Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående försäljning af kronans andel i den till häradsskrifvarebostället Alby N:o 1 och frälsehemmanet Alby N:o 2 gemensamt hörande qvarnlägenhet.

1880-05-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:60, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående försäljning af kronans andel i den till häradsskrifvarebostället Alby N:o 1 och frälsehemmanet Alby N:o 2 gemensamt hörande qvarnlägenhet.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

fort ske kan efter emottagande af det nya reglementet, å Riksdagens

vägnar till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet aflemna ett exemplar af

samma reglemente.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 14 Maj 1880.

N:o 60.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1880.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition, angående försäljning af kronans

andel i den till häradsskrifvarebostället Alby N:o 1 och

frälsehemmanet Alby N:o 2 gemensamt hörande qvarnlägenhet.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.)

S. A. K.

Enligt hvad af en den 23 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten

nådig proposition inhemtats, vore med det sedan midfastan 1865 till

statsverket indragna och för dess räkning på 20 år utarrenderade häradsskrifvarebostället

°|8 mantal Alby N:o 1 i Söderby Carls socken af Stockholms

län förenad, eganderätt till hälften af en mjölqvarn med vattenfall,

hvari andra hälften tillhörde det under fideikommissegendomen Wernberg

lydande frälsehemmanet Alby. Ifrågavarande qvarn, anlagd på norra sidan

Bih. till Riksd. Prat. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

af det från sjön Erken ledande vattendrag, hade före häradsskrifvareboställets

indragning till statsverket, enligt särskilda aftal med boställshafvaren

och innehafvaren af Wernbergs fideikommiss, arrenderats af

Riksdagsmannen Gustaf Larsson i Stensta, hvilken, med upplåtarnes begifvande,

nedrifvit qvarnhuset och flyttat det till qvarnen hörande stenpar

till en högre upp i vattendraget å det honom tillhörande hemmanet

Rönsbol belägen qvarn. För vinnande af bättre aflopp från sistnämnda

qvarn hade, jemväl efter öfverenskommelse med boställets och fideikommissets

innehafvare, den mellan Rönsbols och Alby qvarnställen i många

bugter framflytande strömfåran blifvit igenlagd och nytt aflopp upptaget

öfver Alby utjord, i sammanhang hvarmed egoutbyte och rågångsreglering

egt rum mellan hemmanet Rönsbol och Alby by, hvilken förrättning år

1855 afslutats. På yrkande af häradsskrifvareboställets förste arrendator,

häradsskrifvaren P. Lundberg, hade väl Lyhundra häradsrätt genom utslag

den 18 December 1866 förelagt Gustaf Larsson att sist före den 1 December

1867 hafva vid Alby gamla qvarnplats i laggildt skick och till

förut varande storlek uppfört ny qvarnbyggnad med dam och erforderlig

inredning, äfvensom att hafva dit inflyttat det qvarnen tillhörande stenpar,

vid äfventyr att arbetet eljest finge på Gustaf Larssons bekostnad af

Lundberg mot lega verkställas; men detta arbete hade dock icke kommit

till utförande vare sig under den tid till den 14 Mars 1868 bostället

innehafts af Lundberg eller under hans närmaste efterträdares arrendetid,

lika litet som verkställighet deraf följt, sedan Gustaf Larsson år 1874

fått arrenderätten till bostället på sig öfverlåten, ehuru vid den af- och

tillträdessyn, som då egt rum, synerätten ålagt Gustaf Larsson att före

utgången af år 1875 hafva fullgjort häradsrättens omförmälda utslag,

vid äfventyr att detsamma eljest blefve på hans bekostnad genom kronans

försorg verkstäldt. I September 1874 hade Gustaf Larsson hos Edei’S

Kongl. Maj:t begärt att få köpa kronans andel i qvarnen för 1,800 kronor;

men, sedan fideikommissets då varande innehafvare, hörd öfver ansökningen,

erinrat, att genom försäljning af kronans hälft i qvarnen fideikommissets

egare skulle lida intrång i dispositionen öfver sin andel deruti,

och Kammarkollegium, under anförande att den del af arrendet för bostället,

som belöpte å qvarnen, utgjorde fem procent ränta å ett kapital

af 2,551 kronor 20 öre, vid hvilket förhållande köpeanbudet vore oantagligt,

samt att lämpligt syntes, det qvarnen för krono- och frälsehemmanens

räkning i ett sammanhang försåldes, hvilket dock borde ske å öppen

auktion och närmare arrendetidens slut, afstyrkt ansökningen, hade densamma

genom resolution den 11 Februari 1876 blifvit af Eders Kongl.

Maj:t afslagen. Efter Gustaf Larssons sedermera inträffade död hade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

11

hans sterbhusdelegare, hvilka i Juni 1877 af kronofogden i orten erhållit

föreläggande att, som dårnera genom undersökning på stället af dertill

förordnad landtmätare ovissheten om platsen för den gamla qvarnen

blifvit undanröjd, inom utgången af Juli månad sistnämnda år fullgöra

häradsrättens utslag om qvarnens återställande, förnyat ansökningen att

få köpa kronans andel i qvarnen, för hvilken nu erbjudits en köpeskilling

af 4,000 kronor; och hade sterbhusdelegarne, bland hvilka en, landtbrukaren

A. B. Selin, fått arrenderätten till häradsskrifvarebostället med

tillhörande del i qvarnen på sig öfverlåten, till stöd för ansökningen

anfört: att i följd af det år 1855 verkstälda egoutbytet den plats, hvarest

Alby qvarn varit uppförd, numera tillhörde hemmanet Rönsbol; att för

vattnets ledande tillbaka till det gamla qvarnstället blefve nödigt att till

en längd af 250 fot upptaga den förra strömfåran, hvaraf rubbning skulle

föranledas i det verkstälda egoutbytet och egor, tillhörande såväl häradsskrifvarebostället

som frälsehemmanet Alby, blifva vattendränkta; att till

Alby qvarn endast hört hälften af det vattenfall, hvarmed densamma

drifvits, hvaremot återstående hälften i vattendraget tillhört Rönsbols

hemman för en å dess sida om vattendraget uppförd, numera utrifven

qvarn, och att, derest nämnda hemmans egare begagnade sin rätt att å

Rönsbols strand uppföra dess gamla qvarn, vattentillgången i strömmen,

hvilken genom sjön Erkens sänkning betydligt minskats, skulle blifva

otillräcklig för båda qvarnarnas samtidiga drifvande; samt att i öfrigt

Alby qvarn, om den återuppfördes, såsom afsedd allenast för ett par

stenar, icke skulle kunna uthärda täflan med den nu befintliga qvarnen

i Rönsbol och den icke långt nedanför belägna Kallösa qvarn, hvilka

hvardera hade fyra par stenar. Med anledning af sökandenas uppgift

om den gamla qvarnplatsens belägenhet hade förste landtmätaren i länet

upplyst, att det gamla utmålet för qvarnen numera befunne sig dels

inom hemmanet Rönsbols område och dels i den för Alby skifteslag gemensamma

strömmen, samt att för vattnets ledande till qvarnstället

erfordrades upptagande af nytt aflopp, 110 fot öfver Alby och 120

fot öfver Rönsbols mark, hvilken åtgärd likväl skulle föranleda stora

kostnader och genom sönderstyckning af Alby egor medföra men för

deras brukande. Så väl förste landtmätaren som vederbörande kronofogde

och häradsskrifvare, hvilka jemväl blifvit öfver ansökningen hörde,

hade ansett den erbjudna köpeskillingen hög och på det sätt tillstyrkt

bifall till ansökningen, att kronans del i qvarnen måtte få å offentlig

auktion utbjudas med tillträdesrätt den 14 Mars 1885, då nuvarande

arrendet utginge, samt. i händelse härvid högre anbud ej skulle erhållas,

än det nu af sökandena afgifna å 4,000 kronor, detta senare anbud an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

tagas, varande likväl af bemälde tjensteman erinradt, att, på det fideikominissinnehafvarens

rätt måtte tillbörligen ses till godo, försäljningen

borde ega rum först sedan sig visat, om fideikommissinnehafvaren sökte

tillstånd till afyttrande af fideikommissets del i qvarnen, och, der sådant

tillstånd erhölles, i ett sammanhang för kronans och fideikommissets räkning.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län hade

tillstyrkt godkännande af sökandenas anbud, såsom, enligt Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes åsigt, nöjaktigt, men, för den händelse detsamma

icke funnes omedelbart kunna antagas, hemstält, att kronans del

i qvarnen måtte säljas å auktion med vilkor att köpeskillingen ej finge

understiga 4,000 kronor, och jemväl Kammarkollegium hade, ehuru under

framhållande att det i visst hänseende syntes lämpligt, att qvarnen blefve

i sin helhet och å offentlig auktion till den högstbjudande försåld, likväl,

då det nu gjorda anbudet, enligt samtliga vederbörandes yttrande, vore

att anse för fullt nöjaktigt och med fästadt afseende jemväl å hvad i

öfrigt förekommit, tillstyrkt samma anbuds antagande, helst fideikommissinnehafvarens

lagliga rätt, enligt Kollegii förmenande, icke kunde anses

derigenom förnärmad. Slutligen hade äfven fideikommisset Wernbergs

nu varande innehafvare genom dess förmyndare lemnats tillfälle att öfver

ansökningen sig yttra, hvarvid förmyndaren, under erinran om de väsendtliga

olägenheter, som skulle uppstå för fideikommisset, i händelse

kronans andel i qvarnen ensamt för sig såldes, hemstält, att densamma

endast gemensamt med fideikommissets del måtte föryttras; och hade ny

framställning i enahanda syfte den 19 sistlidne Januari blifvit af förmyndaren

gjord, sedan genom Kongl. Maj:ts utslag den 5 December

1879 tillstånd meddelats fideikommissinnehafvai^n att, derest i vederbörlig

ordning blefve bestämdt, att kronans hälft i qvarnen skulle försäljas,

i sammanhang med en sådan försäljning och enligt de bestämmelser,

som derför komme att stadgas, föryttra fideikommissets andel i

samma qvarn, qvarnställe och vattenfall jemte dermed förenade rättigheter

till det pris, hvartill kronans andel blefve försåld.

Då det, med afseende å hvad i ärendet sålunda blifvit upplyst,

vore till fördel för kronan, att dess andel i omförinälda qvarnlägenhet

blefve till skäligt pris försåld, och då det syntes af billighet påkalladt,

att fideikommissets innehafvare bereddes tillfälle att gemensamt med

kronan afyttra sin andel i qvarnen, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen, dels att den till häradsskrifvarebostället Alby hörande hälft

i Alby qvarn, qvarnställe och vattenfall med åtföljande rätt att genom

Gustaf Larssons sterbhusdelegare få qvarnen återuppbyggd och qvarndatnmen

återstäld måtte, gemensamt med fideikommissets andel i qvarnen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61. 13

å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas, att tillträdas den 14

Mars 1885 och emot ett pris, icke understigande 4,000 kronor för kronans

andel, samt under de vilkor i öfrigt Eders Kongl. Maj:t kunde finna

lämpligt för försäljningen bestämma; dels ock att den köpeskilling, som

för kronans andel i qvarnen erhölles, måtte få användas på enahanda

sätt, som blifvit föreskrifvet angående medel, hvilka inflöte genom försäljning

af smärre kronolägenheter enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har

vunnit Riksdagens bifall.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1880.

N:o 61.

I Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1880.

— — — v>— Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj-.ts

nådiga proposition, angående afsöndring af jord för

folkskolans behof från regementschef sbostället Bredevik i

Jönköpings län.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.)

S. A. K.

Hos Eders Kongl. Maj:t hade Generalmajoren Grefve F. W. Taube,

Löjtnanten C. A. Engström, Fanjunkaren Joh. Anderzon och Kyrkovärden

Carl Jansson, å Eksjö landsförsamlings vägnar, i underdånighet anhållit,

att från det till midfastan 1896 utarrenderade, till statsverket indragna

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.