Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande af anstånd med förskrifna rånteoch kapitala/betalningar ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade statslån.

1880-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:46, Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande af anstånd med förskrifna rånteoch kapitala/betalningar ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade statslån.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

gen af en redan i lagstiftningen erkänd grundsats, har Riksdagen ansett

sig böra i underdånighet anhålla om sådan ändring af 6 § 3 mom. i

Folkskolestadgan den 18 Juni 1842, att vid val af folkskollärare, i likhet

med hvad om klockareval är genom Kungörelsen den 6 December

1878 föreskrifvet, rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt

vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1880.

TV:o 46.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1880.

» » » » Andra Kammaren den 12 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande

af anstånd med förskrifna rånte- och kapitala/betalningar

ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade

statslån.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42 och Memorial N:o 56).

S. A. K.

Uti nådig proposition af den 31 sistlidne December har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders Kongl. Maj:t finge bevilja

Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag anstånd med erläggande af stadgad

och förskrifven ränta och kapitalafbetalning å de från Riksgäldskontoret

till bolaget utbetalta tvenne särskilda lån för tre år, räknadt för det ena

lånet från den 30 Juni 1879 och för det andra från den 26 Februari

samma år, under vilkor att, på sätt Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse

den 15 Maj 1876 angående anvisande af statsbidrag till enskilda

jernvägsanläggningar föreskrifvit, den sålunda uppskjutna liqviden skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, JY:o 46,

fullgöras genom en mot annuitetens belopp svarande utsträckning i tiden

för dess erläggande, så att statsverket för sin försträckning blefve

till fullo godtgjordt.

Riksdagen har funnit sig ej kunna medgifva rubbning i de bestämmelse]-,

som blifvit. för ifrågavarande låns åtnjutande och återbetalning

stadgade. Ett dylikt medgifvande har synts Riksdagen betänkligt så väl

i och för sig sjelft som isynnerhet med afseende derå, att ett sålunda

gifvet exempel säkerligen skulle från andra statens gäldenärer framkalla

liknande anspråk, hvilka, om det nu begärda anståndet beviljats, svårligen

kunde tillbakavisas.

Härtill kommer, särskildt i detta fall, att det ingalunda lärer kunna

med visshet antagas, att bolagets betalningsförmåga efter förloppet af de

tre år, för hvilka anstånd begärts, är större än nu.* Minskningen i bolagets

inkomster synes nemligen härröra ej endast af tillfälliga omständigheter

utan äfven deraf att trafiken å dess bana nedgått till följd af

den fortgående konkurrens, andra jernvägsanläggningar medfört. Vid

sådant förhållande skulle, så vidt nu kan bedömas, tre års uppskof med

annuitetsliqviderna måhända ej medföra annan verkan än att, genom under

tiden möjligen inträffad värdeförminskning å bolagets egendom, såväl

staten som de för lånens återbetalning ansvarige löftesmännen efter

nämnda tids förlopp stode till bolaget i en sämre ställning än för det

närvarande, utan att bolaget af uppskofvet haft något verkligt gagn.

Äfven om denna farhåga vore ogrundad, förekommer likväl ytterligare,

att den för lånen lemnade borgenssäkerheten bereder staten möjlighet

att utfå dess fordran utan att anlita utvägen af jernvägens försäljning;

att löftesmännen, om deras ansvarighet måste utkräfvas, säkerligen

skulle låta sig angeläget vara att, så långt i deras förmåga stode,

undvika sådana åtgärder, hvarigenom banans trafikerande försvårades

och, i följd deraf, möjligheten för dem att erhålla godtgörelse för hvad

do måst gälda förminskades; samt att Fullmäktige i Riksgäldskontoret

i allt fall icke äro förhindrade att, der sådant med hänsynj till statens

bästa och med bevarande af dess rätt och säkerhet ske kan, medgifva

den lättnad vid betalningsskyldighetens fullgörande, som af förhållandena

kan påkallas.

Riksdagen, har, på grund häraf, ansett sig ej kunna bifalla Eders

Kongl. Maj:ts i omförmälda nådiga proposition gjorda framställning.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 12 Maj 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.