Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående allmänna levillningen.

1879-05-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1879:74, Skrifvelse, angående allmänna levillningen.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 74.

M:o 74.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1879.

— _ _ — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående allmänna levillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:is 7 och 20 samt Memorial N:o 11).

S. A. Iv.

Sedan Riksdagen öfversett och granskat gällande stadgande!! angående

allmänna bevillningen, har Riksdagen deruti vidtagit de förändringar, hvilka

här nedan omförmälas.

Då, efter den nyligen verkstälda löneregleringen för armén, indelta

arméns aflöningstillgångar och deribland äfven de boställen, som förut

varit genom boställsdirektionernas försorg utarrenderade, öfverlemnats till

Statsverket, samt de, hvilka tillförene åtnjutit löner från afkomsten af

dessa boställen, numera erhålla aflöning från Statsverket, har Riksdagen

funnit de nu i 2 mom. af 7 § Bevillningsstadgan förekommande orden:

»icke heller den del af indelta arméns löner, som utgör afkomsten från

de genom vederbörande boställsdirektioner utarrenderade boställen, för

hvilka fastighetsbevillning erlägges» böra utgå.

I andra stycket af nyss omförmälda moment och paragraf stadgas,

att afdrag må ske för, bland andra utgifter, »de af landshöfdingars och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 7d.

officerares löner utgående ackords-, rånte- och amorteringsafdrag». Då,

enligt hvad Riksdagen inhemtat, några dylika afdrag af landshöfdingelöner

ej vidare förekomma, hafva i det nyss citerade stadgandet orden

»landshöfdingars och» blifvit uteslutna.

Enligt 3 mom. af 9 § Bevillningsstadgan skall bevillning för inkomst

af kapital eller arbete påföras fabriksegare, handlande samt annan yrkesoch

näringsidkare, der fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen

förnämligast idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras

inom den församling, der de äro mantalsskrifne.

Enligt Riksdagens åsigt är det mot rättvisan stridande, att en näringsidkare,

som inom en kommun drifven en jemförelsevis sjelfständig rörelse,

och för densamma är lika med kommunens medlemmar intresserad i anordnande

och upprätthållande af de inrättningar och anstalter, som för

gemensamt gagn erfordras, skall, såsom nu är förhållandet i följd af nyss

anförda stadgande, för inkomsten af denna rörelse vara fri från skatt till

och i saknad af rösträtt inom samma kommun endast af den anledning,

att rörelsen förnämligast idkas inom en annan kommun, och då denna

orättvisa emot de kommuner, som genom nu gällande lagstiftning gå miste

om skatt, icke kan utan en genomgripande förändring af sjelfva grunderna

för kommunalbeskattningen afhjelpas på annat sätt än genom ändring i

bevillningslagstiftningen, så synes den omständigheten, att denna lagstiftnings

egentliga ändamål är ett annat än att reglera kommunalbeskattningen,

icke böra afhålla från sådana möjliga förändringar deri, hvarigenom

en rättvis beskattning inom kommunerna kan åvägabringas.

Riksdagen har derför tagit i öfvervägande, huruvida icke omförmälda

stadgande må kunna, till undanrödjande af den antydda orättvisan, lämpligen

ändras, och då det i 2 mom. af ifrågavarande § förekommande stadgandet

derom, att annat bolag än bank-, jernvägs- och kanalbolag skall

påföras bevillning, der bolagets rörelse hufvudsakligen, å en eller flere orter,

drifves, kunnat tillämpas utan att, såvidt Riksdagen har sig bekant,

några synnerliga svårigheter deraf varit föranledda, och följaktligen ett

motsvarande stadgande lika väl synes kunna tillämpas äfven i vidsträcktare

mån, helst den omständigheten, att en rörelse i ena fallet drifves af

ett bolag och i det andra af en enskild person, väl ej bör betinga olika

sätt för beskattningens påförande, har Riksdagen funnit en förändring af

ifrågavarande^ mom. till öfverensstämmelse med nyss omförmälda föreskrift

Bill. till Biksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 14 Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o Vi.

rörande bolag vara för ändamålet lämplig, samt derför åt detsamma gifvit

följande förändrade lydelse:

»fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare, der

fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen hufvudsakligen,

å en eller flera orter, idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras

inom den församling, der de äro mantalsskrifne.»

Under rubriken B) Bevillning för post- och lotshemman stadgas i

12 § Bevillningsstadgan:

»För de post- och lotshemman, som äro frikallade från rotering och

kronoskjuts, betalas särskildt efter hemmantalet tre kronor för hvarje helt

mantal och i lika förhållande för de mindre, men för dem, hvilka endast

njuta frihet för kronoskjuts, försvinner afgiften.»

Då på grund af nådiga skrifvelsen till Generalpoststyrelsen den 19

Augusti 1870 de af posthemmanen tillförene åtnjutna friheter från rotering

och kronoskjuts icke för närvarande ega rum, har föreskriften i nyss

åberopade § om erläggande af en särskild bevillning för ifrågavarande

hemman ansetts böra utgå och i följd deraf orden »post- och» såväl i

rubriken som paragrafen uteslutits, i sammanhang hvarmed, då alla lotshemman

äro från kronoskjuts fria både i krig och fred, men endast de, *

som tillika njuta frihet från rotering, äro skyldige att erlägga den i paragrafen

stadgade bevillningsafgift, jemväl orden »och kronoskjuts» samt

orden »men för dem, hvilka endast njuta frihet för kronoskjuts, försvinner

afgiften» såsom numera öfverflödiga blifvit uteslutna. Ifrågavarande

rubrik ocli § har derför erhållit följande förändrade lydelse:

»B) Bevillning för lotshemman.

§ 12-

För de lotshemman, som äro frikallade från rotering, betalas särskildt

efter hemmantalet tre kronor för hvarje helt mantal och i lika förhållande

för de mindre.»

I sammanhang härmed har i de vid Bevillningsstadgan fogade formulären

10, 11, 13, 14- och 15 den förändring vidtagits, att, der nu uttrycken

»post- och lotshemman» eller »post- eller lotshemman» förekomma,

orden »post- och» samt »post- eller» uteslutits.

Riksdagens uppmärksamhet har blifvit fäst derå, att i'' nu gällande

Bevillningsstadga saknas bestämmelse derom, att de taxeringshandlingar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 74.

som enligt 58 § blifvit till Eders Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande insända,

samt de lios pröfningskomitén jemlikt 68 § förda längder skola

inom någon viss tid till vederbörande debiteringsförrättare öfverlemnas för

debiteringens verkställande. Följden häraf lärer stundom hafva blifvit, att

dessa handlingar först ganska sent kommit desse tjensteman till hända,

hvilket åter medfört svårighet för dem att i rätt tid medhinna bevillningsafgifternas

införande i uppbördsböckerna, debetsedlarnes utskrifvande o. s. v.

Då införandet i taxeringslängderna af de anteckningar som af pröfningskomiténs

beslut, föranledas, äfvensom upprättandet af de i 68 § föreskrifna

längder synes böra kunna medhinnas inom tre veckor efter pröfningskomiténs

sista sammanträde, har Riksdagen ansett eu föreskrift böra i

Bevillningsstadgan införas om skyldighet för vederbörande att inom nämnda

tid till debiteringsförrättarne öfverlemna ofvan omförmälda handlingar samt

derföre beslutat, att i slutet af 68 § Bevillningsstadgan skall införas ett

moment af följande lydelse:

»Inom tre veckor efter pröfningskomiténs sista sammanträde skola

taxeringsprotokoll och längder jemte tillhörande handlingar samt de hos

pröfningskomité!! förda längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare

eller magistrat för debiteringens verkställande.))

Den statistiska redogörelse för allmänna bevillningen, som innefattas

i det generalsammandrag, som af Statskontoret årligen upprättas, är enligt

Riksdagens uppfattning mindre tillfredsställande, så att man med skäl kan

säga, att på detta område en brist förefinnes i vårt lands eljest ganska

fullständiga statistik. Denna brist torde det vara desto angelägnare att

fylla, som en någorlunda fullständig statistisk redogörelse för bevillningen

icke allenast bör kunna lemna värdefulla upplysningar om förmögenhetens

fördelning samt särskilda orters välmåga och utveckling, utan äfven

utgör ett nödvändigt underlag för vidtagande af hvarje väsentligare förändring

i Bevillningsstadgan. Visserligen hafva mera omfattande redogörelser

för såväl bevillningen som taxeringen meddelats af förberedande

skattejemkningskomitén för åren 1862—1875 samt uti en genom Finansdepartementets

försorg utarbetad öfversigt af 1876 års bevillningstaxering.

Men då föreskrift saknas om fortsatt utarbetande af dylika redogörelser,

har Riksdagen ansett åtgärder böra vidtagas till afhjelpande för framtiden

af ifrågavarande brist.

Det vore derföre enligt Riksdagens tanke önskvärd!,, om äfven framdeles

öfversigter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nyss omförmälda

öfversigt af 1876 års bevillningstaxering blefve utarbetade. Men då enligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 74.

deri vid Bevillningsstadgan fogade instruktionen för taxeringsförrättningarna

omtaxering af fast egendom endast verkställes hvart tredje år och

inkomstbevillningen i allmänhet icke undergår några mera anmärkningsvärda

förändringar från det ena året till det andra, torde det icke vara

nödvändigt, att öfversigter af den omfattning som den ofvannämnda upprättas

oftare än hvart tredje år, helst utarbetandet af dylika kräfver icke

obetydlig möda och kostnad.

I sammanhang härmed har Riksdagen ansett att åt de vanliga generalsammandragen,

hvilka fortfarande böra årligen upprättas, hör gifvas

större fullständighet än de nu ega derutinnan, att taxeringsvärde och bevillning

böra för hvarje län upptagas särskildt för landsbygden och särskildt

för städerna.

Riksdagen får derför i underdånighet hos Eders Kong! Maj:t anhålla,

att i afseende å uppställningen af det generalsammandrag öfver allmänna

bevillningen, som det enligt gällande Bevillningsstadga åligger Statskontoret

att låta årligen upprätta, den förändring måtte vidtagas, att för

hvarje län särskilda uppgifter meddelas för städerna och för landsbygden,

samt att Eders Kong! Maj:t täcktes för de år, då ny fastighetstaxering

allmänneligen egt rum, låta utarbeta och offentliggöra öfversigter öfver

bevillningstaxeringen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den genom

Finansdepartementets försorg utarbetade och af trycket utgifna öfversigten

af 1876 års bevillningstaxering.

Tillika får Riksdagen i underdånighet anmäla, att Riksdagen beslutat,

att nu gällande vid 1876 års riksmöte antagna Bevillningsstadga med de

af Riksdagen såväl vid 1878 års som vid innevarande riksmöte beslutade

förändringar skall tjena till efterrättelse för år 1880 och intill slutet af

det år, under hvars lopp ny Bevillningsstadga af Riksdagen faststäld varder;

hvarjemte Riksdagen, som för år 1880 åtagit sig en allmän bevillning

af 5,500,000 kronor, deraf 4,000,000 kronor att utgå på grund af

ofvannämnda Bevillningsstadga och 1,500,000 kronor såsom en särskild

tilläggsbevillning i enlighet med den författning, som Riksdagen härmed

öfverlemnar, får i underdånighet anhålla, att Eders Kong! Maj:t täcktes

om hvad Riksdagen sålunda beslutat låta utfärda allmän kungörelse och

dervid tillika i en författning sammanföra såväl de år 1878 som de innevarande

år af Riksdagen beslutade förändringar i förstnämnda Bevillningsstadga.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 20 Maj 1879.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, Nio 74.

13

Författning

angående utgörande af en särskild tilläggsbevillning såsom bidrag till

fyllande af Statsverkets behof för år 1880.

Svenska Folkets vid lagtima riksmöte i Stockholm nu församlade ombud

göre veterlig!, att Riksdagen, såsom bidrag till fyllande af Statsverkets

behof för år 1880, beviljat en särskild tilläggsbevillning af 1,500,000

kronor att, utan sammanblandning med den öfriga allmänna bevillningen,

på grund af nästkommande års bevillningstaxering utgå sålunda, att å en

hvar enligt andra artikeln Bevillningsstadgan skattskyldigs debetsedel särskild!

utföres ett belopp, motsvarande hälften af den honom i debetsedeln

påförda bevillning efter andra artikeln, för att på enahanda sätt som den

öfriga allmänna bevillningen af vederbörande vid de under år 1881 infallande

uppbördsstämma uppbäras, redovisas och till Statskontoret inlevereras;

dock att de tjensteman, hvilka med debitering, uppbörd och redovisning

af detta särskilda skattebidrag få befattning, icke ega att derför

uppbära någon särskild godtgörelse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.