Skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen.
1880-04-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1880:19, Skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen.
Dokumentets text
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.
N:o 19.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 April 1880.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.)
S. A. K.
Hos Riksdagen har framställning skett om förändrad bestämmelse
beträffande fördelningen af arfvode för konkursbos förvaltning; och har
Riksdagen funnit konkurslagens stadgande, att af det för konkursbos förvaltning
bestämda arfvodesbelopp en tredjedel skall tillfalla rättens ombudsman
samt två tredjedelar gode männen eller sysslomannen, vara
mindre lämpligt.
Väl kan annan grund för fördelningen komma i tillämpning, der
Rätten sådan bestämmer, men då lagen uppstält en viss fördelning såsom
allmän regel, hvarifrån, endast undantagsvis, afvikelse kan ske och detta
först med påkallande af Rättens beslut, torde denna fördelning nu i allmänhet
tillämpas, äfven der en annan är af omständigheterna påkallad.
Konkursutredningar äro nemligen af den beskaffenhet, att i den ena jemförelsevis
mindre, i den andra mera än vanligt Rättens ombudsmans
verksamhet påkallas, och att i den ena gode männens eller sysslomannens
tid, arbete och omtanka tagas långt mera i anspråk än uti en annan,
och allt detta ofta oberoende af den större eller mindre omfattningen af
det konkursbo, som skall utredas. Riksdagen anser derför både med
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.
7
rättvisa och billighet mest förenligt, att så med afseende å gode männen
eller sysslomannen som Rättens ombudsman utan någon särskild omväg
rnå kunna bestämmas den del, den ene eller de andre böra, hvar efter sin
verksamhet vid utredningen, erhålla. I alla händelser står ju beträffande
denna fördelning ett hänskjutande till Rätten öppet.
Med anledning häraf har Riksdagen för sin del beslutat följande
förändrade lydelse af 67 § i Konkurslagen den 18 September 1862:
Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna utsätta antingen
till visst af hundrade, eller efter annan grund; dock må det ej
för syssloman efter tid räknas. Detta arfvode fördelas mellan Rättens
ombudsman, gode männen eller sysslomannen så, att en hvar af dem för
sitt bestyr i konkursen erhåller skälig ersättning. Nöjas de ej med borgenärernas
beslut derutinnan, eller menar någon borgenär, eller gäldenären,
att arfvodet blifvit för högt bestämdt; lägge Rätten dem emellan,
som skäligt pröfvas. Ej må arfvode njutas förr än gode män eller syssloman
slutlig reda för sig gjort.
Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri
särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den
egendoms vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling utgå.
Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen o. s. v.
Stockholm den 21 April 1880.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.