Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.

1880-05-11 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:33, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

1

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1880.

— — — Andra Kammaren den 11 — _

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Femte hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.)

S. A. K.

Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln, eller anslagen för sjöförsvaret,

vid innevarande riksmöte ifrågakomna förändringar, får Riksdagen

här nedan meddela sina beslut.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. I likhet med hvad de två sistförflutna riksdagarne egt rum har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöfver

de utgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre

håiad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för

genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1881

inflytande dylika afgifter måtte för löneregleringens behof under sistnämnda

ar användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande under år

1881 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater redovisas.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat och föreslagit har Riksdagen

bifallit. b s

Bih. till Riksd, Brok 1880. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 5 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

2:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit

Riksdagen att, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrifvelse

den 15 Maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden

för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning

efter vissa års tjenstetid, medgifva, att det för Marinförvaltningen

gällande, i sjette punkten af nådiga Kungörelsen den 7 December 1877 intagna

stadgande finge å nämnda civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning

i enlighet med deri stadgad beräkningsgrund icke skulle ifrågavarande tjenstemän

tillgodokomma förr än från och med år 1881.

Uti statsrådsprotokollet är erinradt, hurusom vid bestämmandet af vilkoren

för åtnjutande af de löneförmåner, som, i sammanhang med den under

de senare åren verkstälda regleringen af de centrala embetsverken, för

embets- och tjenstemännen vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmänhet

medgifvits, att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst ansåges böra ega rum, löntagare finge för åtnjutande

af denna förhöjning tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande

förflutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig fullmakt

eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken

förmån särskildt tillförsäkrats Marinförvaltningens civile embets- och tjenstemän

genom nådiga Kungörelsen den 7 December 1877, i följd hvaraf ock

åtskillige bland dem, hvilka förut varit på förordnanden anstälde i Förvaltningen

af sjöärendena, redan med år 1878, då den nya staten för Marinförvaltningen

började att tillämpas, kunnat komma i åtnjutande af ålderstillägg.

För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerats år 1874, gälde

deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen godkända

vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar

efter vissa års tjenstgöring inom samma grad skulle beräknas från och med

året efter det, under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie stat till tjenst

inom graden förordnad eller befordrad. Detta stadgande hade tillämpats

efter ordalydelsen, så att tjenstemän å nämnda civilstat, hvilka under tiden

före 1875, då den nya aflöningsstaten trädt i kraft och befattningarna blifvit

tillsatta på ordinarie stat, bestridt samma befattningar på förordnande,

ansetts, på grund af sålunda utaf Eders Ivongl. Maj:t med Riksdagen faststälda

vilkor, icke vara berättigade att, för åtnjutande af lönetillägg, beräkna

sig denna tid till godo. En del af dem hade likväl under ganska lång tid

skött tjensterna på förordnande till följd af den allt ifrån år 1866 oafgjorda

frågan om civilstatens omorganisation. I nådiga Brefvet den 30 Oktober

sistnämnda år hade nemligen, i sammanhang dermed att en komité förordnats

för afgifvande af förslag till förändrade grunder för sjöförsvarets ekonomiska

förvaltning, blifvit föreskrifvet att, för underlättande af öfvergån
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

gen till en blifvande förändrad organisation af den vid sjöförsvaret anstälde

civilpersonalen, inom densamma ledigblifvande tjenstår skulle endast tills vidare

och emot lönens åtnjutande såsom arfvode återbesättas.

Såsom skäl för den nu gjorda framställningen är anfördt, att billigheten

syntes fordra, att tjänstemännen vid flottans civilstat i afseende å tiden

för tillträdande af dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter viss tids tjenstgöring

likstäldes med andra statens tjenstemän, hvilkas löneförhållanden under

de senare åren reglerats, och att grunden till den olikhet, som härutinnan

för närvarande förefunnes, torde vara att söka endast i den tillfälliga

omständighet, att flottans civilstat omreglerats tidigare än de centrala erabetsverken

och innan bestämmelserna i afseende å det jemförelsevis nya aflöningssättet

med löneförhöjning efter viss tjenstetid erhållit den utveckling

och bestämdhet, som genom vunnen erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem.

För Riksdagen har det emellertid synts, som om den omständigheten,

att vid de lönestater, hvilka på senare åren blifvit. reglerade, vilkoren för

tillträdande af ålderstillägg blifvit i någon mån annorlunda uppstälda, än

för flottans civilstat, icke innebure tillräcklig anledning att nu vidtaga ändringar

i en aflöningsstat, som så nyligen blifvit i öfverensstämmelse med

Eders Kongl. Maj:ts förslag af Riksdagen faststäld, helst det icke lärer kunna

bestridas, att det för bemälda civilstat inneburit en särskild fördel, att dess

aflöning blifvit på fast stat förhöjd redan flera år innan de centrala embetsverken

af en motsvarande förmån kommit i åtnjutande. Dessutom har anmärkts,

att aflöningsstaten för flottanä civilstat äfven uti ett annat hänseende

skiljer sig från de aflöningsstater, som på senare åren blifvit inrättade, i det

i den förra staten tjenstgöringspenningarne äro i förhållande till hela aflöningens

belopp satta vida lägre än i de centrala embetsverken är förhållandet;

och denna olikhet bereder löntagarne vid flottans civilstat en fördel ej endast

derigenom att de vid sjukdomsförfall få bibehålla större del af aflöningen,

utan äfven genom pensionernas högre belopp.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har alltså

icke vunnit Riksdagens bifall.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpscrna.

3:o. Vid 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, jemte

det båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen

af sjöärendena och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom

en inkomsttitel i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda anslag

nemligen: reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar,

89,000 kronor, och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmans- samt eldare
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

och handtverkskompanierna, 138,200 kronor, måtte sammanföras till ett förslagsanslag,

under titel “beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna“

och upptagas till belopp af 282,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid

att, då denna summa vore beräknad för corpsernas fulla nummerstyrka samt

vakanser till ej obetydligt antal ofta uppkomme, något öfverskridande af

anslaget ej borde förutsättas såsom behöfligt, hvarför Riksdagen på det sätt

biföll den nådiga framställningen, att de båda anslagen sammanfördes till

ett förslagsanslag till “högst“ det begärda beloppet.

Eders Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att detta anslag måtte från naturen

af “förslagsanslag högst“ förändras till reservationsanslag och i sammanhang

dermed af Riksdagen medgifvas, att af möjligen uppkommande besparingar

å detta anslag finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade

bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å samma

anslag uppstå för åren 1879 och 1880.

Uti statsrådsprotokollet är, jemte meddelande att å ifrågavarande anslag,

som utgjorde 282,000 kronor, under år 1878 uppkommit en brist af

46,302 kronor 68 öre, vidare anfördt, att anslaget vore beräknadt med antagande

för matros-, eldare- och handtverks- samt skeppsgossekompanierna

af den nummerstyrka, som i gällande stater funnes bestämd och, hvad batsmanskompanierna

beträffade, af det ungefärliga medeltalet af samtlige under

ett år till tjenstgöring uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878

förefunnits till icke obetydligt antal, hade likväl å andra sidan det uppfordrade

antalet båtsmän, till följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne

sådane, hvilka skulle oberoende af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års

rekrytkurs, betydligt öfverskridit det beräknade medeltalet af 850, så att,

exempelvis, antalet uppfordrade båtsmän vid Karlskrona station under år

1878 i medeltal uppgått till 1,070 man, eller 220 flere än hela det antal,

från hvilket man utgått vid anslagets beräknande. Dertill komme att under

de år, då en större rekrytering egde rum, utgifterna ytterligare ökades, dels

till följd deraf att nyantagne båtsmän skulle förses med både l:sta och 2;dra

ställets beklädnad, under det att öfrige uppfordrade båtmän erhöllo endast

nytt l:sta ställ, dels derigenom att vissa af l:sta ställets persedlar skulle

räcka 1R 2 eller 3 år, men måste ersättas af anslaget det år de utlemnades.

Yid sådant förhållande och under förutsättning att anslagets belopp kunde

anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, syntes en ändring i bestämmelserna

för dess användande vara erforderlig, dervid kunde väljas den utväg

att antingen anslaget erhölle natur af vanligt ordinarie anslag och att

detsamma finge för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet, hvilket i sin

ordning skulle bestrida alla kostnaderna för beklädnaden, eller ock anslaget

förändrades till reservationsanslag, hvilken senare utväg ansåges ega öfvervägande

fördelar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Då detta anslag senast bestämdes, ansåg sig Riksdagen, på sätt ofvan

är omförmäldt, icke böra bifalla Eders Kongl. Mai:ts förslag om dess uppförande

såsom förslagsanslag, utan blef detsamma uppåt begränsadt; och enligt

Riksdagens tanke förefinnes ej tillräcklig anledning att nu frånträda

detta beslut. Den omständighet, som föranledt den nu anmälda bristen, eller

att båtsmansuppfordringen under år 1878 betydligt öfverstigit det beräknade

medeltalet, torde berättiga till det antagande att, äfven om Eders Kongl.

Maj.t icke skulle finna skäl att i sådant hänseende vidtaga någon särskild

åtgärd, antalet af uppfordrade batmän dock skall för de följande åren understiga

berörda medeltal och dymedelst anslaget ej endast blifva tillräckligt,

utan äfven lemna öfverskott. Endast så till vida bar Riksdagen ansett sig

kunna den gjorda framställningen tillmötesgå, att Riksdagen i Eders Kongl.

Maj:ts dispositionsrätt medgifvit någon utsträckning.

Riksdagen har alltså beslutit, att anslaget till “beklädnad åt sjömansoch

skeppsgossecorpserna“ må till oförändradt belopp 282,000 kronor fortfarande

såsom “förslagsanslag, högst" i riksstaten upptagas, men medgifvit,

att den besparing, som under år 1881 kan å förevarande anslag beredas,

må af Eders Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning ä

den brist, som a samma anslag förut kan hafva uppkommit.

Båtsmanslndelningen

Tillskott i de till batsmansindelningen i Blekinge län

anslagna räntor.

4:o. Dessa anslag äro i gällande riksstat på följande sätt upptagna:

Batsmansindelningen:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

. förslagsanslag ....................................................... kronor 81,053: 98.

1 lits kött i de till batsmansindelningen i Blekinge län

anslagna räntor, förslagsanslag:

penningar .............................''...................................... „ 24,000: —

Eders Kongl. Maj: t har nu föreslagit, att dessa tvenne anslag måtte

sammanföras till ett anslag för Batsmansindelningen sålunda beräknadt:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter..................................................................... kronor 77,300: —

ersättningar ............................................................ „ 24,600: —

Summa kronor 101,900: —

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har vunnit Riksdagens bifall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Flottans nybyggnad och underhåll.

5:o Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att detta reservationsanslag, utgörande

1,078,800 kronor, måtte upptagas sålunda:

Flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning vid

Karlskrona station ''22,100 kronor, reservationsanslag 1,078,800 kronor.

Redan den genom nådigt bref den 30 Oktober 1866 tillsatta komité

för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning föreslog, att all bevakning

af varfven, så vidt den ej besörjdes af egentliga militärposter, skulle

öfvertagas af en poliscorps vid hvardera stationen, hvarigenom ej allenast

ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten och en minskning i båtsmansuppfordringen

kunde tillvägabringas, utan äfven bättre bevakning erhållas.

Det syntes komiterade fördelaktigast, om medlemmarne af denna

corps kunde erhållas från stadens polis i stationsorten, men, i händelse binder

härför mötte, ansåge komiterade corpsen böra antagas af stationsbefälhafvaren

och närmast stå under varfsbefälet samt lyda under krigsartiklarne.

Då sedermera vid 1871 års riksdag Kongl. Maj:t påkallade Riksdagens uppmärksamhet

för behofvet af förenkling i förvaltningen och redogörelseverket

vid flottans stationer och för genomförande af de i sådant hänseende ifrågasatta

förändringar, framhölls af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet i hans

anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871, att bevakningen å

stationerna, hvilken då bestreds af så kallade nattvakare, uttagne bland båtsmännen,

borde öfverlåtas åt en särskild poliscorps. Den af Kongl. Maj:t

för förändringarnas genomförande äskade friare dispositionsrätt öfver behallningarne

å vissa anslag blef emellertid, enligt underdånig skrifvelse den 17

Maj 1871, icke af Riksdagen medgifven. — Vid 1873 års riksdag föreslog

Eders Kongl. Maj:t att till aflöning åt polisbevakningen vid Karlskrona station

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte med 17,200 kronor

förhöjas. Dervid anmäldes, att såväl Förvaltningen af sjöärendena som

stationscheferne tillstyrkt komiterades förrberörda förslag; men då det af

flere skäl synts vara fördelaktigare, om på lämpliga vilkor btockholms stads

polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen, samt Karlskrona

stads polis utsträcka sin verksamhet äfven till Kongl. flottans varf och öfriga

område, än att på hvardera stället uppsätta en från städernas polisbevakning

fristående corps, hade stationsbefälhafvarne fått befallning att söka

med vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning. Emelleitid

hade reglementet iför styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24

Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle förrättas af polis,

och då af stationsbefälhafvaren i Karlskrona derefter anmälts, att stadens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse, hade Eders Ivongl. Maj:t

i nådigt bref den 12 November 1872 anbefalt uppsättandet af en särskild

poliscorps för Karlskrona station, hvarjemte den för dess aflöning erforderliga

summa, beräknad till 17,200 kronor, blifvit för år 1873 anvisad att utgå

af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll. Den minskning i antalet

af de på varfvet tjenstgörande båtsmän, som genom införandet af en varfspolis

kunde ega rum, beräknades till 26 och under vissa antaganden till

38 man. Till svar härå anförde Riksdagen i underdånig skrifvelse den

22 Maj 1873 att, då det synts angeläget, att Riksdagen bereddes tillfälle

yttra sig, innan nya corpser, för hvilka erfordrades aflöning af statsmedel,

blefve organiserade och uppsatta, men sådant i förevarande fall icke egt

rum, hade Riksdagen så mycket mindre ansett sig böra bevilja det uti förevarande

hänseende begärda anslaget, som den ifrågavarande poliscorpsen,

bestående af 1 poliskommissarie, 3 öfverkonstaplar och 18 konstaplar jemte

extra konstaplar, synts vara vida talrikare, än som kunde för bevakning

vid varfvet erfordras. — Lti den till 1877 års Riksdag aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof föreslag Eders Kongl. Maj:t, att de

af Eders Kongl. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse med Riksdagens

beslut faststälda grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af personalen

vid, bland åtskilliga andra corpser och stater, äfven varfspolisen, men i

underdånig skrifvelse den 18 Maj 1877 yttrade Riksdagen, att det éj synts

Riksdagen lämplige att ingå i pröfning af förslag till pensionering, grundande

sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning, såsom

förhållandet vore med, bland andra, varfspolisen. Fastställandet af dessa

embetsverks och corpsers pensionering skulle i sjelfva verket innebära ett

godkännande af de för dem upprättade lönestater, utan att dessa varit, med

behörig utredning försedda, till Riksdagens pröfning framlagda. Nid sådant

förhållande och då någon särskild anledning icke syntes förefinnas hvarför

de ifrågavarande lönestaterna icke skulle, likasom öfriga, underkastas Riksdagens

glanskning och godkännande, hade Riksdagen för närvarande ansett

sig icke kunna Eders Kongl. Maj:ts framställning, så vidt den afsåge de af

Riksdagen angifna embetsverks och corpsers pensionering, bifalla."___ Vid

1879 års riksdag, då förslag framsläldes angående pensioneringen för en

annan corps, i afseende å hvilken 1877 års Riksdag''ej velat ingå i pröfning,

yttrade Chefen för Sjöförsvarsdepartementet uti det den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver

sjöförsvarsärenden, att ett af Förvaltningen af sjöärendena då afgifvet förslag

till aflöningsstatei föi polispersonalen vid flottans varf afsåge dvlik bevakning''

icke allenast vid Karlskrona station, utan ock vid Stockholms, vid hvilken

sistnämnda station polis ännu ej funnes anstäld. Beträffande Stockholms

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

station erinrade Departementschefen, att, sedan i anledning af väckt fråga

om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att bevakningen vid stationen

skulle öfvertagas af Stockholms poliscorps, Ofverståthållareembetet förklarat

sig icke kunna ingå på den af dåvarande stationsbefälhafvaren gjorda

framställning om användande af stadens polis till bevakning af stationens

varf och utom detsamma beläget område af Skepps- och Kastellholmarne,

Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt beslut den 14 Juli 1874, funnit frågan

om förändring i sättet för bevakningen af i fråga varande stations

område då ej till någon vidare åtgärd föranleda. Yid sådant förhållande

och ehuruväl behofvet af bevakning genom derför särskildt anstäld personal

gjorde sig gällande vid Stockholms station — synnerligast med afseende å

det stora antal af flottans trupper, som i saknad af varfspolis måste för bevakningen

användas och derigenom ginge i mistning af undervisning och

öfning i sjökrigsyrket — ansåges dock frågan om upprättande af särskild

corps för ändamålet icke för närvarande, innan vidare utredning af ärendet

vunnits, böra komma under pröfning. Derförinnan syntes ej heller pensioneringsfrågan

kunna vinna önskvärd lösning och med dennas afgörande

torde desto hellre kunna utan men anstå, som antagligen medlemmarne af

denna så nyligen bildade corps ännu icke på längre tid uppfylt de vilkor

i afseende å ålder och tjenstetid, som skulle erfordras för erhållande af

pension. — Sedan Riksdagens år 1878 församlade revisorer vid granskning

af Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper för år 1876 fäst uppmärksamheten

derå, att åtskilliga under femte hufvudtiteln uppförda anslag blifvit

under revisionsåret delvis använda till ändamål, som för desamma varit

främmande, och i sådant hänseende anfört, hurusom af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll användts vissa uppgifna belopp till varfspolis i Karlskrona,

till pensioner åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Karlskrona

station samt till indragningsstaten vid Göteborgs för detta depot, har Riksdagen

i skrifvelse af den 20 Maj 1879 dels beträffande varfspolisen åberopat

Riksdagens här ofvan omförmälda uttalande vid 1873 års riksdag, dels,

under medgifvande att de öfriga förenämnda utgifterna synts vara af beskaffenhet,

att medel till desammas utgörande icke borde saknas, anhållit, det Eders

Kongl. Maj:t vid ett framtida uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra de summor,

som för de ifrågavarande ändamålen ansåges erforderliga.

Då, på sätt ofvan anförts, Riksdagen ej mindre år 1873 vägrat anslag

till aflöning för poliscorpsen i Karlskrona af orsak att Riksdagen ej

haft tillfälle yttra sig om dess uppsättning, än äfven år 1877 förklarat sig

icke vilja bifalla förslaget om bemälda corps’ pensionering, enär Riksdagen

derigenom i sjelfva verket skulle hafva godkänt den för samma corps upprättade

lönestat, hvilken icke varit till Riksdagens pröfning framlagd, har

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Riksdagen så mycket mindre varit benägen, att genom uppförande i riksstaten

af det för corpsens aflöning beräknade anslag nu lemna sitt godkännande

åt samma lönestat, som densamma ej heller nu blifvit Riksdagens

pröfning understäld och Riksdagen äfven i öfrigt är i saknad af all utredning

i afseende å de förhållanden, som på frågans bedömande kunna inverka.

Det har visserligen vid flera tillfällen framhållits, att vid inrättande af en

varfspolis antalet tjenstgörande båtsmän skulle minskas, men oaktadt i Karlskrona

bevakningen vid varfvet redan 7 år varit bestridd af särskild polis

och dessutom så väl der som vid Stockholms station blifvit vid varfven vidtagna

flera förändringar, som skulle föranleda minskadt behof af arbetskrafter,

har likväl, så vidt Riksdagen kunnat inhemta, någon inskränkning

i båtsmansuppfordringen icke egt rum, hvi! ket synes så mycket mera anmärkningsvärdt,

som jemväl den omständigheten, att nutidens krigsfartygsmateriel

kräfver vida mindre manskapsstyrka, än den förr använda, bort verka

i sådan rigtning.

På grund af hvad sålunda i detta ärende förekommit, är anslaget till

‘‘flottans nybyggnad och underhåll''1 1,078,800 kronor med oförändrad titel

i riksstaten upptaget.

Lots- och Fyrimiittningen med lifräddningsanstaltcrna.

6:o. Detta reservationsanslag är för närvarande upptaget till penningar

1,000,000 kronor samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor

förslagsvis 460 kronor; och har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att anslaget

måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag............... kronor 1,000,000: —

indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag:

friheter ..................................................... „ 405:

ersättningar ............................................., 4;

kronor 1,000,409: —

hvarigenom en minskning af 51 kronor uppkomme i det belopp, hvarmed

detta anslag vore i riksstaten för år 1880 uppfördt; och har Eders Kongl.

Maj:t derjemte förutsatt, att de å inkomsttiteln “fyr- och båkmedel“ uppkommande

öfverskott fortfarande finge, såsom hittills, för de med anslaget

afsedda ändamål användas.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat och föreslagit

har vunnit Riksdagens bifall.

Rih till Riksd. Prot. 1880. 10 Sand 1 Afd. 1 Band. 5 Häft..

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

7:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för inrättande af en navigationsskola

i Strömstad, Riksdagen måtte, under vilkor det staden på egen

bekostnad anskaffade och framgent underhölle de för samma skola erforderliga

hus och byggnader, höja detta anslag från 102,000 kronor till

107.650 kronor, eller med 5,650 kronor.

Den ifrågavarande skolan, soni är afsedd för ett elevantal af högst

40 i navigationsafdelningen, bör således blifva i afseende å lärarepersonalen

likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Yestervik och Visby samt

alltså erhålla en föreståndare och två lärare.

De i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter hafva synts Riksdagen

till fyllest ådagalägga behofvet af en navigationsskolas inrättande å Sveriges

vestkust; men då, enligt hvad till Riksdagens kännedom kommit, äfven stadsfullmäktige

i Uddevalla, efter ärendets pröfning hos Eders Kongl. Maj:t,

förklarat sig beredvillige att upplåta lokal för eu navigationsskola, derest en

sådan blefve dit förlagd, har Riksdagen, som ej kunnat ingå i pröfning af

den ena ortens lämplighet framför den andra uti ifrågavarande hänseende,

ansett frågan om bestämmande af den plats, der skolan lämpligast skulle

inrättas, böra nu lemnas öppen, för den händelse Eders Kongl. Maj:t vid

förnyad pröfning skulle finna staden Uddevalla i detta hänseende vara att

föredraga framför Strömstad. o .. .

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning är alltså på det sätt af

Riksdagen bifallen, att för inrättande af en navigationsskola å Sveriges

vestra kust under vilkor att den stad, dit skolan varder förlagd, på egen

bekostnad anskaffar och framgent underhåller de för samma skola erforderliga

hus och byggnader, anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart med

5.650 kronor förhöjes.

8:o. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan

blifvit särskild t omnämnda, har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit annan

förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte med 554 kronor 98 öre förhöjas;

och äro med bifall härtill, öfriga under hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag, deri förändring icke ifrågakommit, faststälda till enahanda belopp,

som vid nästlidet års riksdag bestämdes.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller extra

anslag, utöfver hvad under första punkten här ofvan omförmälts, äro följande

framställningar gjorda:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

9:o. Efter det varfschefen vid Karlskrona station anmält behofvet

vid verkstäderna å varfvet derstädes af maskiner, för hvilka, enligt specifik

förteckning, kostnaden beräknats till 32,000 kronor, dervid nämnde chef,

under åberopande att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta sådana,

som under 30 till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit,

att ifrågavarande anskaffning vore oundgängligen nödvändig, derest varfvets

arbeten skulle kunna på ett ekonomiskt sätt bedrifvas, har Eders Kongl.

Maj:t till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona äskat

för år 1881 ett belopp af 32,000 kronor; och har Riksdagen det äskade

anslagsbeloppet 32,000 kronor på extra stat anvisat.

10:o. Till utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station har

Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 25,000 kronor.

Utaf den i statsrådsprotokollet meddelade utredning framgår, att den

ifrågasatta muddringen i synnerhet framför dockan och utanför den nybyggda

kajen vid galérvarfvet är af oafvisligt behof påkallad; och Riksdagen

har derföre till muddringsarbeten vid Stockholms station beviljat på

extra stat för år 1881 ett belopp af 25,000 kronor.

ll:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t äskat till:

artillerimateriel ....................................................................... kronor 97,000: —

kompletterande af sjöbefästningarnas vid Karlskrona

inventarier m. m............................................................. - 96,000: —

omarbetning af krut ....................................................... .• 30,000: —

skjutförsök och inskjutning af kanoner ........................... „ 30,000: —

Samtliga dessa anskaffningar äro för försvaret af den angelägna vigt,

att Riksdagen icke tilltrott sig att i de äskade beloppen göra någon nedsättning

i vidare mån än att den återstående kostnaden för komplettering af

sjöbefästningarnes inventarier med mera synts utan väsentlig olägenhet kunna

på flera år fördelas.

Riksdagen har derföre beviljat såsom extra anslag för år 1881:

till artillerimateriel 97,000 kronor;

till komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier m. m. 48,000

kronor;

till omarbetning af krut 30,000 kronor; och

till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor.

12:o. För minväsendet har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl.

Mai:ts derom gjorda framställning, anvisat för år 1881 ett extra anslag å

140,000 kronor.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1880,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Bil

Ordinarie anslagen under

Sjöförsvars
Departementet

och

Departementschefen..............................

Departementets kansli- och kommando-expeditioner

Marinförvaltningen .............................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater.....................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse-corpserna, förslagsanslag, högst........................

Natura-underhåll, förslagsanslag..................................... .................. ......

Båtsmansindelningen, nuvarande ränteanslag................................................

Okas genom omföring med efterföljande penningeanslag.................. i.............

Då utgifterna å dessa anslag för år 1877 utgjort tillsammans: friheter 77,300: 92 samt

ntföres endast ...................................................................

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens under d. Skrifvelse, N:o 33.

13

Ryvtd* d.*

riksstatens Femte Imfvudtitel.

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning, på förslag.

Summa.

Fribeter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor,

Ö.

departementet.

Öfverstyrelsen.

17,000

17,000

26,800

—

— ■—

—

''— —

—

26,800

—

38,600

—

— -

-

— —

—

38,600

—

S:gr

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

personal.

1.201,484

1,201,484

32,000

—

— —

—

— —

—

32,000

—

282,000

—

— —

—

—. —

—

282,000

—

452,450

—

— —

—

— —

—

452,450

—

............ 81,033: 98.

............ 24,000: — 105.053: 98.

ersättningar 24,601: 43,

—

—

77,300

—

24,600

101,900

—

Transport

2,050,334

—

77,300

—

24,600

—

2,152,234

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor, förslagsanslag. Om

indelningen" ............................................................................

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanlag........................................

Diverse

I Flottans öfningar, reservationsanslag..........................................................

i Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan........................................ .................., .... .... •>., —, • •

i Skeppsgosseskolan.......................................................................

j För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, revervationsanslag .....................

| Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

I Durchmarchekostnader, reservationsanslag.......... .................................

För sjukvård............................................................................

För diverse behof............................................................................

Rese- och traktamentspenniugar, förslagsanslag..........................................

Skrifmaterialier och expenser, veä m. m., förslagsanslag ............................ .....

Tillkommer för jemnande af hufvudtitelns slutsumma.......................................

Extra utgifter................................................................................

Han
-

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservationsanslag.

Anslaget penningar upptages såsom anvisning i kontant, reservationsanslag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

15

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning,

på förslag.

Summa.

F riheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

! Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

2,050,334

77,300

__

24,600

—

2,152,234

föres till förestående anslag: ••Båtsmans-

................... 24,000: —

—

—

— —

-U

- -

—

•i -H+ i-

- .

S:gr

1.967,934

77,300

24,600

__

2,069,834

materiel.

,

1.078,800

-

,. j- j

1,078,800

i

j

1

anslag.

.

550,000

550,000

................ 31,040: —

......................... 8,780: —

39,820

39,820

60,000

—

---

-

-

—

60,000

_

15,000

—

- -

—

- -

—

15,000

_

30,000

—

- -

—

- -

—

30,000

_

39,000

—

- --

—

---

—

39,000

_

19,175

—

- —

—

- -

—

19,175

_

15,000

—

— _

_

_ _

_

15,000

f .......................... 45,857: 02.

........................... 554: 98.

46,412

—

---

—

_ _

—

46,412

_

12,500

—

—

—

— —

—

12,500

—

S:gr

826,907

826,907 —

deln.

........................ 1,000,000: —

Transport 1,000,000: —

3,956,041

—

77,300

—I

24,600

—

4,057,941

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Af nuvarande ränteanslaget............ .............................................

har för år 1877 utgått: friheter 404: 67 och ersättningar 3: 75,

hvadan utföres:

Friheter.........................................................................

Ersättningar............................................ .........................

Undervisningsanstalter för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000 kronor för ålderstillägg)

Tillkommer för inrättande af en navigationsskola å Sveriges vestra kust.............

Nautisk-meteorologiska byrån..........................................................

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

17

/

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport 1,000,000: —

3,956,041

—

77,300

—

24,600

■—

4,057,941

—

..... 460: -

............. 405: —

................. 4: —

1,000,000

_

405

4

___

1,000,409

—

................. 102,000: —

........................... 5,650: —

107,650

9,000

_

_ _

_

---

—

107,650

9,000

—

S:gr

1,116,650

—

405

-

4

—

1,117,059

Summa

5,072,691

—

77,705

24,604

—

5,175,000

--

Bill. till Riksd. Frot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

50,000

32,000

—

25,000

—

97,000

—

48,000

—

30,000

30,000

140,000

—1

452,000

För genomförande under år 1881 af lönereglering för Kongl. flottan ..

Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona .........

„ utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station .................

„ artillerimateriel ..................................................

„ kompletterande af sjöbefästningarnes vid Karlskrona inventarier m. m.

„ omarbetning af krut ........................................................................

* skjutförsök och inskjutning af kanoner...........................................

„ minväsendet ...........................................................

Summa

STOCKHOLM, ISAAO MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.