Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående revision af gällande förlags för fattning ar samt medgifvande af rätt till underpant i lös egendom åt alla näringar.

1879-05-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:58, Skrifvelse, angående revision af gällande förlags för fattning ar samt medgifvande af rätt till underpant i lös egendom åt alla näringar.

Dokumentets text

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.

mo 58.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1879.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —■

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående revision af gällande

förlags för fattning ar samt medgifvande af rätt till underpant

i lös egendom åt alla näringar.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38).

S. A. K.

De nu gällande förlagsförfattningar hafva länge ansetts föråldrade.

De äro ock i många delar ofullständiga och bristfälliga. En revision af

dem har ofta varit ifrågasatt och är af högsta behof påkallad.

Rättigheten att lemna underpant i lös egendom bör emellertid vara

en rättighet för alla näringsidkare eller för ingen, och medgifvande af

sådan rätt utgör endast den enklaste gärd af rättvisa åt de näringsidkande

samhällsmedlemmar, som dermed ej nu äro hugnade. Man har mot dess

medgifvande åberopat det osäkra värde, dylik underpant för långifvaren

innebär, då de pantförskrifna föremålens egare och innehafvare kan när

som helst afyttra dem delvis eller helt och hållet till tredje person med

gällande verkan, enär underpantsrätten icke innebär sakrätt i panten. De

rörelser eller yrken, vid hvilka sådan panträtt skulle komma att användas,

torde dock i allmänhet vara af den beskaffenhet, att de för sitt utöfvande

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58. 39

fordra innehafvande af åtminstone större delen af de pantförskrifva föremålen

eller de ursprungligen pantförskrifna motsvarande, och det torde

icke vara lagstiftarens uppgift att tillse, det den enskilde icke i särskilda

händelser skulle kunna i oförstånd handla mot sin egen fördel.

Deremot synes det vara lagstiftarens pligt att för det fall, att på det

fria aftalets väg den näringsidkare, som det behöfver — han må för

öfrigt vara bruksegare, bergverksegare, fabrikant eller jordbrukare eller

hvad annat som helst — kan mot underpant i lös egendom erhålla

den försträckning, han för sin ekonomiska verksamhet behöfver, bereda

en laglig form för pantaftalet och derigenom, bland annat, skydda lagen

för den vanhelgd, som för densamma följer af de under lagens skydd,

men mot dess mening, härtill missbrukade lösöreköpen. I en tid med

mångsidig och liflig affärsverksamhet kan personalkrediten, såsom grundad

på den numera en omöjlighet vordna personliga kännedomen af dem, med

Indika man kommer i affärsberöring, ej vidare räcka till, och realkrediten

måste derföre anlitas i en allt större och större utsträckning, äfven beträffande

de föremål, som kunna dertill användas.

Riksdagen, hos hvilken framställning i ämnet skett, får på grund af

det nu anförda hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta anställa eu revision af samtliga gällande föreskrifter

om förlag och dervid jemväl taga i öfvervägande, huruvida ej rätt

till underpant i lös egendom må kunna medgifvas alla näringar, samt till

Riksdagen göra den framställning, som häraf kan föranledas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 17 Maj 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.