Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljadt anslag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader samt i fråga om sättet '' för utgående af Jemtlands läns landstings bidrag till byggande af tvärbanan genom Jemtland.

1880-04-24 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:23, Skrifvelse, angående beviljadt anslag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader samt i fråga om sättet '' för utgående af Jemtlands läns landstings bidrag till byggande af tvärbanan genom Jemtland.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.

(let af Eders Kongl. Maj:t gjorda; hvilket Riksdagen härigenom får hos

Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 April 1880.

N:o 23.

Uppläst och godkäud hos Första Kammaren den 23 April 1880.

_ — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljadt anslag till

fortsättning af statens jernvägsbyggnader samt i fråga

om sättet '' för utgående af Jemtlands läns landstings

bidrag till byggande af tvärbanan genom Jemtland.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16 och Memorial N:o 23.)

S. A. K.

I den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för fortsättande

af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å

tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen för ar 1881 anvisa det

belopp, som, efter afdrag af de utaf Jemtlands läns landsting såsom

bidrag till tvärbanans byggande erbjudna 900,000 kronor, vore erforderligt,

eller 5,100,000 kronor.

Denna nådiga framställning har blifvit af Riksdagen bifallen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.

13

På grund af Eders Kongl. Maj:ts proposition antog 1873 års Riksdag,

i underdånig skrifvelse den 2 Maj nämnda år, ett af Jemtlands läns

landsting gjordt erbjudande att, såsom bidrag till byggande af tvärbanan

mellan Torpshammar och riksgränsen, utan anspråk på aktier eller återbetalning

lemna staten 900,000 kronor på de tider och med de vilkor i

öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma; och har,

uppå dertill af nämnda landsting gifven anledning, Eders Kongl. Maj:t

sedermera genom nådigt bref den 16 Juni 1875 bestämt, att inerberörda

belopp, 900,000 kronor, skulle vara af landstinget inbetaldt före utgången

af året näst före det, hvarunder tvärbanan emellan Sundsvall

och Trondhjem komrae att i sin helhet för allmän trafik upplåtas; vid

hvilket förhållande, och då, på sätt Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

upplyst, tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, äfvensom

dess fortsättning inom Norge, kan antagas blifva färdig och för trafik

öppnad redan inom Augusti månad 1882, Jemtlands läns landsting lärer

böra före slutet af år 1881 inbetala sitt meranämnda bidrag.

Af det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof bifogade statsrådsprotokoll (bil. N:o 6 c) inhemtas, att landstinget,

som erhållit Eders Kongl. Maj:ts godkännande å sitt beslut att

för ifrågavarande ändamål upptaga ett lån på högst 40 års amortering,

funnit, att vilkoren för ett sådant lån antagligen skulle blifva särdeles

hårda, då landstinget vore hänvisadt att söka detsamma ensamt å den

inhemska penningemarknaden, och med anledning deraf anhållit, att staten

ville i samband med sina lånetransaktioner upplåna ifrågavarande

summa mot erhållande af landstingets förbindelse att till staten årligen

betala den vid låneuppgörelsen faststälda amortering och ränta, dock

med förbehåll för landstinget att genom en större amortering tidigare

afbörda sig skulden, om landstinget funne sådant med sin fördel och

betalningsförmåga förenligt.

Enär en sådan anordning af Eders Kongl. Maj:t ansetts innefatta

endast en fördelning på längre tid af inbetalningen af Jemtlands landstings

penningebidrag till statens stambana, och då det vore antagligt att

det ganska betydande bidragets börda derigenom kunde lindras, utan

att statens utgifter i någon mån förökades, samt landstingets betalningsförbindelse

syntes innebära full säkerhet för statsverket, har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att Riksgäldskontoret måtte erhålla bemyndigande

att under år 1881 till Styrelsen öfver statens j mm vägsbyggnad er

utbetala 900,000 kronor till fullbordande af tvärbanan mellan Torpshammar

och riksgränsen, mot förbindelse af Jemtlands landsting att till

Riksgäldskontoret årligen betala det belopp, som Fullmäktige i Riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.

gäldskontoret funne erforderligt till bestridande af statens utgifter för

ränta å och amortering af statens motsvarande lån, dock med rätt för

landstinget att, der det så önskade, genom en större amortering tidigare

afbörda sig skulden.

Riksdagen har ansett statens mellankomst i förevarande fall dels

vara i sig sjelf mindre lämplig, dels ock kunna såsom exempel för framtiden

medföra olägenheter och möjligen leda till anspråk, som staten

synts böra låta sig angeläget vara att tillbakavisa. Andra större och

mindre kommuner hafva sjelfva måst anskaffa medel till åtagna utgifters

bestridande; andra län hafva genom enskilda jernvägars byggande gjort

stora uppoffringar för sitt kommunikationsväsende; och om än beloppet

af Jemtlands läns landstings ifrågavarande bidrag ej är obetydligt, äro

dock de fördelar, länet erhållit genom statsbanan, ojemförligt betydligare.

Erbjudandet, utan alla förbehåll, af berörda bidrag har tvifvelsutan i sin

mån bidragit till beslutet om jernbanans- byggande på sätt som skett;

och statens upplåning för ifrågavarande jernvägsanläggning är redan så

stor, att det ej synts Riksdagen vara skäligt att för omförmälda ändamål

ytterligare öka densamma; hvartill kommer, att uppläggande af ett

särskildt lån ej torde kunna ifrågasättas, men att å andra sidan indragande

från utlandet af det behöfliga beloppet skulle under nuvarande

förhållanden vara allt annat än gagneligt.

Sedan landstingets underdåniga ansökning i Oktober månad år

1878 till Eders Kongl. Maj:t ingafs, hafva ock förhållandena så till vida

förändrat sig, att det nu ej bör vara för landstinget svårt att genom

egen upplåning på ganska billiga vilkor anskaffa de för fullgörande af

dess åtagande erforderliga medlen, samt att den på många år fördelade

bördan för landstinget af ett sådant låns förräntande och amortering ej

kan blifva särdeles betungande.

Riksdagen har fördenskull ansett sig ej kunna till Eders Kongl.

Maj:ts ifrågavarande förslag lemna sitt bifall.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 24 April 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.