Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

1879-05-19 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:47, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

1

N:o 47.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1879.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 och Memorial N:o 43.)

S. A. K.

I afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändrigar,

hvilka här nedan omförmälas.

Kleresistaten.

l:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Magt föreslagit,

har Riksdagen åt kontraktsprosten i Rättviks kontrakt såsom prostetunna

för Boda församling af Vesterås stift å anslaget till kleresistaten uppfört

ett belopp af 14 kronor 35 öre, att årligen utgå från och med år 1880.

Universiteten.

2:o. Under denna rubrik har Eders Kong]. Maj:t till en början

föreslagit Riksdagen att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen

i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande af

en maskinist och eldare för värmeapparatens skötande bevilja ett årligt

anslag af tillhopa 2,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Till stöd för denna nådiga framställning har hufvudsakligen anförts,

att den ingeniör, hvilken konstruerat värmeledningen, beräknat den årliga

bränsleåtgången för densamma till 80 famnar barrved; samt att universitetets

skogsförvaltare i afgifvet embetsutlåtande intygat, att, da''behörig

hänsyn toges till skogarnes framtida bestånd, det för värmeledningen

— utöfver förut till biblioteket anslagna 10 famnar — erforderliga belopp

af 70 famnar barrved ej skulle kunna erhållas å sådana Akademien

tillhöriga skogar, från hvilka ved kunde utan allt för stor fraktkostnad

införas till Upsala.

Enligt hvad vederbörande upplyst, kan den Upsala universitet tillhörande

skogbärande mark anslås till vid pass 20,600 tunnland. Vidare

har meddelats, att till akademistaten i Upsala utdelas årligen, då alla

embets- och tjensteman längre eller kortare tid af läsåret äro i verklig

tjensteutöfning, 6201|2 storfamnar ved, hvarförutom för institutionerna,

konsistoriihusen och auditorierna äro afsedda tillhopa 292 famnar samt

ytterligare 30 famnar komme att erfordras i följd af adjunkturernas förändring

till e. o. professurer.

I betraktande af den vidsträckta areal skogbärande mark, universitetet

alltså eger, har det synts Riksdagen, som om det nu i fråga varande

behofvet af ved borde kunna utan statens mellankomst fyllas, helst

hinder icke lärer möta att, derest så skulle vara oundgängligen nödigt,

för ändamålet använda någon del af den betydliga vedqvantitet, som,

enligt hvad ofvan blifvit meddeladt, nu är för akademiens behof disponerad.

Icke heller har den antydda större fraktkostnaden för införande

af ved till Upsala från akademiens mer aflägse belägna skogar kunnat utgöra

tillräcklig anledning för beviljande af särskilt anslag till nu i fråga varande

ändamål. Omförmälda olägenhet synes nemligen lätteligen kunna

undanrödjas på sådant sätt, att veden från dessa skogar försäljes och

den inflytande köpeskillingen användes till anskaffning för universitetets

räkning af ved från närmare belägna skogstrakter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då någon utredning

rörande omöjligheten att med för universitetet tillgängliga medel bestrida

aflöningen till maskinisten och eldaren icke blifvit föredrag!., har förevarande

nådiga framställning icke vunnit Riksdagens bifall.

3:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit har

Riksdagen höjt årsanslaget för den medicinskt kemiska institutionen vid

universitetet i Upsala med 1,000 kronor.

4:o. Enär, enligt hvad i statsrådsprotokollet blifvit meddeladt, de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund numera blifvit åtskilda

och erhållit hvartdera sin egen lokal, samt alltså en vaktmästare vid det

nya laboratoriet icke lärer kunna undvaras, har Riksdagen vidare, på

sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, till aflönande af en vaktmästare vid

det inedicinskt-kemiska laboratoriet vid berörda universitet beviljat ett

årligt anslag af 600 kronor.

5:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har till materiel för den histologiska institutionen vid universitetet i Lund

anslagits ett årligt belopp af 750 kronor.

6:o. Då de samlingar, hvilka professoren J. Agardh förklarat sig

vilja öfverlemna till universitetets i Lund botaniska institution, vitsordats

vara af synnerligt värde och det alltså måste vara önskligt, att desamma

förenas med den botaniska institutionens öfriga samlingar och omsorgsfullt

vårdas, har Riksdagen beviljat det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslag

till aflönande af eu konservator vid den botaniska institutionen vid samma

universitet, 750 kronor årligen.

Karolinska Mediko-kirurgiska institutet.

7:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har till materiel m. m. för den histologiska institutionen vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutet beviljats ett årligt anslag af 1,000 kronor.

Allmänna läroverken.

8:o. Enär en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord beräkning

å de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de allmänna

läroverken, hvars innehafvare vore till uppflyttning i högre lönegrad

berättigad, borde enligt de för sådan uppflyttning fastställa grunder

från och med år 1880 utgå utöfver de för innevarande år anvisade lönemedel,

gjorde det antagligt, att, efter afdrag af de besparingar, som genom

äldre lärares afgång sannolikt uppkomme, en summa af 40,000 kronor,

utöfver det nu utgående läroverksanslaget, blefve för ändamålet tillräcklig,

har Eders Kongl. Maj:t härför äskat en tillökning med nämnda belopp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

i anslaget till elementarläroverken eller, såsom de, i enlighet med Eders

Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 1 November 1878, numera böra benämnas,

rikets allmänna läroverk; och har Riksdagen härtill lemnat bifall.

9:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att, för utvidgning af det

treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt realläroverk, med undervisning

endast i de till reallinien hörande läroämnena, samt i sammanhang

härmed inskränkning af det nuvarande å båda linierna fullständiga

läroverket derstädes till fullständigt a latinlinien, med undervisning endast

i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte, på det utvidgningen

af det förra och inskränkningen af det senare läroverket måtte

kunna ega rum, till eu början beträffande läroverkens fjerde och femte

klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffade eller sådant

eljest lagligen ske kunde, tre adjunktsbefattningar öfverfiyttades från det

nuvarande högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets, dels ock

bevilja ett anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna

vid sistnämnda läroverk bestämda afiöningsbelopp

till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk,

allt under vilkor att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa

och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt

realläroverk samt försåge dess rektor med bostad eller deremot

svarande hyresersättning.

Af den i statsrådsprotokollet meddelade utredning har inhemtats,

bland annat, att förevarande nådiga framställning blifvit föranledd af en

utaf domkapitlet i Göteborg i ämnet gjord underdånig hemställan; att

till grund för denna hemställan åter legat eu af rektor vid dervarande

högre allmänna läroverk hos domkapitlet gjord framställning, deruti rektor

anfört att, då antalet lärjungar vid nämnda löroverk nu utgjorde 651,

under det att treklassiga läroverket i Göteborg hade 81 lärjungar, sammanlagda

antalet, eller 732, hvilket, att döma af de föregående årens

erfarenhet, snarare kornine att ökas än minskas, vore så stort, att af dessa

läroverk lämpligen kunde bildas två högre läroverk, fullständiga, det ena

blott på den klassiska, det andra endast på reala linien, samt så, att det

förstnämnda läroverket i sig upptoge alla de lärjungar inom klasserna

V Vll, som läsa latin, och realläroverket öfriga lärjungar inom samma

klasser, samt att lärjungarne inom de tre nedersta klasserna fördelades

sa jemnt som möjligt mellan de båda läroverken.

, Om det nämnda lärjungeantalet med dess nuvarande fördelning på

Iimer och klasser lades till grund för beräkningen, visade sig, enligt en

åt rektor uppgjord tablå, att vid latinläroverket skulle erfordras för 397

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

lärjungar 15 läseafdelningar med 450 undervisningstimmar i veckan, och

vid realläroverket för 335 lärjungar 12 läseafdelningar med 348 undervisningstimmar.

För de så ordnade läroverken behöfdes lönemedel å ordinarie stat

till följande antal lärare och till nedanstående belopp, enligt nu gällande

aflöningsgrunder:

a) Vid latinläroverket:

1 rektor ...........

7 lektorer ........

11 adjunkter.....

3 öfningslärare

............... 4,500 kronor.

............. 17,500 »

.............. 16,500 »

............ 2,750 »

Summa 41,250 »

b) Vid realläroverket:

4.500 kronor.

7.500 »

15,000 »

2,750 »

Summa 29,750 »

Den för de båda föreslagna läroverken erforderliga ordinarie lönestaten

utgjorde således 71,000 kronor. Då statsverkets nuvarande utgifter

för det högre och det 3-klassiga läroverket uppgå till följande

belopp:

1 rektor ........

3 lektorer .......

10 adjunkter......

3 öfningslärare

a) för det högre läroverket:

1) ordinarie lönestat:

1 rektor .................................

7 lektorer ...............................

15 adjunkter...........................

3 öfningslärare.....................

................... 4,500 kronor.

................... 17,500 »

.................... 22,500 »

.................... 2,750 »

Transport 47,250 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Transport 47,250 kronor.

2) extra anslag:

7 extra lärare ................................................... 10,500 »

1 eko ritlärare................................................ 1,000 » 58,750 kronor.

b) för det 3-klassiga läroverket:

ordinarie lönestaten.......................................................................... 6,900 M

eller tillsammans för båda läroverken 65,650 kronor;

så visade sig häraf, att genom den föreslagna anordningen skulle vid

det högre läroverket besparas utgifter för aflöning af 4 ordinarie adjunkter

6,000 kronor, 7 extra lärare 10,500 kronor samt en extra ritlärare

1,000 kronor, eller tillsammans 17,500 kronor, äfvensom att kostnaden

för berörda anordnings genomförande skulle med 5,350 kronor

öfverstiga sammanlagda utgifterna för det å båda linierna fullständiga

och det treklassiga läroverket.

Eders Kongl. Maj:t, som ansett det sålunda väckta förslaget om

upprättande i Göteborg af särskilda fullständiga latin- och realläroverk

böra godkännas, har vid den föreslagna staten endast anmärkt, att realläroverket

syntes i stället för en adjunkt behöfva en lektor mera än

förslaget upptoge, i följd hvaraf den beräknade kostnaden skulle ökas

med &1,000 kronor, utgörande skilnaden mellan en adjunkts och en lektors

aflöning enligt normalstat. Såsom vilkor för förslagets godkännande

borde jemväl stadgas, att Göteborgs kommun förbunde sig att med det

bidrag, som af realläroverkets byggnadsfond, eller af stiftets byggnadskassa

i mån af tillgångar, nu eller framdeles kunde lemnas, anskaffa och

underhålla erforderliga lokaler för det fullständiga realläroverket jemte

bostad åt dess rektor.

Enär lämpliga lokaler för ett fullständigt realläroverk icke genast

kunde vara att påräkna, har Eders Kongl. Maj:t emellertid icke ansett

nödigt att nu göra framställning till Riksdagen om anvisande af medel

för ifrågavarande läroverks fullständiga upprättande, utan funnit tills

vidare endast böra begäras hvad som vore erforderligt för det treklassiga

läroverkets utveckling till femklassigt; och då staten för ett femklassigt

läroverk i allmänhet upptoge rektor, 5 adjunkter och 3 öfningslärare, af

hvilka det treklassiga redan hade rektor, öfningslärare och 2 adjunkter

eller kolleger, erfordrades för den sålunda ifrågasatta utvidgningen tre

adjunkter jemte en förhöjning i aflöningen för rektors- och öfningsläraretjensterna

till likhet med motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 47.

För de tre adjunktsbefattningarna skulle något särskildt anslag icke behöfva

anvisas, så framt det rnedgåfves, att en öfverflyttning finge ega

rum till det treklassiga läroverket af lika många adjunktsbefattningar ifrån

det nuvarande högre läroverket, i den mån ledighet der inträffade eller

sådant eljest kunde ske utan åsidosättande af någons lagliga rätt. En

sådan öfverflyttning syntes vara så mycket lämpligare, som ej mindre

än fyra af det högre läroverkets ordinarie adjunktsbefattningar beräknats

blifva obehöfliga vid latinläroverket. Det enda anslag af statsmedel, som

erfordrades för det treklassiga läroverkets förändring till femklassigt,

vore alltså ett belopp af 1,250 kronor till förhöjningen af rektors och

öfningslärarnes aflöning.

Grundsatsen om skiljande vid de allmänna läroverken af de båda

bildningslinierna är otvifvelaktigt rigtig och har äfven vunnit Riksdagens

godkännande. Hos Riksdagen har i sådant hänseende erinrats hurusom

Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874, angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, anfört, att den

nära förening emellan de olika bildningslinierna, som dittills egt rum,

syntes hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga

bedrifvande; att uppenbart vore, det ett tillbörligt tillgodoseende af så

väl den klassiska som den reala undervisningen endast stode att vinna

genom bildningsliniernas fullständiga åtskiljande; samt att detta mål icke

kunde fullständigt uppnås annat än genom upprättande af särskilda

klassiska och särskilda reala läroverk.

I öfverensstämmelse med detta Riksdagens uttalande har det nu

föreliggande förslaget ansetts böra vinna Riksdagens bifall. Härvid har

Riksdagen dock velat uttryckligen framhålla att, om än Göteborg, på

grund af sin betydelse såsom rikets andra stad samt det stora lärjungeantalet

i dervarande läroverk, otvifvelaktigt bör ega fullständiga så väl

klassiska som re„ala läroverk, Riksdagen emellertid icke genom att bifalla

upprättandet, derstädes af sådana må anses hafva medgifvit, att behofvet

kräfver att på alla ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, särskilda

sådana för hvardera linien inrättas. I sådant hänseende yttrade 1874

års Riksdag uti ofvan åberopade underdåniga skrifvelse, att detta, oafsedt

kostnaderna, syntes vara desto mera öfverflödigt, som det måste antagas,

att den strängt vetenskapliga underbyggnad, som den klassiska bildningslinien

vore afsedd att meddela, endast kunde tillgodogöras af ett ringare

antal lärjungar, då deremot det stora flertalet bäst tillgodosåges genom

den praktiska och allmänt medborgerliga bildning, som borde meddelas

i de reala läroverken, på grund hvaraf, och då det vore sannolikt att, i

den mån dessa senare försåges med dugliga och tillräckliga lärarekrafter,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 47.

de kormne att tillvinna sig ökadt förtroende, den klassiska undervisningen

borde kunna bibringas vid ett betydligt ringare antal läroverk, än

nu vore fallet.

Ett ytterligare uttalande i samma rigtning gjordes af 1877 års

Riksdag, som i underdånig skrifvelse den 24 Maj nämnda år, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, uttryckte

den förväntan, att grundsatsen om de båda bildningsliniernas särskiljande

snarast möjligt måtte verkliggöras genom indragning af öfverklasser å

den klassiska linien vid de läroverk, der, till följd af större minskning i

lärjungeantalet å nämnda linie, sådan indragning kunde låta sig verkställa

och befinnas ändamålsenlig, för hvilken indragning vid åtminstone

åtskilliga läroverk tidpunkten icke syntes vara särdeles aflägsen, enär,

oaktadt pröfning i latinska språket inginge bland fordringarne för de

akademiska embetsexamina, likväl under de senaste åren tillökningen i

lärjungeantalet vid elementarläroverken varit högst betydlig å den reala

linien, under det att å den klassiska antalet varit i det närmaste oförändradt.

Under fortsatt vidhållande af Riksdagens sålunda otvetydigt gjorda

uttalanden, har Riksdagen emellertid, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt,

bifallit Eders Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning och

alltså höjt anslaget till allmänna läroverken med 1,250 kronor.

10:o. På Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställningar har

Riksdagen beviljat dels år 1874 ett anslag af 6,900 kronor till upprättande

af de tre lägsta klasserna af ett fullständigt elementarläroverk i

Stockholm med undervisning endast å reala linien, dels år 1877 för

samma läroverks utveckling till och med femte klassen ytterligare 5,600

kronor, hvarjemte af det anslag, som vid sistlidne års riksdag anvisades

till förhöjning af teckningslärarnes vid rikets allmänna läroverk aflöning,

ett belopp af 150 kronor beräknades för teckningsläraren vid detta

läroverk.

Enär af i statsrådsprotokollet angifna skäl undervisningen vid förevarande

läroverk borde från och med läsåret 1880 utsträckas till alla

klasserna, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till fullständigt

upprättande af Stockholms realläroverk med rektor, 4 lektorer,

7 adjunkter och 3 öfningslärare anvisa, utöfver hvad redan blifvit för

läroverket beviljadt, ett belopp af 15,100 kronor såsom förhöjning i anslaget

till de allmänna läroverken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

För omförmälda lärares aflöning

rektor ........................................................

4 lektorer a 2,500 .................................

7 adjunkter ä 1,500 .................................

1 lärare i gymnastik ..................................

1 » i teckning .....................................

1 » i musik..........................................

skulle kostnaderna blifva följande:

.................................... 4,500 kronor.

..................................... 10,000 »

.................................... 10,500 »

..................................... 1,000 »

..................................... 1,000 »

...................................... 750 >»

eller tillsammans 27,750 kronor.

Då härvid ej varit något att erinra, har Riksdagen, med bifall till

förevarande nådiga framställning, höjt anslaget till de allmänna läroverken

med 15,100 kronor.

ll:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen vidare,

för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta utveckling till fullständigt å

reallinien med rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfningslärare, beviljat

en förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med 7,850

kronor.

12:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik vidare

föreslagit Riksdagen att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk

i Motala med rektor, två kolleger och tre öfningslärare höja anslaget

till allmänna läroverken med ett belopp af 6,900 kronor, under vilkor

att kommunen förbunde sig att anskaffa och underhålla de för ett

sådant läroverk erforderliga byggnader och lokaler samt att åt läroverkets

rektor tillhandahålla boställe eller deremot svarande hyresersättning.

Till stöd för denna nådiga framställning har anförts bland annat,

att Motala köpings kommun, som numera genom nådigt bref den 3

Oktober 1878 erhållit stadsrättigheter, enligt officiella intyg hade eu folkmängd

af 1,820 personer, samt att folkmängden i Motala landtkommun

utgjorde 7,443, äfvensom att lärjungar med all sannolikhet kunde påräknas

från närmast angränsande områden, helst de goda kommunikationerna

medelst både kanal- och jernväg underlättade förbindelsen med

ett läroverk i Motala.

Sistnämnda omständighet synes emellertid kunna med lika om icke

bättre rätt åberopas såsom skäl för att icke för närvarande inrätta något

allmänt läroverk i Motala.

Afståndet från denna stad till Vadstena, der femklassigt läroverk

är inrättadt, tillryggalägges genom den numera inrättade jernvägsförBih.

till Riksd. Prat. 1879. 10 Samt. 1 A/d. 1 Rand. 9 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 47.

bindelsen på vid pass en timme. Likaledes är Motala genom en omkring

6 mil lång jernväg förenadt med Linköping, der fullständigt elementarläroverk

finnes; och synes alltså behofvet af upprättandet af det ifrågavarande

nya läroverket icke kunna vara särdeles trängande. Enligt Riksdagens

förmenande är det dessutom icke skäl att för mycket öka antalet

af de treklassiga elementarläroverken. Vida rigtigare och mer ändamålsenligt

synes det vara att utveckla och förbättra folkskolorna, så att

dessa kunna blifva lämpliga jemväl för mindre städer och köpingar.

På grund häraf och i betraktande dessutom af nödvändigheten att

under nuvarande förhållanden noga tillse, hvilka utgifter må kunna undvikas,

har Riksdagen funnit sig icke böra bifalla förevarande nådiga

framställning.

13:o. Sedan Rektorn vid allmänna läroverket i Vesterås L. Mossberg

i en till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift i underdånighet anhållit,

att, enär den hyresersättning af 500 kronor för år, hvilken, jemlikt Kongl.

brefvet den 29 Juni 1866, blifvit rektor vid nämnda läroverk tillerkänd,

sedermera till följd af hyrornas stegring visat sig vara otillräcklig, förhöjning

i berörda hyresersättning måtte beviljas med 100 kronor om

året, att utgå från och med den 1 April 1875, från hvilken tid hyran

för den lokal, sökanden för närvarande bebodde, blifvit höjd från 500 till

600 kronor, har Eders Kongl. Maj:t, enär beloppet af nämnda ersättning

alltså numera vore otillräckligt, hos Riksdagen gjort nådig framställning

om ersättningens höjande till ofvan angifna belopp, hvarigenom anslaget

till allmänna läroverken skulle ökas med 100 kronor.

Ifrå gavarande hyresersättning beviljades, efter derom aflåten nådig

proposition, vid 1865—1866 årens riksdag af den anledning, att staden

Vesterås jemlikt Kong!, resolution den 10 Mars 1865 förklarats icke

kunna åläggas att till rektor vid dervarande läroverk upplåta embetsgård

eller utgifva hyresersättning, och på det att bemälde rektor icke derigenom

skulle gå i mistning af en löneförmån, som i allmänhet tillkomme

rektorer vid rikets elementarläroverk. Af berörda nådiga resolution, har

Riksdagen inhemtat, att genom en Kongl. resolution af den 3 Oktober

1766 blifvit förklarad!, det Rector schola^ i Vesterås borde rätteligen

hafva den så kallade Probegården, hvilken år 1625 af enskild person till

skolan donerats, till embetsgård, och att densamma borde för domkyrkans

medel byggas, utan att Vesterås stad eller borgerskapet derstädes

finge dermed besväras; att emellertid domkyrkan, med anledning af

nämnda gårds otjenlighet till bostad för rektor, i senare tider sjelf densamma

disponerat och i stället, i enlighet med Kongl. Maj:ts utslag den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

11

31 Mars 1832, utgifvit hyresersättning, hvilken genom Kongl. bi’ef den

23 Juli 1856 från rektor till statsverket indragits; samt att domkyrkan

sedermera, enär dess medel ansetts böra oafkortadt vara för dess underhålls-

och förvaltningskostnader att tillgå, blifvit genom Kongl. bref

den 31 Oktober 1862 från vidare utgifvande af nämnda ersättning

befriad.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Riksdagen otvetydigt ådagalägga,

att domkyrkan på ordnandet af denna angelägenhet skördat ej

ringa vinst, i det densamma först fått för eget behof disponera den af

enskild person till Vesterås skola donerade gården och sedermera lyckats

blifva befriad från skyldigheten att utgifva den ersättning, som såsom

vederlag härför blifvit henne ålagd. Vid sådant förhållande förefaller

det nog egendomligt att, på sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen,

domkyrkan nu höjt hyran för den henne tillhörande lägenhet, hvilken är

upplåten till bostad åt nuvarande rektor vid läroverket i Vesterås; och

Riksdagen har icke kunnat finna någon giltig anledning, hvarför statsverket

skulle ytterligare betungas allenast på det domkyrkan skulle

komma att draga än större fördel af sitt förvärfvande af den till bostad

åt rektor donerade gården. Tvärtom bör, enligt Riksdagens förmenande,

derest den af statsmedel nu utgående hyresersättningen befinnes otillräcklig,

domkyrkan af sina medel göra det tillskott, som må vara erforderligt,

och på sådant sätt komma att åtminstone i någon mån gifva

vederlag för den fördel hon förskaffat sig genom det ofvan omförmälda

förvärfvet af den donerade fastigheten.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har förevarande

nådiga framställning icke vunnit Riksdagens bifall.

14:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att, mot det att eu i statsrådsprotokollet

omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp af 2,939

kronor 96 öre för närvarande utginge såsom inberäknade i aflöningen

för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Amål, blefve, jemte

de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå för år 1880, vid

samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna läroverken

uiåtte höjas med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre.

Af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning har inhemtats,

bland annat att enligt nu gällande stat för läroverken i Filipstad och

Amål äro i åtskilliga lärares löner inberäknade »inom kolumn specificerade

inkomster» till belopp af 1,427 kronor 34 öre vid det förra läroverket

och 1,512 kronor 62 öre vid det senare, eller tillhopa 2,939

kronor 96 öre; — att dessa inkomster utgöra räntemedel efter 5 procent

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

dels å ett kapital af 39,997 riksdaler 24 skillingar banko, eller 56,996

kronor 25 öre, som under år 1834 från statsverket utbekommits, dels

oek å ett ytterligare kapital af 1,201 riksdaler 47 skillingar banko, eller

1,802 kronor 97 öre, hvilket på grund af Kong!, brefvet den 15 December

1837, efter det anmälan blifvit gjord derom, att tillgångarna för Amåls

skola blifvit uti domkapitlets uppgift af den 31 Mars 1832 med 60 riksdaler

4 skilling 9 rst. banko för högt beräknade, jemväl från statsverket erhållits;

— samt att, enligt hvad räkenskaperna för år 1877 utvisa, omförmälda,

under domkapitlets i Karlstad förvaltning stående fond vunnit

den tillväxt, att densamma då utgjordes af:

räntebärande kapital............................................................................. 61,100: —

räntefordran............................................................................................ 324: 78.

fordran beroende på afskrifning....................................................... 2,008: —

innestående å giroräkning...................................................... 902: 71.

Kronor 64,335: 49.

Då den föreslagna förändringen otvifvelaktigt kommer att leda

till förenkling i förvaltning och redovisning, har Eders Kongl. Maj:ts

förevarande nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

Vid behandling af denna fråga har emellertid Riksdagens uppmärksamhet

fästats derå, att vid andra läroverk fonder finnas af enahanda

beskaffenhet, som ofvan nämnda till indragning nu föreslagna, på sätt

af följande utredning närmare inhemtas.

Sedan Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 12 Mars

1830, beviljat årligen intill näst derpå följande riksdag för läroverken

ett nytt anslag å 42,000 riksdaler banko, beräknadt att användas till af

behof vet högt och länge påkallad löneförbättring åt elementarläroverken,

förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 22 December 1831, att

af dessa medel skulle utgå:

a) redan beviljadt anslag till nya elementarskolan i Stockholm,

6,800 riksdaler banko samt löneförbättring åt förut befintlige lärare vid

de gamla elementarläroverken;

b) arfvoden till gymnasiernas och vissa skolors rektorer, då de

afstode dittills brukliga terminspenningar af lärjungarne;

c) löner vid de gamla gymnasierna åt nya lärare i naturvetenskap,

främmande lefvande språk, gymnastik och teckning;

d) löner vid gamla fullständiga lärdomsskolor åt nya lärare i främmande

lefvande språk och i gymnastik; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

e) löner åt lärare vid 1) de redan utlofvade nya skolorna i Eskilstuna,

och Åmål med tre lärare i hvardera och i Haparanda med två lärare,

utom en kantor på hvartdera stället; 2) en föreslagen ny katedralskola

i Lund med tolf lärare samt en mindre skola i Filipstad med tre lärare,

kantorerne på båda dessa ställen oräknade; och 3) den till upptagning

bland elementarläroverken anmälda skolan i Askersund, beräknad endast

till två lärare utom kantor;

hvarjemte Kongl. Maj:t stadgade bland annat, att, med undantag af

rektorernas embetsgårdar eller fria boningsrum eller motsvarande hyrestnedel,

skulle alla särskilda löneförmåner af praebendepastorat, prebendehemman,

hemmansräntor, embetsgårdar, boställen eller vederlag derför,

tomter och jordar eller andra lägenheter, boningsrum, hushyror och

enskilda anslag med flera lokala fördelar, som gymnasie- och skollärare

åtnjöte, jemte sportler i vissa fall beräknas innehafvarne såsom inkomst

och betaga dem eller förminska den löneförbättring, hvilken, förutan

dylik förmån, bort tillfalla dem ej mindre än deras vederlikar, livilka

ingå sådana särskildt åtnjöte; att den nya löneregleringen, som icke borde

taga sin början förr än med den 1 Maj 1831, skulle omfatta under det

första påföljande ecklesiastikåret endast löneförbättring åt redan befintliga

lärare och tjensteman vid elementarläroverken, men ingen utbetalning till

här ofvan under b) c) d) och e) uppräknade ändamål; att de från den 1

Januari 1830 till den 1 Maj 1832 således uppkommande besparingar på

det nya anslaget skulle sedermera avändas såsom fruktbärande kapital,

hvilket skulle öfverlemnas till vederbörande konsistoriers förvaltning och

med räntan hvaraf lärare komtne att aflönas; att till räntebärande kapital

för löneförbättring eller till andra tillfälligtvis uppkommande lika vigtiga

behof för elementarläroverken skulle användas de besparingar på anslaget,

hvilka efter den första Maj 1832 och intill dess ständig löningsstat hunne

fastställas möjligen kunde uppkomma; att de lönebesparingar, som i stiften

uppkommit dels på öfverskotten å 1819 års interirusstat och dels genom

de indragningar, som i följd af densamma egt rum, och befunnes odisponerade

skulle, till det belopp de utgjorde den 1 Maj 1832, jemväl såsom

räntebärande kapital för framtiden begagnas till lärares aflöning; att de

till skolverkets behof förut anslagna tillgångar, eller andra tillfälliga

besparingar, hvilka enligt 1819 års interirusstat bort under konsistoriernas

vård och ansvarighet samlas och förvaltas för att till förefallande utgifter

uppå derom skeende anmälan och efter Kong]. Maj:ts nådiga pröfning

vara att tillgå, borde äfven begagnas; samt att de tillgångar, hvilkas

användning till bildande af nödig lönefond för Lunds stifts elementarläroverk

Kongl. Maj:t den 24 Mars 1824 i nåder gillat samt läroverks
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

korinten jemväl påräknat af helgonskyld, skolhemmansarrenden, indragna

kyrkoinspektorslöner och stipendiemedel, äfvensom den af komitén likaledes

påräknade Visingsöfonden i Vexiö stift skulle i mån af inträffande ledigheter

användas till elementarläroverkens behof i dessa stift och statsverkets

bidrag dertill i samma förhållande besparas för att på andra

orter användas.

Enligt eu af Statskontorets riksbokslutsbyrå den 27 Mars detta år

meddelad uppgift rörande de medel, hvilka ingå uti vissa lärares och

bibliotekariers vid de allmänna läroverken efter stat beräknade löner och

sålunda föranleda till minskning i kontanta statsanslaget, uppgå dessa

medel årligen till ett belopp af ej mindre än 43,155 kronor 49 öre.

Då sålunda vid flera läroverk finnas fonder af liknande beskaffenhet

med den, som varit för läroverken i Amål och Filipstad afsedd, samt

denna fond nu anmälts till indragning, synes enahanda åtgärd jemväl

böra vidtagas med de öfriga, helst derigenom otvifvelaktigt skulle vinnas

enkelhet i bokföringen och redovisningen, då mycken omgång och mängskrifveri

naturligen måste förorsakas deraf, att de i lärarnes löner ingående,

ofvan omförmälda särskilda medel äro fördelade i ofta mycket

små belopp, ända ned till omkring en krona och derunder.

Visserligen lära de i fråga varande fonderna delvis hafva tillkommit

genom enskilda donationer; men den verkstälda utredningen har

likväl gifvit vid handen, att t. ex. Eskilstuna läroverks fond, utgörande

vid 1877 års slut 34,534 kronor 72 öre, ursprungligen blifvit bildad

genom statsmedel till belopp af 15,746 rdr 32 sk. banko, som af Statskontoret

år 1834 utbetalts till domkapitlet i Strengnäs; samt att i

Askersunds läroverks fond, hvilken vid 1877 års slut uppgick till 13,064

kronor 40 öre, ursprungligen ingingo statsmedel 3,000 rdr banko, och

enskildes sammanskott 5,000 rdr banko; äfvensom slutligen att flerstädes

under rubriken donationsmedel befintliga tillgångar ursprungligen tillkommit

genom de enligt ofvan åberopade nådiga bref anvisade statsmedel.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det synes önskvärd^

att alla de fonder, som äro af enahanda beskaffenhet med ofvan

nämnda till indragning nu bestämda, blifva till statsverket öfverlemnade

och i stället anslag till belopp, motsvarande fondernas afkastning, å allmänna

läroverkens stat uppförda, har Riksdagen ansett sig böra i underdånighet

anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta genom vederbörande

verkställa en fullständig utredning i här ofvan omförmälda hänseenden

samt derefter till Riksdagen göra den nådiga framställning, hvartill omständigheterna

må finnas föranleda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

15

Folkundervisningen.

15:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastikdepartementets

afdelning för folskoleärenden uppgjord beräkning, för verkställande

af den uppflyttning till högre lönegrad, som tillkommer de vid

folkskolelärareseminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare,

komtne att erfordras från och med år 1880 ett belopp af 5,800

kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att för lärares vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder

anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp; och,

då ifrågavarande utgifter äro af fortvarande natur, har Riksdagen, med''

bifall till förevarande nådiga framställning, höjt ordinarie anslaget till

folkskolelärareseminarierna med 5,800 kronor.

16m. I enlighet med Eders Kongl. Majrts nådiga framställning

har Riksdagen för uppehållandet af seminariet i Norrland för qvinligt

lärjungar beviljat förhöjning med 8,900 kronor i anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier

för seminarieelever.

17:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har förslagsanslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

höjts med 260,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

18:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

. af den i statsrådsprotokollet intagna stat för Gymnastiska

centralinstitutet, för dess tillämpning bevilja en tillökning i "institutets

ordinarie anslag med 10,250 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren

för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i

aflöningen . ingående tjenstgöringspenningar till vikarie finge af Eders

Kongl. Maj:t bestämmas.

Institutets nu varande ordinarie anslag utgör, inberäknadt 2,000

kronor till stipendier åt elever, 29,400 kronor; hvarjemte sedan år 1875

utgått dyrtidstillägg med tillhopa 3,910 kronor årligen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

På sätt af statsrådsprotokollet inhemtats hade institutets direktion

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag till ny stat för läroanstalten,

enligt hvilket “förslag öfverlärarnes löner skulle bestämmas till 6,000

kronor, deraf 1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lärarnes till 3,000

kronor, hvaraf 750 kronor tjenstgöringspenningar, och lärarinnornas till

2,000 kronor, hvaraf 500 kronor tjenstgöringspenningar. För öfverlärarne,

hvilka åtnjuta fri bostad, skulle dock afdrag å lönen göras med 600 kronor,

och af samma anledning en af lärarinnornas löner minskas med 300 kronor.

Derest öfverläraren å den militära afdelningen innehade annan allmän befattning,

skulle hans lön vid institutet minskas med ett mot afiömngen

vid den andra befattningen svarande belopp, dock icke till lägre belopp

än 3,000 kronor. För föreståndaren hade föreslagits ett arfvode af 500

kronor, för sekreteraren och räkenskapsföraren 900 kronor, till extra

lärare ’4,000 kronor, för vaktmästaren 800 kronor jemte bostad och för

portvakten 500 kronor jemte bostad. I anslagen till ved, ljus, underhåll

af materiel, samlingar m. in. äfvensom till stipendier åt elever hade någon

förändring icke föreslagits.

Eders Kongl. Maj:t, som i allmänhet icke funnit något att erinra

mot de af direktionen sålunda ifrågasatta anslagsbelopp, har likväl ansett

en jemförelse mellan de föreslagna lönerna för öfverlärarne och de, som

åtnjutas af professorerne vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet och

vid Tekniska högskolan, böra föranleda dertill, att aflöningen för de förra

sattes nåo-ot lägre än för de senare så till vida, att den under de fem

första tjensteåren komme att utgå med 5,500 kronor och först derefter

höjas till det af direktionen föreslagna belopp, hvilken olikhet syntes

hafva en billig grund deruti, att kompetensvilkoren för lärarebefattningvid

Gymnastiska centralinstitutet i allmänhet vore lättare än vid de

nyssnämnda läroanstalterna. Beträffande aflöningens fördelning i lön och

tjenstgöringspenningar, har Eders Kongl. Maj:t, ock ansett förhållandet

vid Tekniska högskolan böra tagas till ledning, och alltså de bestämmelser

följas, som Riksdagen vid löneregleringen för nämnda högskola

antagit.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Med iakttagande häraf hade den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

staten följande utseende:

Tjenst-

Summa

Lön.

gonngs-

penningar.

Kronor.

1 öfverlärare, utom fri bostad ...

2,900

2,000

4,900

2 d:o d:o

5,800

4,000

9,800

1 lärare ....................................

2,000

1,000

3,000

2 d:o ......................................

4,000

2,000

6,000

1 lärarinna...................................

1,400

600

2.000

1 d:o, utom fri bostad .........

1,100

600

1.700

Arfvode åt föreståndaren ..........

500

D:o åt sekreteraren och rä-

kenskapsföraren.....

—

900

Arfvoden åt extra lärare ..........

4,000

Till stipendier åt elever ............

2,000

1 vaktmästare, utom fri bostad...

—

800

1 portvakt, utom fri bostad........

—

500

Anslag till ved, ljus, materiel,

samlingar in. m....

3,550

Summa

39,650

Efter 5 är kan lönen hö>

jas med 500 kronor.

Derest öfverläraren på

militära afdelningen innehar

annan allmän befattning,

skall hans lön vid

institutet minskas med ett

mot aflöningen vid den

andra befattningen svarande

belopp, dock icke

till lägre belopp än 3,000

kronor.

Riksdagen har emellertid icke kunnat obetingadt godkänna den

af Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagna staten, utan ansett åtskilliga

ändringar deruti böra vidtagas.

Till en början har det icke synts lämpligt att i staten skulle bestämmas,

att de tre öfverlärarne samt den ena lärarinnan ovilkorligen

skola vid institutet åtnjuta fri bostad, alldenstund sådana förhållanden

kunna tänkas inträffa, att de lägenheter, Indika nu äro dertill afsedda,

blifva behöfliga för andra ändamål. För den skull bör det för förmånen

af fri bostad beräknade afdraget å lönerna inräknas i dessa med 600

kronor för eu hvar af öfverlärarne och 300 kronor för lärarinnan, men

föreskrift meddelas derom att, så länge förmånen af fri bostad åtnjutes,

afdrag till nämnda belopp skola å lönerna ega rum.

Vidare har Riksdagen icke kunnat undgå att finna den af Eders

Kongl. Magt, föreslagna skilnaden mellan öfverlärarnes löner och dem,

som åtnjutas af professorerne vid Karolinska institutet och vid Tekniska

högskolan, nog ringa. Denna skilnad består, på sätt ofvan är ornförmäldt,

blott deruti att aflöningen för desse öfverlärare skulle under de

JBih. Ull Iiiksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 A/d, 1 Band. 9 Bäft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

L8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o

5 första tjensteåren utgå med 500 kronor lägre belopp än för bemälde

professorer. På grund af de utaf Eders Kong!. Magt till stöd för den

sålunda föreslagna skilnaden i aflöniugen åberopade väsentligt lägre kompetensvilkoren

för lärarebefattning vid Gymnastiska centralinstitutet än

vid de nyssnämnda läroanstalterna, har Riksdagen ansett berörda skilnad

böra i någon mån utsträckas och anordnas så, att densamma må komma

att förefinnas ej blott för en viss kortare tid, utan för hela tjenstetiden.

Detta mål torde lämpligast kunna vinnas på sådant sätt, att, förutom

det att den föreslagna bestämmelsen om en del af lönens utgående i

form af älderstillägg bibehålies, tjenstgöringspenningarne för en hvar af

öfverlärarne fastställas till 1,500 kronor i stället för af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna 2,000 kronor.

Hvad angår afiöningen till lärarne, hvilken för närvarande är bestämd

något olika allt efter deras ålder i tjensten, har det synts Riksdagen,

att en sådan skilnad borde bibehållas, men på så sätt inskränkt,

att afiöningen bestämmes högre för en lärare än för de två andre.

Den fasta lönen har Riksdagen ansett böra för de två lägst aflönade

lärarne fastställas, på sätt Eders Kong). Maj:t föreslagit, till 2,000 kronor

för hvarje, men deremot tjenstgöringspenningarne för dem nedsättas till

500 kronor. På sådant sätt skulle deras löneförmåner likväl blifva bättre

än för närvarande, ty, med inräknande af dyrtidstillägg, åtnjuter nu den

ene 2,400 kronor och den andre 2,160 kronor. För den äldste läraren

åter har den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna aflöningssumman synts

böra godkännas, men då skilnaden mellan hans aflöning och de båda

andre lärarnes, icke bör uteslutande ligga uti tjenstgöringspenningarnes

belopp, har Riksdagen ansett denne lärares löneförmåner höra fördelas

i lön 2,200 kronor och tjenstgöringspenningar 800 kronor.

Vidkommande lärarinnornas aflöning, har Riksdagen funnit den

föreslagna höjningen väl betydlig och lämpligen kunna på så sätt inskränkas,

att lönen bestämmes till 1,200 kronor för hvardera, med ofvan

omförmälda föreskrift om afdrag af 300 kronor i händelse fri bostad åtnjuta,

samt tjenstgöringspenningarne till 300 kronor. Genom ett sådant

ordnande af deras afiöningsförmåner komma dessa lärarinnor i en väsentligt

förbättrad ställning mot nu, då den ena uppbär med dyrtidstillägg

1,200 kronor och den andra 960 kronor.

Arfvodet åt föreståndaren äfvensom arfvodena till extra lärare

torde kunna bibehållas vid de nuvarande beloppen, eller 400 kronor för

den förre och 3,000 kronor för sistnämnda ändamål. Några särskilda

skäl hafva nemligen icke blifvit anförda för att ådagalägga otillräckligheten

för närvarande af dessa belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

I öfrig! har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon

anmärkning.

Eders Kong]. Maj:ts förslag till stat slutade å 39,650 kronor, hvilken

summa öfversteg institutets nuvarande ordinarie anslag med 10,250

kronor. Genom de nu vidtagna ändringarne nedgår slutsumman till

37,150 kronor och utgör alltså den erforderliga tillökningen i det ordinarie

anslaget endast 7,750 kronor.

Slutligen har Riksdagen funnit sig böra medgifva Eders Kong].

Magt rättighet att, i likhet med hvad i fråga om universitetens, Tekniska

högskolans in. fl. läroverks lönestater eger rum, bestämma de vilkor,

under hvilka tjenstgöriogspenningarne böra till vikarie afträdas;

dervid emellertid synts böra stadgas det förbehåll att statsverket icke

derigenom må komma att drabbas af några särskilda utgifter.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,

med godkännande af härhos bilagda stat för Gymnastiska centralinstitutet

(Bil. Kitt A), för dess tillämpning beviljat en tillökning i institutets

ordinarie anslag med 7,750 kronor, äfvensom medgifvit, att vilkoren för

vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i aflöningen

ingående tjenstgöringspenningar till vikarie må af Eders Kongl.

Maj:t bestämmas; dock så att statsverket icke betungas med särskilda

utgifter för tjensternas behöriga uppehållande.

B äril morsk eun d er visit ingen,

19:o. Eders Kongl. Maj:t, som efter pröfning af Medicinalstyrelsens

förslag till ny stat för barnmorske-undervisningsanstalterna i Stockholm

och Göteborg ansett de föreslagna aflöningarne böra, med iakttagande

af den hittills följda grundsats om fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

på följande sätt i staten bestämmas, nemligen:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa

Kronor.

För undervisningsanstalten i Stockholm.

1 h.irn morsk elära re ...........................................

3,000

1,000

4,000

1,500

800

300

1 biträdande lärare............................................. arfvode

1 instrnktionsbarmnorska.................................... d:o

1 förestånderska ............................................. d:o

För undervisningsanstalten i Göteborg.

1 barnmorskelärare.......................................................

1 biträdande lärare............................................ arfvode

1 förestånderska och instruktionsbarnmorska .. d:o

3,000

1,000

4,000

1,500

800

Summa

| 12,900

har, enär ordinarie anslagen till aflöningar vid nämnda anstalter hittills

utgjort tillsammans 9,600 kronor, föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af berörda stat, för dess tillämpning bevilja en förhöjning af 3,300

kronor i de till barnmorske-undervisningsanstalferna nu utgående ordinarie

anslag; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares

skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie

finge af Eders Kongl. Maj:t bestämmas.

Då de föreslagna aflöningsbeloppen synts afpassade efter vigten af

de ifrågavarande befattningarne, samt framställningen i fråga om tjenstgöringspenningarnes

afstående vid tjenstledighet ansetts böra bifallas under

enahanda förbehåll, som i näst förestående punkt blifvit omförmäldt, har

Riksdagen, med godkännande af förestående nya stat för barnmorskeundervisningsanstalterna

i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf

höjt det ordinarie anslaget till dessa anstalter med 3,300 kronor; äfvensom

medgifvit att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att

vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af Eders

Kongl. Maj:t bestämmas; dock så att statsverket icke betungas med särskilda

utgifter för tjensternas behöriga uppehållande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

"Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

21

Veteriniirunder visningen.

*

20:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t gjort

framställning derom, att Riksdagen måtte, för tillämpning af föreslagen

ny stat för veterinärinstitutet i Stockholm, höja det ordinarie anslaget till

institutet med 14,800 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande

löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne

till vikarie finge af Eders Kongl. Maj:t bestämmas.

Institutets nuvarande ordinarie statsanslag utgör 35,300 kronor;

hvarjemte sedan år 1875 utgått dyrtidstillägg med tillhopa 4,800 kronor

årligen.

Den af Eders Kongl. Maj:t, med anledning af en utaf direktionen

för institutet i ämnet gjord underdånig framställning, nu föreslagna nya

staten var af följande lydelse:

Tjenst-

Summa

Lön.

görings-

penningar.

Kronor.

1 professor......................

3,500

2,000

5,500

1

3 professorer....................

1 lektor ........................

1 föreståndare, arfvode

fri bostad)...............

(jemte

10,500

2,500

6,000

1,000

16,500

3,500

(Efter 5 ar kan lönen hö- | jas med 600 kronor.

—

500

1 adjunkt ......................

arfvode

2,500

1 instruktionssmed........

d:o

2,500

1 kamrerare ................

1 sekreterare hos direk-

d:o

1,500

tionen.......................

d:o

500

1 bibliotekarie ...............

d:o

300

För undervisning i ridkonst ..

800

Till betjenings aflönande

3,000

Stipendier åt elever........

—

4,000

Byggnaders och stängsels under-

håll..........................

1,000

Till diverse utgifter .....

8,000

Summa

50,100

Denna stat har emellertid icke i allo vunnit Riksdagens godkännande;

utan har Riksdagen ansett densamma böra i vissa hänseenden

ändras, hvarigenom slutsumman i ej oväsentlig mån nedbringats.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Hvad först angår professorernes aflöning, har densamma af enahanda

skäl, som i pnnkten 18 här ofvan blifvit i fråga om öfverlärarne

vid Gymnastiska centralinstitutet anförda, synts kunna minskas med 500

kronor å tjenstgöringspenningarne och alltså fastställas till lön 3,500

kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till ett ålderstilllägg

å 500 kronor.

Vidare torde något särskildt arfvode till föreståndaren ej efter

löneregleringen vara erforderligt, utan denne kunna anses vara tillräckligt

godtgjord, derest honom tillerkännes, förutom den bestämda aflöningen

såsom professor, rätt till åtnjutande af fri bostad. Han kommer

nemligen i allt fall i en något fördelaktigare ställning än föreståndaren

för Gymnastiska centralinstitutet, hvilken visserligen erhåller ett särskildt

arfvode å 400 kronor, men deremot för åtnjutandet af fri bostad får vidkännas

afdrag å lönen till belopp af 600 kronor. Den föreslagna höjningen

från 1,500 kronor till 2,500 kronor i arfvodena till en hvar af adjunkten

och instruktionssmeden har synts Riksdagen väl betydlig; och dessa

båda arfvoden hafva funnits lämpligen kunna bestämmas till 2,000 kronor

hvartdera, hvarigenom innehafvarne af ifrågavarande befattningar,

hvilka nu med dyrtidstillägg åtnjuta 1,800 kronor, likväl komma att erhålla

200 kronors lönetillökning. Kamrerarens och sekreterarens arfvoden

torde kunna bibehållas vid de belopp, hvarmed de för närvarande

utgå, eller för den förre med inbegrepp af dyrtidstillägg 1,200 kronor

och för den senare 300 kronor, helst hinder icke lärer möta för att dessa

båda befattningar innehafva,s af samme person. Till aflöning åt betjente

äro enligt nu gällande stat anslagna 1,500 kronor, hvilket belopp är föreslaget

att fördubblas, på det att en vaktmästare, som tillika skulle vara

laboratoriedräng, en anatomivaktmästare, två stalldrängar och en portvakt

skulle kunna aflönas med 600 kronor hvardera. Vissa af dessa befattningar

synas emellertid utan olägenhet kunna sammanslås; och i allt fall

lärer icke aflöningen behöfva bestämmas så hög som beräknats, hvadan

Riksdagen ansett ett belopp af 2,000 kronor blifva för ifrågavarande ändamål

tillräckligt.

Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, är detta jemväl

föreslaget att fördubblas, eller från 4,000 kronor till 8,000 kronor. Då

emellertid, enligt hvad statsrådsprotokollet gifvit vid handen, dessa utgiftsposter

hittills icke öfverstigit nämnda belopp, 8,000 kronor, och Eders

Kongl. Maj:t ansett, att fortfarande någon tillgång till ändamålet borde

kunna påräknas af inkomsten utaf institutets smedja, hvilken inkomst enligt

senaste revisionsberättelse under år 1876 uppgick till 18,181 kronor,

under det att utgifterna för densamma belöpte sig till allenast 11,966

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, %ko 47. Tf,

kronor 88 öre, har det synts Riksdagen att anslaget till diverse utgifter

utan olägenhet kan bestämmas till 6,000 kronor, hvilket likväl innebär

eu höjning med 50 procent.

I öfrigt har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon

erinran.

Den af Eders Kong!. Maj:t förelagna staten slutade å 50,100 kronor,

hvilket belopp öfversteg institutets nuvarande ordinarie anslag,

35,300 kronor, med 14,800 kronor. Genom de vidtagna ändringarne

nedgår den nya statens slutsumma till 43,100 kronor, och behöfver alltså

det nuvarande ordinarie anslaget ökas med 7,800.

På grund åt hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,

med godkännande af härhos bilagda stat för veterinärinstitutet i Stockholm

(Bil. Ditt. B.), för dess tillämpning beviljat en tillökning i institutets

ordinarie anslag med 7,800 kronor; äfvensom medgifvit att vilkoren för

vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i adöningen

ingående tjenstgöringspenningar till vikarie må af Eders Kongl. Magt

bestämmas; dock så att statsverket icke betungas med särskilda utgifter

för tjensternas behöriga uppehållande.

Ålderstillägg.

21 :o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har det under Åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg

höjts med 18,000 kronor.

• •

Ofriga ordinarie anslag.

22:o. Samtliga under Åttonde hufvudtiteln för närvarande uppförda

ordinarie anslag, hvilka icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda,

hafva bestämts till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro

upptagna, dock att för jemnande af hufvudtitelns slutsummor, förslagsanslaget

till »skrifmaterialier och expenser, ved m. in.» blifvit med 198

kronor 76 öre förhöjdt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

^Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde hufvudtiteln,

hafva följande anvisningar ifrågakommit.

23:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen

såsom tillfällig löneförbättring under år 1880 åt embets- och tjensteman

vid Nationalmuseum på extra stat för samma år anvisat 1,100 kronor,

att utgå efter hittills derför bestämda grunder.

24:o. Af i statsrådsprotokollet anförda skäl har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att, i stället för det af Riksdagen hittills beviljade

anslag" af 3,716 kronor till dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid domkapitlens

expeditioner; ett extra anslag af 10,000 kronor måtte för ar 1880

anvisas och ställas till Eders Kongl. Maj-.ts disposition.

Af åberopade i statsrådsprotokollet förebragta utredning har inhemtats

bland annat, att Eders Kongl. Maj:t anbefalt domkapitlen och

Stockholms stads konsistorium att före den 1 April innevarande år inkomma

med uppgifter å notariernes och amanuensernes vid ifrågavarande

expeditioner samtliga nuvarande löneinkomster äfvensom å expeditionskassornas

inkomster och utgifter; men att en på dessa uppgifter grundad

utredning af det anslagsbelopp, som erfordrades för en fullständig reglering

af aflöningen för domkapitlens tjensteman och för expeditionernas

utgifter i öfrigt icke hunne utarbetas så tidigt, att nådig framställning

om en sådan reglering kunde göras till innevarande Riksdag. Enligt

Riksdagens förmenande bör emellertid utredning rörande det slutliga

ordnandet af ifrågavarande aflöningsförhållanden vara verkstad, innan

särskilda medel af Riksdagen anvisas utöfver hvad under de senare åren

till dyrtidstillägg beviljats. Domkapitlens tjensteman uppbära dessutom

ej obetydliga sportelinkomster samt förena ofta flera aflönade befattningar,

hvadan deras löneinkomster i allmänhet icke torde vara så ringa.

Någon ändring i desse tjensteman aflöning bör, enligt Riksdagens åsigt,

icke vidtagas utom i samband med sådana åtgärder, att sportelsystemet

helt och hållet afskaffa, och lönerna bestämmas till fasta belopp i ett

för allt.

På grund af hvad sålunda anförts, och då den i statsrådsprotokollet

åberopade omständighet, att presterskapet i vissa stift å prestmöte!»

beslutit att icke vidare lemna hittills utgjorda bidrag till aflönande af

tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, icke synes innebära giltig

anledning, hvarföre statsverket skulle, särdeles under för handen varande

till största sparsamhet manande förhållanden, betungas med ytterligare

utgifter för nu ifrågavarande ändamål, har Riksdagen icke kunnat bifalla

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Eders Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning, utan ansett, att nu

endast borde såsom tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens

expeditioner beviljas enahanda belopp, som för innevarande år

är dertill anvisadt.

Förevarande nådiga framställning har alltså endast på det sätt af

Riksdagen bifallits, att såsom tillfällig löneförbättring för år 1880 åt tjenstemännen

vid domkapitlens expeditioner på extra stat för samma år

anvisats ett belopp af 3,716 kronor.

25:o. På det att de vid universiteten i Upsala och Lund för

språkvetenskap inrättade seminariers gagnande verksamhet måtte kunna

fortsättas, har Eders Kongl. Magt föreslagit Riksdagen att åt dem för

år 1880 bevilja extra anslag till enahanda belopp, som för innevarande

och föregående år anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala

3.000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor; varande denna nådiga

framställning af Riksdagen bifallen.

26:o. På sätt i statsrådsprotokollet är medeladt, hade det större

Akademiska Konsistoriet i Lund, under åberopande af en utaf Astronomi

Professorn Ax. Möller gjord framställning, anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för den astronomiska institutionen

i Lund till belopp af 7,500 kronor att, fördeladt på fem år,

utgå med 1,500 kronor årligen; såsom grund för hvilken af Kanslersembetet

för universitetet understödda anhållan följande omständigheter åberopats.

Sedan det internationella astronomiska sällskapet vid sitt sammanträde

i Bonn år 1867 beslutit, att med ledning af Argelanders »Bonner

Durchmusterung» observera alla stjernor intill nionde storleken å

norra delen af himmelssferen, hvilket arbete fördelats mellan åtskilliga

observatorier i Europa och Amerika, hade vid sällskapets sammankomst

i Stockholm år 1877 den astronomiska institutionen i Lund blifvit uppfordrad

att deltaga i det gemensamma arbetet genom att öfvertaga den

zon, som förut varit anvisad åt observatoriet i Chicago. Enligt Professor

Möllers beräkning skulle de härför erforderliga observationer (20,000 till

25.000 till antalet) kunna utföras under fem år, så framt ett tillräckligt

antal yngre krafter stode derför till buds. En till arbetets utförande

fullt kompetent person vore villig att åtaga sig, detsamma, dock endast

under vilkor, att en årlig godtgörelse af 1,000 kronor blefve honom tilldelad.

Dessutom erfordrades under samma tid 500 kronor årligen dels

till arfvoden åt biträden och dels till diverse utgifter.

Bill. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Hd/1.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o S7.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för ifrågavarande särskilda observationer under år 1880 vid den astronomiska

institutionen i Lund anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor; och

har denna nådiga framställning vunnit Riksdagens bifall.

27:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts

rörande särskildt anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid allmänna läroverken, har Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande

ändamål jemväl för år 1880 äskat ett anslag till enahanda belopp, 6,000

kronor, som allt sedan 1876 varit dertill anvisadt, och har Riksdagen på

extra stat för år 1880 beviljat ett anslag å nämnda belopp, att af Eders

Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska

eller engelska språken.

28:o. På grund af i statsrådsprotokollet anförda skäl har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för utvidgning af Visby högre allmänna

läroverks skolhus genom tillbyggnad eller på annat sätt, som kunde

af Eders Kong]. Maj:t godkännas, bevilja ett extra anslag af 10,000

kronor, med vilkor att Gotlands läns landsting för samma ändamål tillsköte

enahanda belopp samt iklädde sig ansvarighet för gäldande af ett

utaf vederbörande upptaget, för byggnadsarbetets utförande afsedt amorteringslån

å 10,000 kronor, för hvars amortering läroverkets byggnadsfond

borde användas, i den mån den dertill lemnade tillgång.

Vid senaste riksmöte föreslogs af enskild motionär, att Riksdagen

skulle till uppförande af tvenne flygelbyggnader vid ifrågavarande skolhus

bevilja ett anslag af 33,345 kronor; men detta förslag vann icke Riksdagens

bifall, hufvudsakligast på den grund att det vore en af representationen

vid flera tillfällen uttalad grundsats, att staten endast undantagsvis

borde betungas med kostnader för uppförande af läroverkshus, samt att

i det föreliggande fallet skäl icke blifvit anförda af den beskaffenhet,

att derå skulle kunna grundas en afvikelse från omförinälda allmänna

grundsats.

Då Riksdagen i allo delar den uppfattning, som sålunda då gjorde

sig gällande, samt den nu förebragta utredningen icke synts Riksdagen

innebära giltig anledning för Riksdagen att frånträda denna uppfattning,

har Riksdagen icke kunnat bifalla förevarande nådiga framställning. Staten

vidkännes redan så betydliga kostnader i och för den högre undervisningen,

att det icke bör ifrågasättas att ytterligare öka dessa genom

öfvertagande af skyldigheten att äfven vidkännas utgifter för läroverks
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

27

husen, hvilkas tillhandahållande hittills varit en kommunernas angelägenhet.

Visserligen är i statsrådsprotokollet anfördt, att Visby stad på grund af

ett Kongl. bref den 23 September 1830 förklarat sig fri från byggnadsskyldighet,

men något uttalande är icke meddeladt derom, att denna

stadens förklaring är befogad och eger rättslig giltighet; och torde,

derest så icke är fallet, den erforderliga utvidgningen af läroverksbj^ggnaden

kunna åstadkommas genom bidrag af staden och landstinget samt

upptagande af ett lån, att amorteras med läroverkets byggnadsfonds

tillgångar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har det af Eders Kongl.

Maj:t för utvidgning af Visby allmänna läroverks hus under ofvan omförmälda

vilkor äskade extra anslag af 10,000 kronor icke blifvit af

Riksdagen beviljadt.

29:o. Eders Kongl. Maj:t. har föreslagit, att ett belopp af 10,000

kronor måtte för år 1880 på extra stat anvisas till understöd åt sådana

församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.

Till förevarande ändamål hafva under åren 1864—1878 varit anvisade

20,000 kronor årligen, men senaste Riksdag ansåg detta belopp

kunna utan olägenhet nedsättas till hälften, och gjorde alltså eu väsentlig

början till anslagets borttagande. Då statsverket under senare tider på

annat sätt så betydligt ökat sitt bidrag till folkskoleväsendet, har det

synts Riksdagen att detta anslag nu borde kunna helt och hållet indragas,

helst förhållandena för närvarande mer än vanligt påkalla den största

sparsamhet med statens tillgångar; och har alltså det för omförmälda

ändamål äskade extra anslag, 10,000 kronor, icke blifvit af Riksdagen

beviljadt.

30:o. Till utarbetande af landskaps- och länskartor, hufvudsakligen

för folkskolornas behof, har Eders Kongl. Maj:t för år 1880 äskat ett

extra anslag å 1,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål hafva anslag till enahanda belopp soin

det nu äskade varit anvisade för hvartdera af åren 1875—1879; och

har statsverket alltså härför redan utgifvit 7,500 kronor. Då, enligt

hvad Riksdagen inhemtat, några kartor emellertid ännu icke blifvit färdiga

och aflemnade, har det synts Riksdagen, att något ytterligare anslag för

ifrågavarande ändamål icke för närvarande borde anvisas, helst nu mera

litografiska aftryck af Generalstabens topografiska afdelnings karteverk

kunna köpas till ett pris af 50 öre för hvarje blad och ännu billigare,

derest prenumeration å verket göres, samt alltså folkundervisningens behof

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

af tillgång till billiga kartor torde kunna tillgodoses, utan att ett särskilt

kartverk derför behöfver utarbetas.

På grund häraf har det till utarbetande af geografiska kartor för

folkundervisningens behof äskade extra anslag af 1,500 kronor icke blifvit

af Riksdagen beviljadt.

31:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har Riksdagen till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor under

förut stadgade vilkor anvisat ett extra anslag för år 1880 till belopp af

20,000 kronor.

32:o. Likaledes i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har Riksdagen, till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet

under år 1880, för samma år på extra stat anvisat ett belopp af

7,575 kronor.

33:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit den sist församlade Riksdagen

att, för underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i

Göteborgs och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma,

under naturhistoriska riksmuseets stat anvisa ett årligt reservationsanslag

af 2,000 kronor, men samma Riksdag, enär anläggningen ännu vore så

ny och det synts lämpligt att, innan den definitivt blefve försedd med

understöd af statsmedel, någon erfarenhet måtte vara vunnen om det

gagn densamma komme att medföra, allenast beviljat å extra stat för

innevarande år ett belopp af 2,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu

gjort framställning derom, att till underhåll af nämnda station samt för

främjande af arbetena vid densamma måtte på extra stat för år 1880

beviljas enahanda belopp; och har Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål

för år 1880 anvisat ett extra anslag af 2,000 kronor.

34:o. På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen

för tillämpning af gällande utgiftsstat för veterinärinrättningen i

Skara beviljat för hvartdera af åren 1876—1879 ett extra anslag af

12,900 kronor. Då, såsom direktionen för nämnda anstalt intygat, fortvaron

af detta anslag vore nödig för undervisningens uppehållande under

nästkommande år, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till

sådant ändamål anvisa äfven för år 1880 ett belopp af 12,900 kronor;

och har Riksdagen i öfverensstämmelse härmed, för tillämpning af gällande

utgiftsstat för veterinärinrättningen i Skara, på extra stat för år 1880

anvisat ett anslag af 12,900 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

29

35:o. På sätt Eders Kong!. Maj:t vidare föreslagit, har Riksdagen

på extra stat för år 1880 anvisat till arfvoden åt vetenskapligt bildade

biträden vid ordnandet och vården af de under Vitterhets-, Historie- och

Antiqvitets-akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 kronor; till

undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. m. 3,200

kronor; och till utgifvande af ''planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000 kronor.

36:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaden för reparationsarbeten å Akademiens för de fria konsterna

hus, anvisa för år 1880 på extra stat ett belopp af 7,600 kronor.

Af det sålunda äskade anslaget är, enligt hvad handlingarne i

ärendet gifvit vid handen, ett belopp af 3,000 kronor afsedt till betäckande

af utgifterna för ändring af den utaf sundhetspolisen utdömda

latrininrättningen och densammas förseende med afloppsrör och trumma

under gårdsplanen ut till gatukloaken, samt återstoden, 4,600 kronor,

beräknad för bibliotekets flyttning till den numera ledig blifna elementarteckningssalen,

hvarigenom ordning kunde en gång för alla bringas i den

temligen väl försedda och af Akademiens elever mycket anlitade planschverkssamlingen,

samt ett i högsta grad behöfligt utrymme vinnas genom

de små nuvarande biblioteksrummens användande till magasin för taflor

och gipser, hvaraf en ej ringa del, till föremålens skada, sedan flera år

måst inpackas i skrubbar och vindar.

Då förevarande utgifter synts vara af verkligt behof påkallade,

har Riksdagen till reparation af Akademiens för de fria konsterna hus

på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af 7,600 kronor.

37:o. Sedan senaste Riksdag, i ändamål att, intill dess undervisningen

för blinda hunne fullständigt ordnas, från Allmänna institutet

för döfstumma och blinda afskilja afdelningen för blinda och inrymma

densamma i särskild lokal, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning

beviljat ett till bestridande af kostnaderna derför under innevarande

år erforderligt anslag af 15,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t,

enär för fortsättande af det med anledning af Riksdagens sålunda fattade

beslut upprättade blindinstitutets verksamhet under nästkommande år

erfordrades enahanda belopp, föreslagit Riksdagen att för berörda ändamål

bevilja jemväl för år 1880 ett extra anslag af 15,000 kronor; varande

denna nådiga framställning af Riksdagen bifallen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.7.

38:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har Riksdagen till uppehållande under år 1880 af undervisningen vid

två läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af en tredje

dylik anstalt beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af 43,500

kronor.

39:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels

för år 1880 till hospitalsbgggnader bevilja ett extra anslag af 92,000

kronor och dels för inköp af jord till en blifvande hospitalsanläggning i

mellersta Sverige till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp

af högst 85,000 kronor, äfvensom medgifva, att nämnda köpeskilling

finge utgå af de medel, som komme att inflyta vid försäljning, jemlikt

Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre kronolägenheter.

Hvad först angår behofvet af medel under nästkommande år till

hospitalsbyggnader, har, efter inhemtande af den i statsrådsprotokollet i

afseende härå lemnade utredning, Riksdagen vid den nådiga framställningen

i denna del icke funnit anledning till erinran.

Vidkommande åter det ifrågasatta inköpet af mark för eu hospitalsanläggning

i mellersta Sverige är i statsrådsprotokollet meddeladt, hurusom

bland ett ganska stort antal lägenheter, som för ändamålet blifvit

undersökta, så väl Medicinalstyrelsen som öfverintendentsembetet företrädesvis

fäst sig vid det å Kristinehamns stads område belägna landeriet

Marieberg, innehållande omkring 350 tunnland, deraf 57 tunnland trädgård

och åker, hvilket egaren vore villig att öfverlåta till staten mot en

köpeskilling af 85,000 kronor. Departementschefen hade emellertid icke

varit beredd att ännu tillstyrka den ena eller andra åt de ifrågasatta

platserna, men likväl ansett sig kunna förorda, att ett belopp af högst

85,000 kronor, hvarutöfver, så vidt handlingarne i ärendet föranledde,

inköpspriset icke för någon af lägenheterna borde komma att stiga, för

ändamålet stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande under år 1880.

Då den slutliga pröfningen af platsen för den blifvande hospitalsanläggriingen

i mellersta Sverige alltså icke ännu blifvit verkstäld, och hinder

icke lärer möta för Eders Kongl. Maj:t att, äfven om medel för ändamålet

icke blifvit af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af lämplig

lägenhet, under förbehåll af Riksdagens godkännande af köpeaftalet, samt

dertill kommer att, på sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen, den

ifrågavarande hospitalsbyggnaden icke är afsedd att påbörjas förrän under

år 1881, har Riksdagen emellertid icke kunnat finna det vara af behofvet

påkalladt, att medel redan nu skulle för ändamålet ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande, utan ansett att härmed bör kunna utan olägenhet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

anstå, helst statsverkets nuvarande knappa tillgångar gjort det till en

oafvislig nödvändighet att vidtaga alla de besparingar, som kunnat göras,

samt Riksdagen af skäl, som under punkten 50 här nedan finnas anförda,

ej kunnat bifalla Eders Kongl. Majrts förslag att för ifrågavarande ändamål

använda inflytande köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,

på sätt Eders Kongl. Maj:t begärt, till hospitalsbyggnader anvisat för år

1880 ett extra anslag af 92,000 kronor; hvaremot ofvan omförmälda

nådiga framställning i fråga om beredande af medel för inköp af plats för

en hospitalsanläggning i mellersta Sverige icke vunnit Riksdagens bifall.

40:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har Riksdagen till understöd för år 1880 åt uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn, stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för samma år

ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med

samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för innevarande

år blifvit af Riksdagen godkända.

41:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, har Riksdagen för år 1880 beviljat ett extra anslag af

7,500 kronor till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade

sjukhem för spetälske, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget

anvisas för samma år, och att spetälske sjuka äfven från andra län än

Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet derstädes

sådant kan medgifva.

42:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, har Riksdagen utaf det för restauration af domkyrkan i Linköping

beviljade anslag på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af

8,000 kronor för arbetets fortsättande under samma år.

43:o. Till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska

hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,

på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af 10,000 kronor.

44:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

har Riksdagen vidare på extra stat för år 1880 anvisat till svenska fornskriftsällskapet

2,000 kronor, att utgå under förut stadgade vilkor, och

för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar 600 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

45:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till

fortsättande under år 1880 af de utaf Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe

med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska

undersökningar på Björkön i Mälaren, för samma år anvisa ett

extra anslag af 5,000 kronor, att utgå med 2,500 kronor till bestridande

af kostnaderna för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor såsom årsarfvode

åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till statens vederbörande

muséer aflemna anträffade fynd samt att afgifva berättelse angående

undersökningarne, på sätt Eders Kongl. Maj:t kunde komma att derom

närmare bestämma.

Då den i statsrådsprotokollet meddelade utredning gifvit vid handen,

att de ännu återstående undersökningarne böra med år 1880 kunna

väsentligen fullbordas, har Riksdagen ansett sig böra ännu för nästkommande

år anvisa anslag för nu ifrågavarande ändamål; och har alltså

till fortsättande under år 1880 af de ännu återstående arkeologiska och

naturhistoriska undersökningarne på Björkön, för samma år på extra

stat anvisats 5,000 kronor, att utgå på sätt och under vilkor Eders

Kongl. Maj:t föreslagit.

46:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Riksdagen måtte

till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska samlingen

i Stockholm på extra stat för år 1880 anvisa ett anslag af 11,600

kronor.

Vid 1874 års riksdag, då anslag för ifrågavarande ändamål först

blef beviljadt, upplystes, hurusom innehafvaren af berörda museum utfäst

sig att till staten såsom gåfva öfverlemna så väl de föremål, som

då redan till detsamma blifvit skänkta, som dem, hvilka derefter komme

att skänkas. Med hänseende till de storartade gåfvor och insamlingar,

hvarmed allmänheten visat sitt intresse för detta museum, torde den del

deraf, hvilken är att anse såsom statens egendom, redan vara ganska betydlig,

och anledning synes alltså vara förhanden, att förhållandet mellan

staten och muséets innehafvare närmare ordnas.

På grund häraf får Riksdagen, som, till förvarande och vårdande

af den skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm, på extra stat

för år 1880 anvisat ett anslag af 11,600 kronor, i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för bestämmande,

hvilka delar af ifrågavarande samlingar må vara staten tillhöriga.

47:o. Under Åttonde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande

Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

till komitén för döfstummeundervisningens ordnande ......... kr. 7,852: 11.

för reglering af presterskapets löner ......................................... » 374: 82.

Summa kr. 8,226: 93.

Riksdagen som härvid ej funnit anledning till erinran, har till

gäldande af ifrågavarande förskott för år 1880 å extra stat anvisat ett

belopp af 8,226 kronor 93 öre.

48:o. Eders Kong!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för

år 1880 anvisa till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala 150,000

kronor, till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund 100,000 kronor

samt till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler in. in. 50,000 kronor,

äfvensom medgifva, att till betäckande af dessa belopp, tillsammans

300,000 kronor, finge användas den köpeskilling, som kornme att inflyta

vid försäljning af veterinärinstitutets nuvarande fastigheter i qvarteron

Edelman mindre och Krabaten här i hufvudstaden.

Hvad angår Eders Kongl. Maj:ts förslag om sättet för beredande

af medel till nu ifrågavarande byggnadsbehof, har af statsrådsprotokollet

framgått, att afsigten med detta förslag varit att undvika nödvändigheten

att för ändamålet betunga budgeten genom särskilda anslag. Huru

angeläget det än är att under för handen varande förhållanden nedbringa

budgetens utgiftsbelopp, har Riksdagen likväl icke kunnat bifalla förevarande

nådiga framställning, helst den lättnad i budgeten, som med

densamma varit afsedd att vinnas, i sjelfva verket vore endast skenbar.

Då Riksdagen år 1875 till uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet

beviljade 498,324 kronor, beslöts i sammanhang dermed att

veterinärinstitutets nuvarande tomter skulle, när institutet blifvit till sin

nya lokal förflyttadt, på offentlig auktion försäljas, och behållna köpeskillingen

derför till Riksgäldskontor aflemnas; och i den nådiga proposition,

som låg till grund för Riksdagens omförmälda beslut, framhölls

särskildt att, då värdet af berörda tomter ansetts vid försäljning kunna

uppskattas till 320,000 kronor, skulle således statens utgift för uppförande

af de nya byggnaderna för veterinärinstitutet inskränkas till 178,324

kronor. Enligt Riksdagens förmenande vore det ingalunda lämpligt, om

Riksdagen nu, med rubbning i 1875 års Riksdags ofvan omförmälda beslut,

förfogade öfver den blifvande köpeskillingen, och detta innan ens

utrönt blifvit, huruvida under nästkommande år försäljning till antagligt

pris kan ega rum, och således köpeskillingens belopp är okändt.

Dessutom skulle genom ett bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag öfversigten

öfver statsregleririgen i väsentlig mån försvåras, i det att vissa

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 9 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

utgifter komrne att der ej blifva synliga, hvilket alltid torde böra så

vidt möjligt undvikas.

Då Riksdagen alltså funnit sig böra afstå den nådiga framställningen

i förevarande hänseende, har Riksdagen följaktligen måst för de

ifrågavarande behofvens tillgodoseende anvisa särskilda extra anslag till

erforderligt belopp af sammanlagdt 300,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen

på extra stat för år 1880 anvisat till fortsättande af universitetsbyggnaden

i Upsala 150,000 kronor, till fortsättande af universitetsbyggnaden

i Lund 100,000 kronor och till inredning af veterinärinstitutets nya

lokaler m. in. 50,000 kronor.

49:o. Sedan Domkapitlet i Skara i underdånighet anhållit, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition antingen

derom, att till uppförande af en ny gymnastikbyggnad för allmänna

läroverket i nämnda stad måtte beviljas ett statsanslag af 40,000 kronor,

eller ock, derest sådant ej kunde bifallas, derom, att den återstående

delen af det statslån å 40,000 kronor, som vid 1865—1866 årens

riksdag beviljats för läroverksbyggnaden i Skara, måtte få afskrifvas, i

hvilket fall byggnadsfondens tillgångar kunde användas till bestridande

af ränta och amortering af ett lån, tillräckligt att med någon hjelp af

stiftets byggnadskassa bestrida utgifterna för det nya gymnastikhusets

uppförande, har Eders Kongl. Maj:t af i statsrådsprotokollet anförda skäl

föreslagit Riksdagen att medgifva, det den återstående delen af berörda

statslån, utgörande omkring 38,000 kronor, finge afskrifvas, på det att

Skara allmänna läroverks byggnadsfonds tillgångar skulle kunna användas

till uppförande af den ifrågasatta gymnastikbyggnaden, hvilken

ock kunde, i händelse af behof, kostnadsfritt begagnas för gymnastiköfningar

af eleverne vid det i staden inrättade seminarium för folkskolelärarinnor.

Derest en åtgärd, sådan som den nu ifrågasatta, vidtoges, skulle

deraf otvifvelaktigt föranledas, att från flera andra håll komine att framställas

likartade anspråk, hvilka då svårligen skulle kunna tillbakavisas.

Med anledning häraf, och då Riksdagen icke kunnat finna att giltiga

skäl blifvit till stöd för det nu väckta förslaget anförda, har förevarande

nådiga framställning icke vunnit Riksdagens bifall.

50:o. I underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878 anhöll Riksdagen,

det täcktes Eders Kongl. Maj: t låta utreda:

dels om och på hvad vilkor den del af egendomen Hammarby,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

belägen i Danmarks socken och Vaksala härad af Upsala län och fordom

tillhörig Archiater!! Carl von Linné, som upptoges af Linnéanska

boningshuset och muséibyggnaden jemte den dem omgifvande parken,

till så stort område lokala och Övriga omständigheter betingade, tilllika

med de nämnda byggnaderna samt i förening dermed den å stället

befintliga, fordom Linné tillhöriga lösegendomen skulle kunna åt

staten förvärfvas;

dels ock, för den händelse att svårigheter eller hinder skulle möta

för jordlägenhetens och byggnadernas afsöndrande från egendomen, om

och på hvad vilkor den Linnéanska lösegendomen å Hammarby ensamt

för sig kunde af staten få inköpas — och att i beggedera fallen låta

förslag härom eu kommande Riksdag föreläggas.

Idäröfver hade, på sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen, Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län uti infordradt utlåtande i

underdånighet anfört:

att egaren af Hammarby, Jägmästaren Carl Ridderbjelke, vore benägen

att till staten sälja hela Hammarby egendom med den der förvarade

Linnéanska lösegendomen för en köpesumma af 80,000 kronor;

att han deremot icke vore villig att afhända sig lösegendomen

allena;

att Eders Kongl. Majrts Befallninghafvande infordrat yttrande af

rektorsembetet vid Upsala universitet, med anledning deraf att i Riksdagens

skrifvelse ett egobyte mellan Hammarby och eu angränsande,

universitetet tillhörig egendom blifvit satt i fråga såsom en utväg att

komma till ändamålet;

att i följd deraf underhandlingar förts mellan Ridderbjelke och

vederbörande vid Upsala universitet, af hvilka resultatet blifvit, att Ridderbjelke

erbjudit sig att till staten med full eganderätt öfverlåta Linnéanska

parken med angränsande jordområde, tillsammans omkring 26 qvadratref,

jemte der uppförda byggnader och å stället befintlig, fordom

Linné tillhörig lösegendom, enligt vid anbudet fogad förteckning, mot

ett pris af 30,000 kronor jemte öfriga vilkor; samt

att universitetets drätselnämnd förklarat sig anse det ifrågasatta

jordutbytet mellan Hammarby och universitetet icke lämpligen kunna

eller böra ega rum, men väl ansett skäligt, att, sedan afsöndring af

parken in. m., på sätt ofvan nämndt är, för statens räkning skett, universitetet

skulle köpa den återstående delen af egendomen för 50,000

kronor. ''

Om således staten skulle förvärfva ett Linnéanskt museum vid

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Hammarby, läge valet endast mellan att inköpa hela egendomen för

80,000 kronor eller en afsöndrad del deraf för 30,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:t, som af i statsrådsprotokollet angifna skäl ansett

den förra utvägen mest fördelaktig, har fördenskull föreslagit

Riksdagen:

att hela ifrågavarande Hammarby egendom, bestående af hemmanen

Hammarby N:is 1, 2 och 3 om 2S|4 mantal och Ängeby N:o 3 om

3|8 mantal, jemte dertill hörande skogsparkerna Hammarby och Edeby,

samt den Linnéanska lösegendomen måtte för statens räkning inköpas

mot det fordrade priset af 80,000 kronor;

att, då genom denna handel en inkomstgifvande egendom skulle

åt staten förvärfvas, köpeskillingen måtte utgå af de medel, som inflöte

vid försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre

kronolägenheter;

samt att egendomen finge förvaltas efter de grunder, som gälla

för statens domäner i allmänhet, med de särskilda bestämmelser, som i

förevarande fall kunde af Eders Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

Då senaste Riksdag med ofvan omförmälda underdåniga framställning

i ämnet emellertid endast afsåg, att den del af Hammarby egendom,

som upptoges af boningshuset och muséibyggnaden jemte parken,

tillika med de nämnda byggnaderna samt den derstädes befintliga, fordom

Linné tillhöriga lösegendomen skulle åt staten förvärfvas, och, enligt

hvad nu blifvit meddeladt, tillfälle gifves att få denna angelägenhet

ordnad i full öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda uttalade önskan,

har Riksdagen ansett sig icke böra förevarande nådiga framställning i

vidsträcktare mån bifalla, än att Riksdagen till inköp af ifrågavarande

del af Hammarby egendom med derå uppförda byggnader samt ofvan

angifna lösegendom anvisat det dertill erforderliga beloppet.

Hvad angår förslaget, att köpeskillingen skulle få utgå af inflytande

försäljningsmedel för mindre kronolägenheter, har Riksdagen icke kunnat

samma förslag bifalla.

På sätt i 19:de punkten af Riksdagens underdåniga skrifvelse angående

regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel blifvit

anfördt, äro omförmälda försäljningsmedel enligt 1877 års Riksdags

i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts då gjorda framställning

fattade beslut afsedda att, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af

skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilka af Eders Kongl.

Maj:t pröfvas värk fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Eders Kongl. Maj:t disponeras; och Riksdagen har lika litet i nu

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

föreliggande fall, som i fråga om beredandet af tillgång för anskaffning

af skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett sig böra redan nu rubba

Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens sålunda för allenast två år sedan

fattade beslut om användningen af de medel, som inflyta vid försäljning

af mindre kronolägenheter.

Då Riksdagen alltså måst för ändamålet bevilja ett särskildt anslag,

har uti denna omständighet legat en ytterligare anledning att under för

handen varande förhållanden välja det sätt för uppnående af det åsyftade

ändamålet, som medför den minsta statsutgiften.

Förevarande nådiga framställning har alltså endast på det sätt af

Riksdagen bifallits, att för inköp af den Linnéanska parken med angränsande

jordområde af egendomen Hammarby, belägen i Danmarks socken

och Vaksala härad af Upsala län, jemte derå uppförda byggnader och

på stället befintlig, fordom Linné tillhörig lösegendom anvisats på extra

stat för år 1880 ett belopp af 30,000 kronor.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 Maj 1879.

i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. LM. A.

Stat för Gymnastiska centralinstitutet.

Lön.

Tjenst-

Summa

görings-

penningar.

Kronor.

1 öfverlärare.................................

3,500 *)

1,500

5,000

i

lEfter fem år kan lönen

2 clio ................................

7,000 *)

3,000

10,000

[ höjas med 500 kronor.

1 lärare ......................................

2,200

800

3,000

Derest öfverläraren på

1 d:o .......................................

2,000

500

2,500

militära afdeluingen inne- har annan allmän b ef att-

1 <l:o ....................................

2,000

500

2,500

ning, skall hans lön vid

institutet minskas med ett

1 lärarinna.................................

1,200**)

300

1,500

mot aflöningen vid den

andra befattningen sva-

1 d:o .................................

1,200 **)

300

1,500

rande belopp, dock icke

Arfvode åt föreståndaren ............

400

till lägre belopp än 3,000

kronor.

D:o åt sekreteraren ock rä-

kenskapsföraren ...................

--

—

900

Arfvoden åt extra lärare...........

3,000

Till stipendier åt elever ...........

---

2,000

/

1 vaktmästare, utom fri bostad

800

1 portvakt, utom fri bostad ......

Anslag till ved, ljus, materiel,

—

500

samlingar in. m....................

—

3,550

Summa

—

37,150

*) Om öfverlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas med 600 kronor.

**) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas med 300 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

39

Bil. Lift. B.

Stat för Veterinärinstitutet i Stockholm.

Lön.

Tjenst-

Summa

görings-

penningar.

Kronor.

1 professor...............................

3,500

1,500

5,000

3 professorer.................................

10,500

4,500

15,000

(Efter fem år kan lönen

i höjas med 500 kronor.

1 lektor ....................................

2,500

1,000

3,500

j

1 adjunkt...................... arfvode

—

2,000

1 instruktionssmed ........ d:o

2,000

1 kamrerare..................... d:o

—

1,200

1 sekreterare bos direktionen d:o

300

1 bibliotekarie ................ d:o

—

300

För undervisning i ridkonst .....

800

Till betjenings aflönande ............

—

2,000

Stipendier åt elever...............v...

Byggnaders och stängsels under-

—

—

4,000

håll.....................................

1,000

Till diverse utgifter.................

—

6,000

Summa

—

43,100

Anm. Don af professoreme, som förordnas att vara institutets föreståndare, åtnjuter, utom

den bestämda aflöningen, fri bostad.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Ecklesiastik-departementet.

Departementschefen.....................................................................

Departementets expedition ........................................................

Riksarkivet.........................................................................................

Kongl. Biblioteket...........................................................................

Nationalmuseum (deraf 9,000 kronor reservationsanslag)

Kleresistaten:

Penningar .......................................................................................................... 15,142: 38

Tillkommer: Prosteturma för Boda församling i Vesterås stift......... 14: 35

Särskilda förslagsanslag för kleresiet:

Biskopens på Gotland lön ........................................................................... 3,000:

Åt 13 konsistorienotarier ä 270 kronor, högst............................... 3,510: —

Domkapitlens expeditioner, reservationsanslag ..................................................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..........................................................................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag)

Penningar ............................................................................................................ 512,215: 88

Tillkommer å bestämda anslaget för:

Upsala: Förhöjning i anslaget för den medicinskt-kemiska institutionen

till 2,000 kronor.................................................. 1,000: —

Transport 513,215: 88

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

41

Litt. C.

riksstatens Åttonde Imfvudtitel.

Peéhingar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag..

Oindelt

Mått.

spanmål.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

_

17,000

_

77,100

—

—

77,100

—

38,500

—

- —

—

- —

—

— —

—

— —

—

38,500

—

55,700

—

—

55,700

—

36,300

—

36,300

—

15,156

73

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

467,977

02

6,510

_____

. _

_ _

6,510

10,000

—

— —

—

— —

—

—

—

- -

—

10,000

—

22,700

22,700

278,96673

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

731,787

02

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Transport 513,215: 88

Lund: Lön för en vaktmästare vid medicinskt-kemiska laboratoriet

................................................................ 600: —

Till materiel för histologiska institutionen 750: —

Aflöning för en konservator vid botaniska

institutionen .................................................... 750: — 2,100: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.................................................. 126,700: —

Tillkommer för anskaffning af materiel m. m. för den histologiska

institutionen ................................................................................... 1,000: —

Elementarläroverken med förändrad rubrik: »Allmänna läroverken», reservationsanslag:
Penningar

....................................................................................................... 2,545,998: 01

Tillkommer:

För lärares uppflyttning i högre lönegrad..................

För det högre och det 3-klassiga läroverkens i

Göteborg ombildning...................................................

Till fullständigt upprättande af Stockholms realläroverk

.............................................................................

För läroverket i Sundsvall .............................................

Vederlag för en af statsmedel bildad och under

domkapitlets i Karlstad förvaltning stående fond,

hvaraf räntan användts säsong bidrag till lärares

aflönande vid Filipstads och Amåls läroverk......

Högre skolor för qvinlig ungdom..........................................

Seminarium för bildande af lärarinnor.................................

Pedagogier och folkskolor.........................................................

40,000: —

1,250: —

15,100: —

7,850: —

2,939: 96

67,139: 96

Transport

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

43

Förslagsanslag.

-

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubik!

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

278,966

73

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

731,787

02

515,315

88

82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

710,253

43

127,700

-

127,700

2,613,137

97

4,868

27

2,618,006

24

50,000

—

— —

•—- —

--

— —

— —

—

50,000

—

34,000

—

---

—

— —

—

— —

—

—. —

—

34,000

—

62,619

31

4,219

—

4,519

62

448

9

1,077

36

72,435

29

3,681,739

89

221,560

74

432,326

79

3,564

4

8,55456

4,344,181

98

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande....................... 235,525: —

Tillkommer: För lärares vid seminarierna uppflyttning

i högre lönegrad............................. 5,800: —

Förhöjning i anslaget för qvinliga

seminariet i Norrland.............................. 8,900: —

Stipendier för seminerie-elever..................................... 70,000: —

Tillkommer: förhöjning................................................ 5,000: —

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer ......

Undervisningsmateriel m. in. för folkskolor.......................................

Understöd för högre folkskolor ...............................................................

eller ett gemensamt reservationsanslag ............................................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare

trakter bosatta finnar, förslagsanslag...................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

förslagsanslag ................................................................. 2,000,000: —

Tillkommer: förhöjning............................................... 260,000: —

Understöd åt folkskolor, förslagsanslag..................................................

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan, förslagsanslag

..............................................................................................

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna ..................

De tekniska läroverken......................................................................................

Gymnastiska centralinstitutet........................................................................

Tillkommer: för tillämpning af ny stat ..............................................

Medicinalstyrelsen och dithörande stater ...................................................

Transport

250,225: —

75,000: —

85,000: —

15,000: —

20,000: —

445,225: —

12,000: —

2,260,000: —

40,000: —

30,000: —

15,000: —

29,400: —

7,750: —

Transport

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

45

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanm&l.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,681,739

89

221,560

74

432,326

79

3,564

4

8,554

56

4,344,181

98

2,802,225

361,500

-

2,802,225

361,500

*

37,150

378,950

—

—

—

— —

—

— —

—

— —

—

37,150

378,950

—

7,261,56489

221,560|74

432,326|79

3,564

4

8,554

56

7,924,006

98

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Transport

Barnraorskeundervisningen och barnbördshusen:

Penningar .......................................................................... 29,441: —

Tillkommer: för tillämpning af nya stater vid barnmorske
undervisningsanstalterna

i Stockholm och Göteborg ............... 3,300: —

Ortopediska institutet................................................................................................................

Veterinärundervisningen.................................................................................... 39,400: —

Tillkommer: för tillämpning af ny stat för veterinärinstitutet...... 7,800: —

Vaccinationens befrämjande.........................................................................................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsanslag .................................

Svenska läkaresällskapet.................................................................... .....................................

Svenska akademien ..................................................................................................................

Vetenskapsakademien .....................................................................................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.................................................................

Akademien för de fria konsterna (deraf reservationsanslag 9,000 kr. till utrikes

resestipendier)..........................................................................................................................

Musikaliska akademien.................................................................................................................

Naturhistoriska riksmuseum.........................................................................................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet ..................................................................................... 81,000: •—

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter

för medellösa döfstumma och blinda barn..................................... 50,000: —

Fattigvården i Stockholm och landsorterna ........................................................................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag................................................................................

Lasaretts underhåll ....................................................................................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag .......................................................................................

Stora barnhuset i Stockholm.....................................................................................................

Frimurarebarnhuset .....................................................................................................................

Transport

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

47

Penningar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt

Mått.

spannmål.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

7,261,564

89

221,560

74

432,326

79

3,564

4

8,554

56

7,924,006

98

32,741

4,103

82

36,844

82

8,250

—

— —

—

- -

—

- -

--

- -

—

8,250

—

47,200

_

—

47,200

_

7,700

—

—

7,700

—

45,000

—

—

45,000

—

3,000

—

— —

—

— —

—

— —

—

— —

—

3,000

—

8,250

—

— —

—

-- -

—

- -

—

— —

—

8,250

-—

38,480

—

—

38,480

—

27,300

—

—

27,300

—

60,800

—

- -

—

- -

—

- -

__

- -

—

60,800

_

44,900

—

- -

—

— —

—

— —

—

—

—

44,900

—

66,050

66,050

131,000

131,000

9,141

25

158

29

236

46

— —

—

— —

—

9,536

—

35,000

—

— —

—

- -

—

— —

—

— —

—

35,000

—

35,125

06

8,208

—

6,208

02

70

9

170

16

49,711

24

450,000

—

— —

—

— —

—

— —

—

— —

—

450,000

—

28,750

—

- -

—

42,930

09

—

71,680

09

2,750

—

2,750

—

8,343,002

20

229,927

03

485,805

18

3,635

3

8,724

72

9,067,459

13

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens underå. Skrifvelse, N:o 47.

Transport

Barnhusen i landsorterna ..........................................................................................................

Kyrkors underhåll........................................................................................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, reservationsanslag ...

Älderstillägg, förslagsanslag .......................................................................... 33,000: —

Tillkommer: för provincialläkare, gymnastiska centralinstitutet och

veterinärinstitutet................................................................................. 18,000: —

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...............................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag ................ 21,324: 77

Tillkommer: för jemnande af hufvudtitelns slutsumma... ................ 198: 76

Extra utgifter, reservationsanslag ............................................................................................

Summa

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47. 49

Penningar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragn

tionde- anslag.

*

Oindelt spanmål.

M ätt.

Värde för- slagsvis å

kronor 40

öre kubikf

2

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

8,343,002

20

229,927

03

485,805

18

3,635

3

8,724

72 9,067,459

13

- -

—

- -

—

25,672

71

— —

—

—-

—

25,672

71

6,721

04

14,080

59

284,401

95

988

8

2,373

12

307,576

70

24,000

''

-- -

—

- -

—

24''000

51,000

—

- -

_

__

51,000

1,500

—

- -

—

- -

—

— —

—

—

—

1,500

—

21,523

53

— —

—

---

_

_ _

___

21,523

53

15,000

—

- -

—

— —

—

—

—

— .—

—

15,000

8,462,746

77

lss

O

O

•<1

62

795,879

84

4,624

1

11,097

84

9,513,732

07

Bil. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt, B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Kronor.

ö.

Tillfällig löneförbättring för:

Nationalmuseum ................................................................. 1,100: —

Domkapitlens expeditioner.................................................... 3,716: —

4,816

Universiteten:

Upsala:

Till seminariet för språkvetenskap........... 3,000: —

» uppförande af ny universitetsbyggnad 150,000: — 153,000: —

Lund:

Till seminariet för språkvetenskap............ 2,950: —

» särskilda observationers anställande

vid astronomiska institutionen ..... 1,500: —

» uppförande af ny universitetsbyggnad 100,000: — 104,450: —

257,450

Allmänna läroverken:

Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk.................

6,000

_

De tekniska läroverken:

Till understöd för tekniska afton- och söndagsskolor .......................

20,000

—

Medicinalstyrelsen:

Till uppehållande af undervisningen vid Farmäceutiska institutet......

7,575

—

V etenskapsakademien:

''Jill underhåll in. m. af den zoologiska stationen vid Kristineberg i

Göteborgs län ...............................................................................

2,000

Veterinärundervisningen:

För tillämpning af veterinärinrättningens i Skara nya ut-

giftsstat............................................................................ 12,900: -

Till inredning af veterinärinstitutets i Stockholm nya

lokaler m. m. ............................................................... 50,000: —

62,900

Transport j 360,741

—

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47,

51

Transport

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt

till aflöning åt vaktbetjening ....................................

b undersökningar och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar ..............................................................

b utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum

in. in. ..........................................................................

Fria konsternas akademi:

Till reparation å akademiens hus ........................................

1,000:

3,200: —

2,000:

Undervisningsanstalter för döfstumraa och blinda:

Till fortsättande åt blindinstitutets verksamhet................ 15,000:

» uppehållande af undervisningen vid två läroanstalter

för öfveråriga döfstumma och inrättandet af en tredje

dylik anstalt ................................................................. 43,500:

Kronor.

Hospitalsvården:

Till hospitalsbyggnader......................................................... 92,000:

Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ... 20,000:

D:o » det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade

sjukhem för spetälske ................................................ 7,500:

Diverse anslag:

Svenska fornskriftsällskapet ..............................................

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar .....................................................

» restauration af domkyrkan i Linköping.......................

b fortsättande af de arkeologiska undersökningarne på

Bjikkön.......................................................................

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar.........

Till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska

samlingen i Stockholm..................................

b godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, tillhörande denna hufvudtitel ........................

b inköp af den Linnés forna egendom Hammarby tillhörande

park med angränsande jordområde jemte

derå uppförda byggnader samt den deri förvarade

Linnéanska lösegendomen...........................................

2,000: —

10,000: —

8,000: -

5,000: - 600: —

11,600: -

8,226: 93

30,000:

360,741

9,200

7,600

58,500

119,500

75,426

93

Summa [ 630,967 93

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.