Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden om hemmansklyfning och jordafsöndring.

1879-05-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:55, Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden om hemmansklyfning och jordafsöndring.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 55.

7

ST:© 55.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1879.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i gällande

stadganden om hemmansklyfning och jordafsöndring.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16 och Memorial N:o 37.)

S. A. K.

Vigten för ett land deraf, att ett större antal af dess innebyggare

utgöres af jordegare, är obestridlig.

I vårt land lägga dock för den, som vill förskaffa sig ett litet eget

jordområde, gällande stadganden angående hemmansklyfning och jordafsöndring

ofta häremot vissa hinder. Föreskrifterna angående besutenhet

såsom vilkor för hemmans klyfvande och om rättighet att lösa s. k. ©besuten

del göra en lagligen förvärfvad eganderätt till ohesutenhet i viss

mån illusorisk, och, beträffande jordafsöndring, innefattar den obetydligare

del af stamhemmanets egovidd, hvarinom sådan afsöndring är tillåten,

ofta för besittare af ett mindre jordstycke, vid hvilket han är fästad, en

omöjlighet att till detta erhålla betryggande eganderätt.

Hvad särskildt angår förhållandena i Stora Kopparbergs län, så hafva

de derstädes i ämnet gällande undantagsbestämmelser, afsedda att mot
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 55.

verka jordens ytterligare styckning och åstadkomma sammanläggning af

obesutenheter, hittills icke varit för ändamålet verksamma såsom i strid

med folkets lynne och gamla sedvanor, men innebära dock för många

tusende jordegare i länet en otrygg tillvaro.

Riksdagen, hos hvilken framställningar i ämnet skett, får, i betraktande

af dessa förhållanden, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida ej i

vederbörlig ordning må dels förklaras, att hvad i förordningen den 6

Augusti 1864 eller i annan författning för riket i allmänhet är stadgadt

angående besutenhet såsom vilkor för hemmans klyfvande, äfvensom angående

rättighet att lösa s. k. obesuten del, skall upphöra att vara gällande,

dels afsöndring tillåtas till större del af egovidden än den i §( 7

mom. 2 af nämnda förordning bestämda, dels ock de allmänna föreskrifterna

beträffande hemmansklyfning och jordafsöndring vinna tillämpning

jemväl på Stora Kopparbergs län.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 17 Maj 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.