Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen angående ändring i lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873.

1881-04-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1881:51, Skrifvelse, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen angående ändring i lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

1

ST:o 51.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 April 1881.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kong!. Maj:ts

nådiga ''proposition till Riksdagen angående ändring i

lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873.

S. A. K.

Med anledning af 1880 års Riksdags hos Eder Kongl. Maj:t gjorda

underdåniga framställning om pregling af guldmynt å fem kronor har

Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition den 26 Mars innevarande år —

jemte förmälan att, sedan, med hänsyn till den mellan Sverige, Norge och

Danmark gällande myntkonvention, underhandlingar inledts med norska

och danska regeringarne om ett sådant tillägg till nämnda mynt-konvention,

att guldmynt å fem kronor blefve lagligt betalningsmedel i de tre

rikena, dessa underhandlingar ledt dertill, att en tilläggsartikel till konventionen

blifvit afslutad — föreslagit,

dels att Riksdagen måtte godkänna berörda tilläggsartikel till myntkonventionen,

innefattande följande bestämmelser:

»l:o.

Det skall vara hvarje rikes finansförvaltning tillåtet att

för sin räkning låta pregla guldmynt å fem kronor, Indika

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 12 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

skola vara lagligt betalningsmedel efter det värde, hvarå de lyda,

i alla tre rikena, utan hänsyn till i hvilket af rikena de äro

preglade, så snart de blott ej blifvit vanställa eller på olagligt

sätt skadade.

2:o.

Dessa myntstycken utmyntas af myntguld, så att 496

stycken innehålla ett kilogram fint guld och att hvarje myntstycke

väger 2,24015 gram. Femkronestyckets diameter skall

vara 16 millimeter.

3;0.

För så vidt fullkomlig noggrannhet i afseende å vigt och

finhet ej kan iakttagas för hvarje myntstycke, må afvikelsen i

vigt ej öfverstiga tre tusendelar öfver eller under rätta vigten,

och vid utmyntningen iakttagas, att afvikelsen i vigt af hvart

parti af tio kilogram myntguld ej får öfverstiga fem gram.

Afvikelsen i finhet får ej öfverskrida femton tiotusendelar af

hvarje myntstyckes bruttovigt öfver eller under den rätta finheten.

4:o.

Femkronestycken upphöra att vara lagligt betalningsmedel

till statskassorna, när de äro så nötta, att det ej med säkerhet

kan skönjas för hvilket rikes räkning de äro preglade, men till

alla andra, när de förlorat mer än sex tiondedel procent af sin

rätta vigt.

5:o.

1 öfrigt gälla i afseende å femkronestyckena i tillämpliga

delar de uti myntkonventionen af den 27 Maj 1873 intagna

bestämmelser.

6:o.

Denna tilläggsartikel förblifver gällande intill dess ett år

förflutit från den dag, då något af rikena uppsagt densamma,

dock så, att den i sista stycket af Art, II uti myntkonventionen

af den 27 Maj 1873 gifna bestämmelse fortfar att gälla under

en tid af två år efter konventionens upphörande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

3

7:o.

Denna tilläggsartikel skall ratificeras, så snart vederbörande

representationers samtycke blifvit meddeladt, och ratifikationerna

utvexlas i Stockholm, så snart ske kan;»

dels ock att Riksdagen måtte besluta att §§ 4, 8, 9 och 14 i lagen om

rikets mynt den 80 Maj 1878 skola, under förutsättning att berörda tillläggsartikel

varder i behörig ordning ratificerad, erhålla följande förändrade

lydelse:

§ 4.

Af guld preglas tre hufvudmynt, ett å fem, ett å tio och

ett å tjugu kronor. Af ett tusen gram eller ett kilogram fint

guld utmyntas:

Fyrahundranittiosex femkronestycken eller tvåhundrafyratioåtta

tiokronestycken eller etthundratjugufyra tjugukronestycken.

Guldmynten preglas af myntguld, som är eu legering af

niohundra vigtdelar fint guld och etthundra vigtdelar koppar.

Alltså skall hvarje

femkronestycke väga 2,24015 gram och hålla 2,01612 9 gram fint guld,

tiokronestycke » 4,480 3 » » » 4,03 22 5 8 » » »

tjngukronestycke » 8,9606 » » » 8,0646 16 » » »

§ 8.

Afvikelserna öfver eller under här ofvan stadgade halt få

högst utgöra:

å guldmynten: femton tiotusendelar fint guld,

å silfvermynten: trettio tiotusendelar fint silfver af hvarje myntstyckes

bruttovigt.

Afvikelserna öfver eller under här ofvan stadgade vigt få

O O

högst utgöra:

för hvarje tjugu-kronestycke: femton tiotusendelar,

» » tio-kronestycke: tjugu tiotusendelar,

n » fem-kronestycke: trettio tiotusendelar,

» » två-kronestycke: trettio tiotusendelar,

» » en-kronestycke: femtio tiotusendelar,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 51.

för hvarje kilogram af femtio-örestycken: sextio tiotusendelar,

)) » » » tjugufem-örestycken: ett hundra tio
tusendelar,

» )) » d tio-örestycken: ett hundra femtio tio
tusendelar,

allt af hvarje myntstyckes rätta vigt.

Vid utmyntning af guld må dock iakttagas, att afvikelsen

i vigt för hvart parti af tio kilogram myntguld ej får öfverskrida

fem gram.

§ 9-

En hvar, som vid rikets myntverk till myntning inleinnar

guld, eger att derför erhålla tjugu-kronestycken eller tio-kronestycken,

dock mot erläggande till myntningskostnadens betäckande,

för tjugu-kronestycken af ’/4 procent och för tio-kronestycken af

Ys procent af det utmyntade beloppets värde.

Fem-kronestycken utmyntas endast för statsverkets och Riksbankens

räkning; i senare fallet mot erläggande till myntningskostnadens

betäckande af l/i procent af det utmyntade beloppets

värde.

§ 14.

Tjugu-kronestycken och tio-kronestycken upphöra att vara

lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när de

genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra,

när de förlorat mer än en half procent af den vigt, som de enligt

§ 4 af denna lag skola ega. Fem-kronestycket upphör att

vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när

det är så nött, att ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det

för rikets räkning är pregladt, men till alla andra, när det förlorat

mer än sex tiondedel procent af nyssnämnda vigt.

Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande

till statens kassor, när det är så nött, att ej med säkerhet

kan skönjas, huruvida det för rikets räkning är pregladt,

men till alla andra, när pregeln genom nötning blifvit otydlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i ofvanberörda nådiga proposition sålunda

föreslagit, har Riksdagen bifallit, hvilket Riksdagen härmed får i underdånighet

tillkännagifva.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 20 April 1881.

IT:© 52.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 April 1881.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående ändring uti instruktionen

för Riksdagens revisorer vid Riksbankens afdelning skontor

i orterna.

S. A. K.

Riksdagen, som funnit den för Riksbankens afdelningskontor i orterna

gällande instruktion böra tillämpas äfven för revisorerne vid det

nästlidna år inrättade riksbankskontoret i Östersund samt att revisionen

derstädes bör, i likhet med hvad för Riksbankens afdelningskontor i Luleå

och Visby är bestämdt, taga sin början första helgfria dag i Mars månad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.