Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående utgifterna under riks statens Sjette Hufvudtitel.

1880-05-14 · 55 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:34, Skrifvelse, angående utgifterna under riks statens Sjette Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

1

N:o 34.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1880.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående utgifterna under

riks statens Sjette Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 10 och 10£ samt Memorial N:o 21.)

S. A. K.

I afseende å Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet.

, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,

hvilka här nedan omförmälas.

Kommerskollegium.

l:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel till en

början föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att de lönebelopp, som

vore i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom kollegium, i afseende å hvilka indragning syntes kunna ega rum

eller förändring böra vidtagas, finge intill slutet af år 1881, i den mån

de för bestridande af göromålen inom kollegium kunde finnas erforderliga,

af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras; och dels, på

det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän,

Bih. till RiJcsd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1881

till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för

år 1881 anvisa 8,740 kronor.

Riksdagen, som vidblifver de af flera föregående Riksdagar uttalade

åsigter i fråga om Kommerskollegiets indragning eller ombildning,

har funnit sig böra för ännu ett år så väl medgifva den i afseende å

kollegiets ordinarie anslag äskade dispositionsrätt som ock bevilja det

för tillfällig löneförbättring begärda anslagsbeloppet 8,740 kronor, utan

att likväl derigenom vilja anses hafva godkänt hvad beträffande sjelfva

regleringsfrågan finnes i statsrådsprotokollet anfördt.

2:o. Då frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu är oafgjord,

samt alltså någon lönereglering för bergmästarne icke kunnat nu

i fråga sättas, men så väl de bland desse, hvilka icke äro med boställen

försedde, som tjänstemännen vid Sala silfververk synts böra för

nästkommande år tillerkännas tillfällig löneförbättring, i likhet med

hvad för flere föregående år egt rum, har Riksdagen vidare, på sätt

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, på extra stat för 1881 anvisat såsom

tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre

tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående

löner eller tillsammans 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o. Genom nådigt bref den 18 Maj 1877 uppdrog Eders Kongl.

Maj:t åt särskildt utsedde komiterade att ej mindre afgifva utlåtande,

huruvida gällande bestämmelser angående de ekonomiska kartarbetena

i mellersta och södra Sverige voro i allo ändamålsenliga eller borde i

ett eller annat hänseende ändras, samt om och på hvad sätt de för

dessa kartarbetens fullbordande beräknade kostnader kunde minskas,

än äfven i öfrigt göra de framställningar angående såväl de topografiska

och ekonomiska kartverken, som ock det geologiska och sjökartverket,

hvilka möjligen kunde finnas påkallade och leda till lättnad

vid de olika arbetenas utförande.

Bemälda komité, som den 6 Maj 1878 afgifvit betänkande i ämnet,

har ansett lämpligt att de ekonomiska och topografiska kartverken

i afseende å personal och anslag blefve sammanslagna till ett kartverk

med benämning Landkartverket, för hvilket skulle gälla särskilda i 22

punkter sammanfattade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden af

den 2 sistlidne Januari intagna bestämmelser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Hufvudgrunderna för detta förslag voro:

att fältmätning af en och samma trakt endast en gång skulle ske

och i skalan 1 : 20,000, samt att, sedan förberedande afvägning utförts

i sammanhang med triangelmätningen, så väl plan- som höjdmätning,

terränginläggning och alla andra för kartans sammanfattande erforderliga

arbeten på fältet skulle utföras af samma personer och under

samma mätningsperiod;

att kartorna i skalan 1 : 20,000 skulle mångfaldigas i mätningsskalan

medelst någon fotografisk reproduktionsmetod;

samt att en topografisk karta i skalan 1: 100,000 skulle sammandragas

från den nyssnämnda kartan och mångfaldigas medelst lieliogravyr.

Detta förslag afsåg endast södra och mellersta delarne af Sverige

och skulle 29:de bladvådens norra kant af generalstabens karta öfver

Sverige i skalan 1 : 100,000 utgöra gräns för mätningen i skalan

1 : 20,000; dock att i sistnämnda kartläggning borde inräknas äfven

det norr om nämnda gräns belägna hörn af Vermland.

Enligt komiterades beräkningar skulle genom ifrågavarande anordningar

kostnaderna komma att ganska betydligt nedsättas. Med

inberäkning af den topografiska afdelningens löner och under antagande

af en arbetsqvantitet af omkring 43 qvadratmil för år, skulle nemligen

hvarje qvadratmil, kartlagd och mångfaldigad, komma att kosta sammanlagdt

6,800 kronor, under det att kostnaden för de ekonomiska

och topografiska kartverken,, då de arbetade hvar för sig, visserligen

blifvit beräknad att för framtiden nedgå till 8,330 kronor, men i medeltal

för åren 1872—1875 uppgått till 8,660 kronor samt för år 1876 till

9,030 och för år 1877 till 10,500 kronor för hvarje qvadratmil.

Till nedbringande af kostnaderna skulle väsentligen bidraga dels

att hvarje trakt skulle endast en gång fältmätas, dels anlitandet af

billigare arbetskrafter vid de särskilda arbetenas utförande, dels ock

kartornas mångfaldigande medelst totografiens tillhjelp och i synnerhet

i skalan 1 : 100,000 medelst heliogravyr, i hvilket sistnämnda hänseende

förekommit att, enligt en af Majoren vid Generalstaben C. E.

Elfving uti afgifven rapport öfver verkstäld resa till åtskilliga främmande

länder meddelad uppgift, en tryckplåt i skalan 1 : 100,000 för

närvarande behöfver 40 månader för att blifva färdig och att kostnaden

för endast renritning och gravyr af densamma uppgår till 10,000

kronor, under det samma plåt medelst heliogravyrmetoden skulle blifva

färdig inom 12 månader med en totalkostnad af högst 4,400 kronor.

Uti åberopade statsrådsprotokoll har redogjorts ej mindre för de

särskilda meningar, som inom komitén blifvit i förevarande fråga ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

talade, än äfven för de anmärkningar, hvilka hufvudsakligen åt Chefen

för generalstabens topografiska afdelning, blifvit framstälda emot komiténs

förslag, och har dåvarande Departementschefen anfört, bland

annat, att de anmärkningar, hvilka emot den af komiterade angifna

planen för kartverkens framtida bearbetande blifvit framstälda, äfvensom

hvad i öfrigt i afseende på samma plan erinrats, syntes, ehuru

värda all uppmärksamhet, likväl icke i allmänhet vara af beskaffenhet,

att leda till förkastande af denna plan, enligt hvilken, sedan nödiga

modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen skulle erhålla sitt behof

af offentliga kartverk bättre än genom något af de öfriga förslagen

tillgodosedt. Långt betänkligare syntes ett antagande af komiterades

förslag vara, när uppmärksamhet egnades deråt, att detta förutsatte

en rubbning i den för det topografiska kartarbetet hittills följda och

allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens genomförande

toges i beräkning. Kostnaden för den ekonomisk-topografiska

kartläggningen i skalan 1 : 20,000 jemte kartornas utgifning för södra

och mellersta Sverige skulle enligt komiterades beräkning uppgå till

6,536,800 kronor, men det vore ock visadt, att kostnadsförslaget icke

tagit nödig hänsyn till flere poster, så att den beräknade summan

icke kunde vara tillförlitlig, utan måste betydligt förhöjas. Då man

ville och inläte sig på kartläggning af ett rike och i synnerhet ett så

vidsträckt rike som Sverige, beträddes en väg, som ovilkorligen betecknades

af stora utgifter, och derföre vore det ock angeläget att,

innan beslut derom fattades, en så vidt ske kunde fullständig och tillförlitlig

undersökning och beräkning skedde om beloppet af de för

företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke allt för lågt uppskattades.

Det känbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag

kräfde, kunde väl mycket minskas derigenom, att summan fördelades

till utgående under en längre följd af år, men detta medförde åter den

stora olägenhet att arbetets fullbordande uppskötes till en långt aflägsen

framtid. Komiterade satte denna gräns för kartläggningen af

hela riket till 36 år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af

dem förutsatta årsanslag vore att befara, att rikets kartläggning enligt

den af komiterade utstakade stora planen icke kunde inom denna tid

fulländas.

Departementschefen har ytterligare andragit, att efter öfvervägande

af hvad som förekommit och då den kostnadsbesparing, hvartill

den nya organisationen öppnade utsigt, ytterst berodde deraf, huruvida

den förmådde bereda den arbetsprodukt, som beräknats och hvilken

äfven i någon mån skulle erhållas genom en viss eftergifvenhet i fordringar,

hvilkas tillfredsställande dock syntes i icke så ringa grad öka

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

arbetets värde och gagnet deraf, Departementschefen ingalunda vore

öfvertygad derom, att genom den nu tillämpade organisationens utbytande

mot den föreslagna skulle vinnas fördelar uppvägande olägenheterna

af öfvergången till ett nytt system.

Det finge visserligen medgifvas, att det ekonomiska kartverket i

sin män bidroge till ökande af den väl behöfliga kunskapen om vårt

land och att det särskildt icke vore utan sitt stora intresse att vinna

en bild af jordkulturens utbredning inom fäderneslandet och att erhålla

jordeboken, så att säga, lagd på karta, men, äfven med erkännande af

detta allt, kunde Departementschefen likväl icke underkänna rigtigheten

af de reservanters mening, som uttalat sig för inställandet af denna

ekonomiska verksamhet, när tillbörlig uppmärksamhet egnades åt de

kostnader, som för densammas fortsättande måste tagas i anspråk.

Hvilkendera af de ifrågasatta organisationerna än skulle gifvas företräde,

syntes kostnaderna icke kunna eller böra skattas till lägre belopp

än omkring 4,000,000 kronor, oberäknade de millioner, hvaraf i en

framtid skulle för verkets bibehållande vid ett annat värde än det

historiska göras behof.

Ehuru i följd häraf Departementschefen icke ansåge sig kunna i

underdånighet förorda, att det ekonomiska kartverket måtte, hvad Sveaoch

Götaland angingo, varda bragt till fullbordan, kunde han dock icke

tillstyrka att arbetet å detsamma skulle med utgången af året 1880

afbrytas. Vid kartverket funnes nemligen, på sätt den för samma år

faststälda stat utvisade, anstälde 16 kartografer, hvilka vore i åtnjutande

af aflöningsbelopp, utgående efter grunder, som vore af Riksdagen

bestämda, och utaf den i samma stat upptagna utgiftssumma,

69,300 kronor, vore icke mindre än 42,600 kronor anordnade till arfvoden

åt desse kartografer jemte sju qvinliga biträden och en vaktmästare.

Vid afgifvande af sin reservation hade de två komitéledamöter,

som afstyrkt kartverkets fortsättande, ansett sig böra fästa uppmärksamheten

derpå, att, om den af dem tillstyrkta åtgärd blefve vidtagen,

staten, hvad förenämnda personal beträffade, hade förpligtelse!- att uppfylla. Många af kartograferna hade nemligen lemnat förut innehafvande

sysselsättning såsom landtmätare, för att vid kartverket anställas,

och andra hade vid kartverket inlärt och inöfvat hvad som behöfts

för erhållande af den anställning, de nu innehade, och alla hade

de, nästan utan undantag, alltid fullgjort sina åligganden på ett utmärkt

sätt. Toges detta i betraktande, så kunde icke förnekas, att

om och när det allmänna ekonomiska kartverket förklarades icke böra

vidare fortsättas, billigheten kräfde, att den vid detsamma nu anstälda

personal, då till följd af ett sådant beslut den blefve ur tjenstgöring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

försatt, också blefve hållen skadeslös för en förlust, som den utan egen

förskyllan tillskyndats. Erkändes detta och tillika i betraktande komme

att inemot två tredjedelar af kostnaderna för det ekonomiska kartverket

utgjordes af arfvoden till nuvarande personalen — några nya kartografer

finge, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan förordnat, icke af chefen

antagas, — syntes allt skäl tala derför, att detta kartverk icke tvärt

afbrötes, utan att tills vidare bibehölles en redan för handen varande

arbetskraft, som staten utan särskild kostnad kunde göra sig till godo

och hvilken syntes lämpligen kunna användas dels för afslutande af

kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast för upprättande

af stomkartor m. m. för det topografiska kartverket till besparande

dervid både af tid och kostnad.

Beträffande Norrbottens läns kartverk hade komiterade icke funnit

skäl föreslå någon ändring i de bestämmelser, hvilka nu äro gällande

för detta kartverk, af hvilket alla blad, som äro afsedda att utgifvas

såsom ekonomiska kartor i skalan 1 : 100,000, antingen redan äro utgifna

eller under gravyr; och har på grund af hvad i ämnet blifvit

dels af komiterade och dels af landshöfdingen i nämnda län anfördt

samt då det väl icke borde lemnas utan afseende att en arbetspersonal

nu funnes, som satt sig in i den ingalunda lätta uppgiften att lefva

och verka i dessa glest bebyggda trakter och hvilken, om arbetet nu

blefve afbrutet, en gång återigen måste anskaffas och utbildas, Departementschefen,

i likhet med komiterade, ej kunnat anse välbetänkt att

nu rubba de pågående arbetena, efter hvilkas fullbordande icke mindre

än 920 qvadratmil blefve fullständigt så väl ekonomiskt som topografiskt

kartlagda för en i förhållande till ett så stort arbete ingalunda dryg

utgift.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt förekommit och anförts

har Eders Kongl. Maj:t såsom grunder för de nådiga framställningar,

hvilka beträffande det ekonomiska kartverket borde till innevarande

Riksdag aflåtas, antagit och godkänt:

l:o att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Götaland icke

skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt

afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal måtte

tills vidare finna lämplig sysselsättning; och

2:o att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län

skulle enligt hittills faststäld plan fortsättas och afslutas;

och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, utöfver det

å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk

uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på

extra stat för år 1881 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock, på

det den vid allmänna ekonomiska kartverket redan anstälda personal

måtte under samma år kunna finna lämplig sysselsättning, för detta

kartverks fullföljande 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor.

Det har väl synts icke kunna förnekas att det ekonomiska kartverket

för rikets södra och mellersta delar i sin nuvarande form icke

medför fördelar, motsvarande de kostnader och den tid, som erfordras

för detsammas fullbordande. Visserligen sker fältmätningen för detta

kartverk i skalan 1 : 20,000, men kartorna utgifvas icke i denna skala,

utan i skalan 1 : 50,000 — och detta, sedan 1870 års Riksdags beslut,

blott i de fall, då medel dertill beviljas af landsting, hushållningssällskap

eller kommuner — hvadan alltså de i skalan 1 : 20,000 ritade

konceptkartorna i sjelfva verket blifva till nästan ingen praktisk nytta,

förborgade som de äro i kartverkets arkiv. Ytterligare förringas gagnet

af ifrågavarande kartverk derigenom, att detsamma icke är försedt

med höjdsiffror, till följd hvaraf kartkonceptets hufvudsakliga

nytta består endast deruti, att arealen kan på detsamma uträknas; och

lärer jemväl böra beaktas den omständighet att, på sätt komiterade

anfört, kostnaderna i väsentlig mån stegras derigenom att, till följd af

den nuvarande organisationen af de topografiska och ekonomiska kartverken

samt arbetenas derpå grundade fördelning, fältmätning eger

rum två gånger, eller så väl i skalan 1 : 20,000 som i skalan 1 : 50,000,

likasom ock komiterades framställningar beträffande anlitandet af billigare

arbetspersonal och mindre kostsamma reproduktionsmetoder torde

vara förtjenta af synnerlig uppmärksamhet.

Att åter ett kartverk, bearbetadt hufvudsakligen enligt den af

komiterades flertal framstälda plan, skulle i många hänseenden blifva

till mycket gagn, har redan, på sätt ofvan är omförmäldt, blifvit i statsrådsprotokollet

vitsordadt, och kan i sådant hänseende härtill ytterligare

anföras, att en dylik karta i skalan 1 : 20,000, som medgifver framställandet

af ett tunnland på ett temligen tydligt sätt (en qvadrat med

ungefär l,2o liniers sida), och försedd med lämplig terrängbeteckning och

höjdsiffror, måste för en hvar, som behöfver utföra ett kartarbete eller

en afvägning i en trakt, öfver hvilken sådan karta blifvit upprättad,

vara till högst väsentlig nytta. Härvid bör dessutom särskildt uppmärksammas,

att 20,000-dels kartan kan, på sätt i Belgien redan skett,

medelst fotografi förstoras, så att man erhåller en karta i skalan

1 : 10,000, hvilkens yta är 4 gånger så stor som 20,000-dels kartans

och 100 gånger så stor som 100,000-dels kartans (den nuvarande topografiska).

På en sålunda förstorad karta blifver tunnlandet en qvadrat

med ungefär en fjerdedels decimaltums eller 2,4 liniers sida; och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

lärer det alltså ligga i öppen dag, att allt kartarbete och all företagsamhet,

som berör jorden, såsom odlingar, väganläggningar, afdikningar,

vattenaftappningar, m. m. d., måste komma att skörda betydande

fördelar af en dylik förstorad karta, hvilken, sedan 20,000-dels kartan

blifvit fullbordad, kan, efter i Belgien inhemtad erfarenhet, för jemförelsevis

ringa kostnad åstadkommas; och vill det synas som om just

det ändamål, hvilket det ekonomiska kartverket hufvudsakligen varit

afsedt att fylla, men hvilket till följd af ofvan antydda och af komiterade

närmare utvecklade omständigheter icke dermed kunnat ernås,

skulle kunna på ofvan angifvet sätt blifva fullt tillgodosedt.

Då emellertid komiterade ej kunnat enas om lämpligaste sättet

för kartverkens samfälda bearbetande, samt frågan, huruvida det ekonomiska

kartverket bör alldeles upphöra eller fullföljas hufvudsakligen

enligt den af komiterades flertal framstälda plan, måste i väsentlig

mån bero af de kostnader, som deraf komma att betingas, och de beräkningar,

som i sådant hänseende blifvit i komitébetänkandet förebragta,

enligt hvilka det af komiterades flertal föreslagna kartverket skulle

vara fullbordadt inom 36 år med en årskostnad af omkring 220,000

kronor, varit föremål för ganska väsentliga anmärkningar, men det alltid

måste vara svårt, om icke omöjligt, att på förhand utan praktiska,

för ändamålet särskildt anstälda försök beräkna de besparingar af kostnader

och tid, som genom de olika metoderna skulle kunna ernås,

vore det, enligt Riksdagens förmenande, önskvärdt att dylika försök

blefve anstälda, helst sådant så mycket snarare bör kunna ske, som

det ekonomiska kartverket i allt fall af ofvan angifna skäl icke lärer

kunna genast upphöra, utan åtminstone under de närmaste åren torde

komma att fortvara, och således äfven de för detta kartverk anvisade

medel lära kunna för ändamålet användas, så att försökens anställande

i intet fall behöfver förorsaka statsverket några särskilda kostnader.

För ordnande af dessa försök borde sannolikt den af komiterade enhälligt

föreslagna kommissionen för de allmänna kartverken blifva

särdeles lämplig, och skulle denna kommission kunna företaga den

ytterligare praktiska utredning rörande kostnaderna för det föreslagna

landkartverket, som må finnas af behofvet påkallad; och torde alltså

I en dylik kommission böra tillsättas för utrönande, huru kartverkens

gemensamma arbete må kunna ordnas så, att bästa möjliga produkt

erhålles för minsta möjliga kostnad och under den kortaste tid, som

omständigheterna medgifva.

Eders Kongl. Maj:ts framställning beträffande Norrbottens läns

kartverk har likasom den i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 9

den 9 sistlidne Januari meddelade utredning rörande anslagsbehofvet

för nästkommande år icke gifvit anledning till någon Riksdagens erinran.

Då Riksdagen alltså anser att, innan ett definitivt inställande af

bearbetningen utaf ekonomiska kartverket för mellersta och södra delarne

af riket ifrågakommer, de undersökningar, som erfordras för bedömande

af kostnaderna för ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af komiterades flertal uppgjorda förslag,

böra anordnas, får Riksdagen i underdånighet anhålla, att praktiska

försök i ofvan antydda hänseenden må varda anstälda och kostnaderna

derför bestridas af de till kartverken anvisade medel; hvaremellertid

Riksdagen, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisat dels till fortsättande

af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor och dels för det allmänna ekonomiska kartverket 45,000

eller tillsammans 76,000 kronor.

ÖfverståtMllar e embetet.

4:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att:

dels, med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne

Januari föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation och lönereglering, godkänna det i samma protokoll intagna

förslag till ny stat för underståthållaren och 0fverståthållareembetets

kansli;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie

anslaget “öfverstäthållareembetetii från 82,122 kronor till 88,422 kronor

eller med 6,300 kronor; och

dels förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af en nu

varande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten finge bestridas

af det på nya staten uppförda anslaget till “extra biträden och

vikariatsersättning m. m.“, äfvensom att den i nu gällande stat uppförda

aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning

afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets kansli finge

ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya organisationens

genomförande och göromålens bestridande i enlighet

dermed.

Bih. till Riksd. Prof. 18S0. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Den föreslagna nya staten var af'' följande lydelse:

TjenBtgö-

Lön.

ringspen-

Samma,

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underståthållaren.............................

5,000

2,500

7,500

Sekreteraren ..................................

4,400

2,000

6,400

/Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 600 kr.

1 Notarie .......................................

1,500

1,000

2,500

\Efter 10 årkan lönen

1 Dito .......................................

1,500

500

1 000

2,500

800

/höjas med 500 kr.

\ Efter 10 år kan lö-

1 Vaktmästare ................................

300

1 Dito .............................

500

300

800

/nen höjas med 100

Till Öfverståthållareembetets förfo-

kronor.

gande för extra biträden och vi- kariatsersättning m. m........

4,000

Till öfverståthållareembetets förfo-

gande såsom bidrag till aflönin- geri åt exekutionsbetjeningen ...

12,200

Summa kronor

—

—

| 36,700

l

På sätt en jemförelse mellan förestående och nu gällande stater

utvisat, innefattade förevarande nådiga framställning en väsentlig

minskning i antalet tjenstemän vid Öfverståthållareembetets kansli, i

det nemligen fogaten, aktuarien, de två kanslisterne och kammarskrifvaren

blifvit ur den nya staten uteslutne. De åtgärder, hvilka enligt

den i statsrådsprotokollet förebragta utredning härför skulle vidtagas,

äro i korthet sammanfattade följande:

att utsökningsmålens handläggning, hvilken nu är fördelad mellan

underståthållaren och fogaten, skulle uteslutande ombesörjas af den

förre;

att sekreteraren skulle öfvertaga skyldigheten att föredraga och

kontrasignera dessa mål, vid hvilkas uppsättande och expedierande

biträde borde honom lemnas af de begge notarierne, de der jemväl i

öfrigt borde tillhandagå sekreteraren i den mån sådant erfordrades och

deras tid medgåfve;

att *de till kansliet inkommande skrivelser, som innefattade begäran

om handräckning i brottmål rörande icke häktade personer,

borde, efter att en gång hafva blifvit i kansliet diarieförda, derifrån

öfverlemnas direkte till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten,

hvarefter denne borde anteckna handlingarna i af honom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagen underd. Skrifvelse, N:o 34.

fördt diarium, uti hvilket beslutet med order om verkställighet borde

införas, samt, efter fullgjord verkställighet, redovisning ske omedelbart

till den, som ombesörjde skriftvexlingen;

att bestyret med i fråga varande orders meddelande, samt kontrollen

öfver verkställigheten, för hvilken kontroll endast granskning

af underexekutorns diarium komme att erfordras, borde uppdragas åt

underståthållaren;

att bestyret med öfvervakandet af verkställigheten i brottmål

rörande häktade personer jemväl borde uppdragas åt underståthållaren,

hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med fogattjensten

förenade återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver Stockholms

stads ransakningsfängelse;

att diarieföringen af utsökningsmålen, hvilken nu verkstäldes af

aktuarien, borde anförtros åt ett extra biträde;

att med verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts

för uttagande af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter, borde

förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades

till vederbörande underexekutor, hvilken skulle omedelbart i

sekreterare-expeditionen redovisa för verkställigheten, hvarigenom aktuariens

befattning med dessa ärenden komme att upphöra;

att den aktuarien åliggande tillsyn öfver arkivet borde uppdragas

åt sekreteraren;

att den sekreterarens kanslist åliggande diarieföring, brefskrifning

och renskrifning borde, under sekreterarens inseende och ansvar, anförtros

åt en amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode

anstäldes, samt all utskrift hufvudsakligast ombesörjas af renskrifvare

mot godtgörelse af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. enligt behörigen granskade

räkningar, som innefattade tydlig uppgift å grunden, hvarefter ersättningen

beräknades; samt

att de med kammarskrifvarebefattningen förenade göromål beträffande

räkenskapsföringen angående depositions- och öfriga medel

borde ombesörjas af sekreteraren.

Förutom nu omförmälda grunder för regleringen borde vidare

iakttagas, att den anordning, enligt hvilken sekreteraren i Öfverståthållareembetets

kansli uppburit en del af den sekreteraren i Öfverståthållareembetet

för polisärenden egentligen tillkommande p''asslösen,

komme att upphöra.

Dessutom borde, i öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar

på senare tider iakttagits, all lösen för de från kansliet

utgående expeditioner till statsverket indragas och med stämpelpapper

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

ersättas, dock med det vid ifrågavarande regleringar och särskildt uti

Kongl. brefvet angående lönereglering för vissa af de till landsstaten

hörande tjenster den 31 Maj 1878 gjorda undantag af lösen för sådana

expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle och eljest

icke vore pligtig att lösa.

Då nu omförmälda grunder för organisationen synts Riksdagen

väl lämpade efter förhållandena och ledande till väsentlig förenkling i

göromålen, har Riksdagen ansett desamma böra vinna godkännande.

Hvad beträffar de i den föreslagna njm staten upptagna aflöningsbelopp,

hafva dessa endast i fråga om aflöningen för underståthållaren

och sekreteraren gifvit anledning till någon erinran. Då aflöningen för

öfverdirektören vid Statistiska Centralbyrån, landtmäteridirektören, öfverintendenten

och Kongl. öfverbibliotekarien, hvilka samtlige äro chefer

för sjelfständiga embetsverk, blifvit vid de under senare tiden verkstälda

löneregleringar bestämd till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor, har det synts Riksdagen som om ett ordnande

af underståthållarens aflöning efter enahanda grund borde uppfylla alla

billiga anspråk, helst om i betraktande tages att han dessutom af

Stockholms stad uppbär 2,250 kronor årligen; och har Riksdagen derföre

funnit sig böra vidtaga den afvikelse från Eders Kongl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att underståthållarens tjenstgöringspenningar

bestämts allenast till 2,000 kronor eller 500 kronor mindre än

Eders Kongl. Maj:t föreslagit.

Vidkommande åter aflöningen för sekreteraren, var densamma

föreslagen att utgå med enahanda belopp, som för landssekreteraren i

Stockholms län eller lön 4,400 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor

samt ett ålderstillägg efter 5 år af 600 kronor. Då emellertid landssekreterarne

i 8 af rikets län i tjenstgöringspenningar åtnjuta allenast

1,500 kronoi-, samt dessa befattningar alltid måste anses vara i vigt

och ansvar fullt jemförliga med sekreteraretjensten i Öfverståthållareembetets

kansli, har Riksdagen funnit sig eg a befogad anledning att

fastställa tjenstgöringspenningarna för bemälde sekreterare till allenast

1,500 kronor, så mycket mer som han i allt fall blifver väsentligt

bättre aflönad än sekreterarne i de centrala embetsverken, samt på

sådant sätt det i Eders Kongl. Maj:ts förslag iakttagna förhållandet

mellan underståthållarens och sekreterarens löneförmåner blifver bibehållet.

Hvad angår det i förslaget upptagna beloppet 12,200 kronor, afsedt

att användas såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen,

har, enär det kan vara ovisst huruvida icke utgifterna härför rätteligen

böra bestridas uteslutande af Stockholms stad samt utredning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54. 13

härutinnan torde kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Eders

Kongl. Majt tillsatta skatteregleringskomitén, berörda belopp synts för

närvarande böra beviljas endast såsom extra anslag för år 1881.

För tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna skulle följande

vilkor gälla, nemligen:

l:o att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och

jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas

annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom

Öfverståthållareembetet, må densamma bibehålla, så länge den icke är

för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;

3:o att underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga

befattning på kommuns stat;

4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort.

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda

med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid

sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit

semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till

tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; och

7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af underståthållaren och sekreteraren

under högst en och en half månad och af notarierne under högst en

månad årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o. 34.

Dessa vilkor öfverensstämma med dem, som genom Kongl. kungörelsen

den 31 Maj 1878 blifvit föreskrifna för åtnjutande af de faststälda

förändrade löneförmånerna för vissa embets- och tjensteman vid

landsstaten, och hafva förty vunnit Riksdagens bifall.

Vid Eders Kongl. Maj:ts förslag derom, att möjligen ifrågakommande

utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills

gällande staten finge bestridas af det på nya staten uppförda anslaget

till »extra biträden och vikariatsersättning m. m.» äfvensom att den i

nu gällande stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande,

till indragning afsedd befattning vid Ofverståthållareembetets

kansli finge ställas till embetets förfogande för påbörjande af den nya

organisationens genomförande, har Riksdagen ej haft något att erinra.

Då alltså slutsumman af den nya staten, genom afdrag med 500

kronor å tjenstgöringspenningarna för en hvar af underståthållaren och

sekreteraren, samt öfverflyttande på extra stat af anslaget, 12,200 kronor,

till bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen, kommer att uppgå

till allenast 23,500 kronor, har ordinarie anslaget »Ofverståthållareembetet»

bort minskas med skilnaden mellan sistnämnda belopp och slutsumman

30,40 ) kronor af den för underståthållaren och Ofverståthållareembetets

kansli nu gällande ordinarie staten, eller med 6,900 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen

dels med ofvan intagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation och lönereglering godkänt härhos bilagda (Ditt. A.) förslagtill

ny stat för underståthållaren och Ofverståthållareembetets kansli;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat nedsatt ordinarie anslaget

»Ofverståthållareembetet» från 82,122 kronor till 75,222 kronor,

eller med 6,900 kronor; dels såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj

eningen i Stockholm på extra stat för år 1881 anvisat ett belopp

af 12,200 kronor; dels ock förklarat, att möjligen ifrågakommande utbetalning

af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande

staten må. bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till »extra

biträden och vikariatsersättning m. m.», äfven som att den i nu gällande

stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande,

till indragning afsedd befattning vid Ofverståthållareembetets kansli

må ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya

organisationens genomförande och göromålens bestridande i enlighet

dermed ;J

5:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t slutligen,

enär det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag

10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 15

otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore

af bekofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej

kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skidlé

vinnas, äskat beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande

under år 1881 af omförmälda tidning; varande denna nådiga

framställning af Riksdagen bifallen.

Landsstaterna i länen.

G:o. Eders Kong]. Maj:t, som den 2 sistlidne Januari till pröfning

föreliaft de af utsedde komiterade uti underdånigt betänkande den 13

Oktober 1875 angående tjenste- och lönereglering för landsstaten framstälda

förslag om förändring af räntmästarebefattningarna och indragning

af häradsskrifvaretjensterna samt bestridande af de med dessa

befattningar förenade göromål och dervid ogillat koiniterades ifrågavarande

framställningar, har nu föreslagit Riksdagen, att

dels, med godkännande af de enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll

den 9 i denna månad föreslagna grunder och närmare bestämmelser

för lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvare,

besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen

eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars 1883, dock

med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig

eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe

eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta lönen, som

efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller

hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värderingvid

syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren

tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för

fastigheten nyttiga;

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne

tjenstemän upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen,

uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt

öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler

komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på

egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig

att lösa;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 34.

b) provisioner för uppbörd ocb redovisning af landstings,

kommuners eller enskilda inrättningars afgifter, eller utaf medel

af än mer enskild natur; ocb

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan vara forordnadt,

d) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt,

godkänna följande aflöningsstater:

I. för landträntmästare:

a) i Malmöhus, Elfsborgs,

Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar,

Kristianstads och Vermlands

län .............................................

b) i Jönköpings, Krono
bergs,

Stockholms, Kopparbergs,

Örebro, Gefleborgs,

Vesternorrlands och Södermanlands

län..............................

c) i Blekinge, Hallands,

Yestmanlands, Upsala, Vesterbottens,

Norrbottens, Jemtlands

och Gotlands län .........

Lön.

Tjenstgöring»- auffima,

penningar.

3,000: —, 1,500: —, 4,500: —

Efter fem år

kan lönen höjaa

med 500

kronor.

3,000: —, 1,300: —, 4,300: —

3,000: —, 1,000: —, 4,000: —.

II. för häradsskrifvare.

i c aaa (Efter tio år kan lönen

lön.......................................................... kronor 2,000. ^höjae med 500 kronor.

tjenstgöringspenningar..................... ,, 500: —,

med tillägg å tjenstgöringspeuningarna af 75 kronor för hvarje

börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att

tillägget icke i något fall må understiga 300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget

till “landsstaterna i länen“ med 163,185 kronor;

dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget

ulandsstaterna i läneni * * * * * * * * * 11, med inberäkning af nu särskildt uppförda pen
ningeanslagen

till ersättande af arrende för lägenheten Hushagen jemte

forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfding en

i Vesternorrlands län anvisade lön ingående räntepersedlar, må beräknas

sålunda:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

anvisning i kontant, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag),

................................................................... 2,343,539: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................................................................ 8,500: —

ersättningar ............. 150,900: —

Summa kronor 2,502,939: —

Då den i statsrådsprotokollet förebragta utredning i fråga om

komiterades förslag rörande häradsskrifvaretjensternas indragning och

bestridandet af de dessa befattningar tillhörande göromål synts innefatta

öfvertygande skäl för dessa tjensters bibehållande, samt Riksdagen

med en sådan uppfattning måst anse det angeläget att aflöningen

för denna klass af landsstatstjenstemän blifver ordnad efter enahanda

grunder, som för flertalet af tjenstemännen vid landsstaten redan

för två år sedan blifvit faststälda, har Riksdagen icke tvekat att

nu medgifva en slutlig lönereglering för häradsskrifvarne.

Hvad åter angår landträntmästarebefattningarna, har Riksdagen

icke kunnat för närvarande medgifva någon lönereglering för dessa

tjenster.

De af Eders Kongl. Maj:t för åtnjutande af de nya löneföz-månerna

föreslagna vilkoren äro, i hvad desamma afse häradsskrifvarne,

följande:

att häradsskrifvare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som ock den

reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;

att med häradsskrifvaretjenst icke må förenas annan tjenst på

rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid

landsstaten; dock att häradsskrifvare, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;
att

de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat;

att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetssedelslösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet

debiteringen förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppBih.

till Riksd. Prof. 1880. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 6 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

bära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt; samt

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma

tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med

mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf

bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dervid

iakttages att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt

nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå,

men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början

af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd.

Då dessa vilkor, med tillägg allenast af föreskriften derom, att

den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen skall,

lika med tjenstgöringspenningarna, tillfalla den, som under ordinarie

innehafvares tjenstledighet debiteringen förrättat, i tillämpliga delar

öfverensstämma med de i afseende å löneregleringen för flertalet af

landsstatstjenstemännen af Riksdagen godkända och genom Kongl. kungörelsen

den 31 Maj 1878 fastst.älda vilkor för de nya lönernas åtnjutande,

hafva desamma vunnit Riksdagens bifall.

Hvad härefter angår den föreslagna aflöningsstaten för häradsskrifvarne

har i statsrådsprotokollet anförts, bland annat, att, då

käradsskrifvarnes mest betungande göromål, mantalsskrifningen och debiteringen,

otvifvelaktigt, med hänseende till det arbete desamma kräfde,

i det allra närmaste rättade sig efter folkmängden inom tjenstedistriktet,

samt debetsedelslösen — hvilken i medeltal under åren 1863—1872

för de särskilda häradsskrifvaretjensterna* medfört en årlig inkomst,

vexlande mellan 124 och 675 kronor, — om än egnad att i någon

mån utjemna förhållandet de särskilda fögderierna emellan, likväl, i

betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten i fögderiernas folkmängd,

icke förmådde att i förevarande hänseende åstadkomma full

rättvisa, borde häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar i viss mån

bestämmas i förhållande till fögderiernas folkmängd. Denna grundsats

kunde naturligtvis på flera olika sätt tillämpas; men, med afseende

särskildt å angelägenheten att, så vidt möjligt vore, förekomma allt

för ofta inträffande ändringar i aflöningsbeloppen, syntes det ändamålet

bäst tillgodoseende och för statsverket jemförelsevis minst betungande

sättet vara, att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

19

500 kronor för hvarje befattning, med tillägg derutöfver af 75 kronor

för hvarje börjadt femtusental af folkmängden inom tjenstedistriktet;

dervid dock till förekommande af en allt för ofördelaktig ställning för

häradsskrifvarne i de tre fögderier, hvilkas folkmängd enligt senaste

uppgifter understege 15,000 personer, borde stadgas, att tillägget icke

finge understiga 300 kronor.

Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar,

skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på

nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:

i 10 fögderier, med folkmängd understigande 20,000 personer, kr.

11

800.

875.

950.

1,025.

1,100.

1,175.

1,250.

1,325.

1,400.

1,475.

Riksdagen, som lika med Eders Kongl. Maj:t funnit den sålunda

uppkommande skilnad i beloppet af i fråga varande löneförmån kunna,

om derjemte tages i betraktande den större inkomst af dedetsedelslösen,

som bör kunna påräknas i de folkrikare fögderierna, ungefärligen motsvara

ej blott häradsskrifvarnes i dessa fögderier större arbete, än ock

de särskilda kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll

af erforderliga tjenstebiträden, har ansett sig böra godkänna den

för nu ifrågavarande tjensteman föreslagna staten, hvilken jemväl i

öfrigt synts vara efter behofvet väl lämpad.

24

, 15

23

, 16

, 9

, 9

, 4

, 3

, 3

mellan 20,000—25,000

25.000— 30,000

30.000— 35,000

35.000— 40,000

40.000— 45,000

45.000— 50,000

50.000— 55,000

55.000— 60,000

60.000— 65,000

För genomförande af den utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna

löneregleringen för landträntmästare och häradsskrifvare, skulle, enligt

en i statsrådsprotokollet meddelad utredning, kostnaderna, förutom ålderstillägg,

blifva följande

24 landträntmästare ............................................... kronor 102,400:

116 häradsskrifvare................................................ „ 352,175: —

Summa kronor 454,575: —

Då de tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns

aflöning nu funnes å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgjorde

:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

löner för landträntmästare ................. kronor 47,982: —

„ „ häradsskrifvare .................... ,, 172,502: —

hyresersättning för häradsskrifvare... ,, 26,400: — 246,884:

hvartill komme i stat beräknade värdet af boställsförmåner:

för landträntmästare................................. kronor 1,074: —

,, häradsskrifvare.................................... ,, 10,684: — 11,758: —

Summa kronor 258,642: —,

skulle alltså, derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet

anlita, för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning

å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.

Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets

tillstånd och behof meddelat, hade emellertid vid bestämmande, i enlighet

med de för flertalet af landsstatens embete- och tjenstemän faststälda

nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådane

indelningshafvare, livilka komme att äfven efter nästlidna års ingång

såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag

vid hittills verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som

med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstege den för sådana boställen

eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.

— Härvid borde likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet

för den 8?Januari :1879fgåfve vid handen, med nu ifrågavarande

tillgång borde bestridas ersättning för i staten förut uppförd

ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och löningsjordar

jemte hyresersättning till '' en häradsskrifvare med tillsammans

11,717 kronor.

Vidare ^utgjorde, enligt en uti Statskontorets förut nämnda berättelse

meddelad uppgift rörande de under år 1879 indragna landsstatsboställen,

för hvilka ersättning till vederbörande tjenstemän icke blifvit

å anslaget till landsstaten uppförd, summan af dessa ersättningar,

efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen belöpande, hvilka, under

förutsättning att löneregleringen för desse tjenstemän nu blefve genomförd,

icke vidare behöfde tagas i beräkning, 3,885 kronor, hvilket belopp

jemväl syntes böra anvisas till utgående från den till följd af

högre uppskattning af en del boställen uppkomna tillgång.

Om således till sistnämnda belopp, 3,885 kronor, lades förberörda

11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan, 15,602 kronor,

afräknades från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda tillgång

af 48,350 kronor 59 öre, återstode ett belopp af ej mindre än

32,748 kronor 59 öre, hvilket syntes kunna tagas i anspråk för löneregleringen

för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 21

förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, för löneregleringens

genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning

af 163,184 kronor 41 öre, eller, med tillämpning af grundsatsen

om anslagens beräknande till jemna tal, 163,185 kronor.

„ Då Riksdagen icke bifallit den föreslagna löneregleringen för landträntmästarne,

har sistnämnda belopp, 163,185 kronor, bort minskas med

skilnaden mellan summan af de föreslagna nya aflöningsbeloppen för

desse tjenstemän, 102,400 kronor, och sammanlagda beloppet af de för

bestridande af deras aflöning i staten nu upptagna tillgångar, 49,056

kronor, eller med 53,344 kronor, och erfordras alltså för genomförande

af löneregleringen för häradsskrifvarne en tillökning i anslaget till landsstaterna

i länen med 109,841 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts och då i statsrådsprotokollet

finnes antydt, att Eders Kongl. Maj:t framdeles ville

taga i nådigt öfvervägande, om och i hvad mån rätt till ersättning

för resor i tjensteärenden kunde häradsskrifvarne förunnas, har Riksdagen,

som för närvarande icke bifallit Eders Kongl. Maj :ts förevarande

nådiga framställningar, i hvad de afse ifrågasatt lönereglering för landträntmästare,

deremot, med godkännande af föreslagna grunder och

närmare bestämmelser för lönereglering för häradsskrifvare, samt med

Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att framdeles, i sammanhang med

den slutliga pröfningen af frågan om öfriga fögderitjenstemäns rätt till

ersättning för resor i tjensteärenden, bestämma den ersättning, som må

häradsskrifvarne förunnas för sådana resor, för hvilka de nu äro berättigade

att åtnjuta ersättning, beslutit

dels att alla till häradsskrifvare anslagna boställen eller löningsjordar

till statsverket indragas den 14 Mars 1883; dock med iakttagande

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar, under

sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus,

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord

mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan

blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller hans

sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering vid syn

jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren

tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten nyttiga;

och dels att, med löneregleringens inträdande skall för häradsskrifvarne

upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen,

uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt

öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler

komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;

provisioner för uppbörd och redovisning af landstings, kommuners

eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel af än mer

enskild natur; och

den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt tills

vidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt

åklagareandelar af sakören;

hvarjemte Riksdagen dels under omförmälda förbehåll och med

föreslagna vilkor i öfrigt, godkänt följande aflöningsstat för häradsskrifvare:
Lön

................................. kronor 2,000: —, Pfter ^.år ki“

Tjenstgöringspenningar .............................. „ 500: —; [500 kronor.

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje börjadt

femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att tillägget

icke i något fall må understiga 300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar ökat det ordinarie ansla
-

get till “landsstaterna i länen“ med 109,841 kronor;

dels ock medgifvit, att berörda anslag till “landsstaterna i länen“,

med inberäkning af de nu särskildt uppförda penningeanslagen till ersättande

af arrendet för lägenheten Hushagen jemte forsellön och till

bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen i Vesternorrlands

läp, anvisade lön ingående räntepersedlar må beräknas sålunda:

Anvisning i kontant, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag)

.................................................................................. 2,290,195: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter ............................................................................... 8,500: —

Ersättningar................................................. 150,900: —1

Summa kronor 2,449,595: —

7:o. Riksdagen har vidare medgifvit, att den länsmansaflöning,

som vid verkställandet af beslutad förening af tvenne länsmansdistrikt

inom Gefleborgs län blifver tillgänglig, må af Eders Kongl. Majd disponeras

för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning inom

samma eller annat län.

8:0. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881

stält ett extra anslag af 40,000 kronor, att användas till aflöning och

underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

23

Öfverinseende öfver allmänna väg- och vattenbyggnader.

9:o. Sedan komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens

och myndigheternas löneförhållanden, enligt nådigt beslut den

20 December 1878, förehaft till behandling frågan om reglering af

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och den 19 Maj

1879 afgifvit betänkande i ämnet, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen,

att dels, med de i protokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne

Januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation

af och lönereglering för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,

godkänna ett i samma protokoll intaget förslag till ny stat för detta

embetsverk och dess biträden;

dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa

ett årligt reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor;

dels ock till stipendier för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten bevilja ett årligt anslag till samma

belopp som hittills, eller 3,000 kronor;

samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette

hufvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag under benämningen »väg- och

vattenby ggnadsstaten», motsvarande aflöningsmedlens och de särskilda

anslagens sammanräknade belopp, — deraf särskildt reservationsanslaq

45,000 kronor till undersökningar och expenser för allmänna arbeten,

eller 106,300 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet inhemtats, hade löneregleringskomitén

uttalat den förmodan, att särskild förvaltning för ledning af

statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde gemenskap icke,

sedan de under arbete nu varande stambanor fulländats, blefve erforderlig,

utan att de göromål, som af möjligen äfven dädanefter ifrågakommande

jernvägsanläggningar för statens räkning blefve en följd,

kunde på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen öfverflyttas, som ökade

arbetskrafter då i erforderlig mån bereddes.

Eders Kongl. Maj:t har visserligen, enligt hvad åberopade statsrådsprotokoll

jemväl gifvit vid handen, funnit något yttrande nu icke

erfordras i fråga om framtida ordnandet, derest Styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader komme att upphöra, af tillsynen öfver möjligen

blifvande jernvägsanläggningar för statens räkning; men, då de hittills

beslutade statsbanorna, enligt den uppgjorda planen, skola vara

fullbordade under loppet af år 1882, samt tidpunkten för den i fråga

satta förändringen i afseende å tillsynen öfver statens jernvägsbygg
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

I

''

i

\

\

)

nader alltså icke är långt aflägsen, har det synts Riksdagen, som vore

det mest ändamålsenligt, om med den slutliga organisationen af vägoch

vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå, och detta ärende till afgörande

företoges i sammanhang med fråga om förändring beträffande

tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader. Sannolikt komma nemligen,

sedan de nu under arbete varande stambanorna fulländats, statens jernvägsbyggnader,

äfven om de blifva fortsatta norr om den norrländska

tvärbanan, icke att derefter bedrifvas i den omfattning, att någon särskild

styrelse för utöfvandet af tillsynen dera vidare blifver behöflig,

och vill det derföre synas, som om det vore lämpligt, att bestyret

dermed då öfverflyttades på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken

redan nu handlägger en mångfald ärenden rörande enskilda jernvägsbyggnader.

På grund häraf och i betraktande särskildt deraf, att en blifvande

definitiv stat för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen så väl i

fråga om antalet tjenster som med afseende å de särskilda lönebeloppen,

bör rättas efter de göromål, som åligga styrelsen, samt dessa

åter måste i ej oväsentlig mån bero deraf, dels huruvida tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader blifver å styrelsen öfverflyttad eller

icke, dels huruvida och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande

komma att ega rum, har Riksdagen funnit sig icke böra för

närvarande reglera nu i fråga varande stat samt vid sadant förhållande

icke heller ansett sig behöfva ingå i någon granskning af detaljerna

utaf Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar.

Då frågan om ett definitivt ordnande af nu i fråga varande stat

alltså blifvit till en kommande Riksdag uppskjuten, hafva de för upprätthållandet

af styrelsens göromål erforderliga medel synts fortfarande

böra på extra stat för näst kommande år beviljas. .

För innevarande år finnas anvisade: till aflöning åt Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte

tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor; till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten 45,000 kronor; samt till stipendier åt

medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor, i

ändamål att studera andra länders allmänna arbeten, 3,000 kronor.

Först nämnda, till aflöning åt styrelsen afsedda belopp, 42,310

kronor, är fördeladt på följande sätt, nemligen:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o då.

25

Aflöning.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Chefen...........................................................

6,000

1,000

7,000

Byråchefen .....................................................

4,500

900

5,400

Kamreraren..................................................

3,000

600

3,600

Förste adjutanten .......................................

3,000

600

3,600

Andre adjutanten ........................................

2,000

400

2,400

Registratorn ..............................................

1,800

360

2,160

Kanslisten......................................................

1,000

200

1,200

Vaktmästaren...................................................

600

150

750

En distriktschef.............................................

1,800

360

2,160

Fyra distriktschefer.....................................

7,200

1,440

8,640

En distriktsadjutant......................................

750

150

900

Fem distriktsadjutanter .............................

3,750

750

4,500

Tillsammans kronor

35,400

6,910

42,310

Det har emellertid ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att

kamreraren och registratorn, hvilka enligt förestående fördelning i

aflöningsförmåner åtnjuta allenast, den förre 3,600 kronor och den senare

2,160 kronor, befinna sig i en väsentligen sämre ställning än

icke allenast deras vederlikar i de under senare tiden omreglerade

embetsverken, utan äfven motsvarande, på gammal stat ännu qvarstående

tjenstemän i Kommerskollegium. Kamreraren i detta embetsverk

uppbär nemligen lön 3,500 kronor och tillfällig löneförbättring 700

kronor, tillsammans 4,200 kronor, och registratorn åtnjuter lön 2,600

och tillfällig löneförbättring 520 kronor, tillsammans 3,120 kronor.

Enligt Riksdagens åsigt är det af billighet påkalladt, att berörda missförhållande

blifver undanröjdt, samt att för sådant ändamål den tillfälliga

löneförbättringen för kamreraren och registratorn i Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsen höjes med 600 kronor för den förre och med

960 kronor för den senare, hvarigenom desse tjenstemäns aflöningsförmåner

komma att uppgå till enahanda belopp, 4,200 och 3,120 kronor,

som, på sätt nyss är nämndt, åtnjutas af deras vederlikar i Kommerskollegium.

För beredande af tillgång härtill erfordras, att ofvan berörda

till styrelsens aflöning nu beviljade anslag, 42,310 kronor, höjes

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd 1 Band. 6 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. S velse N:o 34.

med 1,560 kronor, eller till 43,870 kronor; vid anvisande hvaraf emellertid

synts böra fästas det af senaste Riksdag föreskrifna förbehåll,

att af chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad med chefskapet

i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp,

som utgör skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda

egenskap uppbäres, och 14,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, och då de

till undersökningar och expenser samt vissa stipendier nu anvisade

anslagen vid oförändrade belopp bibehållits, har Riksdagen på extra

stat för år 1881 anvisat

till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden 43,870

kronor; dock att af chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad

med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott

det belopp, som utgör skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda

egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000

kronor; samt

till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten

3,000 kronor.

Ålderstillägg.

10:o. Eders Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen, att de för

embets- och tjenstemän samt betjente vid Öfverståthållareembetets

kansli och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare

och häradsskrifvare ifrågakommande ålderstillägg måtte få utgå af

Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg», samt att för sådant

ändamål nämnda anslag måtte höjas från 170,000 kronor till

210,000 kronor eller med 40,000 kronor.

Riksdagen, som, på sätt ofvan är anfördt, ansett sig för närvarande

ej böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering

för landträntmästare och för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, har

förevarande nådiga framställning endast på det sätt bifallit, att Riksdagen

medgifvit, att de för embets- och tjenstemän samt betjente vid

Öfverståthållareembetets kansli äfvensom för häradsskrifvare ifrågakommande

ålderstillägg må få utgå af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag

till »ålderstillägg», samt för sådant ändamål höjt nämnda anslag

från 170,000 kronor till 202,500 kronor, eller med 32,500 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

27

Gästgifvare» friheter.

ll:o. Riksdagen liar medgifvit, att anslaget “Gästgifvares friheterh,

med inberäkning af ersättning för en under räntan af hemmanet

1 mantal skatte N:o 1 Herting Lars Nilsgården i Skrea socken af

Hallands län inbegripen, numera afskrifven qvarnränta, hvilken varit

indelt till gästgifveriet i Falkenberg, må i enlighet med det af Eders

Kongl. Maj:t framstäkla förslag upptagas och beräknas samt alltså, på

sätt bilagda tabell (Litt. B) närmare utvisar, med 1,012 kronor 11 öre

förhöjas.

Bidrag till skjutseutreprenader.

12:o. Då enligt den i statsrådsprotokollet förebragta utredning,

under år 1881 kommer att till understöd för äldre skjutsentreprenader

utgå högst .........................................................................kronor 50,000: —

och bidragen för de under år 1879 inrättade entreprenader

kunna beräknas till ............................ „ 150,000: —

samt bidragen till de entreprenader, som under år

1880 komma till stånd, torde uppgå till ......... ,, 50,000: —

tillsammans kronor 250,000: —

samt alltså förslagsanslaget “Bidrag till skjutsentreprenader“ synts

kunna och böra beräknas till allenast sist nämnda belopp, har Riksdagen

i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

beslutit att anslaget “Bidrag till skjutsentreprenader“ må i riksstaten

nedsättas från 300,000 kronor till 250,000 kronor, eller med 50,000

kronor.

Färjor och färjekarlar.

13:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har Riksdagen medgifvit att detta anslag må beräknas på sätt

bilagda tabell (Litt. B) närmare utvisar och alltså med 13 kronor 14

öre förhöjas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Skiften och afvittringar.

14:o. På sätt Eders Kongl.'' Maj:t föreslagit, har Riksdagen dels

för år 1881 beviljat förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde

18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje, samt i

styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;

dels medgifvit det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i

Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1881

kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund

af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må

afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken utgå;

dels för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens

och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en

tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och

dels beviljat tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket

i Vesterbottens län årsarfvode för år 1881 med ett belopp af

200 kronor.

15:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel jemväl

föreslagit Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1881, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 218,800 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet inhemtats skulle för skiften och

afvittringar under år 1881 erfordras:

till storskiftesverket i Kopparbergs län .................. kronor 60,250: —

till afvittringsverket i Vesterbottens län ................. „ 137,985: —

och till afvittringsverket i Norrbottens län ............ „ 106,600: —

eller tillsammans kronor 304,835: —;

och, som, till betäckande af detta utgiftsbelopp

funnes dels uppgifven behållning från föregående

år å.................................................. kronor 23,000: —

samt dels Sjette hufvudtitelns t

ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å ................................. „ 63,000: — 86,000: —

skulle alltså ett fyllnadsanslag å extra stat erfor- _

dras till belopp af........................................................... kronor 218,835: —

eller i jemnadt tal 218,800 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

. Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 29

Uti afgifven berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning hafva Riksdagens nästlidet år församlade revisorer

under rubrik “Skiften och afvittringar“ anfört hurusom härtill

sedan år 1874, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, anvisats följande

extra anslag:, nemligen:

för år 1874 .................................

» » 1875 ..........................................................

„ „ 1876 ..........................................................

» » 1877 ..........................................................

1878 .............................

1879 ..................................

1880 ....................................

ii ii

11 11

kronor

108,000

n

170,600

>i

191,020

11

209,700

ii

188,000

ii

233,000

ii

233,000

o-injiagut 1V71 UldgdVfUailUC d II U. dill dl til 1 UStl

visat en synbar benägenhet att alltjemt stiga, framhållit angelägenheten

deraf, att en utredning angående arbetssättet och kostnaderna vid

afvittringen måtte åstadkommas.

Med anledning af denna Revisorernes framställning, har Landtmäteristyrelsen

under den 17 November 1879 afgifvit infordradt utlåtande

och dervid, bland annat, anfört, att de föreskrifter, hvilka skolat

tjena vederbörande vid afvittringsverket i Vesterbottens län till efterrättelse,

. tyvärr icke alltid blifvit behörigen iakttagna, hvilket naturligtvis

varit menligt för saken; men dels hade sådant blifvit allvarsamt

uppmärksammadt, och dels hade i senare tider berörda föreskrifter och

de, som gälde för afvittringsverket i Norrbottens län, både förbättrats

och bättre tillämpats, så att några åtgärder i lagstiftningsväg beträffande

arbetssättet för det närvarande icke syntes vara af behofvet

påkallade.

Då de dryga kostnaderna för afvittringsverket i viss mån torde

hafva framkallats af det missbruk, som varit rådande i så måtto, att

vid arbetena anlitats oexaminerade biträden, men, enligt hvad Landtmäteristyrelsens

nyss omförmälda förklaring gifver vid handen, rättelse

härutinnan numera bör kunna anses vara vunnen, har det synts Riksdagen,

som om på grund häraf minskade utgifter i förevarande hänseende

böra kunna emotses; och då härtill kommer att, på sätt af

statsrådsprotokollet inhemtats, Eders Kongl. Maj:t under den 5 sistlidne

December, enär det syntes böra ifrågasättas, huruvida icke antalet af

de vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs län anstälde

landtmätare borde, i mån som landtmätare från sina befattningar afginge,

tid efter annan minskas, så att icke vid tidpunkten för arbetenas

fullbordande måtte qvarstå ett flertal landtmätare, för hvilka nödig

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

sysselsättning ej kunde beredas, förordnat att, derest befattning såsom

landtmätare vid nämnda storskiftes- och afvittringsverk vore eller

blefve ledig, frågan, huruvida sådan befattning finge i dittills vanlig

ordning återbesättas, skulle med förebringande af nödig utredning

rörande de på samma frågas bedömande inverkande förhållanden underställas

Eders Kongl. Maj:ts pröfning, samt alltså genom afgång bland

ifrågavarande landtmätare under innevarande och nästkommande ar en

ej alldeles oväsentlig utgiftsminskning jemväl lärer kunna förväntas inträffa,

har Riksdagen ansett ofvan omförmälda, för år 1881 äskade

extra anslag kunna utan olägenhet något nedsättas, hvartill Riksdagen

funnit sig ega ett ytterligare skäl uti den omständighet, att det för

innevarande år anvisade extra anslaget, 233,000 kronor, beräknats

lemna en behållning af omkring 23,000 kronor, samt utgifterna jemväl

torde kunna nedbringas genom en revision af gällande taxa på arfvode

för afvittringslandtmätarne i Vester- och Norrbottens län.

I fråga om bestämmandet af beloppet utaf det extra anslaget

för år 1881 har detsamma synts Riksdagen kunna fastställas till jemnt

200,000 kronor, enär på sådant sätt de till skiften och afvittringar för

nämnda år tillgängliga medel, med inbergning af ofta nämnda behållning

från föregående år och det ordinarie anslaget, komma att uppgå

till 286,000 kronor, hvilket belopp, i betraktande af de på ofvan

antydda sätt påräkneliga utgiftsminskningar, synes blifva fullt tillräckligt,

helst utgifterna i den för innevarande ar faststälda staten, enligt

hvad förut är omförmäldt, upptagits till allenast 273,515 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Eders

Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning allenast på det sätt af

Riksdagen'' bifallits, att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till

skiften och afvittringar, 63,000 kronor, för enahanda ändamål anvisats

ett extra anslag af 200,000 kronor.

Laudtbruksingeniörer och (leras biträden.

16:o. Uti underdånigt memorial den 22 September 1879 hade

Landtbruksakademien anmält, att behofvet af förstärkning i landtbruksingeniörernes

och landtbruksstipendiaternes antal vore oafvisligt, samt

med anledning häraf anhållit, att nådig framställning måtte hos Riksdagen

göras om ytterligare anslag på ordinarie stat till aflöning åt två

landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med sammanräknade

7,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

På sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen, hade Herr Departementschefen

vid detta ärendes anmälan inför Eders Kongl. Maj:t anfört,

bland annat, att enligt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens åren

1874 och 1876 fattade beslut utgjorde aflöningen för landtbrnksingeniör

i första lönegraden 2,000 kronor och för landtbruksstipendiat 1,000

kronor årligen, hvarförutom resekostnads- och traktamentsersättning

till dem utginge från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och

traktamentspenningar». Till aflöning åt två nyantagne ingöniörer och

tre stipendiater åtginge således, såsom Landtbruksakademien anmält,

endast 7,000 kronor årligen. Men icke ens med detta belopp erfordrades

förhöjning uti nu ifrågavarande anslag till ”landtbruksingeniörer

och deras biträden”. Å detta anslag funnes nemligen en odisponerad

årlig tillgång till belopp af 850 kronor, hvartill komme att, enär en

landtbruksingeniör i fjerde lönegraden med 3,500 kronors aflöning

redan uti en den 14 Mars 1879 inför Eders Kongl. Maj:t anmäld ansökning

anhållit att blifva öfverflyttad å allmänna indragningsstaten,

samt det hinder, som då mötte för bifall härtill, eller att sökanden ej

uppnått fullt 30 tjensteår, inom kort vore undanröjdt, med visshet

kunde antagas, att inom årets utgång en landtbruksingeniör i fjerde

lönegraden komme att lemna sin befattning, i följd hvaraf, vid det

förhållande, att efterträdaren skulle åtnjuta aflöning i första lönegraden

med endast 2,000 kronor, en ytterligare tillgång å förevarande

anslag uppkomme till belopp af 1,500 kronor. För fyllande af det anmälda

behofvet borde således redan vara att påräkna tillsammans

2,350 kronor, hvadan förhöjning i anslaget erfordrades endast till belopp

af 4,650 kronor.

På grund häraf har Eders Kongl. Maj :t föreslagit Riksdagen medgifva,

att ytterligare tvä landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater

med enahanda aflöningsförmåner, som vore nuvarande ingeniörer

och stipendiater beviljade, finge anställas samt, för beredande af tillgång

å härför erforderliga aflöningsmedel utöfver påräknad behållning

å anslaget till ”landtbruksingeniörer och deras biträden”, höja samma

anslag från 47,850 kronor till 52,500 kronor eller med 4,650 kronor.

Då enligt meddelade uppgifter statens landtbruksingeniörers biträde

alltmer tages i anspråk samt vederbörande tillika upplyst, att af

brist på tillräckligt antal dylika tjensteman årligen en stor mängd arbeten

måste uppskjutas, har förevarande nådiga framställning, som afser

att undanrödja berörda missförhållande, vunnit Riksdagens bifall.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

17:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har för beredande

af tillgång till de Landtbruksakademiens agrikulturkemist samt undervisaren

i får skötseln och ullkulturen tillkommande löneförhöjningar anslaget

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

höjts från 44,950 kronor till 45,950 kronor eller med 1,000 kronor.

18:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t,

i anledning af Landtbruksakademiens derom gjorda underdåniga framställning,

föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1881 anvisat

följande för innevarande år beviljade anslag, nemligen:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiotogiska undersökningar

vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt

på förordnande af Landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen

botanist 1,000 kronor; och

såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen

förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen

till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

behof, 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 12,000

kronor.

19:o. På grund af anförda skäl, hvilka blifvit i statsrådsprotokollet

i hufvudsakliga delar återgifna, hade kartverkskomitén föreslagit:

att det nuvarande anslaget till Sveriges geologiska undersökning

fortfarande måtte utgå;

att den nu pågående undersökningen och karteutgifningen i skalan

1 : 50,000 borde upphöra sedan ett lämpligt helt, i enlighet med

komiterades betänkande bifogad öfversigtskarta (bil. XVII), åstadkommits

af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena;

att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk

undersökning ännu icke blifvit utförd, i allmänhet borde bearbetas i

skalan 1 : 100,000 och kartor öfver dem utgifvas i 1 : 200,000;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

att sådana i geologiskt och ekonomiskt hänseende vigtiga trakter,

för hvilka specialkartor erfordrades, och öfver hvilka landkartverkets

kartor i skalan 1 : 20,000 funnes att tillgå, borde geologiskt undersökas

och kartor öfver dem i sistnämnda skala utgifvas;

att kartor i skalan 1 : 200,000 borde utgifvas äfven öfver de delar

af landet, som blefve eller redan vore kartlagda i skalan 1 : 50,000;

att öfversigtskartor i lämpliga skalor borde utföras i sammanhang

med ofvannämnda undersökningar;

att beskrifningar borde utgifvas till samtliga kartorna i de olika

skalorna;

att de geologiska kartorna i skalan 1 : 200,000 borde utgifvas

medelst litografi, eller någon annan, billigare, för ändamålet tillfyllestgörande

metod och kartorna i skalan 1 : 20,000 medelst fotolitografi

eller annan fotografisk metod;

att de undersökningar, hvilka skulle verkställas i skalan 1 : 50,000

borde fullbordas först, ehuru samtidigt med kartläggning för skalan

1 : 200,000, som sedermera bedrefves i södra och mellersta Sverige,

så långt underlag af topografiska kartor funnes att tillgå. Derefter

borde Norrbottens län samt det öfriga Sverige i mån af landkartverkets

fortgång bearbetas.

Eders Kongl. Maj:t, som icke funnit skäl att beträffande förslaget

derom, att skalan 1 : 20,000 skulle användas för kartläggning af vissa

i geologiskt hänseende vigtiga trakter, nu meddela något stadgande,

enär det ändock stode de geologiska undersökningarnas chef öppet att,

om det skulle anses af behofvet påkalladt att i enstaka fall en geologisk

kartläggning blefve verkstäld i större skala än den i allmänhet erforderliga,

derom göra särskild framställning, har, på grund af hvad

dels komiterade andragit, dels ock i öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet

i ämnet anfördt, såsom grunder för de nådiga framställningar, hvilka

beträffande Sveriges geologiska undersökning borde till nu församlade

Riksdag aflåtas, antagit och godkänt:

l:o att nämnda undersökning borde bibehållas vid nuvarande

organisation;

2:o att nu pågående geologiska undersökning och kartläggning

i skalan 1 : 50,000 borde upphöra, sedan ett lämpligt helt, i enlighet

med bilagan XVII till ofvannämnda komiterades betänkande åstadkommits

af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbeten;

3:o att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk

undersökning ännu icke blifvit utförd, borde bearbetas i skalan

1 : 100,000 och kartor öfver dem utgifvas i skalan 1 : 200,000;

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

4:o att kartor i sistnämnda skala framdeles borde utgifvas äfven

öfver de delar af landet, som blifvit geologiskt kartlagda i skalan 1: 50,000;

5:o att öfversigtskartor i lämpliga skalor äfvensom detaljundersökningar,

der så funnes lämpligt, borde utföras i sammanhang med

ofvannämnda undersökningar;

6:o att de geologiska kartorna borde utgifvas medelst litografi

eller någon annan billigare, för ändamålet tillfyllestgörande metod; och

7:o att beskrifningar borde utgifvas till samtliga geologiska kartorna

i de olika skalorna;

och har Eders Kongl. Maj;t föreslagit Riksdagen att för fortsättande

under år 1881 af de geologiska undersökningarna och utgifvande

af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma

år till belopp af 83,000 kronor.

Då den i statsrådsprotokollet meddelade utredning rörande anslagsbehofvet

för nu ifrågavarande ändamål under nästkommande år

synts tillfyllestgörande samt hvad rörande det fortsatta bearbetandet af

den geologiska undersökningen blifvit anfördt icke gifvit anledning till

någon särskild erinran, har Riksdagen i öfverensstämmelse med hvad

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, för fortsättande under år 1881 af de

geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor,

beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.

Hästafvelus förbättrande.

20:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har

Riksdagen medgifvit, att anslaget “Hästafvelns förbättrande", med

iakttagande deraf att, jemte den hittills i staten för hingsthållning anslagna

hästvakansspanmål, under rubriken friheter uppföras ej mindre

räntor å en del under Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven

den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna hästvakansspanmål,

må beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf särskildt reservationsanslag

(35,000 kronor till prisbelöningar af hästar) .............. 93,550: —

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter....................................................................................... 2,300: —

Summa 95,850: —

och alltså ökas med 1,506 kronor 32 öre.

21:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel, i anledning

af Stuteri-öfverstyrelsens derom gjorda hemställan, vidare före
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, i\T:o 34.

slagit, har till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening

samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönévilkor

för år 1891 på extra stat beviljats 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

22:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t, i an
ledning

af särskilda utaf Landtbruksakademien och Styrelsen för svenska

slöjdföreningen gjorda underdåniga framställningar, föreslagit, har

Riksstaten på extra stat för år 1881 beviljat följande anslag, nemligen:

för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,

hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne

handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,

ett anslag å 3,000 kronor;

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade

medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å

10.000 kronor;

såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor

att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;

samt

såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

23:o. Riksdagen har, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, medgifvit, att detta anslag, med öfverflyttande till anslaget

för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor 98 öre, som

inom Kopparbergs län åtnjutes för underhåll af konststaten och hytteverken

vid Sala silfververk, må beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................................ 8,700: —

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

ersättningar ............................ 15; —

Summa kronor 8,715: —

och alltså minskas med 60 kronor 34 öre.

24:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t

under denna anslagstitel äskat har Riksdagen, under vilkor att bergs
-

t

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

skolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1881 fortsätta sin verksamhet i

enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl.

Maj:t behagade genom inspektion af sakkunnig person Sig förvissa, å

extra stat för samma år anvisat ett belopp af 14,000 kronor, att till

brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

indragning eller förvandling.

25:o. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förslag, har

detta anslag, nyssnämnda indelta räntebelopp 61 kronor 98 öre inbegripet,

under benämning “Sala bergslag*4 beräknats sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter................................................................................ 62: —

ersättningar ...................................... 6,320: —

Summa kronor 6,382: —

och alltså ökats med 60 kronor 39 öre.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

26:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit,

har Riksdagen medgifvit, att förevarande anslag, med uppförande

såsom utgiftsanslag af en till lägenheten Östra Strömsnäs i Östergötland

anslagen spanmålsersättning för jord, som upplåtits till Göta kanal,

må beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag .............................. 2,700: —

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter ................................................................................ 1,560:

ersättningar ............................................ 6,000: —

Summa kronor 10,260: —

och alltså ökas med 3,117 kronor 45 öre.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

27:o. Uti detta förslagsanslag har Eders Kongl. Maj:t äskat en

förhöjning från 88,634 kronor 87 öre till 117,684 kronor eller med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

29,049 kronor 13 öre; och har med bifall härtill samt för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma, berörda anslag nu blifvit till 117,758 kronor

upptaget.

Öfrige ordinarie anslag.

28:o. Samtliga Sjette hufvudtitelns ordinarie ayislag, hvilka icke

blifvit här ofvan särskildt omnämnda, hafva uppförts till enahanda belopp,

som i nu gällande riksstat äro upptagna.

Justeringsst yreisen.

29:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen på

extra stat för år 1881 anvisat till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen

anstälda personal ett belopp af 9,300 kronor.

Statens jernvägstralik.

30:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till utförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar anvisa ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor och

dels utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af

rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik, beviljade särskilda

anslag å 5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1881 det belopp, som deraf återstode oanvisadt, eller 1,400,000

kronor.

Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, har af

statsrådsprotokollet inhemtats, att Styrelsen för statens jernvägstrafik

uti ett den 27 December nästlidna år till Eders Kongl. Maj:t inkommet

memorial i fråga härom yttrat att, då under loppet af år 1881 ej mindre

den uppåtgående delen af norra stambanan från Ljusdal till Ånge på

den så kallade tvärbanan blefve öppnad för trafik''samt denna senare

såmedelst komme i omedelbar förbindelse med det sydligare stambanenätet,

utan äfven den återstående delen af tvärbanan emellan Östersund

och riksgränsen antagligen blefve fullbordad, syntes en ej obetydlig

tillväxt i trafiken och ökning af bantågens antal och storlek på de

nordligaste delarne af statens jernvägar vara att emotse. För den på

dessa bandelar tjenstgörande betydliga transportmaterielen af lokomotiv

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

och vagnar funnes för närvarande ingen reparationsverkstad på närmare

håll än Stockholm och Liljeholmen, ty den vid Torpshammar provisionelt

inrättade lilla verkstaden för tvärbanan vore endast beräknad för

att kunna nödtorftligen hålla den nu å banans färdiga del befintliga

mindre betydliga materielen i tjenstdugligt skick.

För att afhjelpa det oafvisliga behofvet uti berörda afseende, och

då inga medel för reparationsverkstäders uppförande på norra stambanan

varit uti dess anläggningskostnad beräknade, vore nödvändigt

lägga 2:ne dylika mindre verkstäder, den ena vid Bollnäs station och

den andra vid Östersund, å livilka båda ställen nödigt utrymme förefunnes

för sjelfva verkstäderna, äfvensom tillfälle för arbetare att i

kringliggande trakt erhålla bostäder. Styrelsen hemstälde derför, att

anslag till påbörjande af dessa båda anläggningar måtte utgå under år

1881 med 25,000 kronor för hvardera eller tillsammans kronor 50,000: —

Sedan plan blifvit upprättad för den blifvande

anordningen af bantågen på hela norra stambanan och

deruti inginge att persontågen emellan Stockholm och

Östersund borde öfvernatta å Bollnäs station, erfordrades

derstädes en större betjeningspersonal, och enär

bostäder för densamma icke kunde till någorlunda

billigt pris få hyras så nära stationen, som tjenstens

åligganden fordrade, anhölle Styrelsen, att anslag måtte

beviljas till uppförande af en bostadsbyggnad för stationsbetjeningen

vid Bollnäs för ...................................... » 20,000: —

Vid Moholms station, der rörelsen vore ganska

liflig och tågmöten ofta förekommo samt vagnar behöfde

afställas för omlastning emellan stambanan och

Mariestad—Moholms jernväg, hade spårutrymmet befunnits

otillräckligt, hvarför Styrelsen föresloge, att ett

nytt spår derstädes måtte få utläggas för en kostnad

af ................................................................................... » 10,000:

Vid första anläggningen af Göteborgs station uppfördes

derstädes en reparationsverkstad och ett dermed

sammanbygdt lokomotivstall. Sedermera hade dels

verkstaden tid efter annan erfordrat betydande utvidgningar

så väl genom nya tillbyggnader, som genom

inkräktning på lokomotivstallets ursprungliga område,

dels de i Göteborg stationerade lokomotivens antal så

ökats, att ett nytt stall för 13 maskiner måst under_______

Transport kronor 80,000: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Transport kronor 80,000: —

åren 1875 och 1876 uppföras på ett af statens jernvägstrafik

förvärfvadt område vid Olskroken midt för

skansen Lejonet. Emellertid behöfde nu reparationsverkstaden

ytterligare utrymme, sedan den rörliga

materielen väsentligen förökats, men ett sådant kunde

ej på billigare sätt åstadkommas, än att dertill begagna

den återstående delen af det med verkstaden sammanbyggda

lokomotivstallet och, i dettas ställe, uppföra en

ny stallbyggnad, genom hvars förläggande till Olskroken

invid de dervarande stallen de olägenheter och

ej obetydliga kostnader komme att undanrödjas, som

vore förbundna med att de tjenstfärdiga maskinerna,

såsom för närvarande, vore fördelade på 2:ne från hvarandra

aflägsna platser inom samma stations område.

Den ofvannämnda af statens jernväg strafik förvärfvade

platsen lemnade ock tillräckligt utrymme och

erbjöde fast byggnadsgrund för ett nytt lokomotivstall

i halfcirkelform för 21 maskiner. Som likväl icke

hela denna stallbyggnad kunde behöfva på en gång

uppföras, hemstälde Styrelsen, att till påbörjande deraf

under år 1881 måtte anvisas ett anslag, motsvarande

ungefär hälften af den beräknade kostnaden för det

hela, med ett belopp af......................................................... » 100,000: _

Sedan det befunnits, att spårsystemet vid Charlottenbergs

station på nordvestra stambanan vore allt

för inskränkt för att erforderliga vexlingar med det

stora antal både svensk och norsk materiel, som derstädes

i allmänhet vore samlad, skulle kunna skötas

med nödig skyndsamhet och säkerhet, funne sig Trafikstyrelsen

föranlåten att föreslå det till utvidgning af

spårsystemet vid Charlottenberg måtte för år 1881 beviljas

ett anslag af................................................................ » 10 000- _

Att äfven under 1881 nya byggnader vid stambanorna

skulle påkallas, utan att nu kunna i detalj

uppgifvas och till kostnaden beräknas, vore så mycket

mera gifvet, som sådant alltid varit händelsen kort

efter öppnandet för trafik af nya mera betydande bansträckor,

och Styrelsen hade derföre underdånigst hem
-

Transport kronor 190,000:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Transport kronor 190,000:

stält, att Eders Kongl.Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för diverse nu

oförutsedda nya byggnader och anläggningar, hvaribland

torde förekomma särskilda lastplatser, med dertill

hörande inrättningar för lastning och lossning af

timmer vid norra stambanan och tvärbanan, ställa ett

anslag för år 1881 af .............................................................110,000-

Summa kronor 300,000: —

Riksdagen har ansett de till samtlige förenämnde ändamål afsedda

anslagsbelopp böra beviljas, dervid Riksdagen emellertid icke velat

underlåta att framhålla angelägenheten deraf att, på det icke statsbanornas

kapitalvärde må genom nya byggnader och anläggningar allt

för mycket ökas och på sådant sätt möjligheten att af jern vägstrafiken

erhålla inkomster, som stå i skäligt förhållande till berörda kapitalvärde,

ytterligare försvåras, all möjlig sparsamhet må beträffande dylika

byggnader och anläggningar varda iakttagen.

I sammanhang med detta uttalande har Riksdagen velat fästa

uppmärksamheten på det ogynsamma förhållande, som fortfarande är

rådande mellan bruttoinkomsterna af statens jernvägstrafik och kostnaderna

för samma trafiks drift och underhåll. Enligt den jemförande

tablå, som fans intagen uti 1875 års Riksdags Stats-Utskotts Utlåtande

i ämnet (N:o 8 sid. 2—7) var driftkostnadens förhållande till bruttoinkomsten

uttryckt i procent:

år 1872

„ 1873

” 1874.......................................................................................

och har under den 2 sistlidne Februari Styrelsen för statens jernvägstrafik

meddelat följande jemförelse mellan de ekonomiska resultaten af

trafikrörelsen under femårsperioden 1875—1879:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

41

År.

Medel-

längd

trafikerad

bana.

Per banmil.

Driftkost- nadens för- hållande till

brutto- inkomsten.

Skilnadens

mellan

brutto- hikomst och

driftkostnad

förhållande

till byggnads- kapitalet.

Inbetalnin- gens till

Riksgälds- och

Statskonto- ren förhål- lande till

byggnads- kapitalet.

Brutto-

inkomst.

Driftkostnad.

Skilnad

emellan

brutto-

inkomst

och

driftkostnad.

Mil.

Kr.

Kr.

Kr.

Procent.

Procent.

Procent. 1

1875

137.6

109 812.08

70 716.24

39 095.84

64.40

. 3.74

2.16

1876

143.6

115 661.90

72 723.30

42 938.60

62.8 8

4.03

1.96 |

1877

149.3

109 486.66

76 761.24

32 725.31

70.il

3.03

2.17

1878

153.9

95 424.8 6

69 539.67

25 885.28

72.87

2.40

2.63

1879

164.2

87 149.84

60 311.12

26 838.72

69.20

2.68

2.64

På sätt förestående uppgifter utvisa, har under åren 1872—1878

en nästan oafbrutet fortgående stegring af utgiftsprocenten inträffat

och under åren 1875—-1878 skilnadens mellan bruttoinkomsten och

driftkostnaden förhållande till byggnadskapitalet, uttryckt i procent,

i betydlig mån nedgått. I båda dessa hänseenden bar visserligen under

år 1879 någon, om än obetydlig förbättring inträdt; men, då det

är särdeles maktpåliggande, att den sålunda inträdda vändningen till

det bättre må visa sig hafva varit icke blott beroende af tillfälliga

omständigheter, utan att den må komma att fortvara och än mer utvecklas,

lärer det icke få anses obefogadt att här göra ett allvarligt

uttalande derom, att i alla de fall, der sådant kan ske utan verkligolägenhet

för de intressen, hvilka statens jernvägar äro afsedda att tillgodose,

åtgärder böra vidtagas, som äro egnade att minska trafikkostnaderna,

hvilket i förening med. de ökade inkomster af jernvägstrafilcen,

hvartill utsigter nu synas förefinnas, bör kunna verka derhän, att

af samma trafik kan påräknas en nettobehållning, som bättre än den

hittils erhållna motsvarar det å statsbanorna nedlagda kapitalet.

Då Riksdagen emellertid, på sätt ofvan är nämndt, ansett det till

nya byggnader och anläggningar äskade beloppet, 300,000 kronor,

böra beviljas, samt Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anviBih.

till Rikftd. Vrot. 1880. 10 Sand, 1 Afd. 1 Vand, 6 Iläft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

sande till utgående under år 1881 af återstående delen af det till anskaffande

af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik redan

beviljade särskilda anslag icke gifvit anledning till någon erinran, har

Riksdagen till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens

redan trafikerade jernvägar anvisat ett särskildt anslag för år 1881 af

300.000 kronor och utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för

anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade

särskilda anslag å 5,400,000 kronor stält till Eders Kongl. Maj :ts

förfogande för år 1881 det belopp, som deraf återstår oanvisadt, eller

1.400.000 kronor.

Beträffande frågan angående sättet för anskaffande af härför erforderliga

medel aflåter Riksdagen särskildt underdånig skrifvelse.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

31:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda

förskott, hvilka borde till ersättande hos Riksdagen anmälas, Statskonto
-

ret under åren 1878 och 1879 förskjutit:

ersättningar för jord, exproprierad från länsmanboställen 783: 50

ersättningar för indragna landsstatsboStällen........................ 3,558: 25

till tryckning och häftning af komiténs för verkställande

af undersökning rörande förvaltningen och hushållningen

vid Ultuna landtbruksinstitut betänkande .... 752: 10

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande

på landet ...............,................................................................ 5,757: 01

för tryckning och häftning af Kommerskollegiets utlåtande

öfver förslag till ny grufvestadga........................ 539: 50

Summa kronor 11,390: 36,

har Eders Kong], Maj:t slutligen, med tillämpning af grundsatsen om

anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit Riksdagen,

att till ersättande af ifrågavarande af Statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter anvisa ett extra anslag af 11,391 kronor.

Riksdagen som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej

funnit anledning till anmärkning, har till godtgörande af ofvan angifna

förskott anvisat för år 1881 ett extra anslag af 11,391 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

32:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar

i fråga om statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten

af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader aflåter Riksdagen till

Eders Kongl. Maj:t särskilda underdåniga skrivelser.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 14 Maj 1880.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Bil. Litt. A.

{\?M\ t• L aob allt

Stat för Understitthållaren och Öfverståthållareemhetets kansli.

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Underståthållare!! ...................

5,000

2,000

7,000

/Efter fem år kan lönen hö-

Sekreteraren...........................

4,400

1,500

5,900

\ jas med 600 kronor.

1 Notarie..........................

1,500

1,000

2,500

\Efter 10 år kan lönen hö-

1 d:o ..............................

1,500

1,000

2,500

( jas med 500 kronor.

1 Vaktmästare .......................

500

300

800

^Efter 10 år kan lönen hö-

1 d:o ......................

Till öfverståthållareemhetets förfogande

för extra biträden och vikariatser- sättning m. m......................

500

300

800

4,000

| jas med 100 kronor.

Summa kronor

---

—

23,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

•V.i\\\v\<Y-''

m

}bnr/ iro^iifULe ohjsnibiO

ivjii

Bil. Litt. B.

*> i;.\ ,niomat''awii;

.. . .. llyi-Jlhv-.JfHHiahlSq?

.............-floWiboqxf) dehiamsimu

........ uua;.: . i!oiio:if>rn£i>;

; asaoi^immojlilodin snklteiu,

fiAr^rf|si-tiotaO ■ ai% tH- lobr.-rrc^niaöB./.

\Vftfe

... ofmaliå/faobaii sJ9jiyioii<jid i i T

H«8vj8ji5h?:jliY liii Jui&r. /i-Jdhi/sf ajyfliiliiit iå. aobovivi

..’ .. tabell äJeiSeiSsig jdhioffio

. ........... firi>ff>i.+ dsitaiiida no ,

iliizh&mtoisafMj doo -8ynraöti& no Is obn#i*dM.br ,

..... ............. . , .. ... ... ... ne+atarraifirnaliOi

. il‘U’A i.j!. rrtfM ''4''. pjo>i

. .. hI; ■ ii!!(;!!.''a3r-: .

iviö /loo i! ?i!if.;l. *k »it., -iCl JÄJsiaöi y,i ''ii. •.; •''! il;: »sn- 1

;;V,;''''v.s<v,;''.stf>‘.5"-rvv^n joucriii ÖOO.oO ''i.vtsb) umi.l i nnnjJniebr<>

(^■wiai(S'')oSiowvit.ri&v. vt ootnrd 000,5C -TJeii) d/r&hiOil i rytm?; nt/-

.. BCJJjaiffHOii olvt/älisv/j/

•

r^niii- ivfi/j gilföl/nsi, benno.b rfoo goiniobal

fifwajim ,udvu,B8tf:iam>qp. doo -oinirs obcumr/u/l

aB5l?nr;fT

.............. ........ .. aofcoi«i9lÄ •/oilsiRvd

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens underd. Skrifvelse, 1S:o 34.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ......................................

Statsråden utan departement: 3 å 12,000 kronor.....................................

Departementschefen.................................................................

Departementets expedition..............................................................

Kommerskollegium ...............................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån .........................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande....................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ..................

„ officiella statistiska trycket.....................................................

„ en statistisk tidskrift..........................................................

„ utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ..............................

Landtmäteristaten ....................................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ....... ...............................

Ofverståthållareembetet...............................................................

Afgår till följd af ny löuestat för underståthållaren och öfverståthållareembetets kansli

Landstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reservationsanslag):

Anvisning i kontant (deraf 95,000 kronor reservationsanslag):

Nuvarande penningeanslag .......................................................

förhöj dt med...............................................................

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande ränte- och spanmålsanslag, tillsammans ..................................

minskas med....................................................................

hvarefter återstoden ..........................................................

Transport

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

47

Ritt. B.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning, på förslag.

Summa.

departementet.

Friheter.

Ersättningar.

^

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

_ _

_

_ _

_

6,500

_

.36,000

—

— —

—

•''—

•—

36,000

—

17,000

—

— —

—■

— _

—

17,000

—

76,700

—

— —

—

— —

—

76,700

—

76,400

—

— —

—

— —

—

76,400

—

... 28,400: —

.................... 1,500:

___

.................... 12,000:

.................... 15,000:

—

..................... 1,000:

—

..................... 1,000:

— 30,500: —

58,900

_

__

_

—— ___

_

58,900

108,800

—

— —

—

— —

—

108,800

—

6,000

—

— —

—

— —

—

6,000

_

82,122: —

6,900: —

75,222

_

___

—

_ _

___

75,222

_

............. 2,180,386: 15.

............... 109,808: 85.

2,290,195: —

.. 179,571: 22.

... 27,671: 22.

... 151,900: —

151,900: —

2,290,195: — |

461,522

—

—

--!

—j

461,522

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

•48

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Transport

ökas genom omföring med särskilda förslagsanslag för landstaterna i länen...............

och fördelas sålunda:

Friheter................................................................................

Ersättningar........................................................................

Särskilda förslagsanslag för landstaterna i länen:

Landshöfdingens i Kopparbergs län lön: till ersättande af arrendet för lägenheten Hushagen

Landshöfdingens i Vesternorrlands län lön: till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen in
sedlar.

........ .... ... ................... — ................v........ ••• ;...........

Beloppen omföras till anslaget: “landstaterna i länen“ under rubrik: “ersättningar1* med

Å lderstillägg, förslagsanslag ................................... ...........................

Tillkommer: Förhöjning till följd af lönereglering för Öfverståthållareembetets kansli och

Gästgifvares friheter:

Anvisning i kontant:

Nuvarande penningeanslag ........................................................

ökadt med .......................................................................

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande rånte- och spanmålsanslag, tillsammans ......................................

ökas med.................................................. ••• •_....................

och fördelas sålunda:

Friheter ................................ ............. ...... •• .....................

Ersättningar........................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....... .....................................

Af går.............................................................................

Färjor och färjekarlar:

Anvisning i kontant:

Nuvarande penningeanslag ............................................................

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande rånte- och tiondeanslag, tillsammans ........................................

ökas med.............................................................................

och fördelas sålunda:

Friheter ..................................................... ......................

Ersättningar........................................................................

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

49

Anvisning

kontant

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, pa förslår/.

Summa

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

1

151,900: —

2,290,195: —

461,522

—

1

461,522

7,500: — 159,400: —

8,500: —

150,900: —

2,290,195

8,500

150,900

2,449,595

jemte forsellön... 2,500: —

gående ränteper-

............... 5,000: —

tillsammans .................

7,500: —

härad8skrifvarne ...........

170,000: —

32,500: —

202,500

_

___

_

_ _

_

202,500

_

.............. 1,039: 13.

...............87.

1,040: —

1

... 17,523: 76.

... 1,011: 24. 18,535: —

6,635: —

11,900: -

1,040

6,635

11,900

19,575

300,000: —

50,000: —

250,000

250,000

150: —

221: 86.

13: 14. 235: —

25: —

210: —

150

25

210

385

Säger

3,205,407

—

15,160|

—

163,010

—

3,383,577|

Transport

3,205,407

15,160

—1

163,01 Oj

—(3,383,57 7j

Bih. till Piksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 0 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagen)! underd. Skrifvelse, N:o 84.

Jordbruket, handeln.

Reservations
Skiften

och afvittringar.................................................. ....................

Yägar och kommunikationer................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar...................................

Landtbruksingeniörer och deras biträden...................................................

Afgår odisponeradt belopp..............................................................

Tillkommer: löner för 2:ne landtbruksingeniörer å 2,000 kronor ..........................

aflöning för 3:ne landtbruksstipendiater ä 1,000 kronor .......................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar........: ........................

Tillkommer: Alderstillägg för landtbruksakademiens agrikulturkemist och för undervisaren i

500 kronor ...........................................................................

Länsveterinärer ............................................................................

Hästafvelns förbättrande (deraf till prisbelöningar för hästar 35,000 kronor reservationsanslag):

Anvisning i kontant (deraf till prisbelöningar för hästar 35,000 kronor reservationsanslag):

Nuvarande penningeanslag.............................................................

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande spanmålsanslag ..............................................................

ökas med........................ " ................................................

och upptages såsom

Friheter ............................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart...........................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Anvisning i kontant:

Nuvarande penningeanslag ............... ................................. ...............

minskadt med .......................................................................

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande ränta och spanmålsanslag, tillsammans ......................................

minskas genom omföring till anslaget: “Sala bergslag11 med.............................

hvarefter återstoden ökas med.......................................................

och utföres såsom

Ersättningar ...........................................................................

Fiskerinäringens understöd....................................................................

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

51

--

Indelning ock dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning, på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

och näringarne.

anslag.

63,000

63,000

12,000

—

- -

—

- -

—

12,000

—

172,900

—

— —

—

— _

—

172,900

—

.............. 47,850: —

..................... 2,350: —

45,500: —

................... 4,000: —

..................... 3,000: —

7,000: ~

44,950: —

52,500

—

----

—

— —

—

52,500

—

fårskötsel:! och ullkulturen ä

1,000: -

45,950

_

_

_ _

—

45,950

—

48,500

---

—

48,500

93,550: —

......... 793: 68.

........ 1,506: 32. 2,300: -

2,300: —

93,550

_

2,300

_

_ _

—

95,850

—

38,000

—

- -

—

- --

—

38,000

—

21,500

—

- -

—

21,500

......... 8,700: 40.

.................40.

8,700: —

........ 74: 94.

......... 62: — 12: 94.

............ 2: 06.

15: —

8,700

15

8,715

18,600

—

— —

—

- -

—

18,600

—

Säger

575,200

—

2,300

-

15

-

577,515

—

Transport |3,780,607

—

17,460

-

163,025 —

3,961,092

—

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagen» underd. Skrifvelse, N:o 34

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..............................................

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räutors indragning eller förvandling, uppSala

bergslag:

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande penninge- och spanmålsanslag, tillsammans...................................

ökas genom omföring från anslaget “Befrämjande i allmänhet af bergsbruket", med ...

och fördelas sålunda:

Friheter ......... ....................................................................

Ersättningar.........................................................................

Odlingshjelp för krononybyggarq, förslagsanslag................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag

Anvisning i kontant:

Nuvarande penningeanslag .............................................................

Minskad t med ...................................................................

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Nuvarande ränte- och spanmålsanslag, tillsammans .....................................

ökas med...........................................................................

och fördelas sålunda:

Friheter ...........................................................................

Ersättningar .........................................................................

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst .......................................

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag .............................................. ...

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ..................................

Tillkommer Förhöjning ...................................................................

| Extra utgifter, reservationsanslag ......................................................

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

53

Ilndelning och dermed jemförlig

1

Anvisning

kontant.

i

anvisning,

på förslag.

Summa. j

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. 1

anslag.

Transport

3,780,607

—

17,460

163,015

3,961,092

_

50,000

—

- -

- -

_

50,000

_

tages under benämningen:

...... 6,320: —

62: — 6,382: -

62: —

6,320: —

62

6,320

6,382

—

—

4,500

4,500

.................. 2,700: 36.

....................36.

2,700: —

...... 4,442: 19.

...... 3,117: 81. 7,560: —

1,560: —

6,000: —

2,700

30,000

—

1,560

—

6,000

_

10,260

__

—

- -

—

- -

—

30,000

_

15,850

—

- -

—

—

15,850

_

26,500

26,500

43,000

............... :..............

43^000

_

_ _

_

___

_

88,634: 87.

29,123: 13.

117,758

117,758

15,000

—

— —

—

—

—

15,000

—

Säger

305,308

—

1,622 —

12,320

— |

319,250

—

Summa

4,085,915

19,082|

-1

175,345

-|4,280,342

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 34.

Bil. Litt. C
Extra

ordinarie anslag under riksstatens Sjette Hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Tillfällig löneförbättring för:

Kommerskollegium med bergsstaten.............................

11,160

—

Justeringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personal............

9,300

—

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norr- bottens län ...........................................................

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket

31,000: —

45,000: —

76,000

Öfverstäthållareembctet:

Till fortsatt utgifvande af " polisunderrättelser “ .........

Bidrag till afiöningen åt exekutionsbetjeningen............

10,000: —

12,200: -

22,200

Landstaterna i länen:

Till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet..............

40,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena

200,000

—

i Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten............................................_•.......5,000:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten lör

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdspro- dukter, sädesslag och andra jordbruksalster............ 10,000:

Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid landtbruksakademiens försöks- anstalt anstäld botanist................................•••••...... 1,000:

Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jord- brukets och näringarnes behof ................................ 12,000:

För fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor........................ 83,000:

111,000

Helstafvelns förbättrande:

Till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt till

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor......

5,937

1

Transport

475,597 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.

Di)

Kronor.

Ö.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Transport

475,597

För anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev ...................................................................

3,000: —

Till befrämjande af husslöjder ....................................

10,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås.........

Hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens

3,800: —

4,000: -

museum ............................................. ......................

20,800

—

Befrämjande i allmänhet af hergsbrulcet:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

börande skolor

14,000

för bergsarbetare ....................................................

—

Diverse anslag:

Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbygg-

43,870: -

nader samt dess tjenstebiträden ..............................

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

45,000: -.....

„ stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbygg-

3,000: —

nadscorpsen för utrikes resor ...........................

ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskotts-

vis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud- titel.................................................................

11,391: —

103,261

_

Summa

613,658

—

Anslag, af Riksdagen anvisade att utgå från

Riksgäldskontoret-

Statens järnvägstrafik:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jern vägar...........................

För anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan

300,000: -

norr om Storvik ........................................................

1,400,000: —

1,700,000

-1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.