Sök i Ratio Lex

Skrifvelse angående röstberäkning vid val af folkskollärare.

1880-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:45, Skrifvelse angående röstberäkning vid val af folkskollärare.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 45.

IV:ö 4£>.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1880.

» * » » Andra Kammaren den 10 » >

Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående röstberäkning vid val

af folkskollärare.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4 oeli Första Kammarens

Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.)

S. A. K.

Uti särskilda hos Riksdagen väckta förslag har framhållits vigten af

en sådan förändring i 6 § 3 mom. af Kongl. Förordningen den 18 Juni

1842, att vid val af folkskollärare rösterna må beräknas på sätt om klockareval

är stadgadt genom Kongl. Kungörelsen den 6 December 1878.

Frågan om röstberäkning vid folkskollärareval har redan . vid. 1874

års riksmöte varit föremål för behandling af Riksdagen, som i skrifvelse

den 19 Maj nämnda år anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes utfärda

en författning, hvarigenom, med ändring af 6 § i ofvanberörda Förordning

den 18 Juni 1842, blefve stadgadt, att rösterna vid val af folkskollärare

skulle beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma

då vore eller framdeles kunde blifva bestämda. Öfver denna

Riksdagens framställning har Eders Kongl. Maj:t infordrat samtliga domkapitlens

utlåtanden, af hvilkas innehåll framgår, att större delen af domkapitlen

förordat att i fråga varande skollärare hädanefter skulle af vederbörande

skolråd tillsättas. Denna af de flesta domkapitlen uttalade

åsigt synes emellertid haft sin hufvudsakliga grund i kyrkolagskomiténs

förslag, det klockare och organister borde af kyrkorådet tillsättas. .Hade

deremot vid den tid, då domkapitlen i ämnet sig yttrade, det varit lag
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 45.

ligen bestämdt, att klockare och organister skulle tillsättas af församlingarna

efter de grunder för rösträtten, som vid kyrkostämma i allmänhet

gälla, så skulle antagligen domkapitlens utlåtanden gått i en med samma

lagbestämmelse förenlig rigtning. Frågan har derföre nu sedan sist

nämnda form för klockareval blifvit bestämd genom förberörda kungörelse

den 6 December 1878 inträdt i ett nytt skede, der den föreslagna

lagförändringen påkallas jemväl af andra och ännu vigtigare skäl, än

de för samma förändring tillförene åberopade ; ty, medan vid inträffade

folkskollärareval valförrättare på ena stället ansett 6 § af Folkskolestadgan

hänvisa till den röstberäkning, som Kongl. Resolutionen af den 20

Juni 1794 bestämmer, hvarigenom skolrådets ordförande tillerkännes röster

svarande mot hälften af församlingens afgifna röster, har åter å andra

ställen all dylik röstberäkning ansetts hafva upphört till följd af

nyss åberopade 1878 års kungörelse. Utom de olägenheter och tvister,

som kunna uppstå af en sålunda vexlande tillämpning af hit hörande

stadgar, lärer det ofta förekommande fall, att klockare- och skolläraretjenster

äro förenade, förtjena särskild uppmärksamhet, då de för val till

hvardera af dessa tjenster gällande bestämmelser befinnas stå i uppenbar

strid med hvarandra. Sedan det blifvit i lag stadgadt, att klockare, oaktadt

desse till följd af sin tjensts beskaffenhet stå i närmare och omedelbarare

beroende af presterskapet än folkskollärarne, och dessutom

ännu enligt gammal lag hafva sin lön uteslutande af i mantal satt jord,

likväl väljas eldigt de grunder, som för rösträtt vid. kyrkostämma i allmänhet

äro bestämda, så måste dessa grunder för val äfven af folkskollärare

vara så mycket mer lämpliga, som aflöningen till dem i väsentlig

mån utgår efter sist berörda grunder.

Då det är angeläget att undanrödja den rådande osäkerheten i

fråga om röstgrunden vid folkskollärareval; då det särskildt är oafvisligen

nödvändigt, med hänsyn till de fall, då klockare- och folkskolläraretjenster

äro förenade i samma persons hand, att håfva den

oförenliga skiljaktigheten mellan de nu för val till kloekaretjenst och

folkskolläraretjenst gällande bestämmelser; då den nådiga Förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd af den 21 Mars

1862 i § 2 till kyrkostämmas handläggning, der ej annorlunda stadgadt

är, hänvisar folkskollärares och klockares tillsättande; då numera vid

kyrkostämma för klockareval samtlige å kommunalstämma röstberättigade,

med undantag af främmande religionsbekännare och dem, som anmält sig

till utträde ur statskyrkan, äro röstberättigade; och dä följaktligen det

väckta förslaget mindre afser att införa någon ny, än att, i följd af praktiska

skäl och enligt billighetens fordringar, något utsträcka tillämpnin
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

gen af en redan i lagstiftningen erkänd grundsats, har Riksdagen ansett

sig böra i underdånighet anhålla om sådan ändring af 6 § 3 mom. i

Folkskolestadgan den 18 Juni 1842, att vid val af folkskollärare, i likhet

med hvad om klockareval är genom Kungörelsen den 6 December

1878 föreskrifvet, rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt

vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1880.

TV:o 46.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1880.

» » » » Andra Kammaren den 12 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande

af anstånd med förskrifna rånte- och kapitala/betalningar

ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade

statslån.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42 och Memorial N:o 56).

S. A. K.

Uti nådig proposition af den 31 sistlidne December har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders Kongl. Maj:t finge bevilja

Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag anstånd med erläggande af stadgad

och förskrifven ränta och kapitalafbetalning å de från Riksgäldskontoret

till bolaget utbetalta tvenne särskilda lån för tre år, räknadt för det ena

lånet från den 30 Juni 1879 och för det andra från den 26 Februari

samma år, under vilkor att, på sätt Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse

den 15 Maj 1876 angående anvisande af statsbidrag till enskilda

jernvägsanläggningar föreskrifvit, den sålunda uppskjutna liqviden skulle

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.