Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående vissa delar af den under innevarande riksdag verkställa statsreglering.

1880-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1880:66, Skrifvelse, angående vissa delar af den under innevarande riksdag verkställa statsreglering.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66.

23

N:o 66.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1880.

— — — 4 — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående vissa delar af den

under innevarande riksdag verkställa statsreglering.

(Stats-Utskottets Memorial N:o 68.)

S. A. K.

Enligt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1875 skall

den summa, som kommer att inflyta vid försäljning af det gamla veterinärinstitutets

tomter, till Riksgäldskontoret inbetalas, och då detta belopp,

som eldigt Öfverintendentsembetets uppskattning kan upptagas till 300,000

kronor, torde komma att ingå under något af åren 1880 eller 1881, har

Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof ansett beloppet af de kapitalinbetalningar, som Riksgäldskontoret

har att under år 1881 påräkna och hvilka skola afdragas

från det i riksstaten uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och

revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, böra med nämnda

summa förhöjas.

Då ifrågavarande tomter ännu ej äro försålda, har Riksdagen redan

af denna anledning ansett mindre lämpligt att inberäkna deras blifvande,

till beloppet ej med säkerhet bestämbara köpeskilling bland de statens

inkomster, med hvilka utgifterna för nästa år skola bestridas, helst en

sådan beräkning kunde föranleda, att köpeskillingen måste tagas i anspråk

och försäljning af tomterna således ega rum å en tidpunkt, som ej vore

för försäljningen gynsam. Då härtill kommer, att statsverkets behof för

år 1881 kunnat utan anlitande af nämnda köpeskillingsbelopp fyllas, samt

att statens lånebehof'' kan med detta belopp minskas, om detsamma blir

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66.

för Riksgäldskontor disponibelt utan att för de löpande utgifterna tagas

i anspråk, har Eders Kong]. Maj;ts ifrågavarande framställning ej blifvit

af Riksdagen bifallen.

Enligt Riksdagens skrifvelse af den 11 Maj 1874 skola de för

försålda mindre kronoegendomar inflytande köpeskillingar från Statskontoret

levereras till Riksgäldskonoret att der särskild! bokföras; och har

Riksdagen år 1877 bemyndigat Eders Kong]. Maj:t att å denna fond anvisa

ugifter för inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark.

Af det ofvannämnda, statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokoll

har Riksdagen inhemta!, att Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet,

beträffande dessa köpeskillingar, inför Eders Kongl. Maj:t

andragit, att inbetalningarne å dem under åren 1880 och 1881 så mycket

hellre kunde beräknas till omkring 100,000 kronor för hvartdera året,

eller tillsammans 200,000 kronor, som inbetalningarne under dessa år

komme att ökas med hvad som inflöte å köpeskillingarne för de lägenheter,

hvilka under samma år ytterligare kunde varda försålda. För

beräknande af beloppet å dessa köpeskillingar saknades väl annan ledning,

än att försäljning under åren 1880 och 1881 syntes förestå för ett

antal kronolägenheter med uppskattadt taxeringsvärde af omkring 59,700

kronor; men detta belopp torde vid försäljning komma att betydligt ökas,

då, enligt hvad erfarenheten hittills visat, köpeskillingarne för sålda kronolägenheter

i allmänhet ansenligt öfverstigit taxeringsvärdena.

Utan att på något sätt underkänna vigten af att kunna genom

ifrågavarande medels användning öka kronoparkernas antal eller lämpligen

utvidga de redan befintliga har Departementschefen dock framhållit,

att denna utvidgning af kronoparker kunde, i synnerhet så länge

ännu påginge afsöndring till parker af skogarne vid indragna boställen,

hållas inom ganska måttliga gränser. Vid sådant förhållande torde det

böra vinna något afseende, att, under statsverkets nuvarande tillfälliga

betryck, dessa kapitaltillgångar kunde ännu förmånligare användas till

uppköp af statens egna skuldförbindelser, hvarigenom icke blott erhölles

en vida större afkastning å medlen, utan äfven vunnes fördelen af att

med motsvarande belopp kunna minska den utgift för statsskuldens

amortering, som skulle med årets statsinkomster bestridas, hvilket under

nuvarande förhållanden syntes komma att blifva liktydigt med en minskning

i behofvet af nya skatter. Med erinran derom att äfven å reservationsanslaget

för skogsväsendet kunde beredas någon tillgång för nämnda

inköp af skogsmark, har Departementschefen derför tillstyrkt, att Eders

Kongl. Maj:t ville afstå från en del af de tillgångar, som enligt Riksdagens

ofvannämnda beslut blifvit stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66. 25

för inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilken del

ansetts kunna bestämmas till 200,000 kronor, under förutsättning, att

detta belopp finge inräknas bland de till Riksgäldskontoret under år

1881 ingående kapitalbetalningar; och har i öfverensstämmelse härmed

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att omförmälda 200,000 kronor skulle bland

nämnda kapitalbetalningar inberäknas.

Enär, på sätt Chefens för Finansdepartementet omförmälda yttrande

till statsrådsprotokollet angifver, de ifrågavarande medlen sannolikt icke

komma att användas för det ändamål, hvartill de nu äro afsedda, skulle

Riksdagen visserligen kunnat medgifva, att desamma ginge till afbetalning

å statens skuld eller minskande af dess lånebehof, i synnerhet det som

uppkommit genom nödvändigheten att förstärka statsverkets grundfond.

Som emellertid någon anledning nu ej förefinnes att inräkna ifrågavarande

medel bland de till Riksgäldskontoret under år 1881 ingående kapitalbetalningar

och sålunda i sjelfva verket med dem bestrida någon del af

1881 års löpande utgifter, samt dessa medels qvarstående i Riksgäldskontoret

tills vidare i verkligheten minskar lånebehofvet, har Eders

Kongl. Maj:ts förevarande förslag ej vunnit Riksdagens bifall.

Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen, att det redan

beviljade anslag af högst en million kronor, som vore beräknadt för

möjligen ifrågakommande ökning af statens jernvägars materialförråd

och kassaförlag under år 1879, och som för detta ändamål vore uppfördt

i Riksgäldskontorets utgiftsräkning för år 1880, måtte under sistnämnda

år få af styrelsen för statens jernvägstrafik lyftas, mot skyldighet för

styrelsen att godtgöra Statskontoret den såsom kassaförlag för jernvägstrafiken

innehållna och till Statskontoret icke inbetalda andel af jernvägstrafikens

nettobehållning under åren 1869—1878.

Den af Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagna åtgärd skulle visserligen

för Statskontoret medföra en ökad kassatillgång, dock ej på något

för staten i dess helhet fördelaktigare sätt än det, hvarpå kassaförstärkningar

från Riksgäldskontoret till Statskontoret anskaffats och utbetalts,

enär äfven ifrågavarande belopp, om det på Riksgäldskontoret anvisades,

måste med lånta medel bestridas. Vid sådant förhållande, och då detta

anslags beviljande ej varit för statens reglerande nödigt, har Eders Kongl.

Maj:ts omförmälda förslag ej vunnit Riksdagens bifall.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 14 Maj 1880.

Bih. till liiksd, Pro t, 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.