Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående preglandet af guldmynt å fem kronor.

1880-05-04 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:27, Skrifvelse, angående preglandet af guldmynt å fem kronor.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.

23

i riket föreskrifna ångbåtsbefälhafvare-, öfvermaskinist- och maskinistexamen

medför, anstå, intilldess Eders Kongl. Maj:t — efter inhemtande

af upplysningar från sakkunnige och praktiske män samt föreningar inom

vårt land — kan komma i tillfälle taga frågan under förnyad ompröfning

och derefter utfärda sådan ny förordning i ämnet, hvartill pröfningen

kan föranleda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 4 Maj 1880.

i

N:o 27.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 Maj 1880.

— — — — Andra Kammaren den 4 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående preglandet af guldmynt

å fem kronor.

(Banko-Utskottets Utlåtande N:o 12).

S. A. K.

Bland de verkningar, antagandet af guld såsom värdemätare och

grund för myntväsendet i vårt land förväntades komma att medföra,

var äfven den att metalliskt mynt derigenom skulle till större myckenhet

än förut varit förhållandet ingå i den dagliga rörelsen och spridas bland

allmänheten samt dymedelst befrämjas den trygghet i handel, som utbyte

af en vara mot en annan af jernngodt värde i form af mynt alltid måste

bereda framför varans öfverlemnande emot kreditsedlar. Att nyss an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 27.

•

tydda förväntan af guldmyntsystemets införande emellertid icke blifvit

uppfylld, har erfarenheten under de sedan dess förflutna åren nogsamt

visat, enär ännu i dag guldmynt i högst obetydlig mängd ingår bland

landets bytesmedel, utan dertill nästan uteslutande begagnas sedlar jemte

skiljemynt. Huruvida detta förhållande må vara att företrädesvis tillskrifva

bristande insigt om och aktgifvande på de fördelar, användandet

af hårdt mynt medför, eller obenägenhet mot detsamma i följd af sedelns

större beqvämlighet såsom betalningsmedel, eller det motstånd hvarje

öfvergång till något nytt helt naturligen framkallar, synnerligast då det

berör ett helt lands allmänhet i dess dagliga affärsförhållanden, torde

icke skäligen böra afgöras eller ens kunna tillförlitligen bedömas förr än

denna samma allmänhet blifvit satt i tillfälle att göra sitt val emellan

det ena och det andra bytesmedlets användande i den dagliga rörelsen;

och Riksdagen anser tillfälle härtill icke hafva blifvit hittills lemnadt

just i följd deraf att enligt gällande myntlag i vårt land icke preglas

något mynt emellan två och tio kronors valör, ett förhållande som enligt

Riksdagens mening, om det än icke gör begagnandet af småsedlar i den

dagliga rörelsen till en nödvändighet, dock med visshet hämmande inverkat

på guldmyntets spridning och användande. Emellertid har såväl

genom den för några år tillbaka vidtagna åtgärden att indraga Riksbankens

sedlar å en krona, som ock genom den nästlidna år beslutade indragningen

af enskilda bankernas femkronesedlar visserligen icke så litet

blifvit gjordt för minskandet af bruket utaf sedlar för mindre liqvider.

Då en vidare fortgång i denna rigtning alltjemt är önskvärd och då ett

ökadt användande af mynt för mindre liqvider ovilkorligen skulle befordras,

derest mynt i guld af fem kronors valör blefve för allmänheten tillgängliga

och hos densamma villigt funne användning, har Riksdagen funnit

ett i sådant hänseende väckt förslag förtjent af understöd.

För det ifrågastälda myntets begärlighet och spridning erfordras

ej mindre att det tillerkännes giltighet såsom lagligt betalningsmedel i

riket, än ock att det blifver så lätthandterligt som möjligt. Riksdagen

håller i betraktande häraf före dels att femkronestycket bör utmyntas

efter samma grunder med afseende å vigt och halt som gälla för tio och

tjugo-kronestyckena, endast att med afseende å remediet någon större

frihet torde böra medgifvas, samt att detsamma under enahanda förhållanden,

som rörande nuvarande guldmynt är bestämdt, skall upphöra att

vara lagligt betalningsmedel, dels ock att myntet bekommer en lämplig

storlek, hvilket Riksdagen föreställer sig kunna vinnas, derest det erhåller

ungefärligen samma diameter som det i Frankrike senast preglade

femfrancsstycket om 16 ^ millimeter, hvarigenom det nya myntet såväl i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biksdagens undera. Skrifvelse, N:o 27.

25

afseende å omfång som tjocklek blefve skildt från 25-örestycket och 10- kronestycket, hvilka hafva en genomskärningslinie af respektive 17 och

18 millimeter, och sålunda blefve icke så obetydligt större än 10-örestycket,

hvars diameter af 15 millimeter synes Riksdagen vara för ett

guldmynt väl ringa.

Till en början och innan sig visat huruvida det nya myntet vinner

allmänhetens tycke och ingår i den dagliga rörelsen, torde derjemte böra

bestämmas, att utmyntning af femkronestycken tillsvidare må verkställas

endast för statens och Riksbankens räkning, och beträffande deras utsläppande

i rörelsen sådana stadganden böra gifvas, hvarigenom förebygges

en för staten alltför kostsam, utöfver den mindre rörelsens behof sträckt

utmyntning af desamma. Bestämmandet af det belopp femkronestycken,

som må böra för Riksbankens räkning preglas, äfvensom de närmare föreskrifter,

som för utvexling till allmänheten af sådana mynt vid Riksbankens

särskilda kontor må finnas erforderliga, har synts Riksdagen lämpligen

kunna och böra öfverlemnas åt fullmäktige i Riksbanken, som i följd

häraf och under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till

Riksdagens nedan omförmälda förslag erhållit uppdrag af Riksdagen att

låta vid Myntverket pregla och vid de särskilda riksbankskontoren för

den mindre rörelsens behof tillhandahålla allmänheten dylika myntstycken

till det belopp, fullmäktige finna lämpligt.

Vid behandlingen af detta ärende har Riksdagen jemväl haft att

taga i öfvervägande, huruvida Sverige, med hänsyn till bestående gemensamhet

i myntväsendet med grannländerna Norge och Danmark, kan anses

ega fullkomlig frihet att besluta pregling af ett myntslag, som icke

finnes i myntkonventionen med dessa länder omnämndt; och har Riksdagen

dervid funnit bestämmelserna i nämnda konvention icke rättsligen

förhindra någotdera af de tre skandinaviska landen att, utom de två

gemensamma guldmynt, som konventionen omnämner, för egen räkning

pregla ett tredje guldmynt af annan valör; och huru önskvärdt Riksdagen

än skulle finna det vara, att guldmynt af fem kronors valör jemväl

må komma att ingå bland konventionsrnynten, anser dock Riksdagen några

åtgärder i sådan rigtning icke böra från Sveriges sida vidtagas förr

än sig visat, att detta mynt af allmänheten med begärlighet mottages;

och liksom Riksdagen tror sig ega skäl antaga att ett sådant tillvägagående

från Sveriges sida icke skall i Norge eller Danmark missbilligas,

anser Riksdagen derjemte ganska antagligt vara, att dessa svenska mynt,

såsom preglade efter samma utmyntningsgrunder, som de i inyntkonventionen

omförmälda guldmynten, skola i båda dessa land mottagas efter

parikurs och sålunda, om de i alla tre skandinaviska landen möta villigt

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 28.

användande, kunna bereda upptagandet af guldmynt å fem kronor bland

konventionsmynten.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen, under

tillkännagifvande att Riksdagen för sin del finner önskvärdt att guldmynt

å fem kronor för statens och Riksbankens räkning varda preglade efter

samma grunder i fråga om halt och vigt, som gälla för tio- och tjugokronestyckena

samt till sådan storlek, att de blifva på samma gång lätt

handteriiga och väl kunna skiljas från närmast högre guldmyntvalör, hos

Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong!.

Maj:t, så snart lämpligt finnes, gå i författning om preglandet af guldmynt

å fem kronor att genom Myntverket och Riksbanken hållas den

mindre rörelsen tillhanda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 4 Maj 1880.

K:o 28.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1880.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående åtgärder för utredning

af näringarnes ställning.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13 och

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.)

S. A. K.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.