Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om åtgärder i och för upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar, lydande ä 5 och 10 kronor.

1879-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:52, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om åtgärder i och för upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar, lydande ä 5 och 10 kronor.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 32.

N:o 32.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1879.

» » » » Andra Kammaren den 17 » »

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om åtgärder i och för upphörande af

de enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar, lydande ä

5 och 10 kronor.

(Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1).

S. A. K.

Eders Kongl. Maj:t har uti nådig proposition till innevarande Riksdag t-illkännagifvit

Sin afsigt vara att, så vida innevarande Riksdag sätter Riksbanken i

tillfälle att i behöflig mån öka sin sedelutgifning, och under förutsättning af sådana

anordningar, som äro erforderliga till förekommande af rubbning i den allmänna

rörelsen, förordna, att enskilda bankers rätt att utgifva sedlar lydande å fem

kronor skall upphöra vid utgången af innevarande år, äfvensom att, så vida derjemte

inom utgången af år 1882 sådana åtgärder för Riksbankens förstärkande vidtagas,

som Kongl. Maj:t finner betryggande, förordna att nämnda bankers rätt

att utgifva sedlar lydande å tio kronor skall upphöra senast inom 1882 års

utgång, samt till möjliggörande och befrämjande af dessa åtgärder utaf Riksdagen

begärt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 52.

dels att i reglementet för Riksbanken införes ett stadgande, hvarigenom,

under förutsättning att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva sedlar lydande å fem och tio kronor, dessa banker,

så vida de åtaga sig att vid sina hufvud- och afdelningskontor invexla Riksbankens

förslitna sedlar å enahanda och mindre valörer, sättas i tillfälle att af Riksbanken

undfå lämpligt vexlingsförskott att, mot den säkerhet, som af fullmäktige godkännes,

utgå i den af Riksbankens sedelvalörer, som motsvarar den, hvars indragning

beslutats, för hvilket vexlingsförskott ränta beräknas allenast å den del, som

enligt af den enskilda banken under vederbörlig kontroll förd räkenskap är för

hvarje dag utelöpande, äfvensom att räntan å detta belopp må bestämmas till tre

procent intill utgången af år 1884, dock att under de första tolf månaderna endast

två procent ränta beräknas för så stor del af det utelöpande vexlingsförskottet,

som ej öfverstiger hvad den enskilda banken under sistförflutna sex månader

före indragningen i medeltal haft utelöpande af sina egna sedlar af samma

valör;

dels att Riksdagen för sin del medgifver, att de i § 13 af Kongl. kungörelsen

den 12 Juni 1874 om enskilda banker med rätt att utgifva egna sedlar stadgade

grundfondshypotek måtte få minskas med det belopp säkerheter, som kan

behöfvas för erhållande i Riksbanken af ifrågavarande vexlingsförskott, och att

dessa säkerheter genom Konungens Befallningshafvandes försorg få till Riksbanken

öfverlemnas; äfvensom att erforderliga bestämmelser rörande kontrollen öfver

verkställigheten af fem och tiokrone-sedlarnes indragning samt öfver de enskilda

bankernas räkning med Riksbanken må få, efter inhämtande af fullmäktiges i Riksbanken

yttrande, af Kongl. Maj:t meddelas.

Riksdagen, som vid behandling af detta ärende lika med Eders Kongl.

Maj:t funnit omförmälda sedelindragning böra ega rum endast under förutsättning

af sådana anordningar, som äro erforderliga till förekommande af rubbningar i

den allmänna rörelsen, har ansett de åtgärder, hvilka i fråga om Riksbanken böra

ifrågakomma såsom eu följd af indragningen utaf de enskilda bankernas tiokronesedlar

icke lämpligen kunna nu göras till föremål för beslut af Riksdagen, eftersom

indragningen af dessa sedlar enligt den nådiga propositionen är afsedd att

ega rum först efter någon längre tids förlopp, och enär indragningen för öfrigt

synts erfordra förberedelser, hvilka icke kunna nu vidtagas. Deremot har Riksdagen

funnit betryggande åtgärder kunna redan nu beredas, för så vidt indragningen

rörer de enskilda bankernas sedlar å fem kronor, och har i sådant hänseende,

under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t förordnar om upphörande vid

innevarande års utgång af de enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar, lydande

å sistnämnda belopp, beslutat:

att enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar berättigas att, så

vida de åtaga sig att vid sina hufvud- och afdelningskontor invexla Riksbankens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 52.

förslitna sedlar å fem kronor och lägre valörer, från och med ingången af år 1880

och intill slutet af år- 1884 i Riksbanken mot säkerhet, som af fullmäktige godkännes,

undfå vexlingsförskott i riksbankssedlar, lydande å fem kronor, intill ett

belopp för hvarje enskild bank, motsvarande hvad, enligt från Kongl. Finansdepartementet

meddelad uppgift, banken under de sist förflutna tolf månaderna

löre indragningen haft i medeltal af egna femkronesedlar utelöpande;

att räntan å detta förskott får för de banker, som derom göra framställning,

beräknas allenast å den del deraf, som enligt den enskilda bankens räkenskaper

äi för hvarje dag utelöpande, samt utgår under år 1880 med två procent och

undei följande ar intill utgången af år 1884 med tre procent för år samt

erlägges af de enskilda bankerna qvartalsvis inom en half månad efter qvartalets

utgång;

att enskild bank, som önskar erlägga ränta allenast å den utelöpande delen

af vexlingsförskottet, skall i enlighet med hvad beträffande uppgifter om Riksbankens

ställning är bestämdt, för hvarje vecka eller, när månad ej slutar å lördag

eller söndag, för sista hela veckan jemte återstående dagar i månaden samt

för den månad börjande veckodel jemte första hela vecka i månaden till Riksbanken

insända af det vid enskilda banken anstälda ombud attesterad uppgift å

den del af vexlingsförskottet, som hvarje dag i veckan varit utelöpande; om

hvilka uppgifters afgifvande äfvensom i fråga om kontrollen öfver de enskilda

bankernas räkning med Riksbanken samt öfver femkronesedlarnes indragning,

Kongl. Maj:t må, efter fullmäktiges i Riksbanken hörande, meddela erforderliga

bestämmelser;

att Riksbankens sedlar å fem kronor, hvilka såsom vexlingsförskott blifvit till

enskild bank utlemnade, icke af Riksbanken beräknas såsom utelöpande, aunatän

i den mån desamma blifvit af enskild bank i allmänna rörelsen utsläppta eller mot

räntegodtgörelse öfvertagna;

att Riksbankens ofonderade sedelstock skall höjas från 30 till 35 millioner

kronor;

att det i gällande reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning stadgade

minimum för Riksbankens metalliska kassa höjes till femton millioner kronor;

och

att fullmäktige i Riksbanken må, oberoende af andra i nämnda reglemente

antydda åtgärder för metalliska kassans höjande,! när fullmäktige i Riksbanken

finna sådant erforderligt, anlita utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till

belopp af högst sjutton millioner kronor; ,

hvarjemte Riksdagen för sin del beslutat, att Riksbankens grundfond skall,

höjas från 25 till 30 millioner kronor, och att i öfverensstämmelse dermed § 4

i lagen för Rikets Ständers bank den 1 Mars 1830 skall erhålla följande förändrade

lydelse:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 5‘2.

Banken skall hafva eu grundfond af tretio millioner kronor och en reservfond

af fem millioner kronor. Dessa fonder, hvaruti värdet af bankens fasta egendom,

inventarier samt mynt- och medaljsamling icke inberäknas, må ej minskas

i annat fall, än att banken skulle göra förlust, som icke kan ersättas af möjligen

befintliga, till framtida förfogande reserverade medel, och skall i sådant fall bristen

i första rummet afiöras å reservfonden samt ovilkorligen af först uppkommande

behållning ersättas.

Med tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 17 Maj 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.