Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen.

1880-04-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:19, Skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.

N:o 19.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 April 1880.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har framställning skett om förändrad bestämmelse

beträffande fördelningen af arfvode för konkursbos förvaltning; och har

Riksdagen funnit konkurslagens stadgande, att af det för konkursbos förvaltning

bestämda arfvodesbelopp en tredjedel skall tillfalla rättens ombudsman

samt två tredjedelar gode männen eller sysslomannen, vara

mindre lämpligt.

Väl kan annan grund för fördelningen komma i tillämpning, der

Rätten sådan bestämmer, men då lagen uppstält en viss fördelning såsom

allmän regel, hvarifrån, endast undantagsvis, afvikelse kan ske och detta

först med påkallande af Rättens beslut, torde denna fördelning nu i allmänhet

tillämpas, äfven der en annan är af omständigheterna påkallad.

Konkursutredningar äro nemligen af den beskaffenhet, att i den ena jemförelsevis

mindre, i den andra mera än vanligt Rättens ombudsmans

verksamhet påkallas, och att i den ena gode männens eller sysslomannens

tid, arbete och omtanka tagas långt mera i anspråk än uti en annan,

och allt detta ofta oberoende af den större eller mindre omfattningen af

det konkursbo, som skall utredas. Riksdagen anser derför både med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.

7

rättvisa och billighet mest förenligt, att så med afseende å gode männen

eller sysslomannen som Rättens ombudsman utan någon särskild omväg

rnå kunna bestämmas den del, den ene eller de andre böra, hvar efter sin

verksamhet vid utredningen, erhålla. I alla händelser står ju beträffande

denna fördelning ett hänskjutande till Rätten öppet.

Med anledning häraf har Riksdagen för sin del beslutat följande

förändrade lydelse af 67 § i Konkurslagen den 18 September 1862:

Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna utsätta antingen

till visst af hundrade, eller efter annan grund; dock må det ej

för syssloman efter tid räknas. Detta arfvode fördelas mellan Rättens

ombudsman, gode männen eller sysslomannen så, att en hvar af dem för

sitt bestyr i konkursen erhåller skälig ersättning. Nöjas de ej med borgenärernas

beslut derutinnan, eller menar någon borgenär, eller gäldenären,

att arfvodet blifvit för högt bestämdt; lägge Rätten dem emellan,

som skäligt pröfvas. Ej må arfvode njutas förr än gode män eller syssloman

slutlig reda för sig gjort.

Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri

särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den

egendoms vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling utgå.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen o. s. v.

Stockholm den 21 April 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.