Skrifvelse, angående utgifterna under riks statens Sjette Hufvudtitel.
1880-05-14 · 55 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 52 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1880:34, Skrifvelse, angående utgifterna under riks statens Sjette Hufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
1
N:o 34.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1880.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående utgifterna under
riks statens Sjette Hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 10 och 10£ samt Memorial N:o 21.)
S. A. K.
I afseende å Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet.
, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,
hvilka här nedan omförmälas.
Kommerskollegium.
l:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel till en
början föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att de lönebelopp, som
vore i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst
än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar
inom kollegium, i afseende å hvilka indragning syntes kunna ega rum
eller förändring böra vidtagas, finge intill slutet af år 1881, i den mån
de för bestridande af göromålen inom kollegium kunde finnas erforderliga,
af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras; och dels, på
det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän,
Bih. till RiJcsd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Häft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1881
till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för
år 1881 anvisa 8,740 kronor.
Riksdagen, som vidblifver de af flera föregående Riksdagar uttalade
åsigter i fråga om Kommerskollegiets indragning eller ombildning,
har funnit sig böra för ännu ett år så väl medgifva den i afseende å
kollegiets ordinarie anslag äskade dispositionsrätt som ock bevilja det
för tillfällig löneförbättring begärda anslagsbeloppet 8,740 kronor, utan
att likväl derigenom vilja anses hafva godkänt hvad beträffande sjelfva
regleringsfrågan finnes i statsrådsprotokollet anfördt.
2:o. Då frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu är oafgjord,
samt alltså någon lönereglering för bergmästarne icke kunnat nu
i fråga sättas, men så väl de bland desse, hvilka icke äro med boställen
försedde, som tjänstemännen vid Sala silfververk synts böra för
nästkommande år tillerkännas tillfällig löneförbättring, i likhet med
hvad för flere föregående år egt rum, har Riksdagen vidare, på sätt
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, på extra stat för 1881 anvisat såsom
tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre
tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående
löner eller tillsammans 2,420 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
3:o. Genom nådigt bref den 18 Maj 1877 uppdrog Eders Kongl.
Maj:t åt särskildt utsedde komiterade att ej mindre afgifva utlåtande,
huruvida gällande bestämmelser angående de ekonomiska kartarbetena
i mellersta och södra Sverige voro i allo ändamålsenliga eller borde i
ett eller annat hänseende ändras, samt om och på hvad sätt de för
dessa kartarbetens fullbordande beräknade kostnader kunde minskas,
än äfven i öfrigt göra de framställningar angående såväl de topografiska
och ekonomiska kartverken, som ock det geologiska och sjökartverket,
hvilka möjligen kunde finnas påkallade och leda till lättnad
vid de olika arbetenas utförande.
Bemälda komité, som den 6 Maj 1878 afgifvit betänkande i ämnet,
har ansett lämpligt att de ekonomiska och topografiska kartverken
i afseende å personal och anslag blefve sammanslagna till ett kartverk
med benämning Landkartverket, för hvilket skulle gälla särskilda i 22
punkter sammanfattade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden af
den 2 sistlidne Januari intagna bestämmelser.
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Hufvudgrunderna för detta förslag voro:
att fältmätning af en och samma trakt endast en gång skulle ske
och i skalan 1 : 20,000, samt att, sedan förberedande afvägning utförts
i sammanhang med triangelmätningen, så väl plan- som höjdmätning,
terränginläggning och alla andra för kartans sammanfattande erforderliga
arbeten på fältet skulle utföras af samma personer och under
samma mätningsperiod;
att kartorna i skalan 1 : 20,000 skulle mångfaldigas i mätningsskalan
medelst någon fotografisk reproduktionsmetod;
samt att en topografisk karta i skalan 1: 100,000 skulle sammandragas
från den nyssnämnda kartan och mångfaldigas medelst lieliogravyr.
Detta förslag afsåg endast södra och mellersta delarne af Sverige
och skulle 29:de bladvådens norra kant af generalstabens karta öfver
Sverige i skalan 1 : 100,000 utgöra gräns för mätningen i skalan
1 : 20,000; dock att i sistnämnda kartläggning borde inräknas äfven
det norr om nämnda gräns belägna hörn af Vermland.
Enligt komiterades beräkningar skulle genom ifrågavarande anordningar
kostnaderna komma att ganska betydligt nedsättas. Med
inberäkning af den topografiska afdelningens löner och under antagande
af en arbetsqvantitet af omkring 43 qvadratmil för år, skulle nemligen
hvarje qvadratmil, kartlagd och mångfaldigad, komma att kosta sammanlagdt
6,800 kronor, under det att kostnaden för de ekonomiska
och topografiska kartverken,, då de arbetade hvar för sig, visserligen
blifvit beräknad att för framtiden nedgå till 8,330 kronor, men i medeltal
för åren 1872—1875 uppgått till 8,660 kronor samt för år 1876 till
9,030 och för år 1877 till 10,500 kronor för hvarje qvadratmil.
Till nedbringande af kostnaderna skulle väsentligen bidraga dels
att hvarje trakt skulle endast en gång fältmätas, dels anlitandet af
billigare arbetskrafter vid de särskilda arbetenas utförande, dels ock
kartornas mångfaldigande medelst totografiens tillhjelp och i synnerhet
i skalan 1 : 100,000 medelst heliogravyr, i hvilket sistnämnda hänseende
förekommit att, enligt en af Majoren vid Generalstaben C. E.
Elfving uti afgifven rapport öfver verkstäld resa till åtskilliga främmande
länder meddelad uppgift, en tryckplåt i skalan 1 : 100,000 för
närvarande behöfver 40 månader för att blifva färdig och att kostnaden
för endast renritning och gravyr af densamma uppgår till 10,000
kronor, under det samma plåt medelst heliogravyrmetoden skulle blifva
färdig inom 12 månader med en totalkostnad af högst 4,400 kronor.
Uti åberopade statsrådsprotokoll har redogjorts ej mindre för de
särskilda meningar, som inom komitén blifvit i förevarande fråga ut
-
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
talade, än äfven för de anmärkningar, hvilka hufvudsakligen åt Chefen
för generalstabens topografiska afdelning, blifvit framstälda emot komiténs
förslag, och har dåvarande Departementschefen anfört, bland
annat, att de anmärkningar, hvilka emot den af komiterade angifna
planen för kartverkens framtida bearbetande blifvit framstälda, äfvensom
hvad i öfrigt i afseende på samma plan erinrats, syntes, ehuru
värda all uppmärksamhet, likväl icke i allmänhet vara af beskaffenhet,
att leda till förkastande af denna plan, enligt hvilken, sedan nödiga
modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen skulle erhålla sitt behof
af offentliga kartverk bättre än genom något af de öfriga förslagen
tillgodosedt. Långt betänkligare syntes ett antagande af komiterades
förslag vara, när uppmärksamhet egnades deråt, att detta förutsatte
en rubbning i den för det topografiska kartarbetet hittills följda och
allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens genomförande
toges i beräkning. Kostnaden för den ekonomisk-topografiska
kartläggningen i skalan 1 : 20,000 jemte kartornas utgifning för södra
och mellersta Sverige skulle enligt komiterades beräkning uppgå till
6,536,800 kronor, men det vore ock visadt, att kostnadsförslaget icke
tagit nödig hänsyn till flere poster, så att den beräknade summan
icke kunde vara tillförlitlig, utan måste betydligt förhöjas. Då man
ville och inläte sig på kartläggning af ett rike och i synnerhet ett så
vidsträckt rike som Sverige, beträddes en väg, som ovilkorligen betecknades
af stora utgifter, och derföre vore det ock angeläget att,
innan beslut derom fattades, en så vidt ske kunde fullständig och tillförlitlig
undersökning och beräkning skedde om beloppet af de för
företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke allt för lågt uppskattades.
Det känbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag
kräfde, kunde väl mycket minskas derigenom, att summan fördelades
till utgående under en längre följd af år, men detta medförde åter den
stora olägenhet att arbetets fullbordande uppskötes till en långt aflägsen
framtid. Komiterade satte denna gräns för kartläggningen af
hela riket till 36 år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af
dem förutsatta årsanslag vore att befara, att rikets kartläggning enligt
den af komiterade utstakade stora planen icke kunde inom denna tid
fulländas.
Departementschefen har ytterligare andragit, att efter öfvervägande
af hvad som förekommit och då den kostnadsbesparing, hvartill
den nya organisationen öppnade utsigt, ytterst berodde deraf, huruvida
den förmådde bereda den arbetsprodukt, som beräknats och hvilken
äfven i någon mån skulle erhållas genom en viss eftergifvenhet i fordringar,
hvilkas tillfredsställande dock syntes i icke så ringa grad öka
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
arbetets värde och gagnet deraf, Departementschefen ingalunda vore
öfvertygad derom, att genom den nu tillämpade organisationens utbytande
mot den föreslagna skulle vinnas fördelar uppvägande olägenheterna
af öfvergången till ett nytt system.
Det finge visserligen medgifvas, att det ekonomiska kartverket i
sin män bidroge till ökande af den väl behöfliga kunskapen om vårt
land och att det särskildt icke vore utan sitt stora intresse att vinna
en bild af jordkulturens utbredning inom fäderneslandet och att erhålla
jordeboken, så att säga, lagd på karta, men, äfven med erkännande af
detta allt, kunde Departementschefen likväl icke underkänna rigtigheten
af de reservanters mening, som uttalat sig för inställandet af denna
ekonomiska verksamhet, när tillbörlig uppmärksamhet egnades åt de
kostnader, som för densammas fortsättande måste tagas i anspråk.
Hvilkendera af de ifrågasatta organisationerna än skulle gifvas företräde,
syntes kostnaderna icke kunna eller böra skattas till lägre belopp
än omkring 4,000,000 kronor, oberäknade de millioner, hvaraf i en
framtid skulle för verkets bibehållande vid ett annat värde än det
historiska göras behof.
Ehuru i följd häraf Departementschefen icke ansåge sig kunna i
underdånighet förorda, att det ekonomiska kartverket måtte, hvad Sveaoch
Götaland angingo, varda bragt till fullbordan, kunde han dock icke
tillstyrka att arbetet å detsamma skulle med utgången af året 1880
afbrytas. Vid kartverket funnes nemligen, på sätt den för samma år
faststälda stat utvisade, anstälde 16 kartografer, hvilka vore i åtnjutande
af aflöningsbelopp, utgående efter grunder, som vore af Riksdagen
bestämda, och utaf den i samma stat upptagna utgiftssumma,
69,300 kronor, vore icke mindre än 42,600 kronor anordnade till arfvoden
åt desse kartografer jemte sju qvinliga biträden och en vaktmästare.
Vid afgifvande af sin reservation hade de två komitéledamöter,
som afstyrkt kartverkets fortsättande, ansett sig böra fästa uppmärksamheten
derpå, att, om den af dem tillstyrkta åtgärd blefve vidtagen,
staten, hvad förenämnda personal beträffade, hade förpligtelse!- att uppfylla. Många af kartograferna hade nemligen lemnat förut innehafvande
sysselsättning såsom landtmätare, för att vid kartverket anställas,
och andra hade vid kartverket inlärt och inöfvat hvad som behöfts
för erhållande af den anställning, de nu innehade, och alla hade
de, nästan utan undantag, alltid fullgjort sina åligganden på ett utmärkt
sätt. Toges detta i betraktande, så kunde icke förnekas, att
om och när det allmänna ekonomiska kartverket förklarades icke böra
vidare fortsättas, billigheten kräfde, att den vid detsamma nu anstälda
personal, då till följd af ett sådant beslut den blefve ur tjenstgöring
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
försatt, också blefve hållen skadeslös för en förlust, som den utan egen
förskyllan tillskyndats. Erkändes detta och tillika i betraktande komme
att inemot två tredjedelar af kostnaderna för det ekonomiska kartverket
utgjordes af arfvoden till nuvarande personalen — några nya kartografer
finge, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan förordnat, icke af chefen
antagas, — syntes allt skäl tala derför, att detta kartverk icke tvärt
afbrötes, utan att tills vidare bibehölles en redan för handen varande
arbetskraft, som staten utan särskild kostnad kunde göra sig till godo
och hvilken syntes lämpligen kunna användas dels för afslutande af
kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast för upprättande
af stomkartor m. m. för det topografiska kartverket till besparande
dervid både af tid och kostnad.
Beträffande Norrbottens läns kartverk hade komiterade icke funnit
skäl föreslå någon ändring i de bestämmelser, hvilka nu äro gällande
för detta kartverk, af hvilket alla blad, som äro afsedda att utgifvas
såsom ekonomiska kartor i skalan 1 : 100,000, antingen redan äro utgifna
eller under gravyr; och har på grund af hvad i ämnet blifvit
dels af komiterade och dels af landshöfdingen i nämnda län anfördt
samt då det väl icke borde lemnas utan afseende att en arbetspersonal
nu funnes, som satt sig in i den ingalunda lätta uppgiften att lefva
och verka i dessa glest bebyggda trakter och hvilken, om arbetet nu
blefve afbrutet, en gång återigen måste anskaffas och utbildas, Departementschefen,
i likhet med komiterade, ej kunnat anse välbetänkt att
nu rubba de pågående arbetena, efter hvilkas fullbordande icke mindre
än 920 qvadratmil blefve fullständigt så väl ekonomiskt som topografiskt
kartlagda för en i förhållande till ett så stort arbete ingalunda dryg
utgift.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt förekommit och anförts
har Eders Kongl. Maj:t såsom grunder för de nådiga framställningar,
hvilka beträffande det ekonomiska kartverket borde till innevarande
Riksdag aflåtas, antagit och godkänt:
l:o att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Götaland icke
skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt
afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal måtte
tills vidare finna lämplig sysselsättning; och
2:o att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län
skulle enligt hittills faststäld plan fortsättas och afslutas;
och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, utöfver det
å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk
uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på
extra stat för år 1881 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt
-
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock, på
det den vid allmänna ekonomiska kartverket redan anstälda personal
måtte under samma år kunna finna lämplig sysselsättning, för detta
kartverks fullföljande 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor.
Det har väl synts icke kunna förnekas att det ekonomiska kartverket
för rikets södra och mellersta delar i sin nuvarande form icke
medför fördelar, motsvarande de kostnader och den tid, som erfordras
för detsammas fullbordande. Visserligen sker fältmätningen för detta
kartverk i skalan 1 : 20,000, men kartorna utgifvas icke i denna skala,
utan i skalan 1 : 50,000 — och detta, sedan 1870 års Riksdags beslut,
blott i de fall, då medel dertill beviljas af landsting, hushållningssällskap
eller kommuner — hvadan alltså de i skalan 1 : 20,000 ritade
konceptkartorna i sjelfva verket blifva till nästan ingen praktisk nytta,
förborgade som de äro i kartverkets arkiv. Ytterligare förringas gagnet
af ifrågavarande kartverk derigenom, att detsamma icke är försedt
med höjdsiffror, till följd hvaraf kartkonceptets hufvudsakliga
nytta består endast deruti, att arealen kan på detsamma uträknas; och
lärer jemväl böra beaktas den omständighet att, på sätt komiterade
anfört, kostnaderna i väsentlig mån stegras derigenom att, till följd af
den nuvarande organisationen af de topografiska och ekonomiska kartverken
samt arbetenas derpå grundade fördelning, fältmätning eger
rum två gånger, eller så väl i skalan 1 : 20,000 som i skalan 1 : 50,000,
likasom ock komiterades framställningar beträffande anlitandet af billigare
arbetspersonal och mindre kostsamma reproduktionsmetoder torde
vara förtjenta af synnerlig uppmärksamhet.
Att åter ett kartverk, bearbetadt hufvudsakligen enligt den af
komiterades flertal framstälda plan, skulle i många hänseenden blifva
till mycket gagn, har redan, på sätt ofvan är omförmäldt, blifvit i statsrådsprotokollet
vitsordadt, och kan i sådant hänseende härtill ytterligare
anföras, att en dylik karta i skalan 1 : 20,000, som medgifver framställandet
af ett tunnland på ett temligen tydligt sätt (en qvadrat med
ungefär l,2o liniers sida), och försedd med lämplig terrängbeteckning och
höjdsiffror, måste för en hvar, som behöfver utföra ett kartarbete eller
en afvägning i en trakt, öfver hvilken sådan karta blifvit upprättad,
vara till högst väsentlig nytta. Härvid bör dessutom särskildt uppmärksammas,
att 20,000-dels kartan kan, på sätt i Belgien redan skett,
medelst fotografi förstoras, så att man erhåller en karta i skalan
1 : 10,000, hvilkens yta är 4 gånger så stor som 20,000-dels kartans
och 100 gånger så stor som 100,000-dels kartans (den nuvarande topografiska).
På en sålunda förstorad karta blifver tunnlandet en qvadrat
med ungefär en fjerdedels decimaltums eller 2,4 liniers sida; och
8 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
lärer det alltså ligga i öppen dag, att allt kartarbete och all företagsamhet,
som berör jorden, såsom odlingar, väganläggningar, afdikningar,
vattenaftappningar, m. m. d., måste komma att skörda betydande
fördelar af en dylik förstorad karta, hvilken, sedan 20,000-dels kartan
blifvit fullbordad, kan, efter i Belgien inhemtad erfarenhet, för jemförelsevis
ringa kostnad åstadkommas; och vill det synas som om just
det ändamål, hvilket det ekonomiska kartverket hufvudsakligen varit
afsedt att fylla, men hvilket till följd af ofvan antydda och af komiterade
närmare utvecklade omständigheter icke dermed kunnat ernås,
skulle kunna på ofvan angifvet sätt blifva fullt tillgodosedt.
Då emellertid komiterade ej kunnat enas om lämpligaste sättet
för kartverkens samfälda bearbetande, samt frågan, huruvida det ekonomiska
kartverket bör alldeles upphöra eller fullföljas hufvudsakligen
enligt den af komiterades flertal framstälda plan, måste i väsentlig
mån bero af de kostnader, som deraf komma att betingas, och de beräkningar,
som i sådant hänseende blifvit i komitébetänkandet förebragta,
enligt hvilka det af komiterades flertal föreslagna kartverket skulle
vara fullbordadt inom 36 år med en årskostnad af omkring 220,000
kronor, varit föremål för ganska väsentliga anmärkningar, men det alltid
måste vara svårt, om icke omöjligt, att på förhand utan praktiska,
för ändamålet särskildt anstälda försök beräkna de besparingar af kostnader
och tid, som genom de olika metoderna skulle kunna ernås,
vore det, enligt Riksdagens förmenande, önskvärdt att dylika försök
blefve anstälda, helst sådant så mycket snarare bör kunna ske, som
det ekonomiska kartverket i allt fall af ofvan angifna skäl icke lärer
kunna genast upphöra, utan åtminstone under de närmaste åren torde
komma att fortvara, och således äfven de för detta kartverk anvisade
medel lära kunna för ändamålet användas, så att försökens anställande
i intet fall behöfver förorsaka statsverket några särskilda kostnader.
För ordnande af dessa försök borde sannolikt den af komiterade enhälligt
föreslagna kommissionen för de allmänna kartverken blifva
särdeles lämplig, och skulle denna kommission kunna företaga den
ytterligare praktiska utredning rörande kostnaderna för det föreslagna
landkartverket, som må finnas af behofvet påkallad; och torde alltså
I en dylik kommission böra tillsättas för utrönande, huru kartverkens
gemensamma arbete må kunna ordnas så, att bästa möjliga produkt
erhålles för minsta möjliga kostnad och under den kortaste tid, som
omständigheterna medgifva.
Eders Kongl. Maj:ts framställning beträffande Norrbottens läns
kartverk har likasom den i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 9
den 9 sistlidne Januari meddelade utredning rörande anslagsbehofvet
för nästkommande år icke gifvit anledning till någon Riksdagens erinran.
Då Riksdagen alltså anser att, innan ett definitivt inställande af
bearbetningen utaf ekonomiska kartverket för mellersta och södra delarne
af riket ifrågakommer, de undersökningar, som erfordras för bedömande
af kostnaderna för ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af komiterades flertal uppgjorda förslag,
böra anordnas, får Riksdagen i underdånighet anhålla, att praktiska
försök i ofvan antydda hänseenden må varda anstälda och kostnaderna
derför bestridas af de till kartverken anvisade medel; hvaremellertid
Riksdagen, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisat dels till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län
31,000 kronor och dels för det allmänna ekonomiska kartverket 45,000
eller tillsammans 76,000 kronor.
ÖfverståtMllar e embetet.
4:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att:
dels, med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne
Januari föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad
organisation och lönereglering, godkänna det i samma protokoll intagna
förslag till ny stat för underståthållaren och 0fverståthållareembetets
kansli;
dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie
anslaget “öfverstäthållareembetetii från 82,122 kronor till 88,422 kronor
eller med 6,300 kronor; och
dels förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af en nu
varande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten finge bestridas
af det på nya staten uppförda anslaget till “extra biträden och
vikariatsersättning m. m.“, äfvensom att den i nu gällande stat uppförda
aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning
afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets kansli finge
ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya organisationens
genomförande och göromålens bestridande i enlighet
dermed.
Bih. till Riksd. Prof. 18S0. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Höft.
2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Den föreslagna nya staten var af'' följande lydelse:
TjenBtgö-
Lön.
ringspen-
Samma,
ningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Underståthållaren.............................
5,000
2,500
7,500
Sekreteraren ..................................
4,400
2,000
6,400
/Efter 5 år kan lönen
\ höjas med 600 kr.
1 Notarie .......................................
1,500
1,000
2,500
\Efter 10 årkan lönen
1 Dito .......................................
1,500
500
1 000
2,500
800
/höjas med 500 kr.
\ Efter 10 år kan lö-
1 Vaktmästare ................................
300
1 Dito .............................
500
300
800
/nen höjas med 100
Till Öfverståthållareembetets förfo-
kronor.
gande för extra biträden och vi- kariatsersättning m. m........
4,000
Till öfverståthållareembetets förfo-
gande såsom bidrag till aflönin- geri åt exekutionsbetjeningen ...
12,200
Summa kronor
—
—
| 36,700
l
På sätt en jemförelse mellan förestående och nu gällande stater
utvisat, innefattade förevarande nådiga framställning en väsentlig
minskning i antalet tjenstemän vid Öfverståthållareembetets kansli, i
det nemligen fogaten, aktuarien, de två kanslisterne och kammarskrifvaren
blifvit ur den nya staten uteslutne. De åtgärder, hvilka enligt
den i statsrådsprotokollet förebragta utredning härför skulle vidtagas,
äro i korthet sammanfattade följande:
att utsökningsmålens handläggning, hvilken nu är fördelad mellan
underståthållaren och fogaten, skulle uteslutande ombesörjas af den
förre;
att sekreteraren skulle öfvertaga skyldigheten att föredraga och
kontrasignera dessa mål, vid hvilkas uppsättande och expedierande
biträde borde honom lemnas af de begge notarierne, de der jemväl i
öfrigt borde tillhandagå sekreteraren i den mån sådant erfordrades och
deras tid medgåfve;
att *de till kansliet inkommande skrivelser, som innefattade begäran
om handräckning i brottmål rörande icke häktade personer,
borde, efter att en gång hafva blifvit i kansliet diarieförda, derifrån
öfverlemnas direkte till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten,
hvarefter denne borde anteckna handlingarna i af honom
11
Riksdagen underd. Skrifvelse, N:o 34.
fördt diarium, uti hvilket beslutet med order om verkställighet borde
införas, samt, efter fullgjord verkställighet, redovisning ske omedelbart
till den, som ombesörjde skriftvexlingen;
att bestyret med i fråga varande orders meddelande, samt kontrollen
öfver verkställigheten, för hvilken kontroll endast granskning
af underexekutorns diarium komme att erfordras, borde uppdragas åt
underståthållaren;
att bestyret med öfvervakandet af verkställigheten i brottmål
rörande häktade personer jemväl borde uppdragas åt underståthållaren,
hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med fogattjensten
förenade återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver Stockholms
stads ransakningsfängelse;
att diarieföringen af utsökningsmålen, hvilken nu verkstäldes af
aktuarien, borde anförtros åt ett extra biträde;
att med verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts
för uttagande af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter, borde
förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades
till vederbörande underexekutor, hvilken skulle omedelbart i
sekreterare-expeditionen redovisa för verkställigheten, hvarigenom aktuariens
befattning med dessa ärenden komme att upphöra;
att den aktuarien åliggande tillsyn öfver arkivet borde uppdragas
åt sekreteraren;
att den sekreterarens kanslist åliggande diarieföring, brefskrifning
och renskrifning borde, under sekreterarens inseende och ansvar, anförtros
åt en amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode
anstäldes, samt all utskrift hufvudsakligast ombesörjas af renskrifvare
mot godtgörelse af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. enligt behörigen granskade
räkningar, som innefattade tydlig uppgift å grunden, hvarefter ersättningen
beräknades; samt
att de med kammarskrifvarebefattningen förenade göromål beträffande
räkenskapsföringen angående depositions- och öfriga medel
borde ombesörjas af sekreteraren.
Förutom nu omförmälda grunder för regleringen borde vidare
iakttagas, att den anordning, enligt hvilken sekreteraren i Öfverståthållareembetets
kansli uppburit en del af den sekreteraren i Öfverståthållareembetet
för polisärenden egentligen tillkommande p''asslösen,
komme att upphöra.
Dessutom borde, i öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar
på senare tider iakttagits, all lösen för de från kansliet
utgående expeditioner till statsverket indragas och med stämpelpapper
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
ersättas, dock med det vid ifrågavarande regleringar och särskildt uti
Kongl. brefvet angående lönereglering för vissa af de till landsstaten
hörande tjenster den 31 Maj 1878 gjorda undantag af lösen för sådana
expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle och eljest
icke vore pligtig att lösa.
Då nu omförmälda grunder för organisationen synts Riksdagen
väl lämpade efter förhållandena och ledande till väsentlig förenkling i
göromålen, har Riksdagen ansett desamma böra vinna godkännande.
Hvad beträffar de i den föreslagna njm staten upptagna aflöningsbelopp,
hafva dessa endast i fråga om aflöningen för underståthållaren
och sekreteraren gifvit anledning till någon erinran. Då aflöningen för
öfverdirektören vid Statistiska Centralbyrån, landtmäteridirektören, öfverintendenten
och Kongl. öfverbibliotekarien, hvilka samtlige äro chefer
för sjelfständiga embetsverk, blifvit vid de under senare tiden verkstälda
löneregleringar bestämd till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar
2,000 kronor, har det synts Riksdagen som om ett ordnande
af underståthållarens aflöning efter enahanda grund borde uppfylla alla
billiga anspråk, helst om i betraktande tages att han dessutom af
Stockholms stad uppbär 2,250 kronor årligen; och har Riksdagen derföre
funnit sig böra vidtaga den afvikelse från Eders Kongl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att underståthållarens tjenstgöringspenningar
bestämts allenast till 2,000 kronor eller 500 kronor mindre än
Eders Kongl. Maj:t föreslagit.
Vidkommande åter aflöningen för sekreteraren, var densamma
föreslagen att utgå med enahanda belopp, som för landssekreteraren i
Stockholms län eller lön 4,400 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor
samt ett ålderstillägg efter 5 år af 600 kronor. Då emellertid landssekreterarne
i 8 af rikets län i tjenstgöringspenningar åtnjuta allenast
1,500 kronoi-, samt dessa befattningar alltid måste anses vara i vigt
och ansvar fullt jemförliga med sekreteraretjensten i Öfverståthållareembetets
kansli, har Riksdagen funnit sig eg a befogad anledning att
fastställa tjenstgöringspenningarna för bemälde sekreterare till allenast
1,500 kronor, så mycket mer som han i allt fall blifver väsentligt
bättre aflönad än sekreterarne i de centrala embetsverken, samt på
sådant sätt det i Eders Kongl. Maj:ts förslag iakttagna förhållandet
mellan underståthållarens och sekreterarens löneförmåner blifver bibehållet.
Hvad angår det i förslaget upptagna beloppet 12,200 kronor, afsedt
att användas såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen,
har, enär det kan vara ovisst huruvida icke utgifterna härför rätteligen
böra bestridas uteslutande af Stockholms stad samt utredning
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54. 13
härutinnan torde kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Eders
Kongl. Majt tillsatta skatteregleringskomitén, berörda belopp synts för
närvarande böra beviljas endast såsom extra anslag för år 1881.
För tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna skulle följande
vilkor gälla, nemligen:
l:o att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och
jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;
2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas
annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom
Öfverståthållareembetet, må densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;
3:o att underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga
befattning på kommuns stat;
4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort.
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda
med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid
sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit
semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till
tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; och
7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas af underståthållaren och sekreteraren
under högst en och en half månad och af notarierne under högst en
månad årligen.
14
Riksdagens underd. Skrifvelse N:o. 34.
Dessa vilkor öfverensstämma med dem, som genom Kongl. kungörelsen
den 31 Maj 1878 blifvit föreskrifna för åtnjutande af de faststälda
förändrade löneförmånerna för vissa embets- och tjensteman vid
landsstaten, och hafva förty vunnit Riksdagens bifall.
Vid Eders Kongl. Maj:ts förslag derom, att möjligen ifrågakommande
utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills
gällande staten finge bestridas af det på nya staten uppförda anslaget
till »extra biträden och vikariatsersättning m. m.» äfvensom att den i
nu gällande stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande,
till indragning afsedd befattning vid Ofverståthållareembetets
kansli finge ställas till embetets förfogande för påbörjande af den nya
organisationens genomförande, har Riksdagen ej haft något att erinra.
Då alltså slutsumman af den nya staten, genom afdrag med 500
kronor å tjenstgöringspenningarna för en hvar af underståthållaren och
sekreteraren, samt öfverflyttande på extra stat af anslaget, 12,200 kronor,
till bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen, kommer att uppgå
till allenast 23,500 kronor, har ordinarie anslaget »Ofverståthållareembetet»
bort minskas med skilnaden mellan sistnämnda belopp och slutsumman
30,40 ) kronor af den för underståthållaren och Ofverståthållareembetets
kansli nu gällande ordinarie staten, eller med 6,900 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen
dels med ofvan intagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad
organisation och lönereglering godkänt härhos bilagda (Ditt. A.) förslagtill
ny stat för underståthållaren och Ofverståthållareembetets kansli;
dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat nedsatt ordinarie anslaget
»Ofverståthållareembetet» från 82,122 kronor till 75,222 kronor,
eller med 6,900 kronor; dels såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj
eningen i Stockholm på extra stat för år 1881 anvisat ett belopp
af 12,200 kronor; dels ock förklarat, att möjligen ifrågakommande utbetalning
af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande
staten må. bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till »extra
biträden och vikariatsersättning m. m.», äfven som att den i nu gällande
stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande,
till indragning afsedd befattning vid Ofverståthållareembetets kansli
må ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya
organisationens genomförande och göromålens bestridande i enlighet
dermed ;J
5:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t slutligen,
enär det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag
10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 15
otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore
af bekofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej
kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skidlé
vinnas, äskat beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande
under år 1881 af omförmälda tidning; varande denna nådiga
framställning af Riksdagen bifallen.
Landsstaterna i länen.
G:o. Eders Kong]. Maj:t, som den 2 sistlidne Januari till pröfning
föreliaft de af utsedde komiterade uti underdånigt betänkande den 13
Oktober 1875 angående tjenste- och lönereglering för landsstaten framstälda
förslag om förändring af räntmästarebefattningarna och indragning
af häradsskrifvaretjensterna samt bestridande af de med dessa
befattningar förenade göromål och dervid ogillat koiniterades ifrågavarande
framställningar, har nu föreslagit Riksdagen, att
dels, med godkännande af de enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll
den 9 i denna månad föreslagna grunder och närmare bestämmelser
för lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvare,
besluta:
att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen
eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars 1883, dock
med iakttagande,
att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,
under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig
eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe
eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta lönen, som
efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt
att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller
hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värderingvid
syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren
tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för
fastigheten nyttiga;
att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne
tjenstemän upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen,
uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt
öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler
komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:
a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på
egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig
att lösa;
16
Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 34.
b) provisioner för uppbörd ocb redovisning af landstings,
kommuners eller enskilda inrättningars afgifter, eller utaf medel
af än mer enskild natur; ocb
c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt
tillsvidare och intilldess annorlunda kan vara forordnadt,
d) åklagareandelar af sakören;
dels, under detta förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt,
godkänna följande aflöningsstater:
I. för landträntmästare:
a) i Malmöhus, Elfsborgs,
Östergötlands, Skaraborgs,
Göteborgs och Bohus, Kalmar,
Kristianstads och Vermlands
län .............................................
b) i Jönköpings, Krono
bergs,
Stockholms, Kopparbergs,
Örebro, Gefleborgs,
Vesternorrlands och Södermanlands
län..............................
c) i Blekinge, Hallands,
Yestmanlands, Upsala, Vesterbottens,
Norrbottens, Jemtlands
och Gotlands län .........
Lön.
Tjenstgöring»- auffima,
penningar.
3,000: —, 1,500: —, 4,500: —
Efter fem år
kan lönen höjaa
med 500
kronor.
3,000: —, 1,300: —, 4,300: —
3,000: —, 1,000: —, 4,000: —.
II. för häradsskrifvare.
i c aaa (Efter tio år kan lönen
lön.......................................................... kronor 2,000. ^höjae med 500 kronor.
tjenstgöringspenningar..................... ,, 500: —,
med tillägg å tjenstgöringspeuningarna af 75 kronor för hvarje
börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att
tillägget icke i något fall må understiga 300 kronor;
dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget
till “landsstaterna i länen“ med 163,185 kronor;
dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget
ulandsstaterna i läneni * * * * * * * * * 11, med inberäkning af nu särskildt uppförda pen
ningeanslagen
till ersättande af arrende för lägenheten Hushagen jemte
forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfding en
i Vesternorrlands län anvisade lön ingående räntepersedlar, må beräknas
sålunda:
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
anvisning i kontant, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag),
................................................................... 2,343,539: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ............................................................................ 8,500: —
ersättningar ............. 150,900: —
Summa kronor 2,502,939: —
Då den i statsrådsprotokollet förebragta utredning i fråga om
komiterades förslag rörande häradsskrifvaretjensternas indragning och
bestridandet af de dessa befattningar tillhörande göromål synts innefatta
öfvertygande skäl för dessa tjensters bibehållande, samt Riksdagen
med en sådan uppfattning måst anse det angeläget att aflöningen
för denna klass af landsstatstjenstemän blifver ordnad efter enahanda
grunder, som för flertalet af tjenstemännen vid landsstaten redan
för två år sedan blifvit faststälda, har Riksdagen icke tvekat att
nu medgifva en slutlig lönereglering för häradsskrifvarne.
Hvad åter angår landträntmästarebefattningarna, har Riksdagen
icke kunnat för närvarande medgifva någon lönereglering för dessa
tjenster.
De af Eders Kongl. Maj:t för åtnjutande af de nya löneföz-månerna
föreslagna vilkoren äro, i hvad desamma afse häradsskrifvarne,
följande:
att häradsskrifvare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som ock den
reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;
att med häradsskrifvaretjenst icke må förenas annan tjenst på
rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid
landsstaten; dock att häradsskrifvare, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;
att
de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat;
att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetssedelslösen
skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet
debiteringen förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppBih.
till Riksd. Prof. 1880. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 6 Häft. 3
18 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
bära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt; samt
att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma
tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med
mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf
bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dervid
iakttages att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt
nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå,
men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början
af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit
uppnådd.
Då dessa vilkor, med tillägg allenast af föreskriften derom, att
den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen skall,
lika med tjenstgöringspenningarna, tillfalla den, som under ordinarie
innehafvares tjenstledighet debiteringen förrättat, i tillämpliga delar
öfverensstämma med de i afseende å löneregleringen för flertalet af
landsstatstjenstemännen af Riksdagen godkända och genom Kongl. kungörelsen
den 31 Maj 1878 fastst.älda vilkor för de nya lönernas åtnjutande,
hafva desamma vunnit Riksdagens bifall.
Hvad härefter angår den föreslagna aflöningsstaten för häradsskrifvarne
har i statsrådsprotokollet anförts, bland annat, att, då
käradsskrifvarnes mest betungande göromål, mantalsskrifningen och debiteringen,
otvifvelaktigt, med hänseende till det arbete desamma kräfde,
i det allra närmaste rättade sig efter folkmängden inom tjenstedistriktet,
samt debetsedelslösen — hvilken i medeltal under åren 1863—1872
för de särskilda häradsskrifvaretjensterna* medfört en årlig inkomst,
vexlande mellan 124 och 675 kronor, — om än egnad att i någon
mån utjemna förhållandet de särskilda fögderierna emellan, likväl, i
betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten i fögderiernas folkmängd,
icke förmådde att i förevarande hänseende åstadkomma full
rättvisa, borde häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar i viss mån
bestämmas i förhållande till fögderiernas folkmängd. Denna grundsats
kunde naturligtvis på flera olika sätt tillämpas; men, med afseende
särskildt å angelägenheten att, så vidt möjligt vore, förekomma allt
för ofta inträffande ändringar i aflöningsbeloppen, syntes det ändamålet
bäst tillgodoseende och för statsverket jemförelsevis minst betungande
sättet vara, att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes till
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
19
500 kronor för hvarje befattning, med tillägg derutöfver af 75 kronor
för hvarje börjadt femtusental af folkmängden inom tjenstedistriktet;
dervid dock till förekommande af en allt för ofördelaktig ställning för
häradsskrifvarne i de tre fögderier, hvilkas folkmängd enligt senaste
uppgifter understege 15,000 personer, borde stadgas, att tillägget icke
finge understiga 300 kronor.
Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar,
skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på
nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:
i 10 fögderier, med folkmängd understigande 20,000 personer, kr.
11
800.
875.
950.
1,025.
1,100.
1,175.
1,250.
1,325.
1,400.
1,475.
Riksdagen, som lika med Eders Kongl. Maj:t funnit den sålunda
uppkommande skilnad i beloppet af i fråga varande löneförmån kunna,
om derjemte tages i betraktande den större inkomst af dedetsedelslösen,
som bör kunna påräknas i de folkrikare fögderierna, ungefärligen motsvara
ej blott häradsskrifvarnes i dessa fögderier större arbete, än ock
de särskilda kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll
af erforderliga tjenstebiträden, har ansett sig böra godkänna den
för nu ifrågavarande tjensteman föreslagna staten, hvilken jemväl i
öfrigt synts vara efter behofvet väl lämpad.
24
, 15
23
, 16
, 9
, 9
, 4
, 3
, 3
mellan 20,000—25,000
25.000— 30,000
30.000— 35,000
35.000— 40,000
40.000— 45,000
45.000— 50,000
50.000— 55,000
55.000— 60,000
60.000— 65,000
För genomförande af den utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna
löneregleringen för landträntmästare och häradsskrifvare, skulle, enligt
en i statsrådsprotokollet meddelad utredning, kostnaderna, förutom ålderstillägg,
blifva följande
24 landträntmästare ............................................... kronor 102,400:
116 häradsskrifvare................................................ „ 352,175: —
Summa kronor 454,575: —
Då de tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns
aflöning nu funnes å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgjorde
:
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
löner för landträntmästare ................. kronor 47,982: —
„ „ häradsskrifvare .................... ,, 172,502: —
hyresersättning för häradsskrifvare... ,, 26,400: — 246,884:
hvartill komme i stat beräknade värdet af boställsförmåner:
för landträntmästare................................. kronor 1,074: —
,, häradsskrifvare.................................... ,, 10,684: — 11,758: —
Summa kronor 258,642: —,
skulle alltså, derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet
anlita, för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning
å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.
Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets
tillstånd och behof meddelat, hade emellertid vid bestämmande, i enlighet
med de för flertalet af landsstatens embete- och tjenstemän faststälda
nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådane
indelningshafvare, livilka komme att äfven efter nästlidna års ingång
såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag
vid hittills verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som
med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstege den för sådana boställen
eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.
— Härvid borde likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet
för den 8?Januari :1879fgåfve vid handen, med nu ifrågavarande
tillgång borde bestridas ersättning för i staten förut uppförd
ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och löningsjordar
jemte hyresersättning till '' en häradsskrifvare med tillsammans
11,717 kronor.
Vidare ^utgjorde, enligt en uti Statskontorets förut nämnda berättelse
meddelad uppgift rörande de under år 1879 indragna landsstatsboställen,
för hvilka ersättning till vederbörande tjenstemän icke blifvit
å anslaget till landsstaten uppförd, summan af dessa ersättningar,
efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen belöpande, hvilka, under
förutsättning att löneregleringen för desse tjenstemän nu blefve genomförd,
icke vidare behöfde tagas i beräkning, 3,885 kronor, hvilket belopp
jemväl syntes böra anvisas till utgående från den till följd af
högre uppskattning af en del boställen uppkomna tillgång.
Om således till sistnämnda belopp, 3,885 kronor, lades förberörda
11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan, 15,602 kronor,
afräknades från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda tillgång
af 48,350 kronor 59 öre, återstode ett belopp af ej mindre än
32,748 kronor 59 öre, hvilket syntes kunna tagas i anspråk för löneregleringen
för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 21
förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, för löneregleringens
genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning
af 163,184 kronor 41 öre, eller, med tillämpning af grundsatsen
om anslagens beräknande till jemna tal, 163,185 kronor.
„ Då Riksdagen icke bifallit den föreslagna löneregleringen för landträntmästarne,
har sistnämnda belopp, 163,185 kronor, bort minskas med
skilnaden mellan summan af de föreslagna nya aflöningsbeloppen för
desse tjenstemän, 102,400 kronor, och sammanlagda beloppet af de för
bestridande af deras aflöning i staten nu upptagna tillgångar, 49,056
kronor, eller med 53,344 kronor, och erfordras alltså för genomförande
af löneregleringen för häradsskrifvarne en tillökning i anslaget till landsstaterna
i länen med 109,841 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts och då i statsrådsprotokollet
finnes antydt, att Eders Kongl. Maj:t framdeles ville
taga i nådigt öfvervägande, om och i hvad mån rätt till ersättning
för resor i tjensteärenden kunde häradsskrifvarne förunnas, har Riksdagen,
som för närvarande icke bifallit Eders Kongl. Maj :ts förevarande
nådiga framställningar, i hvad de afse ifrågasatt lönereglering för landträntmästare,
deremot, med godkännande af föreslagna grunder och
närmare bestämmelser för lönereglering för häradsskrifvare, samt med
Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att framdeles, i sammanhang med
den slutliga pröfningen af frågan om öfriga fögderitjenstemäns rätt till
ersättning för resor i tjensteärenden, bestämma den ersättning, som må
häradsskrifvarne förunnas för sådana resor, för hvilka de nu äro berättigade
att åtnjuta ersättning, beslutit
dels att alla till häradsskrifvare anslagna boställen eller löningsjordar
till statsverket indragas den 14 Mars 1883; dock med iakttagande
att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar, under
sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus,
fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord
mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan
blifva bestämdt; samt
att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller hans
sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering vid syn
jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren
tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten nyttiga;
och dels att, med löneregleringens inträdande skall för häradsskrifvarne
upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen,
uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt
öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler
komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran
erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;
provisioner för uppbörd och redovisning af landstings, kommuners
eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel af än mer
enskild natur; och
den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt tills
vidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt
åklagareandelar af sakören;
hvarjemte Riksdagen dels under omförmälda förbehåll och med
föreslagna vilkor i öfrigt, godkänt följande aflöningsstat för häradsskrifvare:
Lön
................................. kronor 2,000: —, Pfter ^.år ki“
Tjenstgöringspenningar .............................. „ 500: —; [500 kronor.
med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje börjadt
femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att tillägget
icke i något fall må understiga 300 kronor;
dels för bestridande af dessa aflöningar ökat det ordinarie ansla
-
get till “landsstaterna i länen“ med 109,841 kronor;
dels ock medgifvit, att berörda anslag till “landsstaterna i länen“,
med inberäkning af de nu särskildt uppförda penningeanslagen till ersättande
af arrendet för lägenheten Hushagen jemte forsellön och till
bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen i Vesternorrlands
läp, anvisade lön ingående räntepersedlar må beräknas sålunda:
Anvisning i kontant, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag)
.................................................................................. 2,290,195: —
Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
Friheter ............................................................................... 8,500: —
Ersättningar................................................. 150,900: —1
Summa kronor 2,449,595: —
7:o. Riksdagen har vidare medgifvit, att den länsmansaflöning,
som vid verkställandet af beslutad förening af tvenne länsmansdistrikt
inom Gefleborgs län blifver tillgänglig, må af Eders Kongl. Majd disponeras
för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning inom
samma eller annat län.
8:0. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881
stält ett extra anslag af 40,000 kronor, att användas till aflöning och
underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
23
Öfverinseende öfver allmänna väg- och vattenbyggnader.
9:o. Sedan komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens
och myndigheternas löneförhållanden, enligt nådigt beslut den
20 December 1878, förehaft till behandling frågan om reglering af
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och den 19 Maj
1879 afgifvit betänkande i ämnet, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen,
att dels, med de i protokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne
Januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation
af och lönereglering för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,
godkänna ett i samma protokoll intaget förslag till ny stat för detta
embetsverk och dess biträden;
dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa
ett årligt reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor;
dels ock till stipendier för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten bevilja ett årligt anslag till samma
belopp som hittills, eller 3,000 kronor;
samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette
hufvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag under benämningen »väg- och
vattenby ggnadsstaten», motsvarande aflöningsmedlens och de särskilda
anslagens sammanräknade belopp, — deraf särskildt reservationsanslaq
45,000 kronor till undersökningar och expenser för allmänna arbeten,
eller 106,300 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet inhemtats, hade löneregleringskomitén
uttalat den förmodan, att särskild förvaltning för ledning af
statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde gemenskap icke,
sedan de under arbete nu varande stambanor fulländats, blefve erforderlig,
utan att de göromål, som af möjligen äfven dädanefter ifrågakommande
jernvägsanläggningar för statens räkning blefve en följd,
kunde på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen öfverflyttas, som ökade
arbetskrafter då i erforderlig mån bereddes.
Eders Kongl. Maj:t har visserligen, enligt hvad åberopade statsrådsprotokoll
jemväl gifvit vid handen, funnit något yttrande nu icke
erfordras i fråga om framtida ordnandet, derest Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader komme att upphöra, af tillsynen öfver möjligen
blifvande jernvägsanläggningar för statens räkning; men, då de hittills
beslutade statsbanorna, enligt den uppgjorda planen, skola vara
fullbordade under loppet af år 1882, samt tidpunkten för den i fråga
satta förändringen i afseende å tillsynen öfver statens jernvägsbygg
-
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
I
''
i
\
\
)
nader alltså icke är långt aflägsen, har det synts Riksdagen, som vore
det mest ändamålsenligt, om med den slutliga organisationen af vägoch
vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå, och detta ärende till afgörande
företoges i sammanhang med fråga om förändring beträffande
tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader. Sannolikt komma nemligen,
sedan de nu under arbete varande stambanorna fulländats, statens jernvägsbyggnader,
äfven om de blifva fortsatta norr om den norrländska
tvärbanan, icke att derefter bedrifvas i den omfattning, att någon särskild
styrelse för utöfvandet af tillsynen dera vidare blifver behöflig,
och vill det derföre synas, som om det vore lämpligt, att bestyret
dermed då öfverflyttades på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken
redan nu handlägger en mångfald ärenden rörande enskilda jernvägsbyggnader.
På grund häraf och i betraktande särskildt deraf, att en blifvande
definitiv stat för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen så väl i
fråga om antalet tjenster som med afseende å de särskilda lönebeloppen,
bör rättas efter de göromål, som åligga styrelsen, samt dessa
åter måste i ej oväsentlig mån bero deraf, dels huruvida tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader blifver å styrelsen öfverflyttad eller
icke, dels huruvida och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande
komma att ega rum, har Riksdagen funnit sig icke böra för
närvarande reglera nu i fråga varande stat samt vid sadant förhållande
icke heller ansett sig behöfva ingå i någon granskning af detaljerna
utaf Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar.
Då frågan om ett definitivt ordnande af nu i fråga varande stat
alltså blifvit till en kommande Riksdag uppskjuten, hafva de för upprätthållandet
af styrelsens göromål erforderliga medel synts fortfarande
böra på extra stat för näst kommande år beviljas. .
För innevarande år finnas anvisade: till aflöning åt Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte
tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor; till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten 45,000 kronor; samt till stipendier åt
medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor, i
ändamål att studera andra länders allmänna arbeten, 3,000 kronor.
Först nämnda, till aflöning åt styrelsen afsedda belopp, 42,310
kronor, är fördeladt på följande sätt, nemligen:
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o då.
25
Aflöning.
Dyrtids-
tillägg.
Summa.
Chefen...........................................................
6,000
1,000
7,000
Byråchefen .....................................................
4,500
900
5,400
Kamreraren..................................................
3,000
600
3,600
Förste adjutanten .......................................
3,000
600
3,600
Andre adjutanten ........................................
2,000
400
2,400
Registratorn ..............................................
1,800
360
2,160
Kanslisten......................................................
1,000
200
1,200
Vaktmästaren...................................................
600
150
750
En distriktschef.............................................
1,800
360
2,160
Fyra distriktschefer.....................................
7,200
1,440
8,640
En distriktsadjutant......................................
750
150
900
Fem distriktsadjutanter .............................
3,750
750
4,500
Tillsammans kronor
35,400
6,910
42,310
Det har emellertid ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att
kamreraren och registratorn, hvilka enligt förestående fördelning i
aflöningsförmåner åtnjuta allenast, den förre 3,600 kronor och den senare
2,160 kronor, befinna sig i en väsentligen sämre ställning än
icke allenast deras vederlikar i de under senare tiden omreglerade
embetsverken, utan äfven motsvarande, på gammal stat ännu qvarstående
tjenstemän i Kommerskollegium. Kamreraren i detta embetsverk
uppbär nemligen lön 3,500 kronor och tillfällig löneförbättring 700
kronor, tillsammans 4,200 kronor, och registratorn åtnjuter lön 2,600
och tillfällig löneförbättring 520 kronor, tillsammans 3,120 kronor.
Enligt Riksdagens åsigt är det af billighet påkalladt, att berörda missförhållande
blifver undanröjdt, samt att för sådant ändamål den tillfälliga
löneförbättringen för kamreraren och registratorn i Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen höjes med 600 kronor för den förre och med
960 kronor för den senare, hvarigenom desse tjenstemäns aflöningsförmåner
komma att uppgå till enahanda belopp, 4,200 och 3,120 kronor,
som, på sätt nyss är nämndt, åtnjutas af deras vederlikar i Kommerskollegium.
För beredande af tillgång härtill erfordras, att ofvan berörda
till styrelsens aflöning nu beviljade anslag, 42,310 kronor, höjes
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd 1 Band. 6 Haft. 4
26
Riksdagens underd. S velse N:o 34.
med 1,560 kronor, eller till 43,870 kronor; vid anvisande hvaraf emellertid
synts böra fästas det af senaste Riksdag föreskrifna förbehåll,
att af chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad med chefskapet
i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp,
som utgör skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda
egenskap uppbäres, och 14,000 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, och då de
till undersökningar och expenser samt vissa stipendier nu anvisade
anslagen vid oförändrade belopp bibehållits, har Riksdagen på extra
stat för år 1881 anvisat
till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden 43,870
kronor; dock att af chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad
med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott
det belopp, som utgör skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda
egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000
kronor; samt
till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten
3,000 kronor.
Ålderstillägg.
10:o. Eders Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen, att de för
embets- och tjenstemän samt betjente vid Öfverståthållareembetets
kansli och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare
och häradsskrifvare ifrågakommande ålderstillägg måtte få utgå af
Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg», samt att för sådant
ändamål nämnda anslag måtte höjas från 170,000 kronor till
210,000 kronor eller med 40,000 kronor.
Riksdagen, som, på sätt ofvan är anfördt, ansett sig för närvarande
ej böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering
för landträntmästare och för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, har
förevarande nådiga framställning endast på det sätt bifallit, att Riksdagen
medgifvit, att de för embets- och tjenstemän samt betjente vid
Öfverståthållareembetets kansli äfvensom för häradsskrifvare ifrågakommande
ålderstillägg må få utgå af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag
till »ålderstillägg», samt för sådant ändamål höjt nämnda anslag
från 170,000 kronor till 202,500 kronor, eller med 32,500 kronor.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
27
Gästgifvare» friheter.
ll:o. Riksdagen liar medgifvit, att anslaget “Gästgifvares friheterh,
med inberäkning af ersättning för en under räntan af hemmanet
1 mantal skatte N:o 1 Herting Lars Nilsgården i Skrea socken af
Hallands län inbegripen, numera afskrifven qvarnränta, hvilken varit
indelt till gästgifveriet i Falkenberg, må i enlighet med det af Eders
Kongl. Maj:t framstäkla förslag upptagas och beräknas samt alltså, på
sätt bilagda tabell (Litt. B) närmare utvisar, med 1,012 kronor 11 öre
förhöjas.
Bidrag till skjutseutreprenader.
12:o. Då enligt den i statsrådsprotokollet förebragta utredning,
under år 1881 kommer att till understöd för äldre skjutsentreprenader
utgå högst .........................................................................kronor 50,000: —
och bidragen för de under år 1879 inrättade entreprenader
kunna beräknas till ............................ „ 150,000: —
samt bidragen till de entreprenader, som under år
1880 komma till stånd, torde uppgå till ......... ,, 50,000: —
tillsammans kronor 250,000: —
samt alltså förslagsanslaget “Bidrag till skjutsentreprenader“ synts
kunna och böra beräknas till allenast sist nämnda belopp, har Riksdagen
i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
beslutit att anslaget “Bidrag till skjutsentreprenader“ må i riksstaten
nedsättas från 300,000 kronor till 250,000 kronor, eller med 50,000
kronor.
Färjor och färjekarlar.
13:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har Riksdagen medgifvit att detta anslag må beräknas på sätt
bilagda tabell (Litt. B) närmare utvisar och alltså med 13 kronor 14
öre förhöjas.
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Skiften och afvittringar.
14:o. På sätt Eders Kongl.'' Maj:t föreslagit, har Riksdagen dels
för år 1881 beviljat förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde
18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje, samt i
styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;
dels medgifvit det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i
Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1881
kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund
af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må
afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken utgå;
dels för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en
tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och
dels beviljat tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarfvode för år 1881 med ett belopp af
200 kronor.
15:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel jemväl
föreslagit Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1881, för samma år, utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 218,800 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet inhemtats skulle för skiften och
afvittringar under år 1881 erfordras:
till storskiftesverket i Kopparbergs län .................. kronor 60,250: —
till afvittringsverket i Vesterbottens län ................. „ 137,985: —
och till afvittringsverket i Norrbottens län ............ „ 106,600: —
eller tillsammans kronor 304,835: —;
och, som, till betäckande af detta utgiftsbelopp
funnes dels uppgifven behållning från föregående
år å.................................................. kronor 23,000: —
samt dels Sjette hufvudtitelns t
ordinarie anslag till skiften och
afvittringar å ................................. „ 63,000: — 86,000: —
skulle alltså ett fyllnadsanslag å extra stat erfor- _
dras till belopp af........................................................... kronor 218,835: —
eller i jemnadt tal 218,800 kronor.
. Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34. 29
Uti afgifven berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning hafva Riksdagens nästlidet år församlade revisorer
under rubrik “Skiften och afvittringar“ anfört hurusom härtill
sedan år 1874, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, anvisats följande
extra anslag:, nemligen:
för år 1874 .................................
» » 1875 ..........................................................
„ „ 1876 ..........................................................
» » 1877 ..........................................................
1878 .............................
1879 ..................................
1880 ....................................
ii ii
11 11
kronor
108,000
n
170,600
>i
191,020
11
209,700
ii
188,000
ii
233,000
ii
233,000
o-injiagut 1V71 UldgdVfUailUC d II U. dill dl til 1 UStl
visat en synbar benägenhet att alltjemt stiga, framhållit angelägenheten
deraf, att en utredning angående arbetssättet och kostnaderna vid
afvittringen måtte åstadkommas.
Med anledning af denna Revisorernes framställning, har Landtmäteristyrelsen
under den 17 November 1879 afgifvit infordradt utlåtande
och dervid, bland annat, anfört, att de föreskrifter, hvilka skolat
tjena vederbörande vid afvittringsverket i Vesterbottens län till efterrättelse,
. tyvärr icke alltid blifvit behörigen iakttagna, hvilket naturligtvis
varit menligt för saken; men dels hade sådant blifvit allvarsamt
uppmärksammadt, och dels hade i senare tider berörda föreskrifter och
de, som gälde för afvittringsverket i Norrbottens län, både förbättrats
och bättre tillämpats, så att några åtgärder i lagstiftningsväg beträffande
arbetssättet för det närvarande icke syntes vara af behofvet
påkallade.
Då de dryga kostnaderna för afvittringsverket i viss mån torde
hafva framkallats af det missbruk, som varit rådande i så måtto, att
vid arbetena anlitats oexaminerade biträden, men, enligt hvad Landtmäteristyrelsens
nyss omförmälda förklaring gifver vid handen, rättelse
härutinnan numera bör kunna anses vara vunnen, har det synts Riksdagen,
som om på grund häraf minskade utgifter i förevarande hänseende
böra kunna emotses; och då härtill kommer att, på sätt af
statsrådsprotokollet inhemtats, Eders Kongl. Maj:t under den 5 sistlidne
December, enär det syntes böra ifrågasättas, huruvida icke antalet af
de vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs län anstälde
landtmätare borde, i mån som landtmätare från sina befattningar afginge,
tid efter annan minskas, så att icke vid tidpunkten för arbetenas
fullbordande måtte qvarstå ett flertal landtmätare, för hvilka nödig
30 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
sysselsättning ej kunde beredas, förordnat att, derest befattning såsom
landtmätare vid nämnda storskiftes- och afvittringsverk vore eller
blefve ledig, frågan, huruvida sådan befattning finge i dittills vanlig
ordning återbesättas, skulle med förebringande af nödig utredning
rörande de på samma frågas bedömande inverkande förhållanden underställas
Eders Kongl. Maj:ts pröfning, samt alltså genom afgång bland
ifrågavarande landtmätare under innevarande och nästkommande ar en
ej alldeles oväsentlig utgiftsminskning jemväl lärer kunna förväntas inträffa,
har Riksdagen ansett ofvan omförmälda, för år 1881 äskade
extra anslag kunna utan olägenhet något nedsättas, hvartill Riksdagen
funnit sig ega ett ytterligare skäl uti den omständighet, att det för
innevarande år anvisade extra anslaget, 233,000 kronor, beräknats
lemna en behållning af omkring 23,000 kronor, samt utgifterna jemväl
torde kunna nedbringas genom en revision af gällande taxa på arfvode
för afvittringslandtmätarne i Vester- och Norrbottens län.
I fråga om bestämmandet af beloppet utaf det extra anslaget
för år 1881 har detsamma synts Riksdagen kunna fastställas till jemnt
200,000 kronor, enär på sådant sätt de till skiften och afvittringar för
nämnda år tillgängliga medel, med inbergning af ofta nämnda behållning
från föregående år och det ordinarie anslaget, komma att uppgå
till 286,000 kronor, hvilket belopp, i betraktande af de på ofvan
antydda sätt påräkneliga utgiftsminskningar, synes blifva fullt tillräckligt,
helst utgifterna i den för innevarande ar faststälda staten, enligt
hvad förut är omförmäldt, upptagits till allenast 273,515 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Eders
Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning allenast på det sätt af
Riksdagen'' bifallits, att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till
skiften och afvittringar, 63,000 kronor, för enahanda ändamål anvisats
ett extra anslag af 200,000 kronor.
Laudtbruksingeniörer och (leras biträden.
16:o. Uti underdånigt memorial den 22 September 1879 hade
Landtbruksakademien anmält, att behofvet af förstärkning i landtbruksingeniörernes
och landtbruksstipendiaternes antal vore oafvisligt, samt
med anledning häraf anhållit, att nådig framställning måtte hos Riksdagen
göras om ytterligare anslag på ordinarie stat till aflöning åt två
landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med sammanräknade
7,000 kronor.
31
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
På sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen, hade Herr Departementschefen
vid detta ärendes anmälan inför Eders Kongl. Maj:t anfört,
bland annat, att enligt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens åren
1874 och 1876 fattade beslut utgjorde aflöningen för landtbrnksingeniör
i första lönegraden 2,000 kronor och för landtbruksstipendiat 1,000
kronor årligen, hvarförutom resekostnads- och traktamentsersättning
till dem utginge från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och
traktamentspenningar». Till aflöning åt två nyantagne ingöniörer och
tre stipendiater åtginge således, såsom Landtbruksakademien anmält,
endast 7,000 kronor årligen. Men icke ens med detta belopp erfordrades
förhöjning uti nu ifrågavarande anslag till ”landtbruksingeniörer
och deras biträden”. Å detta anslag funnes nemligen en odisponerad
årlig tillgång till belopp af 850 kronor, hvartill komme att, enär en
landtbruksingeniör i fjerde lönegraden med 3,500 kronors aflöning
redan uti en den 14 Mars 1879 inför Eders Kongl. Maj:t anmäld ansökning
anhållit att blifva öfverflyttad å allmänna indragningsstaten,
samt det hinder, som då mötte för bifall härtill, eller att sökanden ej
uppnått fullt 30 tjensteår, inom kort vore undanröjdt, med visshet
kunde antagas, att inom årets utgång en landtbruksingeniör i fjerde
lönegraden komme att lemna sin befattning, i följd hvaraf, vid det
förhållande, att efterträdaren skulle åtnjuta aflöning i första lönegraden
med endast 2,000 kronor, en ytterligare tillgång å förevarande
anslag uppkomme till belopp af 1,500 kronor. För fyllande af det anmälda
behofvet borde således redan vara att påräkna tillsammans
2,350 kronor, hvadan förhöjning i anslaget erfordrades endast till belopp
af 4,650 kronor.
På grund häraf har Eders Kongl. Maj :t föreslagit Riksdagen medgifva,
att ytterligare tvä landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater
med enahanda aflöningsförmåner, som vore nuvarande ingeniörer
och stipendiater beviljade, finge anställas samt, för beredande af tillgång
å härför erforderliga aflöningsmedel utöfver påräknad behållning
å anslaget till ”landtbruksingeniörer och deras biträden”, höja samma
anslag från 47,850 kronor till 52,500 kronor eller med 4,650 kronor.
Då enligt meddelade uppgifter statens landtbruksingeniörers biträde
alltmer tages i anspråk samt vederbörande tillika upplyst, att af
brist på tillräckligt antal dylika tjensteman årligen en stor mängd arbeten
måste uppskjutas, har förevarande nådiga framställning, som afser
att undanrödja berörda missförhållande, vunnit Riksdagens bifall.
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
17:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har för beredande
af tillgång till de Landtbruksakademiens agrikulturkemist samt undervisaren
i får skötseln och ullkulturen tillkommande löneförhöjningar anslaget
till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
höjts från 44,950 kronor till 45,950 kronor eller med 1,000 kronor.
18:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t,
i anledning af Landtbruksakademiens derom gjorda underdåniga framställning,
föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1881 anvisat
följande för innevarande år beviljade anslag, nemligen:
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor;
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor;
till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiotogiska undersökningar
vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt
på förordnande af Landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen
botanist 1,000 kronor; och
såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen
förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof, 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 12,000
kronor.
19:o. På grund af anförda skäl, hvilka blifvit i statsrådsprotokollet
i hufvudsakliga delar återgifna, hade kartverkskomitén föreslagit:
att det nuvarande anslaget till Sveriges geologiska undersökning
fortfarande måtte utgå;
att den nu pågående undersökningen och karteutgifningen i skalan
1 : 50,000 borde upphöra sedan ett lämpligt helt, i enlighet med
komiterades betänkande bifogad öfversigtskarta (bil. XVII), åstadkommits
af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena;
att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk
undersökning ännu icke blifvit utförd, i allmänhet borde bearbetas i
skalan 1 : 100,000 och kartor öfver dem utgifvas i 1 : 200,000;
33
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
att sådana i geologiskt och ekonomiskt hänseende vigtiga trakter,
för hvilka specialkartor erfordrades, och öfver hvilka landkartverkets
kartor i skalan 1 : 20,000 funnes att tillgå, borde geologiskt undersökas
och kartor öfver dem i sistnämnda skala utgifvas;
att kartor i skalan 1 : 200,000 borde utgifvas äfven öfver de delar
af landet, som blefve eller redan vore kartlagda i skalan 1 : 50,000;
att öfversigtskartor i lämpliga skalor borde utföras i sammanhang
med ofvannämnda undersökningar;
att beskrifningar borde utgifvas till samtliga kartorna i de olika
skalorna;
att de geologiska kartorna i skalan 1 : 200,000 borde utgifvas
medelst litografi, eller någon annan, billigare, för ändamålet tillfyllestgörande
metod och kartorna i skalan 1 : 20,000 medelst fotolitografi
eller annan fotografisk metod;
att de undersökningar, hvilka skulle verkställas i skalan 1 : 50,000
borde fullbordas först, ehuru samtidigt med kartläggning för skalan
1 : 200,000, som sedermera bedrefves i södra och mellersta Sverige,
så långt underlag af topografiska kartor funnes att tillgå. Derefter
borde Norrbottens län samt det öfriga Sverige i mån af landkartverkets
fortgång bearbetas.
Eders Kongl. Maj:t, som icke funnit skäl att beträffande förslaget
derom, att skalan 1 : 20,000 skulle användas för kartläggning af vissa
i geologiskt hänseende vigtiga trakter, nu meddela något stadgande,
enär det ändock stode de geologiska undersökningarnas chef öppet att,
om det skulle anses af behofvet påkalladt att i enstaka fall en geologisk
kartläggning blefve verkstäld i större skala än den i allmänhet erforderliga,
derom göra särskild framställning, har, på grund af hvad
dels komiterade andragit, dels ock i öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet
i ämnet anfördt, såsom grunder för de nådiga framställningar, hvilka
beträffande Sveriges geologiska undersökning borde till nu församlade
Riksdag aflåtas, antagit och godkänt:
l:o att nämnda undersökning borde bibehållas vid nuvarande
organisation;
2:o att nu pågående geologiska undersökning och kartläggning
i skalan 1 : 50,000 borde upphöra, sedan ett lämpligt helt, i enlighet
med bilagan XVII till ofvannämnda komiterades betänkande åstadkommits
af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbeten;
3:o att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk
undersökning ännu icke blifvit utförd, borde bearbetas i skalan
1 : 100,000 och kartor öfver dem utgifvas i skalan 1 : 200,000;
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Häft. 5
34
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
4:o att kartor i sistnämnda skala framdeles borde utgifvas äfven
öfver de delar af landet, som blifvit geologiskt kartlagda i skalan 1: 50,000;
5:o att öfversigtskartor i lämpliga skalor äfvensom detaljundersökningar,
der så funnes lämpligt, borde utföras i sammanhang med
ofvannämnda undersökningar;
6:o att de geologiska kartorna borde utgifvas medelst litografi
eller någon annan billigare, för ändamålet tillfyllestgörande metod; och
7:o att beskrifningar borde utgifvas till samtliga geologiska kartorna
i de olika skalorna;
och har Eders Kongl. Maj;t föreslagit Riksdagen att för fortsättande
under år 1881 af de geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma
år till belopp af 83,000 kronor.
Då den i statsrådsprotokollet meddelade utredning rörande anslagsbehofvet
för nu ifrågavarande ändamål under nästkommande år
synts tillfyllestgörande samt hvad rörande det fortsatta bearbetandet af
den geologiska undersökningen blifvit anfördt icke gifvit anledning till
någon särskild erinran, har Riksdagen i öfverensstämmelse med hvad
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, för fortsättande under år 1881 af de
geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor,
beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.
Hästafvelus förbättrande.
20:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har
Riksdagen medgifvit, att anslaget “Hästafvelns förbättrande", med
iakttagande deraf att, jemte den hittills i staten för hingsthållning anslagna
hästvakansspanmål, under rubriken friheter uppföras ej mindre
räntor å en del under Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven
den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna hästvakansspanmål,
må beräknas sålunda:
anvisning i kontant (deraf särskildt reservationsanslag
(35,000 kronor till prisbelöningar af hästar) .............. 93,550: —
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter....................................................................................... 2,300: —
Summa 95,850: —
och alltså ökas med 1,506 kronor 32 öre.
21:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel, i anledning
af Stuteri-öfverstyrelsens derom gjorda hemställan, vidare före
-
35
Riksdagens underd. Skrifvelse, i\T:o 34.
slagit, har till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening
samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönévilkor
för år 1891 på extra stat beviljats 5,937 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
22:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t, i an
ledning
af särskilda utaf Landtbruksakademien och Styrelsen för svenska
slöjdföreningen gjorda underdåniga framställningar, föreslagit, har
Riksstaten på extra stat för år 1881 beviljat följande anslag, nemligen:
för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,
hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne
handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,
ett anslag å 3,000 kronor;
till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade
medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å
10.000 kronor;
såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor
att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;
samt
såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum
4.000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
23:o. Riksdagen har, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, medgifvit, att detta anslag, med öfverflyttande till anslaget
för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor 98 öre, som
inom Kopparbergs län åtnjutes för underhåll af konststaten och hytteverken
vid Sala silfververk, må beräknas sålunda:
anvisning i kontant ............................................................ 8,700: —
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
ersättningar ............................ 15; —
Summa kronor 8,715: —
och alltså minskas med 60 kronor 34 öre.
24:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t
under denna anslagstitel äskat har Riksdagen, under vilkor att bergs
-
t
36
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
skolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1881 fortsätta sin verksamhet i
enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl.
Maj:t behagade genom inspektion af sakkunnig person Sig förvissa, å
extra stat för samma år anvisat ett belopp af 14,000 kronor, att till
brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
indragning eller förvandling.
25:o. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förslag, har
detta anslag, nyssnämnda indelta räntebelopp 61 kronor 98 öre inbegripet,
under benämning “Sala bergslag*4 beräknats sålunda:
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter................................................................................ 62: —
ersättningar ...................................... 6,320: —
Summa kronor 6,382: —
och alltså ökats med 60 kronor 39 öre.
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
26:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit,
har Riksdagen medgifvit, att förevarande anslag, med uppförande
såsom utgiftsanslag af en till lägenheten Östra Strömsnäs i Östergötland
anslagen spanmålsersättning för jord, som upplåtits till Göta kanal,
må beräknas sålunda:
anvisning i kontant, förslagsanslag .............................. 2,700: —
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter ................................................................................ 1,560:
ersättningar ............................................ 6,000: —
Summa kronor 10,260: —
och alltså ökas med 3,117 kronor 45 öre.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
27:o. Uti detta förslagsanslag har Eders Kongl. Maj:t äskat en
förhöjning från 88,634 kronor 87 öre till 117,684 kronor eller med
37
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
29,049 kronor 13 öre; och har med bifall härtill samt för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma, berörda anslag nu blifvit till 117,758 kronor
upptaget.
Öfrige ordinarie anslag.
28:o. Samtliga Sjette hufvudtitelns ordinarie ayislag, hvilka icke
blifvit här ofvan särskildt omnämnda, hafva uppförts till enahanda belopp,
som i nu gällande riksstat äro upptagna.
Justeringsst yreisen.
29:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen på
extra stat för år 1881 anvisat till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen
anstälda personal ett belopp af 9,300 kronor.
Statens jernvägstralik.
30:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till utförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar anvisa ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor och
dels utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af
rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik, beviljade särskilda
anslag å 5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1881 det belopp, som deraf återstode oanvisadt, eller 1,400,000
kronor.
Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, har af
statsrådsprotokollet inhemtats, att Styrelsen för statens jernvägstrafik
uti ett den 27 December nästlidna år till Eders Kongl. Maj:t inkommet
memorial i fråga härom yttrat att, då under loppet af år 1881 ej mindre
den uppåtgående delen af norra stambanan från Ljusdal till Ånge på
den så kallade tvärbanan blefve öppnad för trafik''samt denna senare
såmedelst komme i omedelbar förbindelse med det sydligare stambanenätet,
utan äfven den återstående delen af tvärbanan emellan Östersund
och riksgränsen antagligen blefve fullbordad, syntes en ej obetydlig
tillväxt i trafiken och ökning af bantågens antal och storlek på de
nordligaste delarne af statens jernvägar vara att emotse. För den på
dessa bandelar tjenstgörande betydliga transportmaterielen af lokomotiv
38
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
och vagnar funnes för närvarande ingen reparationsverkstad på närmare
håll än Stockholm och Liljeholmen, ty den vid Torpshammar provisionelt
inrättade lilla verkstaden för tvärbanan vore endast beräknad för
att kunna nödtorftligen hålla den nu å banans färdiga del befintliga
mindre betydliga materielen i tjenstdugligt skick.
För att afhjelpa det oafvisliga behofvet uti berörda afseende, och
då inga medel för reparationsverkstäders uppförande på norra stambanan
varit uti dess anläggningskostnad beräknade, vore nödvändigt
lägga 2:ne dylika mindre verkstäder, den ena vid Bollnäs station och
den andra vid Östersund, å livilka båda ställen nödigt utrymme förefunnes
för sjelfva verkstäderna, äfvensom tillfälle för arbetare att i
kringliggande trakt erhålla bostäder. Styrelsen hemstälde derför, att
anslag till påbörjande af dessa båda anläggningar måtte utgå under år
1881 med 25,000 kronor för hvardera eller tillsammans kronor 50,000: —
Sedan plan blifvit upprättad för den blifvande
anordningen af bantågen på hela norra stambanan och
deruti inginge att persontågen emellan Stockholm och
Östersund borde öfvernatta å Bollnäs station, erfordrades
derstädes en större betjeningspersonal, och enär
bostäder för densamma icke kunde till någorlunda
billigt pris få hyras så nära stationen, som tjenstens
åligganden fordrade, anhölle Styrelsen, att anslag måtte
beviljas till uppförande af en bostadsbyggnad för stationsbetjeningen
vid Bollnäs för ...................................... » 20,000: —
Vid Moholms station, der rörelsen vore ganska
liflig och tågmöten ofta förekommo samt vagnar behöfde
afställas för omlastning emellan stambanan och
Mariestad—Moholms jernväg, hade spårutrymmet befunnits
otillräckligt, hvarför Styrelsen föresloge, att ett
nytt spår derstädes måtte få utläggas för en kostnad
af ................................................................................... » 10,000:
Vid första anläggningen af Göteborgs station uppfördes
derstädes en reparationsverkstad och ett dermed
sammanbygdt lokomotivstall. Sedermera hade dels
verkstaden tid efter annan erfordrat betydande utvidgningar
så väl genom nya tillbyggnader, som genom
inkräktning på lokomotivstallets ursprungliga område,
dels de i Göteborg stationerade lokomotivens antal så
ökats, att ett nytt stall för 13 maskiner måst under_______
Transport kronor 80,000: —
39
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Transport kronor 80,000: —
åren 1875 och 1876 uppföras på ett af statens jernvägstrafik
förvärfvadt område vid Olskroken midt för
skansen Lejonet. Emellertid behöfde nu reparationsverkstaden
ytterligare utrymme, sedan den rörliga
materielen väsentligen förökats, men ett sådant kunde
ej på billigare sätt åstadkommas, än att dertill begagna
den återstående delen af det med verkstaden sammanbyggda
lokomotivstallet och, i dettas ställe, uppföra en
ny stallbyggnad, genom hvars förläggande till Olskroken
invid de dervarande stallen de olägenheter och
ej obetydliga kostnader komme att undanrödjas, som
vore förbundna med att de tjenstfärdiga maskinerna,
såsom för närvarande, vore fördelade på 2:ne från hvarandra
aflägsna platser inom samma stations område.
Den ofvannämnda af statens jernväg strafik förvärfvade
platsen lemnade ock tillräckligt utrymme och
erbjöde fast byggnadsgrund för ett nytt lokomotivstall
i halfcirkelform för 21 maskiner. Som likväl icke
hela denna stallbyggnad kunde behöfva på en gång
uppföras, hemstälde Styrelsen, att till påbörjande deraf
under år 1881 måtte anvisas ett anslag, motsvarande
ungefär hälften af den beräknade kostnaden för det
hela, med ett belopp af......................................................... » 100,000: _
Sedan det befunnits, att spårsystemet vid Charlottenbergs
station på nordvestra stambanan vore allt
för inskränkt för att erforderliga vexlingar med det
stora antal både svensk och norsk materiel, som derstädes
i allmänhet vore samlad, skulle kunna skötas
med nödig skyndsamhet och säkerhet, funne sig Trafikstyrelsen
föranlåten att föreslå det till utvidgning af
spårsystemet vid Charlottenberg måtte för år 1881 beviljas
ett anslag af................................................................ » 10 000- _
Att äfven under 1881 nya byggnader vid stambanorna
skulle påkallas, utan att nu kunna i detalj
uppgifvas och till kostnaden beräknas, vore så mycket
mera gifvet, som sådant alltid varit händelsen kort
efter öppnandet för trafik af nya mera betydande bansträckor,
och Styrelsen hade derföre underdånigst hem
-
Transport kronor 190,000:
40
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Transport kronor 190,000:
stält, att Eders Kongl.Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för diverse nu
oförutsedda nya byggnader och anläggningar, hvaribland
torde förekomma särskilda lastplatser, med dertill
hörande inrättningar för lastning och lossning af
timmer vid norra stambanan och tvärbanan, ställa ett
anslag för år 1881 af .............................................................110,000-
Summa kronor 300,000: —
Riksdagen har ansett de till samtlige förenämnde ändamål afsedda
anslagsbelopp böra beviljas, dervid Riksdagen emellertid icke velat
underlåta att framhålla angelägenheten deraf att, på det icke statsbanornas
kapitalvärde må genom nya byggnader och anläggningar allt
för mycket ökas och på sådant sätt möjligheten att af jern vägstrafiken
erhålla inkomster, som stå i skäligt förhållande till berörda kapitalvärde,
ytterligare försvåras, all möjlig sparsamhet må beträffande dylika
byggnader och anläggningar varda iakttagen.
I sammanhang med detta uttalande har Riksdagen velat fästa
uppmärksamheten på det ogynsamma förhållande, som fortfarande är
rådande mellan bruttoinkomsterna af statens jernvägstrafik och kostnaderna
för samma trafiks drift och underhåll. Enligt den jemförande
tablå, som fans intagen uti 1875 års Riksdags Stats-Utskotts Utlåtande
i ämnet (N:o 8 sid. 2—7) var driftkostnadens förhållande till bruttoinkomsten
uttryckt i procent:
år 1872
„ 1873
” 1874.......................................................................................
och har under den 2 sistlidne Februari Styrelsen för statens jernvägstrafik
meddelat följande jemförelse mellan de ekonomiska resultaten af
trafikrörelsen under femårsperioden 1875—1879:
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
41
År.
Medel-
längd
trafikerad
bana.
Per banmil.
Driftkost- nadens för- hållande till
brutto- inkomsten.
Skilnadens
mellan
brutto- hikomst och
driftkostnad
förhållande
till byggnads- kapitalet.
Inbetalnin- gens till
Riksgälds- och
Statskonto- ren förhål- lande till
byggnads- kapitalet.
Brutto-
inkomst.
Driftkostnad.
Skilnad
emellan
brutto-
inkomst
och
driftkostnad.
Mil.
Kr.
Kr.
Kr.
Procent.
Procent.
Procent. 1
1875
137.6
109 812.08
70 716.24
39 095.84
64.40
. 3.74
2.16
1876
143.6
115 661.90
72 723.30
42 938.60
62.8 8
4.03
1.96 |
1877
149.3
109 486.66
76 761.24
32 725.31
70.il
3.03
2.17
1878
153.9
95 424.8 6
69 539.67
25 885.28
72.87
2.40
2.63
1879
164.2
87 149.84
60 311.12
26 838.72
69.20
2.68
2.64
På sätt förestående uppgifter utvisa, har under åren 1872—1878
en nästan oafbrutet fortgående stegring af utgiftsprocenten inträffat
och under åren 1875—-1878 skilnadens mellan bruttoinkomsten och
driftkostnaden förhållande till byggnadskapitalet, uttryckt i procent,
i betydlig mån nedgått. I båda dessa hänseenden bar visserligen under
år 1879 någon, om än obetydlig förbättring inträdt; men, då det
är särdeles maktpåliggande, att den sålunda inträdda vändningen till
det bättre må visa sig hafva varit icke blott beroende af tillfälliga
omständigheter, utan att den må komma att fortvara och än mer utvecklas,
lärer det icke få anses obefogadt att här göra ett allvarligt
uttalande derom, att i alla de fall, der sådant kan ske utan verkligolägenhet
för de intressen, hvilka statens jernvägar äro afsedda att tillgodose,
åtgärder böra vidtagas, som äro egnade att minska trafikkostnaderna,
hvilket i förening med. de ökade inkomster af jernvägstrafilcen,
hvartill utsigter nu synas förefinnas, bör kunna verka derhän, att
af samma trafik kan påräknas en nettobehållning, som bättre än den
hittils erhållna motsvarar det å statsbanorna nedlagda kapitalet.
Då Riksdagen emellertid, på sätt ofvan är nämndt, ansett det till
nya byggnader och anläggningar äskade beloppet, 300,000 kronor,
böra beviljas, samt Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anviBih.
till Rikftd. Vrot. 1880. 10 Sand, 1 Afd. 1 Vand, 6 Iläft. 6
42
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
sande till utgående under år 1881 af återstående delen af det till anskaffande
af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik redan
beviljade särskilda anslag icke gifvit anledning till någon erinran, har
Riksdagen till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens
redan trafikerade jernvägar anvisat ett särskildt anslag för år 1881 af
300.000 kronor och utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för
anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade
särskilda anslag å 5,400,000 kronor stält till Eders Kongl. Maj :ts
förfogande för år 1881 det belopp, som deraf återstår oanvisadt, eller
1.400.000 kronor.
Beträffande frågan angående sättet för anskaffande af härför erforderliga
medel aflåter Riksdagen särskildt underdånig skrifvelse.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
31:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda
förskott, hvilka borde till ersättande hos Riksdagen anmälas, Statskonto
-
ret under åren 1878 och 1879 förskjutit:
ersättningar för jord, exproprierad från länsmanboställen 783: 50
ersättningar för indragna landsstatsboStällen........................ 3,558: 25
till tryckning och häftning af komiténs för verkställande
af undersökning rörande förvaltningen och hushållningen
vid Ultuna landtbruksinstitut betänkande .... 752: 10
till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande
på landet ...............,................................................................ 5,757: 01
för tryckning och häftning af Kommerskollegiets utlåtande
öfver förslag till ny grufvestadga........................ 539: 50
Summa kronor 11,390: 36,
har Eders Kong], Maj:t slutligen, med tillämpning af grundsatsen om
anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit Riksdagen,
att till ersättande af ifrågavarande af Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter anvisa ett extra anslag af 11,391 kronor.
Riksdagen som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej
funnit anledning till anmärkning, har till godtgörande af ofvan angifna
förskott anvisat för år 1881 ett extra anslag af 11,391 kronor.
43
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
32:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar
i fråga om statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten
af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader aflåter Riksdagen till
Eders Kongl. Maj:t särskilda underdåniga skrivelser.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 14 Maj 1880.
44
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Bil. Litt. A.
{\?M\ t• L aob allt
Stat för Understitthållaren och Öfverståthållareemhetets kansli.
Lön.
Kronor.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Underståthållare!! ...................
5,000
2,000
7,000
/Efter fem år kan lönen hö-
Sekreteraren...........................
4,400
1,500
5,900
\ jas med 600 kronor.
1 Notarie..........................
1,500
1,000
2,500
\Efter 10 år kan lönen hö-
1 d:o ..............................
1,500
1,000
2,500
( jas med 500 kronor.
1 Vaktmästare .......................
500
300
800
^Efter 10 år kan lönen hö-
1 d:o ......................
Till öfverståthållareemhetets förfogande
för extra biträden och vikariatser- sättning m. m......................
500
300
800
4,000
| jas med 100 kronor.
Summa kronor
---
—
23,500
opaginerad Kontrollera mot PDF
•V.i\\\v\<Y-''
m
}bnr/ iro^iifULe ohjsnibiO
ivjii
Bil. Litt. B.
*> i;.\ ,niomat''awii;
.. . .. llyi-Jlhv-.JfHHiahlSq?
.............-floWiboqxf) dehiamsimu
........ uua;.: . i!oiio:if>rn£i>;
; asaoi^immojlilodin snklteiu,
fiAr^rf|si-tiotaO ■ ai% tH- lobr.-rrc^niaöB./.
\Vftfe
... ofmaliå/faobaii sJ9jiyioii<jid i i T
H«8vj8ji5h?:jliY liii Jui&r. /i-Jdhi/sf ajyfliiliiit iå. aobovivi
..’ .. tabell äJeiSeiSsig jdhioffio
. ........... firi>ff>i.+ dsitaiiida no ,
iliizh&mtoisafMj doo -8ynraöti& no Is obn#i*dM.br ,
..... ............. . , .. ... ... ... ne+atarraifirnaliOi
. il‘U’A i.j!. rrtfM ''4''. pjo>i
. .. hI; ■ ii!!(;!!.''a3r-: .
iviö /loo i! ?i!if.;l. *k »it., -iCl JÄJsiaöi y,i ''ii. •.; •''! il;: »sn- 1
;;V,;''''v.s<v,;''.stf>‘.5"-rvv^n joucriii ÖOO.oO ''i.vtsb) umi.l i nnnjJniebr<>
(^■wiai(S'')oSiowvit.ri&v. vt ootnrd 000,5C -TJeii) d/r&hiOil i rytm?; nt/-
.. BCJJjaiffHOii olvt/älisv/j/
•
r^niii- ivfi/j gilföl/nsi, benno.b rfoo goiniobal
fifwajim ,udvu,B8tf:iam>qp. doo -oinirs obcumr/u/l
aB5l?nr;fT
.............. ........ .. aofcoi«i9lÄ •/oilsiRvd
46
Riksdagens underd. Skrifvelse, 1S:o 34.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Civil
-
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ......................................
Statsråden utan departement: 3 å 12,000 kronor.....................................
Departementschefen.................................................................
Departementets expedition..............................................................
Kommerskollegium ...............................................................
Statistiska tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån .........................................
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande....................................................
„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ..................
„ officiella statistiska trycket.....................................................
„ en statistisk tidskrift..........................................................
„ utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ..............................
Landtmäteristaten ....................................................................
Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ....... ...............................
Ofverståthållareembetet...............................................................
Afgår till följd af ny löuestat för underståthållaren och öfverståthållareembetets kansli
Landstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reservationsanslag):
Anvisning i kontant (deraf 95,000 kronor reservationsanslag):
Nuvarande penningeanslag .......................................................
förhöj dt med...............................................................
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande ränte- och spanmålsanslag, tillsammans ..................................
minskas med....................................................................
hvarefter återstoden ..........................................................
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
47
Ritt. B.
riksstatens Sjette hufvudtitel.
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
kontant.
i
anvisning, på förslag.
Summa.
departementet.
Friheter.
Ersättningar.
^
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
6,500
_
_ _
_
_ _
_
6,500
_
.36,000
—
— —
—
•''—
•—
36,000
—
17,000
—
— —
—■
— _
—
17,000
—
76,700
—
— —
—
— —
—
76,700
—
76,400
—
— —
—
— —
—
76,400
—
... 28,400: —
.................... 1,500:
___
.................... 12,000:
.................... 15,000:
—
..................... 1,000:
—
..................... 1,000:
— 30,500: —
58,900
_
__
_
—— ___
_
58,900
108,800
—
— —
—
— —
—
108,800
—
6,000
—
— —
—
— —
—
6,000
_
82,122: —
6,900: —
75,222
_
___
—
_ _
___
75,222
_
............. 2,180,386: 15.
............... 109,808: 85.
2,290,195: —
.. 179,571: 22.
... 27,671: 22.
... 151,900: —
151,900: —
2,290,195: — |
461,522
—
—
--!
—j
461,522
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
•48
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Transport
ökas genom omföring med särskilda förslagsanslag för landstaterna i länen...............
och fördelas sålunda:
Friheter................................................................................
Ersättningar........................................................................
Särskilda förslagsanslag för landstaterna i länen:
Landshöfdingens i Kopparbergs län lön: till ersättande af arrendet för lägenheten Hushagen
Landshöfdingens i Vesternorrlands län lön: till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen in
sedlar.
........ .... ... ................... — ................v........ ••• ;...........
Beloppen omföras till anslaget: “landstaterna i länen“ under rubrik: “ersättningar1* med
Å lderstillägg, förslagsanslag ................................... ...........................
Tillkommer: Förhöjning till följd af lönereglering för Öfverståthållareembetets kansli och
Gästgifvares friheter:
Anvisning i kontant:
Nuvarande penningeanslag ........................................................
ökadt med .......................................................................
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande rånte- och spanmålsanslag, tillsammans ......................................
ökas med.................................................. ••• •_....................
och fördelas sålunda:
Friheter ................................ ............. ...... •• .....................
Ersättningar........................................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....... .....................................
Af går.............................................................................
Färjor och färjekarlar:
Anvisning i kontant:
Nuvarande penningeanslag ............................................................
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande rånte- och tiondeanslag, tillsammans ........................................
ökas med.............................................................................
och fördelas sålunda:
Friheter ..................................................... ......................
Ersättningar........................................................................
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
49
Anvisning
kontant
i
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, pa förslår/.
Summa
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
1
151,900: —
2,290,195: —
461,522
—
1
461,522
7,500: — 159,400: —
8,500: —
150,900: —
2,290,195
8,500
150,900
2,449,595
jemte forsellön... 2,500: —
gående ränteper-
............... 5,000: —
tillsammans .................
7,500: —
härad8skrifvarne ...........
170,000: —
32,500: —
202,500
_
___
_
_ _
_
202,500
_
.............. 1,039: 13.
...............87.
1,040: —
1
... 17,523: 76.
... 1,011: 24. 18,535: —
6,635: —
11,900: -
1,040
6,635
11,900
19,575
300,000: —
50,000: —
250,000
250,000
150: —
221: 86.
13: 14. 235: —
25: —
210: —
150
25
210
385
Säger
3,205,407
—
15,160|
—
163,010
—
3,383,577|
Transport
3,205,407
15,160
—1
163,01 Oj
—(3,383,57 7j
Bih. till Piksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 0 Häft. 7
50
Riksdagen)! underd. Skrifvelse, N:o 84.
Jordbruket, handeln.
Reservations
Skiften
och afvittringar.................................................. ....................
Yägar och kommunikationer................................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar...................................
Landtbruksingeniörer och deras biträden...................................................
Afgår odisponeradt belopp..............................................................
Tillkommer: löner för 2:ne landtbruksingeniörer å 2,000 kronor ..........................
aflöning för 3:ne landtbruksstipendiater ä 1,000 kronor .......................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar........: ........................
Tillkommer: Alderstillägg för landtbruksakademiens agrikulturkemist och för undervisaren i
500 kronor ...........................................................................
Länsveterinärer ............................................................................
Hästafvelns förbättrande (deraf till prisbelöningar för hästar 35,000 kronor reservationsanslag):
Anvisning i kontant (deraf till prisbelöningar för hästar 35,000 kronor reservationsanslag):
Nuvarande penningeanslag.............................................................
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande spanmålsanslag ..............................................................
ökas med........................ " ................................................
och upptages såsom
Friheter ............................................................................
Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................................................
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart...........................................
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Anvisning i kontant:
Nuvarande penningeanslag ............... ................................. ...............
minskadt med .......................................................................
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande ränta och spanmålsanslag, tillsammans ......................................
minskas genom omföring till anslaget: “Sala bergslag11 med.............................
hvarefter återstoden ökas med.......................................................
och utföres såsom
Ersättningar ...........................................................................
Fiskerinäringens understöd....................................................................
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
51
--
Indelning ock dermed jemförlig
Anvisning
i
anvisning, på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
3,205,407
—
15,160
—
163,010
—
3,383,577
—
och näringarne.
anslag.
63,000
63,000
12,000
—
- -
—
- -
—
12,000
—
172,900
—
— —
—
— _
—
172,900
—
.............. 47,850: —
..................... 2,350: —
45,500: —
................... 4,000: —
..................... 3,000: —
7,000: ~
44,950: —
52,500
—
----
—
— —
—
52,500
—
fårskötsel:! och ullkulturen ä
1,000: -
45,950
_
_
_ _
—
45,950
—
48,500
---
—
48,500
93,550: —
......... 793: 68.
........ 1,506: 32. 2,300: -
2,300: —
93,550
_
2,300
_
_ _
—
95,850
—
38,000
—
- -
—
- --
—
38,000
—
21,500
—
- -
—
21,500
......... 8,700: 40.
.................40.
8,700: —
........ 74: 94.
......... 62: — 12: 94.
............ 2: 06.
15: —
8,700
15
8,715
18,600
—
— —
—
- -
—
18,600
—
Säger
575,200
—
2,300
-
15
-
577,515
—
Transport |3,780,607
—
17,460
-
163,025 —
3,961,092
—
52
Riksdagen» underd. Skrifvelse, N:o 34
Diverse
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..............................................
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räutors indragning eller förvandling, uppSala
bergslag:
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande penninge- och spanmålsanslag, tillsammans...................................
ökas genom omföring från anslaget “Befrämjande i allmänhet af bergsbruket", med ...
och fördelas sålunda:
Friheter ......... ....................................................................
Ersättningar.........................................................................
Odlingshjelp för krononybyggarq, förslagsanslag................................................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag
Anvisning i kontant:
Nuvarande penningeanslag .............................................................
Minskad t med ...................................................................
Indelning och dermed jemförlig anvisning:
Nuvarande ränte- och spanmålsanslag, tillsammans .....................................
ökas med...........................................................................
och fördelas sålunda:
Friheter ...........................................................................
Ersättningar .........................................................................
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst .......................................
Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag .............................................. ...
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ..................................
Tillkommer Förhöjning ...................................................................
| Extra utgifter, reservationsanslag ......................................................
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
53
Ilndelning och dermed jemförlig
1
Anvisning
kontant.
i
anvisning,
på förslag.
Summa. j
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö. 1
anslag.
Transport
3,780,607
—
17,460
163,015
3,961,092
_
50,000
—
- -
- -
_
50,000
_
tages under benämningen:
...... 6,320: —
62: — 6,382: -
62: —
6,320: —
62
6,320
6,382
—
—
4,500
4,500
.................. 2,700: 36.
....................36.
2,700: —
...... 4,442: 19.
...... 3,117: 81. 7,560: —
1,560: —
6,000: —
2,700
30,000
—
1,560
—
6,000
_
10,260
__
—
- -
—
- -
—
30,000
_
15,850
—
- -
—
—
15,850
_
26,500
26,500
43,000
............... :..............
43^000
_
_ _
_
___
_
88,634: 87.
29,123: 13.
117,758
117,758
15,000
—
— —
—
—
—
15,000
—
Säger
305,308
—
1,622 —
12,320
— |
319,250
—
Summa
4,085,915
19,082|
-1
175,345
-|4,280,342
54
Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 34.
Bil. Litt. C
Extra
ordinarie anslag under riksstatens Sjette Hufvudtitel.
Kronor.
Ö.
Tillfällig löneförbättring för:
Kommerskollegium med bergsstaten.............................
11,160
—
Justeringsstyrelsen:
Till arfvoden åt den dervid anstälda personal............
9,300
—
Rikets ekonomiska kartverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norr- bottens län ...........................................................
„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket
31,000: —
45,000: —
76,000
Öfverstäthållareembctet:
Till fortsatt utgifvande af " polisunderrättelser “ .........
Bidrag till afiöningen åt exekutionsbetjeningen............
10,000: —
12,200: -
22,200
Landstaterna i länen:
Till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet..............
40,000
—
Skiften och afvittringar:
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena
200,000
—
i Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten............................................_•.......5,000:
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten lör
husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdspro- dukter, sädesslag och andra jordbruksalster............ 10,000:
Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid landtbruksakademiens försöks- anstalt anstäld botanist................................•••••...... 1,000:
Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jord- brukets och näringarnes behof ................................ 12,000:
För fortsättande af de geologiska undersökningarne och
utgifvande af derpå grundade kartor........................ 83,000:
111,000
Helstafvelns förbättrande:
Till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt till
förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor......
5,937
1
Transport
475,597 —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 34.
Di)
Kronor.
Ö.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Transport
475,597
För anställande af en andre undervisare i husslöjd och
en elev ...................................................................
3,000: —
Till befrämjande af husslöjder ....................................
10,000: —
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås.........
Hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens
3,800: —
4,000: -
museum ............................................. ......................
20,800
—
Befrämjande i allmänhet af hergsbrulcet:
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
börande skolor
14,000
för bergsarbetare ....................................................
—
Diverse anslag:
Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbygg-
43,870: -
nader samt dess tjenstebiträden ..............................
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
45,000: -.....
„ stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbygg-
3,000: —
nadscorpsen för utrikes resor ...........................
ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskotts-
vis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud- titel.................................................................
11,391: —
103,261
_
Summa
613,658
—
Anslag, af Riksdagen anvisade att utgå från
Riksgäldskontoret-
Statens järnvägstrafik:
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens redan trafikerade jern vägar...........................
För anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan
300,000: -
norr om Storvik ........................................................
1,400,000: —
1,700,000
-1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.