
tillfyllestgörande.
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Riksdagen i
underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj: t åt en skatteregler ingsJcomité,
sammansatt af ledamöter, representerande i lika mån och antal så
vidt möjligt samtliga olika skatteintressen, uppdraga att, efter fullständig
utredning af alla skaf teförhållanden i riket, så fort ske kan uppgöra förslag
till en på denna utredning grundad rättvis fördelning af skattebördorna, samt
att Eders Kongl. Maj:t derefter täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
i ämnet; och har Riksdagen, till bestridande under år 1880 af kostnaderna
för berörda komité, på extra stat för samma år under förevarande hufvudtitel
anvisat och stält till Eders Kongl. Mai:ts förfogande ett förslagsanslag
af 25,000 kronor.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 19 Maj 1879.
\
22
Riksdagens underd. Skrifvslse, N:o 46.
Ordinarie anslagen under riks
-
Finansdepartementet.
Departementschefen .................................................................
............ .........
Departementets expedition............................................................
Kammarkollegium .................................................................
118,000: —
Tillkommer: För tillämpning af ny stat
4,100: —
Statskontoret...........................................................................
Stämpelpappersomkostnader, förslagsanslag ..............................
164,000: —
Tillkommer: Förhöjning i följd af anslagets otillräcklighet
under senare åren..............................................................
60,000: —
Kostnader! för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering, förslags
-
anslag.........................................................
Mynt- och Kontrollverken.................................
Omkostnader för Kontrollverket, förslagsanslag
Kammarrätten ..........................................................................
127,925: —
Tillkommer: för tillämpning af ny stat....................................
41,675: —
Öfverintendentsembetet ..............................................................
25,000: —
Tillkommer: För tillämpning af ny stat ...............................
10,000: —
Postverket, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkt utgå
Telegrafverket, reservationsanslag att af telegrafmedlen direkt
utgå ..................................................................................
1,400,000: —
Af går: Minskning med enahanda belopp, hvarmed inkomst- titeln “Telegrafmedel11 minskats.............................................
70,000: —
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse,
N:o 46,
23
/
statens Sjunde hufvudtitel.
Förslagsanslag.
)
Penningar.
Indelt ränta
Indelt tionde
Oindelt spanmål.
bumina.
och ersättning
och ersättning
! Värde för-
för indragna
för indragna
Män i slagsvis ä 2
räntor.
tiondeanslag.
| kronor 40 I
-
| öre kubikf.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
17,000
45,200
—
—
—
—
■--
—
—
—
17,000
45,200
—
122,100
89,400
—
—
—
——
---
—
—
122,100
89,400
—
224,000
—
—
—
224,000
—
102,500
20,300
5,400
—
—
—
—
—
—
—
102,500
20,300
5,400
—
109,600
35,500
5,000.000
—
—
—
—
___
—
—
169,600
35,500
5,000,000
—
1,330,000
_
__
—
—
1,330,000
7,161,000
—
—
_j
—
—
—
—
—
7,161,000
" 1
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
Transport
Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå ...............................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag..................................
Skogsväsendet, deraf penningar:
Bestämdt anslag...................................................... 445,712: 97
Tillkommer: aflöning åt en kronojägare 500: —
ilderstillägg.............................. 1,000: — 1,500: — 447,212: 97
Reservationsanslag:
Till skogsingeniörer ............................................ 15,000: -—
Till undersökning af vattendragen i Norrbottens län 7,000: —
Till skogsinstitutet ......................................... 21,300: —
Till enskilda skogsskolor ................................... 11,400: —
Till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet ..... 220,300: —
Afgår: under bestämda anslaget
bär ofvan uppförda belopp ... 1,500: — 218,800: — 273 500-
| Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag..........................................
Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag
\ Byggnader och reparationer, reservationsanslag ..................................................
j Städers friheter, förslagsanslag ..........................................................................
| Observations- och uppbördsprocenter in. m., förslagsanslag ............................
Mantalsskrifningsprovision, förslagsanslag.........................................................
| Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag.............................. 400,000: —
Tillkommer: Förhöjning i anledning af anslagets otillräcklighet
under senare åren ................................................................. 100,000: —
För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag, (högst)
Restitutioner, förslagsanslag.............................................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................_......... 14,000: —
Tillkommer för Kammarkollegium, Kammarrätten och Öfver
intendentsem
betet.................................................................. 14,000: —
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................................................
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag....................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag............. 19,026: 82
Tillkommer: För jemnande af hufvudtitelns slutsumma ............ 465: —
Extra utgifter, reservationsanslag ...................................................................
Kongl. teatern...............................................................................................
Summa
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
25
Penningar.
Förslags anslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Summa.
Kronor.
7.161.000
2.490.000
1.400.000
Kronor.
720,712
12,000
18,000
155,480
21,552
15,000
19,500*
500,000
16,000
25,000
28,000
20,000
250,000
19,491
85.000
60.000
97
70
82
Kronor.
900
21,324
Kbft.
k:r
Kronor.
52
754
95
509 6
1,223
04
Kronor.
7.161.000
2.490.000
1.400.000
721,612
12,000
18,000
155,480
44,855
15,000
19,500
97
21
500,000;
16,000
25,000,
28,000]
20,000
250,000
19,491
35.000
60.000
82
12,966,737] 49| 22,224
Bih. til! Riksd. Prat
52!
1879.
754] 95]
10 Sand.
509] 6| 1,223| 04] 12,990,940] —]
Afd. 1 Band. 8 Haft, 4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 46.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslag under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Kronor.
ö.
Tillfällig löneförbättring för:
Skogsstyrelsen ..............................................................................
Kammarkollegium:
3,880
—
För granskning af nya jordeböcker .......................... 18,600: —
„ genomförande af kollega nya organisation ........ 10,000: —
„ förvaltningen af statens domäner ........................ 80,000: —
Till resekostnader vid domänförvaltningen, förslags- anslag ............................................................ 14,000: —
117,600
Statskontoret:
För genomförande af dess nya organisation............... 10,700: —
Till ersättande af åtskilliga förskottsvis bestridda ut- gifter tillhörande denna hufvudtitel..................... 28,001: 55.
38,701
55
Öfverintendentsembetet:
För genomförande af dess nya organisation ................................
1,000
- !
Postverket:
Bidrag till trafikutgifter, förslagsanslag........................................
100,000
- ''
Ersättningar m. m. till följd af indelta arméns aflöningstillgångars
öfvertagande af statsverket:
Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne, förslags- anslag ............................................................... 4,578: 45.
Militieboställskassan.................................................... 17,000: —
Ersättning åt arrendator af militieboställen och åt
militäri indelningshafvare på gammal stat för dem
förut från en del af boställskassornas medel till- kommande ränteafkomst, förslagsanslag.................. 4,800: —
26,378
45
Skatter egleringskomitén:
Till bestridande af kostnaderna derför, förslagsanslag..................
25,000
—
Summa
312,060
—
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG 1879.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.