Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Riksdagens år 1880 församlade Revisorers berättelse, angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1878.

1881-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1881:25, Skrifvelse, i anledning af Riksdagens år 1880 församlade Revisorers berättelse, angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1878.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

1

N:o 25.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 April 1881.

— — —. — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Riksdagens år

1880 församlade Revisorers berättelse, angående verkstäld

granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel

bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under

år 1878.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.)

S. A. K.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidna år församlade revisorer,

rörande då verkstäld granskning af statsverkets samt andra af

allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1878, uti afgifven berättelse anmält samt vederbörande förvaltande

verk och myndigheter uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar

hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedan omförmälda

ämnen underdånigst anföra följande:

Kongl. Arméförvaltningen.

Med förmälan, att Statskontoret hvart tredje år öfver första, andra,

sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne upprättar fullständiga

stater (den så kallade statsliggaren), hade revisorerne förklarat sig

Bih. till Riksd. Prot. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

anse, att Arméförvaltningen, i likhet med Statskontoret, borde upprätta

en så kallad liggare öfver fjerde hufvudtiteln, så för ordinarie som extra

anslag, äfvensom att densamma årligen borde från trycket ntgifvas, såsom

förhållandet vore med Marin förvaltningen med flera verk i afseende

på de för dem gällande stater.

Arméförvaltningen, som i anledning af omförmälda framställning

afgifvit infordradt utlåtande, har för sin del visserligen icke haft något

att erinra mot lämpligheten af den föreslagna liggarens upprättande,

men då, enligt hvad förvaltningen inhemtat, Eders Kongl. Maj:t uppå

Riksdagens framställning behagat meddela Statistiska centralbyrån uppdrag

att utarbeta och till trycket befordra »Aflönings- och pensionsstatistik»

öfver statens samtlig^ embets- och tjenstemän samt betjente,

och en sådan statistik, hvilken redan vore under arbete, otvifvelaktigt

komme att fullkomligen uppfylla det ändamål, som af den ifrågastälda

liggaren öfver fjerde hufvudtiteln, i hvad aflöningsanslagen anginge,

kunde förväntas, syntes det vara tillräckligt att i afseende å nyssnämnda

anslag i liggaren endast hänvisa till berörda statistik. Hvad åter anginge

fjerde hufvudtitelns öfriga anslag, eller de som icke eller åtminstone

icke uteslutande vore att i ill aflöningsanslag hänföra, så funnes

bland dem åtskilliga, för hvilka särskilda utgiftsstater blifvit utfärdade,

hvaremot för andra några stater icke lämpligen kunde upprättas. För

de förra skulle naturligen de faststälda staterna i den blifvande liggaren

ingå tillika med hvad i öfrigt kunde till upplysning om anslagens natur

och ändamål anses nödigt, och för de senare borde en särskild redogörelse

för anslagen i sistnämnda två hänseenden uti liggaren meddelas.

Äfven beträffande de extra anslagen borde, efter deras skiljaktiga

natur, det ena eller andra af dessa förfaringssätt iakttagas. I

öfrigt, och för den händelse att upprättandet af särskild liggare öfver

fjerde hufvudtiteln blefve anbefaldt, ansåge sig Arméförvaltningen böra

hemställa, dels att hvad i afseende å den hos Statskontoret förvarade

statsliggarens uppställning funnes föreskrifvet måtte hufvudsakligen få

tjena till efterrättelse äfven beträffande liggaren öfver fjerde hufvudtiteln,

och att denna således icke heller måtte behöfva till trycket befordras,

dels ock att, då sistnämnda liggares upprättande komme att

kräfva mera arbete, än som med de strängt begränsade krafter, hvilka

genom den för Arméförvaltningen utfärdade nya aflöniugsstaten blifvit

stälda till Förvaltningens förfogande, kunde medhinnas, ett anslagsbelopp

af minst 1,500 kronor måtte hos Riksdagen begäras och ställas

till Ärméförvaltningens disposition, för att användas till arfvode åt den

eller de personer, som komme att få liggarens utarbetande sig anförtrodt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

3

Riksdagen, som delar revisorernes åsigt om lämpligheten deraf, att

stater rörande utgiftsanslagen under fjerde hufvudtiteln må varda, i

likhet med den i Statskontoret upprättade liggare, årligen af Arméförvaltningen

uppgjorda, har förestält sig, att, om än till en början något

ökadt arbete skulle föranledas af ordnandet och befordrandet till trycket

af dessa stater, särskildt anslag för ifrågavarande arbete icke borde

vara nödvändigt, då utan tvifvel sådana tryckta stater för framtiden i

många fall komme att underlätta göromålen inom Arméförvaltningen;

och sedan denna liggare en gång blifvit upprättad, syntes de af dess

förnyade utgifvande föranledda göromål icke kunna blifva af nämnvärd

betydenhet. I anledning häraf får Riksdagen i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att en så

kallad liggare öfver de å fjerde hufvudtiteln uppförda så väl ordinarie

som extra anslag må varda af Arméförvaltningen årligen upprättad och

till trycket befordrad.

Ultima landtbruksinstitut.

Under räkenskapsåret, som vid Ultuna landtbruksinstitut räknas

från och med den 1 Juli till och med den 30 Juni, hade institutet, på

grund af Kongl. brefvet den 28 Mars 1879, förskottsvis uppburit det

anslag å 14,000 kronor, som Riksdagen på extra stat för år 1880 anvisat

under vilkor, att det finge användas uteslutande till inköp af

dragare och kor för institutet. För så vidt revisorerne af räkenskaperna

kunnat finna, hade under året inköpts allenast ett par hästar, en

tjur, 38 kor, en tjurkalf och 6 qvigor för en sammanlagd kostnad af

8,756 kronor 82 öre, hvadan alltså vid räkenskapsårets utgång å förevarande

anslag bort finnas en behållning af 5,243 kronor 18 öre. Då

emellertid detta anslag ej särskildt bokförts och redovisats, hade revisorerne

icke kunnat kontrollera anslagets användande för det dermed

afsedda ändamålet, eller ens huruvida omförmälda behållning i verkligheten

förefunnits.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut

anfört, att antalet af kreatur, som institutet enligt sista bokslutet

(den 30 Juni 1878) egde, jemfördt med antalet vid tiden för

anslagets beviljande, visade sig vara ökadt aned 4 par arbetsoxar, 73

nötkreatur, hvaraf 50 mjölkkor, samt med ett par inköpta arbetshästar,

och framginge redan af detta sakförhållande, att berörda anslag å 14,000

kronor blifvit till de afsedda ändamålen användt. Redan under räkenskapsåret

1878—1879, kort efter att det beviljade anslaget från Stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

kontoret bekommits, hade till inlösen och inköp af kreatur användts

8,756 kronor 82 öre, och under första qvartalet af följande räkenskapsår,

hvilket tog sin början den 1 Juli 1879, hade ytterligare kor och

dragare inköpts för 4,429 kronor 45 öre, hvadan då endast 813 kronor

73 öre återstode, hvilka under följande räkenskapsår komme att redovisas.

Då, i enlighet med hvad Revisorerne omförmält och af den afgifna

förklaringen icke. blifvit vederlagdt, räkenskaperna vid Ultuna landtbruksinstitut

blifvit förda på sådant sätt, att deraf icke kunnat utrönas,

huruvida ifrågavarande anslag, hvilket, jemlikt Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 13 Maj 1879, uteslutande borde användas till inköp af

nödiga dragare och kor för institutet, blifvit allenast för berörda ändamål

begagnadt, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att räkenskaperna vid Ultuna

landtbruksinstitut skola för. framtiden föras på sådant sätt, att hvarje

särskildt till institutet beviljadt anslag må utan sammanblandning med

institutets öfriga tillgångar fullständigt redovisas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 April 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.