Sök i Ratio Lex

Skrifvelse angående väckt förslag om förändrad lydelse af § 48 mom. 1 i Kongl. Förordningen om fattigvården.

1880-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:48, Skrifvelse angående väckt förslag om förändrad lydelse af § 48 mom. 1 i Kongl. Förordningen om fattigvården.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

fem för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt

öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt

4:o att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet

bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd för underlåtenhet

deraf, att & annuiteten beräknas sex procent ränta från förfallodagen.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 12 Maj 1880.

IY:o 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1880.

» » » » Andra Kammaren den 12 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående väckt förslag om förändrad

lydelse af § 48 mom. 1 i Kongl. Förordningen

om fattigvården.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. Andra Kammarens

Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 24).

S. A. K.

Kongl. Förordningen den 9 Juni 1871 angående fattigvården berättigar,

enligt 29 § mom. 1, fattigvårdssamhälle, som emot dylikt samhälle i annat

län vill föra talan om ersättning'' för lemnad fattigvård, att göra sin talan

anhängig hos Konungens Befallningshafvande i det län, sökanden tillhör,

hvarefter denna embetsmyndighet har att öfversända ärendet till handläggning

af Konungens Befallningshafvande i det andra länet; men den lättnad,

som sålunda blifvit sökanden beredd, kommer icke, efter den tolkning, som

gifvits åt förordningen, sökanden till godo, i händelse han vill anföra besvär

emot det beslut, länsstyrelsen inom annat län i ärendet meddelat. Förordningen

stadgar nemligen i 48 § mom. 1, att den, som är missnöjd

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Underd. Skrifvelse, N:o 48.

med Konungens Befallningshafvandes beslut i ärende af förevarande beskaffenhet,

må deröfver hos Kammarrätten anföra besvär, hvilka inom

föreskrifven tid skola aflemnas till Konungens Befallningshafvande, som

infordrar vederbörandes förklaring och insänder handlingarne till Kammarrätten;

och då författningen icke innehåller medgifvande, att besvären

må till länsstyrelsen i klagandens hemort aflemnas, har häraf hemtats

stöd för den tolkning, att besvären skola aflemnas omedelbart till den

Konungens Befallningshafvande, hvilkens beslut utgör föremål för klagan,

hvaraf åter följden blifvit, att besvär i fattigvårdsmål, som berört fattigvårdssamhällen

inom två särskilda län, äfven om besvären inom fatalietidens

utgång aflemnats till länsstyrelsen i klagandens hemort och sedermera

derifrån öfverlemnats till länsstyrelsen i det andra länet, förklarats

icke kunna komma under pröfning.

Riksdagen, som anser ej mindre billigheten, än ock en följdrigtig

tillämpning af den grundsats, som i fråga om nämnda ersättningstalans

anhängiggörande är antagen, fordra, att besvär emot Konungens Befallningshafvandes

utslag uppå slik talan få af klaganden inom den stadgade

besvärstiden inlemnas till Konungens Befallningshafvande i det län, der

klaganden har sin hemort, och att dessa besvär, då de derefter blifvit

till den Konungens Befallningshafvande, som i ärendet meddelat utslag,

öfverlemnade, skola af denne i föreskrifven] ordning behandlas, får i

underdånighet anhålla om förändring i ofvan angifna syfte af § 48 1

mom. Fattigvårdsförordningen den 9 Juni 1871.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.