Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtelse till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordområde.

1881-04-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1881:26, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtelse till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordområde.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 26.

5

N:o 26.

Uppläst och godkänd kos Första Kammaren den 12 April 1881.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition, angående upplåtelse till Malmö stad af ett

landsstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget

jordområde.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.)

8. A. K.

Enligt hvad af en den 4 sistlidne Februari till Riksdagen aflåten

nådig proposition inhemtats, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Malmöhus län i skrifvelse till Kammarkollegium den 12 April

1879, med förmälan att till landskansli- och landskontorshusen i Malmö

vore såsom gårdsjord anslagna två tunnland af stadens mark, samt att

afkomsten af dessa två tunnland till den 1 Oktober 1863 tillgodonjutits

af landssekreteraren och landskamreraren, mot skyldighet för dem att

bekosta renhållningen vid landsstatsbyggnaden, men från nämnda tid

redovisats i räkning med Öfverintendentsembetet, som dermed bestridt

kostnaden för renhållningen och erlagt de byggnaden påförda kommunalutskylder,

ifrågasatt, huruvida icke omförmälda gårdsjordar, hvilka

vore utarrenderade med tre månaders uppsägningstid, borde vara underkastade

enahanda förvaltning som statsverkets öfriga fastigheter. Då

de för städerna i allmänhet gällande privilegier lade hinder i vägen för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.

oinskränkt dispositionsrätt till stadens jord, hade Kammarkollegium infordrat

yttrande från såväl stadsfullmäktige som magistraten i Malmö,

huruvida de hade något att erinra mot ifrågavarande jordars disponerande

för statsverkets räkning; och hade stadsfullmäktige till svar härå

anfört, att dylika jordar, hvilka förut varit stadens samfälda egendom

innan de fördelades på tomterna, enligt Ivongl. resolutionen den 21 Maj

1781 aldrig finge skiljas från gårdarne, utan ständigt skulle vara med

dem förenade, men att Eders Kongl. Maj:t på derom af stadsfullmäktige

gjorda ansökningar medgifvit, dels den 2 November 1877 att gårdsjordarne

till staden tillhöriga tomter, som försåldes, finge från tomterna

afskiljas och åt staden bibehållas, dels ock den 17 Januari 1879, att

stadsfullmäktige skulle ega att i de fall, då de pröfvade sådant vara

för något stadens allmänna ändamål erforderligt, åt staden förvärfva

enskilde tillhöriga gårdsjordar utan samband med de tomter, hvartill

jordarne hörde. Under åberopande deraf att, enligt hvad stadsfullmäktige

sålunda anfört, nu ifrågavarande gårdsjordar icke syntes kunna

utan samband med tomterna fritt disponeras på annat sätt än att de af

staden öfvertoges, hade stadsfullmäktige, hvilka ansett det vara för

staden fördelaktigt att komma i besittning af berörda jordar, som

gränsade till staden förut tillhörig jord af enahanda natur, erbjudit sig

att inlösa desamma antingen efter det å jordarne senast bestämda

taxeringsvärde eller ock för det pris, hvarom öfverenskommelse kunde

träffas; och hade jemväl magistraten hemstält, att ifrågavarande jordar

måtte få från tomterna skiljas och åt staden förvärfvas. Med öfverlemnande

af nyssnämnda jemte öfriga ärendet rörande handlingar hade

Kammarkollegium i skrifvelse den 2 Juni 1880 meddelat, att nuvarande

arrendet för ifrågavarande två tunnland jord utginge med 40 centner

hö, motsvarande enligt 1879 års markegångspris 100 kronor, samt att

1878 års taxeringsvärde å jordarne uppginge till 1,600 kronor; och

hade Kollegium, enär det icke kunde vara med statsverkets fördel förenligt

att för dess räkning utarrendera dessa små lägenheter, hvilkas

bibehållande åt kronan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke

ansett af någon känd anledning påkallas, men lägenheternas försäljande

å offentlig auktion vore stridande mot såväl städernas privilegier i allmänhet

som ock de af stadsfullmäktige åberopade Kongl. beslut, hemställ,

att ifrågavarande jordar måtte till Malmö stad öfverlåtas mot

lösen, som borde bestämmas i enlighet med de i Kongl. förordningen

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April 1866

bestämda grunder. På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit

har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, dels att ifrågavarande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.

till landskansli- och land skontorshusen i Malmö anslagna två tunnland

jord måtte derifrån få afsöndras och till Malmö stad öfverlåtas, mot

vilkor att staden vid tillträdet af jorden derför till kronan erlade lösen

med det belopp, hvartill densamma efter uppskattning, i den ordning

Kongl. förordningen den 14 April 1866 stadgade, kunde varda bestämd,

dels ock, att nämnda löseskilling måtte användas på enahanda sätt, som

vore föreskrifvet i afseende å medel, som inflöte vid försäljning af

mindre kronolägenheter i öfverensstämmelse med Kongl. brefvet den

29 Maj 1874.

Vid behandling af detta ärende har Riksdagen bifallit hvad Eders

Kongl. Maj:t i förevarande afseende täckts föreslå,

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 April 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.