Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition om bildande af en jernvägshypoteksfond, dels väckt motion om beredande af förlagskapital åt den inhemska industrien, dels ock inköp af Hallsberg— Motala—Mjölby jernväg.

1879-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:53, Skrifvelse, angående dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition om bildande af en jernvägshypoteksfond, dels väckt motion om beredande af förlagskapital åt den inhemska industrien, dels ock inköp af Hallsberg— Motala—Mjölby jernväg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

1

3T:o 53.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1879.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående dels Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om bildande af en jernvägshypoteksfond,

dels väckt motion om beredande af förlagskapital åt

den inhemska industrien, dels ock inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46 och Memorial N:o 52.)

S. A. K.

l:o. I Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 24 sistlidne Februari,

angående bildande af en jernvägshypoteksfond, har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen:

att under Riksgäldskontorets förvaltning måtte bildas en jernvägshypoteksfond

till belopp af högst tretio millioner kronor;

att medel till denna fonds utlåning måtte beredas hufvudsakligen

genom försäljning inom landet i mån af behof, eller öfverlemnande åt låntagande

till pris, som fullmäktige i Riksgäldskontor skulle ega att bestämma,

af obligationer, lydande å svenskt mynt med evalvation i lämplig

utländsk myntsort;

Bill. till Biksd. Brok 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

att lån ur fonden måtte få på viss tid, dock ej längre än intill slutet

af år 1893, beviljas åt allmänna inrättningar, banker, sparbanker och

andra med af Eders Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter,

mot pant af obligationer, utfärdade af svenska jernvägsbolag,

som före utgången af år 1878 undfått koncession;

att utlåningen ur fonden måtte få af fullmäktige i Riksgäldskontoret

verkställas enligt reglemente, som, efter det förslag dertill af fullmäktige

afgifvits, af Eders Kongl. Maj:t skulle fastställas;

samt att lånevilkoren borde bestämmas med hänsyn dertill, att staten,

jemte betryggande säkerhet för de beviljade lånen, erhölle full ersättning

för de ränte- och öfriga utgifter, som det upptagna statslånet komma att

medföra.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har på det sätt af Riksdagen

bifallits, att Riksdagen beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar,

banker och andra med af Eders Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda

kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade

af svenska jernvägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession,

utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893,

och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning

af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i

riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska Riksmark

förskrifna statslån eller 1878 års i Pund Sterling och Francs förskrifna

statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra

sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå

på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i

Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af

jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant

erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid,

före utgången af år 1893, de vilja återbetala det lån, som erhålles; börande

i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes

verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden

ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan lån
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o SS.

3

tagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets

beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider

samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full

ersättning för de ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande

ändamål gjorda upplåning medför;

f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas

enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag

dertill af Fullmäktige afgifvits, af Eders Kongl. Maj:t fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning

af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne,

användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld.

2:o. Sedan uti en hos Riksdagen väckt motion föreslagits statens understöd

åt ett bolag eller association, afsedt, bland annat, att gifva förlag

åt idkare af sågverksrörelse; och efter det för Riksdagen tillkännagifvits,

att en association, benämnd sågverksegarnes garantiförening, vore under bildande

i ändamål att, till förekommande af de förluster, en nödtvungen

försäljning af trävarueffekter nu skulle medföra, lemna lån åt sågverksegare

mot säkerhet af såväl sågadt som osågadt, vid sågverk, hamn eller

upplagsplats varande trävarulager eller annan realsäkerhet; samt för

nämnda förening, som skulle ega en grundfond af minst en, högst tre

millioner kronor och ej komme att utlemna lån med senare förfallotid än

den 1 Oktober 1881, ifrågasatts ett statsunderstöd, bestående deri att

staten genom Riksgäldskontoret åt densamma öfverlemnade obligationer å

nominelt 3,000,000 kronor, hvilka borde sättas i allmänt förvar och bilda

en understödsfond, har Riksdagen funnit den uppgift, ofvanberörda förening

sig förelagt, att skydda en af landets hufvudsakliga näringar för

betydliga förluster, som genom föreningens verksamhet kunde förebyggas,

vara af den för landet gagnande beskaffenhet, att giltig anledning förefunnes

att bevilja densamma statens medverkan. I betraktande deraf att

delegarne sjelfva, genom den tecknade grundfonden, iklädde sig ett betydligt

ansvar, har Riksdagen ock ansett grundade skäl förefinnas för det

antagande, att föreningen komme att handhafva utlåningen på ett sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

sätt, att de begärda statsobligationernas användande ej kunde blifva behöflig!,

helst denna utlånings ändamål, att befria från nödvändigheten att

till förlustbringande pris sälja afverkade trävaror, läte sig väl förena med

ett synnerligen lågt belåningsvärde å dessa trävaror. Af ifrågavarande

statsunderstöds beviljande har Riksdagen jemväl ansett följa, att Eders

Kongl. Maj:t, vid fastställande af reglemente för föreningen, täcktes bestämma

sådana grunder för dess verksamhet, att statens säkerhet blefve

fullt betryggad; i hvilket afseende Riksdagen för dess del funnit önskvärd!,

att de inbetalningar å grundfonden af 10 och 15 procent, som enligt

ett uppgjordt förslag till reglemente kunde före tiden för föreningens

till April månad år 1882 öfverenskomma upplösning af dess styrelse infordras,

höjdes till respektive 20 och 25 procent samt att såsom vilkor

för statsobligationernas eventuella försäljning stadgades, att betalning för

de till grundfonden hörande förbindelser skulle vara icke blott infordrad,

utan äfven erlagd.

Riksdagen har, på grund af hvad här ofvan anförts, beslutat att genom

Riksgäldskontor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande

obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor af hufvudsakligen

enahanda beskaffenhet som de till Allmänna Hypotheksbanken

såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond till en

sågverksegares garantiförening, byggd på sådana af Eders Kongl. Maj:t

godkända grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke

kan befaras komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden,

och att föreningen kan antagas väl uppfylla det med densamma

afsedda ändamålet, samt vidare åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit

att utfärda och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla

omförmälda statsobligationer.

3:o. Med anledning af en hos Riksdagen väckt motion om inköp för

statens räkning af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg har Riksdagen beslutat:
a)

att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den

ordning, Eders Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp

af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill

hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar

till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och

signaleringsinrättning, skall ställas ett belopp af högst 4,000,000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

5

b) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor att genom försäljning

af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller

1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i

enlighet med Eders Kong! Maj:ts beslut utbetalas.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 17 Maj 1879.

mo 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1879.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående förändrad lagstiftning

om skilnad i trolofning och äktenskap.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har framställning skett om en revision af gällande

lagstiftning om skilnad i äktenskap, och Riksdagen har funnit denna lagstiftning

i flera afseenden tarfva en förändring-.

Stadgandet i 13 kap. 4 § Giftermålsbalken, att, om ena makan af

ondska och motvilja öfvergifver och förlöper den andra, samt far utrikes

i det uppsåt, att ej mera blifva och bo med densamma, samt den andra

makan vill skiljas, Hage då stämning hos domaren», har, särskilt på senare

tider, lernnat makar, som önskat skilsmessa, en lätthet att åstadkomma

sådan, den lagstiftaren med sin tids förhållanden säkerligen hvarken

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.