Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretag.
1880-04-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1880:14, Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretag.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
21
N:0 14.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 April 1880.
— — — den Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljade statsbidrag
till vägars anläggning och förbättring, hamn- och brobyggnader
samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar
och andra v attenaftappning sföretag.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.)
S. A. K.
Riksdagen, som till behandling förehaft de genom Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof
väckta frågor om statsbidrags beviljande för väganläggningar och
vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, får härmed
i underdånighet anmäla följande i anledning deraf fattade beslut:
A) Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o. För anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af
backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda
nådiga proposition föreslagit, att Riksdagen måtte'' för år 1881
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande 200,000 kronor.
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
Med bifall till hvad Eders Kong!. Maj:t sålunda föreslagit, har
Riksdagen till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller
förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för år 1881 anvisat 200,000 kronor.
2:o. Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens
län beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor
under vilkor, att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet
i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde under arbetstiden i
någon betydligare mån nedgå; varande af detta anslag anvisadt för år 1877
15.000 kronor, för år 1878 25,000 kronor, för år 1879 likaledes 25,000
kronor och för år 1880 10,000 kronor, eller tillsammans 75,000 kronor.
Af det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
bifogade statsrådsprotokoll (bil. N:o 5 b) inhemtas, att på grund af
ofvan omförmälda vilkor ifrågavarande anslag torde komma att minskas
från beviljade 95,000 kronor till 92,160 kronor; och har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till utgående under år 1881 anvisa för nu
ifrågavarande väganläggning ytterligare 10,000 kronor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har blifvit af Riksdagen
bifallet.
3:o. För väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte
sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård och Husbondliden till
Ruskträsk beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af 343,780 kronor,
hvaraf Riksdagen anvisat för år 1878 24,093 kronor 86 öre, för år
1879 60,000 kronor, och för år 1880 25,000 kronor, eller tillhopa 109,093
kronor 86 öre; och har Eders Kongl. Maj:t nu hemstält, att i ytterligare
afräkning å den beviljade anslagssumman 35,000 kronor måtte anvisas
att under år 1881 utgå.
Denna hemställan har af Riksdagen bifallits.
B) Hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer.
4:o. För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för år 1881 anvisa samma belopp, som för år 1880 beviljats,
eller 20,000 kronor; och har berörda nådiga framställning blifvit af
Riksdagen bifallen.
5:o. Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre
båthamnar har Eders Kongl. Maj:t äskat ett anslag för år 1881 af
30.000 kronor, eller samma belopp, som under föregående år varit för
enahanda ändamål stäldt till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.
23
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har blifvit af Riksdagen
bifallet.
C) Sjösänkningar och andra vattenaftappnings företag.
6:o. Uti ofvan nämnda nådiga proposition bar Eders Kongl. Maj:t
iöreslagit, att till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
af sådana myrutdikningar och vattenaf tappning ar, som företrädesvis afse
att minska frostländigheter, måtte för nästkommande år anvisas samma
belopp, som under de senare riksdagarne för enahanda ändamål beviljats,
eller 80,000 kronor; och bar Riksdagen bifallit hvad Eders
Kongl. Maj.-t sålunda föreslagit.
7:o. Till befrämjande, medelst lån, af utdikning ar och aftappning ar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, har, med bifall
till Eders Kongl. Maj:ts förslag, för år 1881 beviljats enahanda
belopp, som af sistlidna årens Riksdagar anvisats, eller 100,000 kronor.
8:o. För sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade
1877 års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett
lån å 2,000,000 kronor, att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor
under år 1878 samt 300,000 kronor under hvarje af åren 1879,
1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under år 1883; och härmed
anledning häraf Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år 1881
af de på samma år belöpande 300,000 kronor af detta lån.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen
bifallet.
9:o) I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
till och kontrollen å allmänna arbeten har, på sätt Eders Kongl. Maj :t
föreslagit, Riksdagen beslutat, att nu gällande allmänna vilkor och
föreskrifter i afseende å de statsbidrag, som blifvit anvisade för väganläggningar
och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar,
vattenkommunikationer samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
hvilka vilkor och föreskrifter innefattas i Riksdagens underdåniga
skrifvelser den 23 Maj 1873 (N:o 67, mom. 8, och N:o 68),
den 23 April 1874 (N:o 27, mom. 11), den 5 Maj 1876 (N:o 27, mom.
12), den 20 Maj 1878 (N:o 47, mom. 13) och den 17 Maj 1879 (N:o
49, mom. 13), fortfarande skola blifva gällande; varande dessa vilkor
och föreskrifter, hvilka, på sätt Eders Kongl. Maj:t ansett lämpligt,
nu blifvit af Riksdagen till ett helt sammanförda, åf följande innehåll:
l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte
beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse; och skall menighet, bolag
eller annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till arbetets utförande,
vara underkastad alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; hvarjemte i sådana fall, der rätt
till jemkning i beviljadt anslagsbelopp blifvit eller blifver staten förbehållen,
räkenskaper skola föras å sådant sätt, att den verkliga kostnaden
för det af staten understödda arbetsföretaget må kunna säkert
uppskattas.
2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning
eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande
om företagets lämplighet och nytta.
3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade
vägar samt byggda broar böra af den menighet, det bolag
eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade
understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess
den framtida underhållningsskyldigheten kan varda i behörig ordning
andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.
4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter
arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande
upptagas, bör taxa härå vara faststäld, så lindrig som skäligen låter
sig göra. Sålunda faststälda afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl.
Maj:t, på grund af särskildt förekommande omständigheter, pröfvar
skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas,
så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger
en viss, af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de till företaget
lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t
likaledes bestämd andel utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond
afsättas.
5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet,
bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning
afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet
skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde, dels
att i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda arbetsplanen och
under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll
påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan
att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och
dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget
kan erfordras; egande Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
att, der den pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda
Styrelse rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll,
25
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas, bör styrkas, att till
Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet
blifvit utfördt. Dessutom bör uti de kontrakt rörande befordrandet
af kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för
godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva
skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse
om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan
kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda
styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och
hvad dermed eger gemenskap.
6:o. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade
statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas
sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock
städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån böra
befrias, från dylik skyldighet frikallade.
7:o. Af Kongl. Maj:t, eller af Riksdagen beviljadt anslag eller
lån kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit
börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få
successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som
i kontraktet finnas utsatta eller särskildt blifvit bestämda antingen af
Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg-och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida
icke Kongl. Maj:t med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt
annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Statskontoret
innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt.
Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång
vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, så
vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande
blifvit meddelad.
8:o. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade,
skola från Statskontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kong], Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den
myndighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och
uttaga; börande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidragutbetalas,
hos Statskontoret företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts
fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt
mom. 6 erfordras;
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sarnl. 1 Afd. 1 Rand. 1 Raft.
4
26 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,
d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, en till Statskontoret eller
ordres stäld, af bemälda Kontor godkänd skuldförbindelse, som, i fråga
om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall
innefatta vederbörandes betalningsansvar, intill dess sådant lån, jemlikt
Kongl. kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848,
blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara,
och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet
sätt antecknats; och
e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för
den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
9:o. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård;
dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter
kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas.
10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,
skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl.
Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt
inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta
inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf
uppburits, att på en gång eller successivt till Statskontoret inbetalas
inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen, till
hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma
att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses
erfordras. Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i
vederbörlig ordning; och skall det åligga vederbörande att å sålunda
lyftade och återburna medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta
från lyftningsdagen till dess återbetalning sker.
ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag
befordradt företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den
mån Kongl. Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande
bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier
och arbete. I annat fall beror af Kongl. Maj:t att inställa utbetalningen
af de beviljade medlen. Åt fiskeläge, som erhåller del af anslaget
för byggande af smärre båthamnar, afsedda för fis karenas behofvid de
större fiskelägena i riket, må endast anvisas högst två tredjedelar af
det belopp, lägets båthamn enligt upprättadt och godkändt kostnadsförslag
beräknas kosta, och skola fiskelägets invånare i öfrigt förbinda
sig att genom verkställande af arbete, eller på annat sätt, anskaffa
minst en tredjedel, som för båthamnens åstadkommande är behöflig utöfver
det beviljade anslaget.
27
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda
arbeten böra företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa
personer användas.
13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats,
böra vara påbörjade senast under loppet af året näst efter det, hvarunder
medlen blifvit af Riksdagen anvisade; kommande, då arbetet icke
påbörjats inom den sålunda bestämda tidens förlopp, det beviljade beloppet
att reserveras till Riksdagens disposition.
14:o. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten, skall iakttagas, dels att
sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den
för arbetets utförande, enligt faststäld plan, beräknade kostnad, dels
att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen,
företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsentlig
mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande;
dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde
alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver
för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen
underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda
arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att
Kongl. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet,
påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas.
15:o. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra
vattenaftappningsföretag utbekomna låneunderstöd skola efter tre års
förlopp från den dag, då lånemedlen från Statskontoret utbekommits,
årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf
ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och
det öfriga utgör, afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvaidg’- heten för dessa inbetalningars verkställande böra lända till efterrättelse
ofvan åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3
November 1848.
16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af
erhållna anslag eller lån föranledts för Statskontoret, skola utan undantag
bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen
erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas.°
Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna
skrifvelse beviljade anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt
sammandrag.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 17 April 1880.
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
Sammandrag af de utaf 1880 års Riksdag beviljade, i dess underdåniga
skrifvelse N:o'' 14 omförmälda statsbidrag för väganläggningar och vägförbättringar,
hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom
sjösänkningar och andra vattenaftappningsiöretag.
Anslag.
Lån.
Summa
anslag.
Summa
lån.
Summa an- slag och lån.
A) Väganläggningar och
väg förbättringar.
Till fond för anläggning
af nya samt omläggning
eller förbättring af bac- kiga eller eljest mindre
goda vägar .................
; Till anläggning af väg
emellan Lycksele och
Stensele kyrkor i We-
sterbottens län ............
Till vägan läggning från
Sorsele kyrka till Stryck- sele by jemte sidoväg
från Lycksele öfver Ul- riksdal, Carlgård och
Husbondliden till Rusk- träsk i Westerbottens
län ..........................
200,000
10,000
35,000
—
—_
1
245,000
245,000
| B) Hamn- och brobyggna- der samt vattenkommu- nikationer.
; Till fond lör understöd- j jande af mindre hamn- | och brobyggnader samt
upprensning af åar och
farleder........................
Till fond för byggande vid
störrefiskelägen af smär- re båthamnar..............
20,000
30,000
—
50,000
—
*
| 50,000
|
Transport
---
1 •—
I-
| 295,000
h
1 —
1-
| 295,0 001—
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 14.
29
Anslag.
Lån.
Summa
anslag.
1
Summa
lån.
Summa an- slag och lån.
Transport
C) Sjösänkningar och an- dra vattenuftappnings- företag.
Till fond för myrutdiknin- gar och vattenaftapp- ningar till förminskande
af frostländigheten ......
Till fond för understöd- jande af utdikning ar och
aftappningar af sanka
trakter och sjöar till
beredande af odlings-
företag ......................
För sänkning af sjöar ne
Hjelmaren och Qvisma-
80,000
100,000
295,000
295,000
ren .............................
—
300,000
—
80,000
—
400,000
—
480,000
Summa kronor
_
_
—
—
375,000
_
400,000
775,000
Bih. till Riksd. Prof. 1880.
10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 1 Haft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.